Hur mycket kött äter vi egentligen?

Transkript

1 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor Hur mycket kött äter vi egentligen? Det blir ofta missförstånd kring hur mycket kött vi äter och Jordbruksverket försöker med denna rapport reda ut begreppen. Siffran som används mest visar totalkonsumtion i slaktad vikt, som vi även brukar kalla förbrukning. En tumregel är att halvera förbrukningen för att få fram faktisk mängd kött som äts. Intresset för vår köttkonsumtion har ökat och idag påverkar personliga värderingar hur mycket kött och vilken typ av kött vi äter i högre grad än förr. Intresset för vår köttkonsumtion har ökat det senaste decenniet och en växande andel konsumenter har åsikter om kött. Anledningen till detta är ett stort fokus på hållbar produktion och konsumtion av mat kopplat till hälsa, miljö och djuretik. Det växande intresset för köttkonsumtionen har fört med sig att fler och fler använder Jordbruksverkets statistik i rapporter, artiklar, nyhetsinslag, sociala medier och så vidare. Vi har märkt att statistiken ibland missförstås och i denna rapport vill vi reda ut begreppen. Totalkonsumtion och förbrukning av kött vad är skillnaden? Jordbruksverkets statistikenhet ansvarar för officiell statistik för vår livsmedelskonsumtion, bland annat det som kallas totalkonsumtion av kött (konsumtion i slaktad vikt) och direktkonsumtion av kött (konsumtion av kött i form av styckningsdetaljer). Den här statistiken publiceras på årsbasis med cirka ett års eftersläpning. Utöver den officiella statistiken gör enheten för handel och marknad på Jordbruksverket löpande beräkningar och analyser av marknadsutvecklingen för kött. I dessa räknar vi också ut totalkonsumtionen, på nästan samma sätt som i den officiella statistiken. Vi kallar dock vår siffra förbrukningen av kött. Skillnaden mellan totalkonsumtion och förbrukning är att sistnämnda inte inkluderar den i princip

2 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2(8) försumbara hemslakten som sker på våra gårdar. Dessutom görs beräkningen av förbrukning av kött på kvartalsbasis och med bara några månaders eftersläpning. Fortsättningsvis i denna rapport kommer vi utgå från förbrukningen av kött, inte totalkonsumtionen. Därför är bra information om förbrukning och konsumtion av kött viktigt Med tanke på att köttkonsumtionen ofta är ett huvudämne i diskussioner om hållbar produktion och konsumtion av mat, är det viktigt att det tydligt framgår vad som ingår i de uppgifter som publiceras från Jordbruksverket. Många användare av statistiken tror att förbrukningen av kött visar den kvantitet som hamnar på våra tallrikar, vilket inte stämmer, utan siffran visar mängden konsumerat kött i slaktad vikt. Det är dessutom denna konsumtionsnivå som oftast används i internationella jämförelser och det beror helt enkelt på att det är säkrast och enklast att göra beräkningar i slaktad vikt. Enheten för handel och marknad har, för att reda ut begreppen, under de senaste åren utvecklat informationen om vår förbrukning och konsumtion av kött. Vi har med hjälp av officiell statistik för produktion (slakt) och utrikeshandel, vedertagna omräkningstal samt Livsmedelsverkets matvaneundersökning lyckats skapa en konsumtionstrappa från hage till mage fördelat på de olika köttslagen. Förbättrad marknadsinformation var också ett av många mål när handlingsplanerna för gris-, nötoch lammsektorerna lanserades för några år sedan. Branschen har lett detta arbete och Jordbruksverket har medverkat tillsammans med hela värdekedjan.

