Marknadsrapport lammkött utvecklingen till och med 2017

Transkript

1 Marknadsrapport lammkött utvecklingen till och med 217 Marknadsrapporten är ett statistikunderlag som främst visar utvecklingen på den svenska marknaden, men den innehåller även några övergripande figurer för EU och världsmarknaden samt kortare analyser. Enheten för handel och marknad Jönköping mars 218 Författare: Åsa Lannhard Öberg Foto: Helène Lannhard

2 Innehåll 1 Den svenska marknaden Marknadsbalans får- och lammkött Strukturutveckling i fårproduktionen Förprövning av stallar för får och getter Användning av antibiotika till lantbrukets djur inom EU Slakt av får och lamm Ekologisk produktion av får- och lammkött Hushållens utgifter på mat och dryck Förbrukning och konsumtion av kött Från hage/stall till mage Andel svenskt kött av förbrukningen Import av får- och lammkött Export av får- och lammkött Avräkningspriser för lamm EU-marknaden Marknadsbalans och prognos Antal får i EU Handel med får- och lammkött samt levande djur Avräkningspriser på tunga lamm Världsmarknaden Handelsutveckling enligt OECD Förbrukningen av kött och fisk... 28

3 1 Den svenska marknaden 1.1 Marknadsbalans får- och lammkött Den svenska marknadsbalansen för lammkött visar utvecklingen på marknaden i grova drag och över en längre tidsperiod. För lammkött finns en serie ända tillbaka till 1994 och från 214 beräknas även den kvartalsvisa utvecklingen. Statistiken finns tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats och det går att prenumerera på uppdateringarna som publiceras en gång per kvartal: 3.html Balansen jämför produktion med handel och dessutom beräknas en svensk förbrukning av lammkött. För att göra dessa jämförelser och beräkningar måste handeln räknas om till vara med ben eller slaktad vikt, då det är i denna form produktionen anges. Förbrukningen, som räknas ut genom att summera produktion och import samt dra ifrån export, är således åtgången av slaktat lamm med ben för att tillgodose vår konsumtion. Svensk andel av förbrukningen är det som brukar kallas för självförsörjningsgrad, eller i denna rapport även för svensk marknadsandel. Balansen visar att produktionen av lammkött ökat de senaste tio åren, med 14 procent. Den svenska andelen av förbrukningen har dock försvagats från 39,1 till 28,1 procent till följd av att importen ökat till nästan det dubbla under perioden. Förbrukningen av lammkött har ökat med 5 hekto sedan 28, vilket motsvarar 36 procent. Produktion ton Import ton Export ton Förbrukning ton Svensk andel av förbrukningen Förbrukning kg/capita Befolkning ,6% 1, ,7% 1, ,5% 1, ,6% 1, ,1% 1, ,7% 1, ,3% 1, ,5% 1, ,% 1, ,1% 1, Källa: Jordbruksverket och SCB 1

4 PROCENT ton slaktad vikt svensk andel av förbrukningen Figuren visar marknadsutvecklingen i ett längre perspektiv, med avstamp i Den förbrukningsökning som kan konstateras under perioden matchas väl av den ökade importen och kurvorna har ett snarlikt utseende. Produktionen har ökat långsamt men stabilt under nästan hela perioden % 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Produktion Import Export Förbrukning Svensk andel av förbrukningen I figuren nedan jämförs marknadsutvecklingen 217 mot året innan för kött och ägg. Import och förbrukning sjönk generellt, medan produktionen ökade i de flesta sektorer. Andelen svenskt kött av förbrukningen ökade för samtliga köttslag Marknadsutveckling kött och ägg 217/ Griskött Nötkött Lammkött Matfågel Ägg Produktion 3,4,6 4,4,8-1,3 Import -6,9-4,9 3, -,6-6,3 Export 9,8 6,8-18,1 5,6-15,4 Förbrukning -1, -2,9 3,7 -,2 -,4 Förbrukning/capita -2,3-4,2 2,3-1,6 -,8 Svensk andel av förbrukningen 4,4 3,6,6 1, -1,8 Källa: Jordbruksverket och SCB 2

5 antal får 1.2 Strukturutveckling i fårproduktionen Djurräkningen som redovisas på Jordbruksverkets statistiksidor på webben erbjuder en lång serie med utvecklingen av antalet lantbruksdjur i Sverige. Djurräkningen visar antalet djur i produktionen vid den tidpunkt då frågan ställs. Detta innebär att maxkapaciteten i stallarna ofta är högre än det antal djur som registreras, på grund av att vissa stallar har tillfälligt reducerat antal djur eller tomhållning. Vissa år görs en totalundersökning, dock baseras antalet djur i statistiken de flesta år på urvalsundersökningar. Antalet får har ökat med 15 procent sedan 28, men efter toppnoteringen 211 har antalet får fallit tillbaka något för att åter öka under Lamm Tackor & baggar TOTALT Källa: Jordbruksverket 3

