Ekonomi och Marknad augusti Gris, nöt och lamm

Transkript

1 Ekonomi och Marknad augusti 014 -Gris, nöt och lamm

2 Ekonomi och Marknad ges ut av LRF Kött för att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Nötkött Får och lamm Med bakgrund av de ryska handelssanktionerna som infördes på griskött i början av 014, förväntas tillväxten inom EUs grisproduktionen att öka med endast 0, procent under året. Den svenska grisslakten minskade med,3 procent under de fem inledande månaderna av 014. Sedan mitten av mars har priserna för både smågrisar och slaktsvin stigit medan foderpriserna varit mer eller mindre konstanta, vilket bidragit till ökade marginaler inom grisproduktionen under perioden. Under senare år har antalet kor inom EU minskat i långsammare takt än tidigare och under 013 till och med ökat. Produktionstillväxten under 014 förväntas leda till att EUs export av nötkött ökar med 5 procent, men Rysslands nyligen aviserade handelsrestriktioner tros få en dämpande effekt. Nötköttsimporten till EU minskade med 3,7 procent under de fyra inledande månaderna av 014 och prognosen för helåret är en minskning med 1 procent. För närvarande råder balans på slaktdjur och efterfrågan på nöt är god. Efterfrågan på nötkött förväntas hålla i sig de närmsta veckorna tack vare säsongsmässiga effekter av att skolorna startar. Generellt goda produktionsförutsättningar och stärkta marginaler förväntas leda till en ökning av produktionen av får och lammkött i EU under 014, motsvarande 0,6 procent. Ett lägre utbud av lamm i Nya Zeeland i kombination med landets utökade handel med Asien tros leda till att importen av får och lammkött till EU minskar med,5 procent under 014. Utslaktningen av får ökade med 9,3 procent medan slakten av lamm var oförändrad i jämförelse med perioden januari - maj 013. De svenska priserna för slaktlamm är nu under sensommar och höst som vanligt fallande. Men minskad lammslakt relativt tidigare år och ökad efterfrågan från handelsled på svenskt lamm bör bidra till att prisbilden under hösten inte faller under föregående års prisnivå. SLAKTPRISER Slakteriernas prisrapportering avseende de tre köttslagen till Jordbruksverket, speglar i dagsläget inte fullt ut de verkliga priserna vilket innebär att det finns osäkerhet i beräkningarna av lönsamhetsindikatorerna i rapporten. Vi utgår från att detta kommer att korrigeras framåt från slakteriernas sida. LRF EKONOMI OCH MARKNAD AUGUSTI 014

3 Gris Marknadsbalansen inom EU Med bakgrund av de ryska handelssanktionerna, som infördes på griskött i början av 014, förväntas tillväxten inom EUs grisproduktion att öka med endast 0, procent under 014 enligt en prognos från EU-kommissionen. Ett större utbud av grisar i Danmark och Nederländerna förväntas kompensera för vikande produktion i Tyskland, Frankrike och Spanien. Närmare en tredjedel av EUs grisköttsexport är riktad till Ryssland och exportvolymerna förväntas sjunka med 7 procent under 014. Konsekvenserna av Rysslands handelsrestriktioner har under inledningen av året mildrats genom ökad avsättning av europeiskt griskött på den asiatiska marknaden. Utbrottet av PED-viruset i amerikanska grisbesättningar har bidragit till att EU kunnat öka sin export till Asien. Nyligen aviserade Ryssland om fortsatta handelsrestriktioner som även kommer att innefatta ytterligare köttslag. Effekterna av denna utveckling är inte medtagen i EUs exportprognos. Det troliga scenariot är att återhämtningen av exporten kommer att ta längre tid än vad EU-kommissionen beräknat i sin senaste prognos. USAs vikande produktion har hittills möjliggjort avsättning av volymer på andra marknader men en återgång till mer normala amerikanska produktionsnivåer kommer att sätta press på det europeiska grisköttet. Figur 1. Marknadsbalansen för griskött inom EU-8 (1 000 ton cwe). EU 8 % förändring prel 014 prognos 015 prognos 14/13 prognos 15/14 prognos Nettoproduktion ,% 0,8% Import ,3% 0,0% Export ,0% 0,% Konsumtion Konsumtion per capita (kg) ,0% 1,0% 0,8% 0,3% Självförsörjningsgrad (%) ,8% 0,0% Källa: EU-kommissionen 3 LRF EKONOMI OCH MARKNAD AUGUSTI 014