3 KONSUMTION, KG/CAPITA På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 3(8) Resultaten av våra beräkningar kommuniceras på olika sätt. En informationskälla för många är media, som visat ett stort intresse för hur vår köttkonsumtion utvecklas. Statistiken sprids även genom rapporter, nyheter, pressmeddelanden, blogginlägg och föreläsningar i olika forum. Förbrukningen av kött i ett längre perspektiv Förbrukningen av kött uttrycks i vikt och beräknas enligt formeln slakt+import-export. Handeln med andra länder räknas om så att den ska motsvara den slaktade vikten, en importerad eller exporterad korv multipliceras till exempel med 0,35 för att få fram vikten i slakteriledet, medan benfritt kött som importeras eller exporteras multipliceras med 1,23. Förbrukningen innefattar med andra ord detaljer som ben, senor, visst fett och annat vi inte äter. Figur 1 illustrerar hur förbrukningen av fem grupper kött utvecklats mellan 1997 och Den totala förbrukningen 2016 uppgick till 87,7 kg/capita, vilket kan jämföras med 69,8 kg/capita tjugo år tidigare. Förbrukningen har med andra ord ökat med 26 procent under perioden. Det framgår tydligt att griskött är det köttslag vi äter mest av, men också att förbrukningen av griskött minskar. Detta har framför allt skett de senaste tre åren, då en minskning med 3 kg per capita för griskött kompenserats med råge av en samtidig ökning för matfågel (främst kyckling) med 3,3 kg. Hittills under 2017 har även förbrukningen av nötkött minskat och baserat på de nio första månaderna 2017 kommer den totala förbrukningen av kött att minska med ungefär 1,5 kg/person ,7 35,5 33, ,7 25,6 23, ,0 16, ,2 4,1 3,9 0,8 1,3 1,8 GRISKÖTT NÖTKÖTT MATFÅGEL LAMMKÖTT ÖVRIGT KÖTT 3, Figur 1. Utvecklingen av vår förbrukning av kött Källa: Jordbruksverket och SCB

4 kg/person 2016 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 4(8) Livsmedelsverkets matvaneundersökning De officiella siffrorna över konsumtionen av kött visar alltså hur mycket vi förbrukar i slaktad vikt. Det närmaste den verkliga konsumtionen vi kan komma finns i Livsmedelsverkets senaste matvaneundersökning, Riksmaten, från I den undersökningen har ett representativt urval vuxna konsumenter år gamla fört dagbok över konsumtionen av olika livsmedel under ett antal dagar. Genomsnittet för män och kvinnor landade på 32,5 kg rött kött och 7,8 kg matfågel (uttrycks som kyckling i undersökningen). I Riksmaten brukar siffran för slutlig konsumtion justeras upp för att ta hänsyn till viss underrapportering samt bortfall under matlagning såsom vätska, fett och ben. I rå vikt innan tillagning brukar Livsmedelverket säga att de totalt 40,3 kg verklig konsumtion landar på kg konsumtion i rå vikt innan tillagning. Mer information om Riksmaten finns på Livsmedelsverkets hemsida. Under 2018 kommer en liknande undersökning för barn och ungdomar publiceras, så tills vidare antar vi i våra beräkningar att konsumenter äldre än 80 år samt yngre än 18 år har samma konsumtionsvanor som personer mellan år. Så här beräknar vi fem nivåer av förbrukning och konsumtion Utifrån matvaneundersökningen från , statistiken över för förbrukning av kött samt ett antal vedertagna omräkningstal, har Jordbruksverket tagit fram trappan med fem olika nivåer konsumtion eller förbrukning som ni ser illustrerad ovan. Figur 2 visar dessa steg siffersatta från levande vikt till slutkonsumtion. Mer information om kostrådet finns längre fram ,3 64,1 48,1 Beräkningen visar att vår förbrukning av "rött kött" 2016 låg 18 procent över Livsmedelsverkets kostråd från ,0 30,7 26,0 31,5 23,6 20,8 13,0 10,0 0 "Rött kött" Matfågel Levande vikt Slaktad vikt = förbrukning Försäljning i detaljhandeln Redo för tillagning = rå vikt På gaffeln = slutkonsumtion Figur 2. Förbrukning och konsumtion av kött från hage/stall till mage med utgångspunkt i den genomsnittliga per capita konsumtionen 2016 Källa: Jordbruksverket, Livsmedelsverket och EU-kommissionen

