Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR FRÅN LRF MJÖLK

Transkript

1 Mjölkekonomirapport FRÅN LRF MJÖLK NR Sammanfattning Precis som vid förra Mjölkekonomirapporten i september, så befinner sig mjölkmarknaden i obalans. Mjölkföretagens ekonomi blir allt mer ansträngd. I december beräknas nyckeltalet mjölkintäkt minus foderkostnad vara 1,45 kronor per kilo ECM (energikorrigerad mjölk) för ett typiskt mjölkföretag med konventionell produktion. Motsvarande netto för ett typiskt mjölkföretag med ekologisk produktion är 1,55 kronor. Nettot mjölkintäkt minus foderkostnad har sedan december 2013 försämrats med omkring 70 öre per kilo ECM för typiska konventionella och ekologiska gårdar. Avräkningspriserna var under början av året höga men har sedan maj rört sig snabbt nedåt och fortsätter sjunka, både i Sverige och i övriga EU-länder. Det genomsnittliga avräkningspriset i landet för konventionell mjölk beräknas i december vara 2,95 kronor per kilo ECM. Motsvarande pris för ekologisk mjölk är cirka 3,70 kronor. Det innebär att priset har försvagats med 30 öre jämfört med för tre månader sedan. Den stora ökningen av mjölkproduktionen som skett i viktiga producentländer under 2014 är fortsatt stark. Sjunkande avräkningspriser medför dålig lönsamhet och pressade marginaler och kommer på sikt att påverka mjölkproduktionen nedåt. I EU väntas mjölkinvägningen bromsas in av de höga straffavgifterna som drabbar de länder som levererar över kvoten. Enligt Rabobank väntas mejerimarknaden under tredje kvartalet 2015 bli starkare. Även från andra länder kommer rapporter om en stark oro för de sjunkande avräkningspriserna. Många mjölkföretag, framför allt inom EU befinner sig i samma sits som de svenska och påverkas starkt av den obalans som finns på världsmarknaden. Skördeåret är avslutat på den norra delen av halvklotet och har resulterat i stora skördar. Priserna på spannmål är överlag låga men har de senaste veckorna rört sig uppåt till följd av oro för kommande skörd. Kraftfoderpriserna i Sverige har påverkats av den stora produktionen och har under året sjunkit några procent. Eftersom kronan försvagats mot euron så påverkas den växelkurs som används vid utbetalning av gårdsstödet. För ett typiskt mjölkföretag med 60 kor i gårdsstödsregion tre kan det innebära en ökning med 10 procent från föregående år, eller en summa på drygt kronor. Framåt ser mjölkföretagens ekonomi ut att bli mycket ansträngd. I nuläget är gårdarnas ekonomi redan ansträngd. En marknad i obalans med fortsatt sjunkande avräkningspriser för mjölken, kommer ytterligare att försvåra den ekonomiska situationen på gårdarna. FOTO: LINDA ENGSTRÖM

2 Lönsamhetsutveckling De svenska mjölkföretagen har de senaste månaderna fått avräkningspriserna sänkta flera gånger. Detta har framför allt orsakats av en världsmarknad i obalans där utbudet är större än efterfrågan. Sedan den senaste Mjölkekonomirapporten i september har avräkningspriserna fallit med närmare tio procent. En stor global spannmålsproduktion har påverkat de svenska kraftfoderpriserna som har sjunkit något och som för närvarande ligger på en relativt låg nivå. Då foderkostnaden är den största kostnadsposten för mjölkföretagen så kommer foderkostnaderna att bli extra viktiga när avräkningspriserna sjunker. Det kan inte uteslutas att flera svenska mjölkföretag kommer att drabbas av likviditetsproblem när lönsamheten sjunker. Den svaga lönsamheten kommer sannolikt även leda till att antalet svenska mjölkföretag kommer att minska i snabbare takt än som annars skulle varit fallet. Senaste perioden med Kr/kg ECM 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 Källa: LRF Mjölk Mjölk minus foder* (1990 dec (p) 2014) Konventionell Ekologisk *) Exklusive efterlikvider, tilläggs- och säsongsbetalning. Jul dec 2014 prognos. I prognosen ingår endast aviserade avräkningsprisförändringar per den 2/ Figur 1 Utvecklingen av nyckeltalet mjölkintäkt minus foderkostnad för en konventionell respektive en ekologisk typgård uttryckt i nominella belopp (kr/kg ECM). Nyckeltalet är beräknat på avräkningspriser exklusive säsongsavdrag/- tillägg och efterlikvider. Juli december 2014 är prognos där det endast ingår aviserade avräkningsprisförändringar före den 1/ Källa: LRF Mjölk. höga avräkningspriser, under vinterhalvåret 2013/14, var för kort för att alla företag skulle kunna återhämta sig sedan den tidigare perioden med svag ekonomi. Vid den föregående konjunkturuppgången på mjölkmarknaden var tiden mellan de djupaste dalarna drygt tre år lång. Vid den senaste uppgången varade motsvarande period endast i drygt ett år. Nyckeltalet mjölkintäkt minus foderkostnad beräknas i december vara 1,45 kronor per kilo ECM (energikorrigerad mjölk) för ett typiskt mjölkföretag med konventionell produktion. Det innebär att nettot har försämrats med drygt 30 öre på tre månader. Jämfört med december 2013 är nettot nästan 70 öre lägre. För ett typiskt mjölkföretag med ekologisk produktion uppgår mjölkintäkt minus foderkostnad till 1,55 kronor per kilo ECM i december. Det är en försämring med 30 öre på tre månader och är nästan 70 öre lägre än motsvarande period i fjol. På helåret innebär det ändå att nettot varit nästintill oförändrat för ett mjölkföretag med 70 kor jämfört med För ett typiskt mjölkföretag med ekologisk produktion och 70 kor är nettot även där nästintill oförändrat i jämförelse 1,55 med Både 2013 och 2014 har haft höga pristoppar och dalar 1,45 men årsresultatet tycks slutligen hamna på likvärdiga nivåer. Mjölkintäkt Även från andra länder kommer rapporter om en stark oro för de sjunkande avräkningspriserna. Europeiska jämförelser visar på liknande prisfall inom hela unionen. Avräkningspriserna har sänkts flera gånger under det senaste halvåret. Nuvarande genomsnittliga avräkningspris i landet beräknas för konventionell mjölk till 2,95 kronor per kilo ECM