4 Slaktutveckling och handelsflöden Antalet slaktade grisar minskade med,3 procent under januari - maj 014. Utvecklingen förklaras av ökad export av slakt- och smågrisar samt av långa slaktköer. Om dessa faktorer räknas in stämmer tidigare prognos om en svag slaktökning under 014. Sveriges import av griskött från länder inom EU minskade under januari - maj med,3 procent i jämförelse med samma period 013. Framförallt minskar importen från Tyskland (-9,9 %) och Nederländerna (-4,5 %). Den svenska exporten visar en kraftig tillväxt under samma period, både inom och utanför EU. Bland annat exporten till Polen (+0 %), Storbritannien (+37 %), Ryssland (+7,6 %) och Nya Zeeland (+1,5 %) har en positiv utveckling. Importen från övriga länder inom EU minskar dock med,3 procent, främst orsakad av minskade volymer från Tyskland. Figur. Slaktutveckling och handelsflöden av griskött i Sverige. Sverige år (%) Antal slaktade grisar (1 000-tal) *Export till EU7 (ton) *Export till EU7 (ton) Källa: Jordbruksverket och Eurostat. * Gäller perioden jan april 014 jan maj 014 % perioden 551-1,4% ,3% ,3% 6 5,8 16% ,4% 9 4,9% ,0% 4 698, -,3% 54 18,4% 5,1 148,5% Lönsamhetsindikator Sedan mitten av mars har priserna för både smågrisar och slaktsvin förstärkts medan foderpriserna varit mer eller mindre konstanta. Detta har bidragit till en marginalförstärkning inom grisproduktionen under perioden. Rådande spannmålsmarknad kännetecknas av ett gott skördeläge vilket fått terminspriserna för ny skörd att sjunka, en utveckling som förväntas leda till lägre foderpriser. Figur 3. Den svenska slaktgrisnoteringen i relation till priset på färdigfoder 1 och priset på smågrisar Smågris/slaktvikt Foder x,8 Slaktgris Källa: Egen bearbetning. 1 Multplicerat med en faktor:,8 kg foder/kg levande tillväxt. Priset på smågrisar är dividerat med en slaktvikt om 91,4 kg. 4 LRF EKONOMI OCH MARKNAD AUGUSTI 014

5 Nöt Marknadsbalansen inom EU Under senare år har koantalet inom EU minskat i långsammare takt än tidigare, under 013 har det till och med ökat. Detta beror på att färre kor och kvigor slaktades under 01 och 013 vilket resulterade i en lägre köttproduktion de åren. Samtidigt ökade antalet födda kalvar vilket gradvis leder till att fler djur göds och därmed en produktionstillväxt på marknaden under 014 och 015 motsvarande 1,3 respektive,3 procent. Nötköttsimporten till EU minskade med 3,7 procent under de fyra inledande månaderna av 014 och prognosen för helåret är en minskning med 1 procent. Huvudsakligen är det en konsekvens av minskade importvolymer från Argentina och Uruguay, som i större utsträckning styr sina handelsflöden till den asiatiska marknaden, främst Kina. Produktionstillväxten under 014 förväntas leda till att EUs export av nötkött ökar med 5 procent. Utvecklingen understöds av en stark efterfrågan från bland annat Schweiz, Ryssland och Bosnien- Hercegovina. Rysslands nyligen aviserade handelssanktioner kommer att påverka EUs export av nötkött men i vilken utsträckning är i dagsläget svårt att sia om, men det är troligt att EU-kommissionens exportprognos kommer att justerats ned något. Figur 4. Marknadsbalansen för nötkött inom EU-8 (1 000 ton cwe). EU 8 % förändring prel 014 prognos 015 prognos / 1/ 13/1 prel 14/13 prognos 15/14 prognos Nettoproduktion ,7% -4,3% -3,9% 1,3%,3% Import ,9% -3,8%,5% -1,0% 0,0% Export ,% -35,8% -3,3% 5,0% 0,6% Konsumtion Konsumtion per capita (kg) ,7% -,6% -3,0% -,7% -,9% -3,7% 1,% 1,0%,% 1,9% Självförsörjningsgrad ,9% -1,1% -1,6% 0,0% 0,1% Källa: EU-kommissionen 5 LRF EKONOMI OCH MARKNAD AUGUSTI 014