6 tusental slaktade får antal företag med får Kriteriet för att hamna i den offentliga statistiken som ett lantbruksföretag med får, är att producenten har minst 2 får. Dock räknas producenter som har färre än detta tröskelvärde också som producent av får om de når upp till annan verksamhetströskel, till exempel för areal mark eller annat djurslag. Jordbruksverkets statistik över utvecklingen av antalet företag med får visar en uppgång de senaste tio åren, även om ett minskat antal företag kan noteras några år. Toppnoteringen i antalet företag under perioden var 211. I lammproduktion finns idag, liksom i den specialiserade nötköttsproduktionen, betydligt fler småskaliga företag än i kyckling-, mjölk- och grisproduktionen. Lammköttsproduktionen är för många av de knappt 9 3 företagarna fortfarande primärt en deltidsverksamhet, bland annat med syfte att hålla gårdens betesmarker öppna Tusen slaktade får 234,77 255,7 254,64 261,57 26,17 252,53 257,74 256,1 251,2 261,61 Företag med får Källa: Jordbruksverket 4

7 genomsnittligt ntal får/gård En annan siffra som är intressant att följa är genomsnittsstorleken på svenska fårgårdar, utifrån uppgifter i lantbruksregistret. Serien nedan visar utvecklingen de senaste femton åren och snittgården har växt för samtliga kategorier under perioden. Den genomsnittliga fårgården har idag plats för 33 tackor och baggar och/eller 4 lamm. Totalt har den genomsnittliga fårgården 65 djur om alla kategorier räknas in Tackor och baggar Lamm Får Tackor och baggar Lamm Får totalt Källa: Jordbruksverket 5

8 förprövade stallplatser förprövade stallavdelningar 1.3 Förprövning av stallar för får och getter Stallar som tas i bruk för första gången eller byggs om ska förprövas hos länsstyrelsen. Förprövningsstatistiken sammanställs av Jordbruksverket i början av varje år utifrån uppgifter från landets länsstyrelser. Utvecklingen av antalet förprövade stallplatser och stallavdelningar är ett mått på investeringsviljan inom en sektor. Det kan dock hända att en del av de förprövade stallplatserna inte resulterar i en investering, och investeringen kan också ske senare än det år då förprövningen gjordes. Figurerna nedan visar både det totala antalet stallplatser som berörs av en förprövning nettoökningen av antalet stallplatser. Skillnaden mellan dessa båda mått visar hur många befintliga stallplatser som kan komma att byggas om. Figuren visar även hur många stallavdelningar som berörs av en förprövning. Förprövade stallar för får och getter har haft en nedåtgående trend sedan 28. Under 217 förprövades drygt tusen färre stallplatser för får än året innan. Getterna utgör en mycket liten del i förprövningsstatistiken. Får och getter Förprövade stallplatser Nettoökning stallpatser Förprövade stallavd Källa: Jordbruksverket och länsstyrelsen 6

9 Cypern Spanien Italien Ungern Belgien Polen Portugal Bulgarien Kroatien Rumänien Tyskland Frankrike Tjeckien Estland Nederl. Storbrit. Slovakien Irland Österrike Schweiz Danmark Lettland Litauen Luxemburg Slovenien Finland Sverige Island Norge mg per kg skattad levandevikt 1.1 Användning av antibiotika till lantbrukets djur inom EU På grund av kraftig överanvändning av antibiotika i världen utvecklas resistenta bakterier i snabb takt. Sverige arbetade tidigt för att minska användningen av antibiotika hos djur, och 1986 var vi först i världen med att förbjuda all användning av antibiotika för att öka tillväxten hos djur. Vi var också drivande i att samma förbud infördes i hela EU 26. Utvecklingen av antibiotikaresistens påverkas av smittskydd och hygien, men också av hur mycket antibiotika och vilka sorters antibiotika som används. Det finns antibiotika som slår mot ett brett spektrum av bakterier, samt de som riktas mot ett fåtal specifika bakterietyper. Bredspektrumantibiotika ger generellt en högre risk för antibiotikaresistens än smalspektrumantibiotika. I flertalet EU-länder är tetracykliner, som är bredspektrumantibiotika, den typ av antibiotika som säljs mest. I Sverige används främst penicillin, som är ett smalspektrigt antibiotikum. Av 29 jämförda länder i figuren minskade försäljningen av antibiotika 215 till livsmedelsproducerande djur samt hästar i 22 länder, av de som funnits med i statistiken i mer än ett år. Det ger en total minskning med 5 procent jämfört med 214. I övriga sju länder ökade förbrukningen, däribland i Sverige med 3 procent. Sverige har dock alltjämt den lägsta förbrukningen bland EU-länderna, Island och Norge ligger dock ännu lägre. Danmark som har tre och en halv gånger så hög användning som Sverige minskade med 5 procent, medan Tyskland som har drygt åtta gånger så hög försäljning minskade med hela 34 procent. Länderna kring Medelhavet (Cypern, Spanien, Italien Portugal) toppar med högst användning av antibiotika Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten 7