3 (energikorrigerad mjölk). Motsvarande pris för ekologisk mjölk är cirka 3,70 kronor. Det innebär att priset försvagats med nästan 30 öre jämfört med för tre månader sedan. De genomsnittliga avräkningspriserna ligger på omkring 70 öre lägre än för ett år sedan för både konventionell och ekologisk mjölk. Avräkningspriserna påverkas bland annat av den stora mjölkproduktionen i de viktigaste exportområdena. För årets tre första kvartal är den totala invägningen i dessa områden fyra procent högre än samma period förra året. Det är framför allt i EU och i Nya Zeeland som produktionen varit stor. I EU har produktionen ökat med i genomsnitt fem procent i jämförelse med samma period Under tredje kvartalet har produktionsökningen mattats av något och ligger på i genomsnitt 4,3 procent över förra årets produktion. I USA har produktionen under året varit högre än föregående år. Det tredje kvartalet i år har invägningen ökat med 3,4 procent. Att den amerikanska invägningen ökat beror främst på en stigande mjölkavkastning som i sin tur påverkats av gynnsamt väder, låga foderkostnader och bra kvalitet på fodret. Nya Zeeland och Australien, som nu har passerat säsongstoppen, har hittills haft en god produktion. Sedan säsongsstarten i augusti har produktionen i Nya Zeeland legat omkring fem procent högre än samma period föregående år. Den stora ökningen kan delvis ses som en återhämtning från 2013 då Nya Zeelands produktion sjönk kraftigt på grund av torka. I Australien har invägningen ökat med knappt tre procent under tredje kvartalet. Invägningen varierar dock stort mellan olika delar av landet. Goda väderförhållanden och höga avräkningspriser har varit orsaken till att invägningen ökat. Medan Nya Zeeland, Australien och Argentina har passerat sin topp på säsongen så väntas USD/ton Källa: USDA (Uppgifter saknas ) Världsmarknadspriser Europa (jan 2009 dec 2014) WMP Vassle *) Oceanien Ost* Smör SMP Figur 2 Världsmarknadspriser på skummjölkspulver, helmjölkspulver, smör, vassle och ost januari 2009 november 2014 i USD/ton. Källa: USDA. EU och USA att komma in i en. Detta kommer troligtvis leda till en säsongsmässigt ökad produktion i dessa områden. Den ökade invägningen i viktiga exportländer är en av orsakerna till att avräkningspriserna sjunker. Det genomsnittliga avräkningspriset i EU var i oktober 35,76 eurocent per kilo, enligt den nederländska organisationen LTO. Sedan oktober 2013 är det en försämring med omkring fyra eurocent. De flesta EU-länderna har samma utveckling av avräkningspriserna som vi ser i Sverige, och sedan oktober har avräkningspriserna tappat ytterligare. Utöver den globalt ökade mjölkproduktionen så påverkar den ryska handelsbojkotten världsmarknaden. Mejeriprodukter som normalt exporteras från bland annat EU måste finna nya marknader och exportvägar och innan det sker så bildas överskott på marknaden. Den ökade konkurrensen påverkar både världsmarknadspriserna och mejeriernas inlagring som ökat. Dessa faktorer påverkar i sin tur avräkningspriserna i Sverige. Sedan pristoppen under vintern 2013 har världsmarknadspriserna på mjölkprodukter sjunkit kraftigt, enligt USDA, det amerikanska jordbruksdepartementet. Sedan juli har pri-