6 Slaktutveckling och handelsflöden En ökning av antalet slaktade nötkreatur med 3,4 procent under januari - maj avspeglar en överskottssituation på marknaden vilket bekräftas av vikande avräkningspriser under perioden. Den svenska exporten av nötkött inom EU ökade under januari - april med 14, procent i jämförelse med samma period föregående år. Exporttillväxten är särskilt stark i Belgien (+4, %) och Tyskland (+38,3 %). Sämre är utvecklingen vad gäller exporten utanför EU som minskade med 19,7 procent under perioden. I huvudsak beror detta på tappade exportvolymer till Hong Kong (-49, %). Importen från länder både inom och utanför EU minskade med 6,6 respektive 4,8 procent under januari-april. Irland ökade sin export till Sverige med,8 procent och Brasilien med motsvarande,5 procent, men detta uppvägs av minskade exportvolymer från övriga utmärkande handelspartners, bland annat Tyskland som minskade sin export med 16,4 procent. Figur 5. Slaktutveckling och handelsflöden av nötkött i Sverige. Sverige år (%) Källa: Jordbruksverket och Eurostat. * Gäller perioden jan april 014 jan maj 014 % perioden Antal slaktade nötkreatur (1 000-tal): - Kalv 7,07-6,9%,8 -,0% - Tjur och stut 195,35 5,8% 81, 4,5% - Ko 138,07-5,7% 53,6-1,0% - Kviga 56,9-4,8% 9,7 4,0% *Export till EU7 (ton) 1 1,8% 4 067,4 14,% *Export till tredje land (ton) EU7 (ton) 756-3,5% 4,7-19,7% ,% 8 770,1-6,6% ,% 1 391,4-4,8% Lönsamhetsindikator Under sommaren har prisläget för kalv och foder varit stabilt och legat i princip på samma nivå medan avräkningspriset har stigit från vecka 30. Avräkningspriset har gått från att legat på 0 års nivå under vår och försommar, vilket innebär ett lägre pris jämfört med både 01 och 013, till att åter stiga till 013 års nivå mot slutet av sommaren. För närvarande råder balans på slaktdjur och efterfrågan på nöt är god. Efterfrågan på nötkött förväntas hålla i sig de närmsta veckorna tack vare säsongsmässiga effekter av att skolorna startar. Det svenska avräkningspriset har legat något lägre än EUsnittet. Det gäller även Tysklands och Irlands avräkningspriser. Tyskland och Irland är ledande exportörer av nötkött till Sverige och står därmed för en stor del av importtrycket. Det genomsnittliga avräkningspriset i EU ligger också under 01 och 013 års nivåer och produktionen har minskat marginellt med 0,5 procent januari till april 014, samtidigt som exporten har ökat med 17 procent, under perioden januari till april 014. Exporten har framför allt ökat till Ryssland under 014 vilket gör att drygt 0 procent av EUs totala export av nötkött har gått till Ryssland. Hur mycket det ryska importstoppet av nötkött från EU kommer att påverka den Europeiska nötköttsmarknaden återstår att se, men att det har betydelse råder ingen tvekan om. Medan EU i genomsnitt har minskat sin produktion något under januari till april 014 så har Sverige ökat sin produktion med sex procent under samma period. En ökning som med största sannolikhet kan förklaras genom överstående slakt från den försäljningsmässigt tröga hösten 013. Detta gjorde att den vanliga bristen på slaktdjur under vårvintern uteblev och därmed även den säsongsmässiga höjningen av nötköttspriset. Den svenska slaktstatistiken för första halvåret visar på en mindre ökning, två procent, vilket tyder på en lägre boskapsslakt under andra kvartalet. Det är balans på mjölkraskalvar och priset ligger kvar på kr/kg sedan i början på maj. I mitten av augusti hade ännu ingen handel av köttraskalvar kommit igång. Förväntningarna på foderpriset är att de kommer att sjunka under hösten, både vad det gäller spannmål och proteinfoder. Troligt är att vetet sjunker mer i förhållande till kornet eftersom tillgången förväntas bli god. Det har varit ett gynnsamt växtodlingsår för veteodlingen vilket har bidragit till förhållandevis stora arealer, små bekymmer med utvintring och hög avkastning. Stora mängder regn under augusti har dock försämrat skördeläget väsentligt i framförallt västra Sverige. Rapspriset har redan vänt nedåt och sojan har sjunkit kraftigt på börsen under juli Figur 6. Avräkningspris, kalv- och foderkostnad per kg slaktad vikt. Avser 16 månaders mjölkrastjur, 300 kg slaktad vikt. Uppgifterna bygger på SCBs statistik för en R3 ungtjur men är justerade för klassning, från R till O-, och transportkostnad till slakteriet på drygt en krona är borträknad. 0 Kalv Vecka Foder Nötkött Källa: Bearbetning av Taurus. 6 LRF EKONOMI OCH MARKNAD AUGUSTI 014