10 antal slakterianläggningar tusentals slaktade får 1.2 Slakt av får och lamm Jordbruksverkets definition av småskalig slakt är en årlig slakt av färre än 2 5 får per år. I grafen nedan har dock en annan indelning gjorts, där den större gruppen har en årlig slakt av får. De större slakterierna har aldrig varit dominerande till antalet och de har dessutom minskat i antal under perioden, medan gruppen med mindre slakterier ökat markant de senaste tio åren. Det finns idag betydligt fler slakterier per antal slaktade får än för tio år sedan >5 slaktade får slaktade får Tusen slaktade får 234,77 255,7 254,64 261,57 26,17 252,53 257,74 256,1 251,2 261, Källa: Jordbruksverket 8

11 antal slaktade får 1.3 Ekologisk produktion av får- och lammkött Sedan 29 finns statistik för ekologisk animalieproduktion. Efterfrågan på ekologiska livsmedel ökar idag. Slakten av ekologiskt uppfödda får utgjorde 14,4 procent av total slakt 29, och 22,6 procent 216. Detta kan jämföras med utvecklingen för nötkreatur, som är det djurslag för köttproduktion i Sverige som har näst störst andel ekologiska djur, där utvecklingen gått från en andel på 9,2 till 14,4 procent under perioden. Ekologisk produktion av griskött och matfågel ligger på andelar på högst några procent av total produktion. Statistik för den svenska ekoslakten 217 har inte publicerats ännu. Skillnader i andel ekologiska djur mellan animaliesektorerna hör samman med flera faktorer. Saker som påverkar är bland annat efterfrågan, som i sin tur kan kopplas till prisskillnader mellan ekologiskt och konventionellt kött, omställningskostnader att gå från konventionell till ekologisk produktion samt möjligheterna till stöd för ekologisk produktion. Steget att gå från konventionell till ekologisk får- eller nötköttsproduktion är mindre på flera plan än vad det är för gris och matfågel. 3 25,% 25 2,% ,% 1,% 5 5,% Slakt av ekofår Total fårslakt Andel ekolamm 14,4% 16,7% 17,6% 2,% 21,8% 22,5% 22,2% 22,6%,% Källa: Jordbruksverket 9

12 1.4 Hushållens utgifter på mat och dryck Statistiken över hushållens utgifter ger information om hur stor del av vår disponibla inkomst vi lägger på olika former av konsumtion, bland annat kött. Av disponibel inkomst utgjorde utgifterna på livsmedel och alkoholfria drycker 18 procent 198, 14 procent 1995 och 12 procent 215. I denna siffra är inte restaurangbesök inräknade, en utgiftspost som ökat något i relation till totala utgifter över tid. 1% 2% 13% 5% % 2% 4% 1995 konsumerade svenska hushåll för 869,7 miljarder sek varav livsmedel & alkoholfria drycker för 123, miljarder sek (exkl. uteätande) 9% 14% 31% 5% 5% Livsmedel, alkoholfria drycker Alkoholhaltiga drycker, tobak Kläder, skor Bostad, el, gas, uppvärmning Möbler, inredning, förbrukningsvaror Hälso- och sjukvård Transporter, fordon Post, telekom Rekreation, kultur, varor, tjänster Utbildning Restauranger, hotell Övriga varor/tjänster % 3% 6% 11% 13% Källa: SCB 215 konsumerade svenska hushåll för 1 828,9 miljarder sek varav livsmedel & alkoholfria drycker för 226,5 miljarder sek (exkl. uteätande) 11% 4% 5% 12% 4% 1 5% 26% Livsmedel, alkoholfria drycker Alkoholhaltiga drycker, tobak Kläder, skor Bostad, el, gas, uppvärmning Möbler, inredning, förbrukningsvaror Hälso- och sjukvård Transporter, fordon Post, telekom Rekreation, kultur, varor, tjänster Utbildning Restauranger, hotell Övriga varor/tjänster