5 andel av levande vikt per steg På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 5(8) Man kan också med hjälp av antaganden och den statistik som finns tillgänglig göra en beräkning av hage/stall till mage per djurslag. I figur 3 nedan börjar trappan i fem steg på 1 kg levande vikt, för att det bättre ska framgå hur mycket som försvinner från livsmedelskedjan i varje steg. Vi vill poängtera att detta är ett mycket teoretiskt sätt att beräkna flödet från hage/stall till mage. Utbyte från hage till mage baserat på 1 kg levande vikt 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 Gris Nöt Lamm Övrigt kött Matfågel Levande vikt 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 Slaktad vikt 0,75 0,50 0,45 0,50 0,75 Försäljning 0,59 0,35 0,40 0,39 0,66 Rå vikt 0,47 0,31 0,28 0,31 0,41 På gaffeln 0,36 0,24 0,22 0,24 0,32 Figur 3. Förbrukning och konsumtion av kött från hage/stall till mage med utgångspunkt i ett kg levande vikt 2016 Källa: Jordbruksverket, Livsmedelsverket och EU-kommissionen Den uppgift man bör använda beror på vad som ska beskrivas. Ska konsumtionen till exempel kopplas till hälsoaspekter eller kostråd bör konsumtionen på gaffeln återges, om det är aktuellt att jämföra köttkonsumtionen i olika länder är det förbrukning i slaktad vikt som är lämpligast då det är denna siffra som beräknas på ett liknande sätt i många länder. Och ska vårt resursutnyttjande i animalieproduktionen analyseras kan det vara lämpligt att inkludera alla steg från det levande djuret till slutlig konsumtion.

6 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 6(8) Bra att veta om beräkningen i figur 2 och 3: Talen för omräkning från levande vikt till slaktad vikt för gris, nöt och lamm har uppskattats av Jordbruksverket och uppgår till 0,75 för gris, 0,50 för nöt, 0,45 för lamm. Övrigt kött består till stor del av vilt och samma omräkningstal som för nöt har använts, alltså 0,5. Slaktutbyten för matfågel tas fram av branschorganisationen Svensk Fågel, det tal som används här gäller kyckling och uppgår till 0,75. Talen för omräkning från slaktad vikt till försäljning har tagits fram av EUkommissionen och uppgår till 0,78 för gris, 0,70 för nöt och 0,88 för lamm och matfågel. Att det är ett högre omräkningstal för lamm och matfågel beror på att dessa köttslag oftare säljs till konsument inklusive ben, än vad gris och nöt gör. Gris säljs ibland med ben medan nöt i princip alltid säljs benfritt. Vi antar att övrigt kött liksom lamm och matfågel säljs med en viss andel ben, alltså används omräkningstalet 0,88. Nivån på gaffeln baseras på vad deltagarna i Livsmedelsverkets matvaneundersökning uppgett att de ätit under ett antal dagar, och här är det röda köttet grupperat i kött och korv. Dessa två grupper har slagits ihop till en grupp, som vi i beräkningen utgår från omfattar allt kött av nöt, gris, lamm och övrigt kött. Matfågel i det här fallet representeras av vår konsumtion av kyckling. Siffror för båda grupperna kött visar ett genomsnitt för vuxna män och kvinnor men antas gälla för hela befolkningen. Nivån på gaffeln räknas upp av Livsmedelsverket till något man kallar för konsumtion i rå vikt innan tillagning. I uppräkningen läggs en kvantitet på för hushållssvinn, vätskeförlust i samband med tillagning samt ben och annat som köpts hem men som skärs bort efter tillagning. Uppräkningen omfattar även en kvantitet för att kompensera för den underrapportering Livsmedelsverket tror förekommer - enkätdeltagarna glömmer helt enkelt bort att notera vissa livsmedel de ätit. Skillnaden mellan nivån försäljning i detaljhandeln och nivån rå vikt, består av svinn mellan butik och tillagning. Relationen mellan verklig konsumtion och kostrådet för kött Sedan 2015 omfattar Livsmedelsverkets kostråd en rekommendation att inte äta mer än 500 gram rött kött (alltså kött från nöt, gris, lamm och övrigt kött ) och charkprodukter per vecka. Rekommendationen har vetenskaplig grund. 1 Om vi antar att kostrådet gäller även bakåt och framåt i tiden landar vi i den utveckling av konsumtionen av rött kött i relation till kostrådet som framgår av figur 4. Sammanfattningsvis har den genomsnittlige svensken ätit uppemot 25 procent mer rött kött och charkprodukter sedan 1990 än vad kostrådet rekommenderar. 1 I Livsmedelsverkets kostråd för kött och charkprodukter hänvisar till World Cancer Research Fund.