7 Får och lamm Marknadsbalansen inom EU Generellt goda produktionsförutsättningar och stärkta marginaler förväntas leda till en ökning av produktionen av får och lammkött i EU under 014 motsvarande 0,6 procent. Ett lägre utbud av lamm i Nya Zeeland, i kombination med landets utökade handel med Asien, tros leda till att importen av får och lammkött till EU minskar med,5 procent under 014. Den australienska lammköttsnäringen anpassar delar av sin produktion för lägre antibiotikaanvändning med ambitioner om att öka marknadsandelen i EU, men tros inte fullt ut kompensera för minskad export från Nya Zeeland. Samtidigt förväntas EUs export öka med 8,3 procent, dock från relativt blygsamma nivåer. Figur 7. Marknadsbalansen för lamm inom EU-8 (1 000 ton cwe). EU 8 % förändring prel 014 prognos 015 prognos / 1/ 13/1 prel 14/13 prognos 15/14 prognos Nettoproduktion ,8% -3,7% 0,3% 0,6% 0,6% Import ,5% -14,4% 5,3% -,5% 1,5% Export ,0% 66,7% 44,0% 8,3% 0,0% Konsumtion Konsumtion per capita (kg) ,1% -4,8% -6,6% -5,0% 0,% 0% -0,% 0% 0,8% 0% Självförsörjningsgrad ,% 3,7% 1,0% 1,% -0,% Källa: EU-kommissionen 7 LRF EKONOMI OCH MARKNAD AUGUSTI 014

8 Slaktutveckling och handelsflöden Utslaktningen av får i Sverige ökade med 9,3 procent medan slakten av lamm var oförändrad i jämförelse med perioden januari - maj 013. Utvecklingen ger stöd för att produktionen av får- och lammkött kommer att minska under 014 och påverkar även produktionen under 015 negativt. I jämförelse med januari - april 013 ökar exporten relativt kraftigt, dock från blygsamma nivåer. Den svenska exportökningen inom EU förklaras av en positiv exportutveckling till Finland. Norge är det viktigaste mottagarlandet utanför EU. Även importen ökar för samma period. Tyskland, Nederländerna och Nya Zeeland ökade sin export kraftigt under perioden på bekostnad av Irland, som fortsätter att tappa marknadsandelar i Sverige. Figur 8. Slaktutveckling och handelsflöden av får och lamm i Sverige. Sverige år (%) Antal slaktade får (1 000-tal) Antal slaktade lamm (1 000-tal) *Export till EU7 (ton) *Export till EU7 (ton) Källa: Jordbruksverket och Eurostat. * Gäller perioden jan april 014 jan maj ,68-0,5% 7,85 9,3% 17,86-3,3% 69,6 0,1% % perioden ,6% 53 13,% ,0% 4,9 390% ,6% 75,9 1,5% ,0% 905,9,4% Lönsamhetsindikator De svenska priserna för slaktlamm är nu under sensommar och höst som vanligt fallande. Men minskad lammslakt relativt tidigare år samt ökad efterfrågan från handelsled på svenskt lamm bör bidra till att prisbilden under hösten inte faller under föregående års prisnivå. Slaktköer bör därmed också hållas något kortare. Spannmålspriser har sjunkit vilket gör att pris på kraftfoder under hösten troligen ligger ca procent lägre än 013. Den samlade bedömning är att marginalen mellan slaktintäkt och foderkostnad är fortsatt bättre 014 relativt Figur 9. Utvecklingen i slaktintäkter och foderkostnader i den svenska lammproduktionen. 30 Kraftfoder kr/kg 0 Grovfoder kr/kg Slaktpris/kg Källa: Bearbetning av Magnus Jönsson. 8 LRF EKONOMI OCH MARKNAD AUGUSTI 014

9 Utgivare: LRF 014 Text: Christian Näslund LRF Kött och Jan Lorentzson LRF Textbearbetning: Ingrid Whitelock Whitelock Projektmedia Grafisk form: Mikael Peterson och Fredrik Fransson Korea Grafiska Foto: Calle Bredberg, Patrick Degerman, Ulf Palm, Ester Sorri, Anders Wirström