4 set på mjölkpulver sjunkit med närmare 40 procent. De senaste veckorna har världsmarknadspriset på helmjölkspulver varierat mellan 2 575och USD per ton. Priset på smör, ost och vassle har inte haft samma kraftiga prissänkning. Priset på ost och smör har stabiliserats något de senaste månaderna. Sedan juli har priset på ost sjunkit med 14 procent, smör 22 procent och vassle åtta procent. Auktionerna på Global Dairy Trade har sedan början av 2014 inneburit sjunkande priser. Vid den senaste auktionen den 2 december köptes skummjölkspulver för ett genomsnittligt pris på USD per ton. Helmjölkspulver landade på ett genomsnittspris på USD per ton. Priserna har fallit kraftigt för alla produkter och det sammanvägda priset för alla produkter visar ett prisras på 50 procent sedan pristoppen i januari. Den snabbt sjunkande takten har de senaste månaderna trappats av något och priserna, som nu nått historiskt låga nivåer, verkar ha stabiliserats. Den förhållandevis låga efterfrågan från Kina är en av orsakerna till det allt större överskottet av mejeriprodukter på världsmarknaden. Kinas uppköp av mejeriprodukter USD/100 kg har under de senaste månaderna försvagats. Trots det så har årets totala import hittills varit större än under samma period Under början av året importerade Kina stora mängder av främst helmjölkspulver. Lagren fylldes, vilket har lett till att uppköpen varit lägre längre fram på året. För årets tredje kvartal är det endast importen av smör och ost som varit större än Enligt Rabobank väntas efterfrågan öka i början av 2015 och produktionen dämpas. Under tredje kvartalet väntas en starkare marknad med högre avräkningspriser. I EU väntas mjölk invägningen bromsas in av de höga straffavgifterna som drabbar de länder som levererar över kvoten. Foder På norra halvklotet är nu skördeåret snart avslutat. Årets stora skördar har resulterat i större lager och lägre priser. De lägre priserna på foderråvaror har påverkat kraftfoderpriserna i Sverige som under året sjunkit något. Foderråvaror Indikator internationellt foderpris* (mar 2009 dec 2014) Källa: Chicago Board of Trade, Egen beräkning *) Majs och sojamjöl SEK/100 kg Figur 3 Indikator över utvecklingen av det internationella foderpriset. Indikatorn består av 70 procent majs och 30 procent sojamjöl. Källa: Chicago Board of Trade, egen beräkning. USD/100 kg Spannmålsskörden för 2014/15 förväntas bli stor, strax under förra årets rekordstora skördar. Allt eftersom SEK/100 kg säsongen har fortskridit så har skördarna reviderats upp. Konsumtionen av spannmål förväntas även den bli större då användningen till livsmedel, foder och industrin ökar. Trots den ökade konsumtionen så väntas lagren att växa. Spannmålslagren förväntas växa med omkring sex procent jämfört med föregående år. Lagernivån beräknas till 21 procent i förhållande till konsumtionen, det är en procent mer än föregående år. Årets höstsådd är i stort sett avslutad på det norra halvklotet. Enligt det amerikanska jordbruksdepartementet USDA:s rapport från