13 Kött har länge varit en av de största utgiftsposterna i svenskarnas livsmedelskonsumtion, och stod 215 för 15 procent av våra utgifter på mat och all dryck. På andraplats kom alkoholhaltiga drycker och på delad tredjeplats kom mejeriprodukter och ägg samt bröd och spannmål. Jämfört med 1995 ökade andelen utgifter på kött med en procentenhet. Att vi lägger förhållandevis mycket pengar på animaliska produkter och alkohol beror delvis på höga kilo-/literpriser, vilket för animalier speglar höga produktionskostnader medan det för alkohol till betydande del beror på höga skatter. 5% 4% 4% 11% 16% 1995 konsumerade svenska hushåll mat och dryck för 146,3 miljarder sek varav 2,7 miljarder sek på kött och 19,4 miljarder sek på ägg och mejeri 8% 5% 3% 13% 14% 4% 13% Bröd, spannmålsprodukter Kött Fisk Mjölk, ost, ägg Oljor, fetter Frukt Grönsaker Godis, glass, sylt Salt, kryddor, såser, barnmat Kaffe, te, choklad Läsk, juice, saft, mineralvatten Alkoholhaltiga drycker 215 konsumerade svenska hushåll mat och dryck för 263,7 miljarder sek varav 39,3 miljarder sek på kött och 34,5 miljarder sek på ägg och mejeri 14% 13% Bröd, spannmålsprodukter Kött 6% 15% Fisk Mjölk, ost, ägg 3% Oljor, fetter 4% Frukt Grönsaker 9% 5% Godis, glass, sylt Salt, kryddor, såser, barnmat Kaffe, te, choklad 13% Läsk, juice, saft, mineralvatten 9% 7% 2% Alkoholhaltiga drycker Källa: SCB 11

14 förbrukning, kg per person och år 1.5 Förbrukning och konsumtion av kött Den svenska förbrukningen av kött per capita är ett mått på hur vår konsumtion utvecklats över tid, under förutsättning att förlusterna från slakt till måltid inte förändrats. I absoluta nivåer får förbrukningen per capita inte förväxlas med konsumtionen, utan förbrukningen visar åtgången i slaktad vikt för att tillgodose vår konsumtion. En bra tumregel är att vår verkliga konsumtion hamnar kring hälften av förbrukningen. Mellanskillnaden är till exempel djurdelar som inte går att äta (ben, senor, fett), butiksoch hushållssvinn samt vätskeförlust vid tillagning av mat. Över en längre tidsperiod har förbrukningen av kött ökat stadigt, räknat från 1995 då Sverige blev EUmedlem är ökningen till och med 217 nästan 26 procent och det är matfågel som ökat mest. Förbrukningen av matfågel var dock låg relativt nöt- och griskött 1995, och är trots en nästan tredubblad förbrukning sedan 1995 fortfarande bara på tredje plats efter gris- och nötkött. Under 217 landade den totala förbrukningen av kött på 85,5 kg per person, vilket är en minskning med 2,2 kg eller 2,6 procent jämfört med 216. Förbrukningen av kött har haft hack nedåt i den uppåtgående kurvan flera gånger tidigare sedan EU-inträdet, men 217 skedde den största minskningen hittills. Tidigare hack har förklarats av sjukdomsutbrott (21), ekonomisk kris (29) och ett kraftigt tapp i grisproduktionen (212), men den nedgång vi ser 217 kan snarare kopplas till en förskjutning i efterfrågan på mat mot en större andel vegetabilier. I tabellen visas utvecklingen av köttkonsumtionen i Sverige från 23 till 217, men en serie finns tillbaka till Övrigt kött 4,3 4,3 4,2 3,9 3,8 3,9 3,9 4, 3,8 3,7 3,5 3,4 3,3 3,2 3,2 Lammkött 1,,9 1,1 1,3 1,3 1,4 1,6 1,4 1,5 1,5 1,6 1,7 1,7 1,8 1,9 Matfågel 14,3 14,9 15,7 16,3 16,7 18,1 17,5 18,4 18,7 19, 2,3 21,6 22,4 23,6 23,2 Nötkött 25, 25,2 25,4 25,7 25,3 24,8 24,7 25,4 25,9 25,6 25,8 25,9 25,8 25,6 24,5 Griskött 36,1 36,5 35,7 35,5 36,1 36,2 36, 37, 37,3 35,9 36,5 35, 34,1 33,5 32,7 Totalt 8,7 81,8 82,1 82,7 83,2 84,4 83,7 86,2 87,2 85,7 87,7 87,6 87,3 87,7 85,5 Källa: Jordbruksverket och SCB 12