7 gram per person och vecka På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 7(8) Figur 4. Konsumtion av kött versus kostråd , gram per person och vecka Källa: Jordbruksverket och Livsmedelsverket I vårt resonemang antar vi att förhållandet mellan förbrukning i slaktad vikt och den verkliga konsumtionen - alltså det som hamnar på gaffeln - har varit statiskt under de år vi följt utvecklingen, närmare bestämt 47,9 procent. Detta innebär med andra ord att den procentuella utvecklingen av förbrukning och verklig konsumtion antas ha varit lika stor. Faktorer som påverkar vår konsumtion av kött Det är en mängd faktorer som påverkar hur vi lever våra liv och detta gäller även vår konsumtion av kött. Det är svårt att gradera vad som påverkar oss mest, men det finns ändå en handfull faktorer som vi brukar lyfta fram för att förklara utvecklingen av köttkonsumtionen. 1. Konjunktur, disponibel inkomst och prisutvecklingen för kött När hushållen får sämre ekonomiskt ställt eller när priserna på kött ökar påtagligt brukar det märkas genom en ökad andel importerat kött i vår konsumtion. Importerat kött är vanligtvis billigare än svenskt kött och den ökande andelen import i vår köttkonsumtion beror till stor del på denna prisskillnad. Sämre ekonomi och prishöjningar på ett köttslag kan också leda till ökad efterfrågan på billigare köttslag. Den typen av förskjutning mellan köttslagen beror dock även på faktorer som nämns nedan, till exempel mattrender och hälsa. Den totala köttkonsumtionen förefaller inte påverkas i så stor gran av ekonomiska faktorer, åtminstone inte i Sverige. 2. Mattrender Influenser från andra länder, snabbmat, uteätande, kockprogram på TV detta är exempel på hur vi påverkas av mattrender. Även olika dieter, som LCHF, LCHP, Atkinson, raw food och vegetarianism påverkar åtminstone en del av befolkningen att ändra sina matvanor. 3. Värderingar som växlar med tiden Idag är vi fokuserade på hållbarhet, framför allt kopplat till miljö, djuretik och hälsa. Detta tar sig uttryck exempelvis genom ökad efterfrågan på vegetarisk mat, växande efterfrågan på svenskt

8 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 8(8) kött som producerats med god omsorg om djur och miljö och ett skifte mot mer kyckling i dieten. Längre tillbaka i tiden var priset en mer avgörande faktor än vad det är idag. 4. Produktutveckling Köttbranschens utveckling av produkter som passar olika konsumentgrupper påverkar vårt val av kött. Det kan handla om familjen i farten som vill laga mat snabbt, ensamhushållet, konsumenten som lagar mat med exklusiva råvaror från grunden, småbarnsfamiljen och så vidare. 5. Personliga värderingar En faktor som påverkar köttkonsumtionen mer idag än förr om åren är personliga värderingar. Konsumenter blir till exempel vegetarianer alternativt minskar sin konsumtion av allt kött eller vissa köttslag av skäl kopplat till hälsa, djuretik och klimatstress. Att detta inte lett till en minskning av vår förbrukning av kött när vi summerar 2016 års statistik kan vi inte förklara på annat sätt än att de som fortfarande äter kött äter lite mer, eller att den vegetariska trenden är mer snack än verkstad. Under 2017 har dock förbrukningen och därmed också konsumtionen av kött minskat med knappt 2 procent de tre första kvartalen. Fortsätter utvecklingen året ut hamnar vi på en minskning på ca 1,5 kg/capita. Det svenska köttet upplevs idag som tryggt, säkert och producerat från friska djur med bättre möjligheter till naturligt beteende än i vår omvärld. Det har gjort att efterfrågan på svenskt kött har ökat och i statistiken tar det sig uttryck i höjda producentpriser och en stärkt självförsörjningsgrad. Slutsats Intresset för hur mycket kött vi äter är stort. De siffror som vanligtvis förekommer visar vår förbrukning av kött, men när dessa siffror kopplas till hälsa och kostråd finns en risk att det ges en felaktig bild av vår köttkonsumtion. Det är stor skillnad mellan förbrukning, det vill säga konsumtion i slaktad vikt, och det som slutligen konsumeras. En tumregel är att man halverar siffran för förbrukningen av kött för att få reda på hur mycket vi spetsar på gaffeln och äter. I resonemang kring klimat och miljö kan dock siffror som visar förbrukning eller till och med levande vikt vara mer motiverade. Jordbruksverket uppdaterar kontinuerligt informationen om vår köttkonsumtion, med analyser och förklaringar, för att tillgodose de behov av fakta som finns. Du hittar informationen på Jordbruksverkets webbplats under rubriken Förbrukning, svensk marknadsandel, diverse. Kontaktperson Åsa Lannhard Öberg, / , asa.lannhard@jordbruksverket.se