5 FOTO: JAN PETERSSON slutet av november är 58 procent av höstvetet i god eller mycket god kondition. Samma tidpunkt 2013 klassades 54 procent av höstvetet vara i samma kondition. Kallt väder i viktiga veteregioner som Ukraina, Ryssland och USA har påverkat grödornas utveckling och det skapar en oro för utvintring. I andra områden ser höstvetet relativt bra ut. Totalt så väntas veteproduktionen stiga med en procent över förra årets nivå, till följd av större odlad areal med vete. Säsongens globala sojaproduktion beräknas vara stor och produktionen för 2014/15 har reviderats upp något av både USA:s jordbruksdepartement, USDA och International Grain Council, IGC senaste rapporter och förväntas bli åtta procent högre än föregående säsong. Gynnsamt väder i Sydamerika gynnar nu sådden av soja. I USA går skörden mot sitt slut och har resulterat i en stor skörd. Både konsumtionen och importen av soja beräknas enligt IGC öka. Importen har minskat i jämförelse med tidigare år, vilket beror på en avtagande efterfrågan från Kina. Den stora produktionsökningen på åtta procent, enligt de senaste prognoserna, gör att produktionen överstiger konsumtionen. Det gör att även de utgående lagren av soja ökar. Produktionen av raps förväntas under 2014/15 minska något från den höga nivån från föregående säsong. Konsumtionen väntas öka och det kommer att medföra minskade lager. Handeln väntas under året minska då efterfrågan från EU och Kina har minskat. Konsumtionen av raps beräknas ändå bli större än produktionen, vilket ger krympande lager. Goda skördar och växande lager har medfört att priserna på vete, majs och annan spannmål sjunkit under året. Samma utveckling har skett för proteingrödorna. De senaste veckornas rapporter om viss oro för kommande skörd och nuvarande vädersituation, som kan öka risken för utvintring har dock fått priserna på de internationella börserna att åter stiga något. Det politiska läget kring Ryssland och Ukraina, som är viktiga exportörer av vete och majs, gör troligen marknaden mer känslig och utvecklingen i området kommer att påverka prisutvecklingen framåt. Även utvecklingen av den ryska valutan, rubeln, som under den senaste tiden rasat kan bidra till en ökad export från området. Att den känsliga marknaden svarat så snabbt med prisuppgångar kan göra att andra, mer positiva signaler, ger lika snabbt sjunkande priser. Enligt en indikator på internationellt foderpris bestående av 70 procent majs och 30 procent sojamjöl är priset drygt 15 procent lägre i svenska kronor än vid senaste pristoppen i april. Det är främst det låga priset på majs som bidrar till att priset på foderindikatorn är lågt. På södra halvklotet har nu skörden påbörjats. Det kommer göra att prognoserna för nuvarande skördeår blir allt mer säkra. De relativt låga priserna kan framåt komma att påverka konsumtionen som stimuleras av låga priser. Priserna har under de senaste månaderna rört sig uppåt och beroende på hur höstgrödorna på norra halvklotet utvecklas och skörden på södra halvklotet går kommer påverka prisutvecklingen framåt. Foderpris gård Stora spannmålsskördar och sjunkande priser på spannmål har påverkat kraftfoderpriserna i Sverige. Priset på ett vanligt konventionellt färdigfoder är idag omkring fem procent lägre än för ett år sedan. Motsvarande siffra för ett koncentrat är ner omkring fyra procent. För vanliga ekologiska koncentrat och färdigfoder har priserna under året sjunkit mindre, med fem procent för färdigfoder och oförändrat för koncentrat.

6 Det pressade lönsamhetsläget kan göra att mjölkföretagarna måste se om sina foderstrategier och möjligheterna till alternativa fodermedel. Årets preliminära grovfoderkalkyl visar att kostnaderna för årets skörd av konventionellt vallfoder är marginellt högre än föregående år. Att kostnaderna för att producera konventionell vall har ökat något beror bland annat på att priserna på gödning och drivmedel stigit. Samtidigt har priserna på utsäde sjunkit, vilket gör att kostnadsökningen inte blir så stor. För ekologiskt producerad vall har kostnaderna istället sjunkit något. De lägre kostnaderna beror framför allt på lägre priser på utsäde. Energi Oljepriset har sedan sommaren sjunkit. En lägre efterfrågan på olja har skapat ett överskott som pressar ner priserna och för närvarande är priserna de lägsta på flera år. De rörliga elpriserna är för årstiden låga och ligger idag på nästa 20 procent lägre priser än för ett år sedan. Efter sommaren var vattennivåerna i magasinen låga efter den torka som rådde under sommaren. Den milda och regniga hösten har gjort att vattennivåerna stigit och en god tillgång på kärn- och vindkraft har gjort att elpriserna är låga. Då vattennivåerna ligger på en för årstiden normal nivå så väntas priserna kunna ligga kvar på en liknande nivå även framöver tills det att vädret blir kallare. Ränta Senaste reporäntebeskedet från Riksbanken innebar nollränta. Den svenska ekonomin är relativt stark men den låga inflationen kommer troligen att påverka räntan en lång tid framåt. Riksbanken tror att räntorna kommer vara låga till åtminstone mitten av 2016 då de sakta kan börja höjas igen. Räntorna på jordbrukskrediter ligger på en låg nivå, vilket underlättar för mjölkföretag med höga skulder. Valuta Då kronan under året har försvagats mot euron så påverkas växelkursen för gårdsstödet. Stödrättsvärdena har sänkts för 2014, men en högre växelkurs kommer att göra att det totala stödet ändå blir högre. För en typisk gård med konventionell mjölkproduktion blir gårdsstödet omkring tio procent högre än 2013 och hamnar på omkring kronor. En svag krona kan också gynna den svenska exporten då de svenska varorna blir billigare för andra länder att köpa. FOTO: JAN PETERSSON Mjölkekonomirapporten är sammanställd av Clara Secher, Mjölkpolitik Tel , clara.secher@lrf.se Mer information och rapporter finns på Citera oss gärna, men ange källa.