15 PROCENTUELL FÖRÄNDRING Det finns konsumtionsstatistik från 5-talet, även om den inte beräknats på exakt samma vis under hela denna långa period. I figuren visas utvecklingen sedan 199, och det är tydligt att matfågel är det köttslag vi ökat vår konsumtion mest av. Även förbrukningen av lammkött har stigit kraftigt i procent räknat, men från en låg grundnivå. Den enda kategori som minskat är övrigt kött, som omfattar inälvor samt kött från häst, vilt och ren. Det är framför allt förbrukningen av viltkött och inälvor som minskat, och hästkött äter vi numera endast ett par tuggor av per person och år. Förändrad förbrukning av kött % 3% 293% 25% 2% 15% 1% 5% % -5% -1% 133% 45% 41% 5% GRISKÖTT NÖTKÖTT MATFÅGEL LAMMKÖTT ÖVRIGT TOTALT -43% Källa: Jordbruksverket och SCB 13

16 kg/person 1.6 Från hage/stall till mage Den förbrukning som Jordbruksverket räknar fram i marknadsbalanserna beräknas på ett liknande vis som vår totalkonsumtion, som är den officiella siffran för vår konsumtion av kött i slaktad vikt. Förbrukningen visar åtgången i den vikt djuren har direkt efter slakt. Detta innebär att slaktkroppen är urtagen men att bland annat ben, senor och putsfett ingår i förbrukningssiffran. Det går att beräkna en trappa i fem steg av vår konsumtion av kött, från hage/stall till mage. Detta görs med hjälp av officiell statistik över slakt och utrikeshandel, ett antal vedertagna omräkningstal samt Livsmedelsverkets matvaneundersökning som görs med cirka tio års mellanrum. Figuren visar resultatet av denna beräkning, där det röda köttet grupperats för att kunna matcha livsmedelsgrupperna i Livsmedelsverkets matvaneundersökning. Rött kött består av nöt, gris, lamm och övrigt kött, även om det enligt vissa källor även finns vitt kött på en gris. Beräkningen visar bland annat att konsumtionen på gaffeln av rött kött uppgår till omkring 5 procent av förbrukningen i slaktad vikt, samt att medelsvensken 217 åt 15 procent mer rött kött än vad Livsmedelsverkets kostråd rekommenderar. Konsumtionen av rött kött har minskat till förmån för kyckling de senaste åren, 21 låg konsumtionen av rött kött 25 procent högre än rekommendationen i kostrådet. Det är viktigt att komma ihåg att beräkningen innehåller en mängd antaganden och att det är ett teoretiskt sätt att resonera kring förhållandet mellan förbrukning och konsumtion. Omräkningen från levande vikt till slaktad vikt görs med hjälp av Jordbruksverkets schablontal som är,5 för nöt,,75 för gris,,45 för lamm och,75 för kyckling. Omräkningen från slaktad vikt till försäljning i detaljhandeln görs med hjälp av EU-kommissionens schablontal som är,7 för nöt,,78 för gris och,88 för fågel, lamm och övrigt kött (som till stor del består av vilt) ,4 13,2 Vår förbrukning av rött kött låg: - 25 procent över Livsmedelsverkets kostråd procent över Livsmedelsverkets kostråd ,9 62,3 5,4 46,8 42,3 38,9 32,5 29,9 26, 26, 3,9 24,5 23,2 18,4 2,4 16,2 1,2 12,8 7,8 9,8 "Rött kött" 21 "Rött kött" 217 Matfågel 21 Matfågel 217 Levande vikt Slaktad vikt = förbrukning Försäljning i detaljhandeln Redo för tillagning = rå vikt På gaffeln = slutkonsumtion 14

17 utbyte levande vikt till konsumerad vikt, % I figuren nedan har utbytet från hage till mage beräknats utifrån 1 kg levande vikt, vilket gör det lättare att se det procentuella bortfallet i varje steg. De delar på djuret som inte blir livsmedel till människor har olika användningsområden och några exempel är hund- och kattmat, biologiska gödningsmedel, energi genom förbränning, biogas, teknisk industri, konfektion och inredning. Utbyte från hage till mage baserat på 1 kg levande vikt 1,,9,8,7,6,5,4,3,2,1, Gris Nöt Lamm Övrigt kött Matfågel Levande vikt 1, 1, 1, 1, 1, Slaktad vikt,75,5,45,5,75 Försäljning,59,35,4,39,66 Rå vikt,47,32,28,32,41 På gaffeln,36,24,22,24,32 Källa: Jordbruksverket, Livsmedelsverket och SCB 15

18 svensk andel kött av förbrukingen 1.7 Andel svenskt kött av förbrukningen Utvecklingen av andelen svenskt kött av förbrukningen, även kallad svensk självförsörjningsgrad, har följt en nedåtgående trend sedan seriens början Några hack uppåt i kurvan kan noteras enstaka år, men mot slutet av perioden syns en tydligare förstärkning för alla köttslag utom lamm. Svenskt kött har ofta inte möjlighet att konkurrera med priset, utan snarare med mervärden såsom att vi har friska djur, en låg användning av antibiotika och generösa utrymmen i stallar (det vill säga lägre beläggningsgrad jämfört med många andra länder). Några djurslagsspecifika exempel är det svenska beteskravet för mjölkkor och strikt efterlevnad av EU:s förbud mot att kupera knorren på grisar. Man kan sammanfattningsvis säga att det fokus på priset som styrt efterfrågan på kött under lång tid, numera får samsas med konsumenternas drivkrafter att bidra till en mer hållbar produktion och konsumtion av livsmedel. Även behov av trygghet och omsorg om den egna hälsan påverkar valet av kött. 12% 1% 8% 6% 4% 2% % Nötkött Griskött Lammkött Matfågel Källa: Jordbruksverket och SCB

19 ton produktvikt 1.8 Import av får- och lammkött Nedan följer ett antal figurer över den svenska handeln med lammkött med tredje land. Till skillnad från de handelssiffror som presenteras i den övergripande marknadsbalansen i början av denna rapport så visar nedanstående statistik handeln uttryckt i produkternas verkliga vikt. På åttasiffrig kn-nummer nivå omfattar handeln med får- och lammkött omkring 2 poster, och antalet sjunker successivt på sex- och fyrsiffrig kn-nummernivå. Importen av lammkött har ökat stadigt de senaste fem åren. Ökningen avser såväl kylt som fryst lammkött med och utan ben Bearbetade produkter Färskt/fryst benfritt Färskt/fryst med ben Kn-nr Produkt, ton produktvikt / Färska/kylda lammslaktkroppar % 2421 Färska/kylda fårslaktkroppar % 2422 Färskt/kylt fårkött med ben % 2423 Färskt/kylt benfritt fårkött % 243 Frysta lammslaktkroppar % 2441 Frysta fårslaktkroppar % 2442 Frysta styckningsdelar av får med ben % 2443 Fryst benfritt kött av får % SUMMA: % Källa: SCB 17

20 SLAKTAD VIKT I TON Importen ökade främst från Irland 217, med 6 ton eller 2 procent, samtidigt som importen från Nya Zeeland minskade med ungefär 4 ton eller 13 procent. Importen kan dock ha ett annat ursprung än den som visas i statistiken då den bara visar det senaste avsändarlandet. IMPORT AV FÅR- OCH LAMMKÖTT PER LAND Irland Nya Zeeland Nederländerna Tyskland Övriga IMPORT 216, ton Irland Nya Zeeland Nederländerna Tyskland Övriga Totalt Med ben Benfritt Beredda produkter Totalt per land IMPORT 217, ton Irland Nya Zeeland Nederländerna Tyskland Övriga Totalt Med ben Benfritt Beredda produkter Totalt per land Förändr. fg. år (%) 19,7% -12,8% -9,1% 36,4% 2,4% 2,7% Källa: SCB 18

21 ton produktvikt 1.9 Export av får- och lammkött Exporten av lammkött ökade kraftigt både 214 och 215, men föll tillbaka 216 och 217. Den svenska exporten av lammkött är emellertid mycket liten och sker i princip bara till våra nordiska grannländer Bearbetade produkter Färskt/fryst benfritt Färskt/fryst med ben Kn-nr Produkt, ton produktvikt / Färska/kylda lammslaktkroppar Färska/kylda fårslaktkroppar 2422 Färskt/kylt fårkött med ben % 2423 Färskt/kylt benfritt fårkött % 243 Frysta lammslaktkroppar 1 4 3% 2441 Frysta fårslaktkroppar 2442 Frysta styckningsdelar av får med ben % 2443 Fryst benfritt kött av får % SUMMA: % Källa: SCB 19

22 SLAKTAD VIKT I TON EXPORT AV FÅR- OCH LAMMKÖTT PER LAND Finland Danmark Norge Övriga EXPORT 216, ton Finland Danmark Norge Övriga Totalt Med ben Benfritt Beredda produkter 6 6 Totalt per land EXPORT 217, ton Finland Danmark Norge Övriga Totalt Med ben Benfritt Beredda prod 5 5 Totalt per land Förändr. fg. år (%) -21,9%,% 2,% 12,% -12,7% Källa: SCB 2

23 SEK/kg 1.1 Avräkningspriser för lamm Enligt förordningskrav rapporterar medlemsstaterna avräkningspriser som är representativa för marknaden till EU-kommissionen varje vecka. I Sverige samlas priser för olika klasser in från slakteriföretag med en produktion över 5 ton lammkött per kalenderår. Det finns beräkningstekniska skäl till att de priser som Jordbruksverket samlar in och publicerar inte stämmer helt och hållet överens med verkligheten. Metoden för att sammanställa priserna har varierat under de senaste åren, och slakterierna har också gjort förändringar i sina betalningsmodeller till producenterna som påverkar de publicerade prisernas kvalitet negativt. Jordbruksverkets ambition är dock att alla priser som rapporteras ska spegla det verkliga priset den veckan, och inte innehålla schablontillägg. Priskurvan för lammkött över kalenderåren har en likartad profil från år till år, med högst priser kring vår och påsk. Även slakttoppar under hösten påverkar utseendet på priskurvan. De prisnivåer som registrerades under 215 var något högre än de föregående åren. Prisstatistiken finns sedan början av 216 tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats och det går att prenumerera på de veckovisa uppdateringarna: 52aeb2b7653dd61.html Källa: Jordbruksverket 21

24 2 EU-marknaden I detta kapitel beskrivs utvecklingen på EU:s marknad för får och lamm övergripande. Vi har bara med ett axplock av den omfattande statistik som finns på EU-kommissionens hemsida, och kan rekommendera följande länk för er som varje månad vill hitta färska marknadsbeskrivningar. På länken finns även annan statistik och marknadsinformation, till exempel prognoser: Många av statistikserierna för får och lamm uppdateras med 217 på EU-kommissionens hemsida först i slutet av mars, så därför innehåller flera figurer bara data till och med Marknadsbalans och prognos EU:s prognos till 23 visar att produktionen ökar med 4 procent i får- och lammsektorn. Förbrukningen per capita antas öka svagt och landa på 2 kg 23. För att räkna om förbrukningen i slaktad vikt till försäljning i handelsledet antar EU-kommissionen att 12 procent går bort från slakt till detaljhandel, försäljningen av får- och lammkött är således förbrukningen multiplicerat med,88. Förbrukningen av får- och lammkött i EU som genomsnitt 217 således på 2 kg per capita, vilket är marginellt högre än den svenska förbrukningen på 1,9 kg per person. Motsvarande omräkningstal för andra köttslag är,7 för nötkött,,78 för griskött och,88 för matfågel. EU-kommissionen sammankallade under hösten 215 och våren 216 en arbetsgrupp med experter och statliga representanter från främst de större fårproducerande länderna i EU, för att under fyra möten diskutera hur fårproduktionen ska kunna lyfta både på produktions- och konsumtionssidan. Ett mål med arbetet är att EU ska uppnå en självförsörjningsgrad på minst 1 procent. (1 ton slaktad vikt) Bruttoproduktion % Import av levande djur Export av levande djur % Nettoproduktion % Konsumtion % Förbrukning/capita (kg r.w.e) 1,8 1,9 1,9 1,9 2, 1% Import (kött) % Export (kött) % Nettohandel (kött) % EU marknadspris, euro/ton % VM-pris, euro/ton % Källa: EU-kommissionen 22

25 2.2 Antal får i EU Strukturundersökningen i EU visar att det är Storbritannien som har det klart största antalet får i EU, följt av Spanien, Grekland och Frankrike. Andel får per land av EU:s totala fårhjord 216, % UK 6 ES 33 EL 7 FR IT 1 IE DE PT RO ÖVR Källa: EU-kommissionen 23

26 1 TON SLAKTAD VIKT 2.3 Handel med får- och lammkött samt levande djur Figuren visar handeln mellan EU och länder utanför unionen. Detta är den enda av de större animaliesektorerna där EU har en historiskt negativ handelsbalans, men de senaste fem åren har det negativa handelsnettot minskat successivt. En betydande del EU:s export i denna sektor består av levande djur som säljs till länder kring östra delen av Medelhavet. Siffror för helåret 217 har ännu inte publicerats IMPORT 37, 289,9 297,4 32,6 284,9 284,8 288,6 255,7 234,7 2,9 211,8 2,2 212,3 213,1 EXPORT 6,6 6,7 7,1 6,1 1,8 1, 14, 35,5 4,6 55,5 74,4 73,4 63,1 79,2 Källa: EU-kommissionen 24

27 TON SLAKTAD VIKT TON SLAKTAD VIKT Importen av får- och lammkött kommer främst från Nya Zeeland, med Australien på andra plats. Importen av frysta styckningsdetaljer dominerar men även importen av färskt får- och lammkött är betydande. Handelssiffror per land för helåret 217 finns ännu inte publicerade EU:s import av kammkött och levande får Nya Zeeland Australien Övriga Källa: EU-kommissionen Exporten i denna sektor domineras vanligtvis av levande får som säljs till länder kring östra Medelhavet, medan den export som sker till Hong Kong och andra länder i den regionen består av färskt och fryst fåroch lammkött. 3 EU:s export av lammkött och levande får Libyen Jordanien Hong Kong Övriga Källa: EU-kommissionen 25

28 euro/1 kg 2.4 Avräkningspriser på tunga lamm Prisrapporteringen inom EU sker för både lätta och tunga lamm, varav tunga lamm ska väga 13 kg eller mer. De tunga lammen är primärt uppfödda för köttproduktion medan lätta lamm, som är vanligast kring Medelhavet, är avkommor till får som primärt hålls för mjölkproduktion. Även om viktgränsen är satt till 13 kg så är slaktvikten för tunga lamm oftast flera kg högre. Sverige rapporterar pris för tunga lamm tillsammans med 14 andra medlemsstater och det är denna graf vi presenterar här. Lammpriserna är tydligt cykliska med toppar på våren i de flesta länder. De svenska priserna ligger för närvarande i nivå med EU:s genomsnittliga priser. De svenska lammpriserna har inte haft samma utveckling som nöt- och grisköttspriserna som stigit en bra bit över EU-snittet de senaste åren. I de nedanstående diagrammet uttrycks priserna i euro/kg. Prisstatistiken finns sedan början av 216 tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats och det går att prenumerera på de veckovisa uppdateringarna: 52aeb2b7653dd61.html SE Tyskland Irland Frankrike EU Källa: EU-kommissionen 26

29 3 Världsmarknaden I detta kapitel beskrivs utvecklingen på världsmarknaden för får- och lammkött övergripande. Liksom för EU-marknaden har vi bara med en liten del av den omfattande statistik som finns på bland annat OECD:s hemsida. Mer marknadsinformation finns på följande länk: Handelsutveckling enligt OECD OECD:s prognos för utvecklingen av handeln med får- och lammkött i de stora handelsblocken visar att Oceanien och MUL-länderna ökar sitt handelsöverskott från 217 till 226, medan EU, Asien och även Kina som individuellt land i Asien, får en försämrad handelsbalans. Utveckling av handelsbalans lammkött, 1 ton MUL Kina Asien Latinamerika Oceanien Ryssland Nordamerika EU Källa: OECD 27

30 1 ton 3.2 Förbrukningen av kött och fisk Figuren visar utvecklingen av den totala förbrukningen av kött och ägg i världen från 216 fram till 225. Förbrukningen av nöt-, gris- och lammkött mäts i slaktad vikt (cwe) medan den mäts i handelsledet för fågelkött (rwe). Prognosen visar att förbrukningen av matfågel går om griskött 225, medan fisk alltjämt är det vi äter mest av i jämförelsen. I praktiken konsumeras dock redan mer matfågel än griskött i världen, eftersom konsumtionen av matfågel ska räknas om till slaktad vikt vilket innebär att kvantiteten divideras med,88. Detta ger t.ex. en förbrukning 217 på 133,6 miljoner ton. 6 Global förbrukning av kött och fisk Källa: OECD Fisk Fårkött (cwe) Matfågel (rtc) Griskött (cwe) Nötkött (cwe) TOTALT

31 I figuren nedan visas förbrukningen av kött i ett axplock av länder i världen. Hur mycket kött medborgarna i ett land äter styrs i grund och botten av ekonomi, men även kultur och traditioner påverkar. Indien är exempelvis ett land med en djupt rotad vegetarisk matkultur, och även om Indien åtminstone till delar närmar sig ett ökat välstånd så har inte konsumtionen av kött stigit. En snabbare utveckling av köttkonsumtionen kopplat till ökat välstånd kan å andra sidan skönjas i bland annat Kina. I en del länder i västvärlden går utvecklingen åt det motsatta hållet, då en förhållandevis hög konsumtion av kött minskar i takt med konsumenternas ökade medvetenhet om att våra matval påverkar miljön. Överlag ger köttproduktionen ett större klimatavtryck än vad vegetabilieproduktionen gör, men det finns å andra sidan även vegetabilier vars produktion har stor negativ miljöpåverkan. Flera stora europeiska länder rapporterar nu om en minskad försäljning av kött och i Sverige noterade sen nedgång på 2,6 procent 217. För alla produkter utom matfågel anges per capita konsumtionen i slaktad vikt, som anges i detaljhandelsvikt. Källa: FAO Indien Zambia Thailand Kina Saudiarabien Ryssland EU-28 Brasilien Sverige Australien USA Global köttförbrukning 215, kg/capita Nötkött (cwe) Griskött (cwe) Fågelkött (rwe) Lammkött (cwe) 29