Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR FRÅN SVENSK MJÖLK

Transkript

1 Mjölkekonomirapport FRÅN SVENSK MJÖLK NR Sammanfattning Mjölkföretagen upplever nu en ansträngd ekonomi. Nettot mjölkintäkt minus foderkostnad har fallit ner till nivåer som inte är hållbara på längre sikt. Dessutom har andra kostnader i mjölkföretagen stigit. Mjölkföretagens ekonomi är därmed hårt ansträngd. Liknande utveckling har mjölkföretag i andra länder. Preliminära siffror för 2011 visar att mjölkföretagens resultat försämrades något jämfört med I juni beräknas nettot mjölkintäkt minus foderkostnad för ett typiskt mjölkföretag med konventionell produktion vara omkring 1,35 kronor per kilo mjölk. Det är en försämring på drygt 40 öre på ett halvår. Mjölkintäkt minus foderkostnad för ett typiskt mjölkföretag med ekologisk produktion är cirka 1,80 kronor per kilo i juni, det vill säga ett försämrat netto på knappt 50 öre på ett halvår. Gynnsamma förutsättningar har gjort att mjölkproduktionen har stigit de senaste månaderna i många länder och regioner. Produktionsökningen har varit större än efterfrågeökningen, vilket medfört sänkta världsmarknadspriser. I juni 2012 beräknas det genomsnittliga avräkningspriset vara cirka 3,00 kronor för konventionell mjölk, exklusive efterlikvid och säsongsbetalning. Genomsnittligt avräkningspris för ekologisk mjölk beräknas vara cirka 3,80 kronor. På ett halvår har priserna gått ner med 25 respektive 45 öre. Höjda kraftfoderpriser och oförändrad mjölkavkastning har inneburit att mjölkföretagen fått ökade foderkostnader. Priset på ekologiskt koncentrat och färdigfoder har gått ner något de senaste månaderna, men ligger ändå på en relativt hög nivå. För konventionella färdigfoder och koncentrat har däremot priserna fortsatt att stiga till nivåer som är jämförbara eller högre än peaken 2008 respektive Hur lönsamheten utvecklas de närmaste månaderna är svårbedömt, framför allt på grund av att den ekonomiska utvecklingen i Europa är osäker. Dessutom är det ännu tidigt på säsongen för foderråvaror. Det är troligt att mejerimarknaden på sikt når en bättre balans mellan produktion och konsumtion. Det finns en grundläggande relativt god efterfrågan på mejerimarknaden och sker en avmattning av produktionsökningen kan man förvänta sig en mer stabil mejerimarknad. FOTO: STUDIO SPIRIT

2 Lönsamhetsutveckling Mjölkföretagen upplever nu en ansträngd ekonomi. Nettot mjölkintäkt minus foderkostnad har fallit ner till nivåer som inte är hållbara på längre sikt. Dessutom har andra kostnader i mjölkföretagen stigit. Det gör att mjölkföretagen idag har en bekymmersam ekonomisk situation. För helåret 2011 visar preliminära siffror att mjölkföretagen i Sverige nådde ett något sämre resultat än år Trots högre genomsnittligt avräkningspris innebar högre priser på foder, diesel, höjda löner och räntor att resultatet försämrades. Samtidigt har mjölkavkastningen per ko varit i stort sett oförändrad. Stora skillnader finns dock mellan mjölkföretag. Priserna på flera insatsvaror har legat kvar på en hög eller högre nivå under början av Samtidigt har avräkningspriserna sänkts ytterligare under första halvåret. I juni beräknas nettot mjölkintäkt minus foderkostnad för ett typiskt mjölkföretag med Mjölk minus foder* (1990 jun (p) 2012) Kr/kg mjölk 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 Ekologisk konventionell produktion vara omkring 1,35 kronor per kilo mjölk. Motsvarande netto för ett typiskt mjölkföretag med ekologisk produktion är cirka 1,80 kronor. Det betyder att nettot har försämrats med drygt 40 respektive knappt 50 öre per kilo på ett halvår för ett typiskt mjölkföretag med konventionell respektive ekologisk produktion. I andra länder konstaterar man också att mjölkföretagen har sämre marginaler. Under 2012 har avräkningspriserna sänkts samtidigt som foderpriserna ligger på en hög nivå. Från USA rapporteras det bland annat om att prisförhållandet mellan avräkningspriset och foderpriset aldrig tidigare har varit så lågt. Hur lönsamheten utvecklas de närmaste månaderna är svårbedömt, framför allt på grund av att den ekonomiska utvecklingen i Europa är osäker. Dessutom är det ännu tidigt på säsongen för foderråvaror. Små förändringar i den globala produktionen av foderråvaror kan ge stora effekter i prisutvecklingen och därmed mjölkföretagens lönsamhet. Samma känslighet för produktionsförändringar finns även för mejerimarknaden. Det finns 1,80 dock en grundläggande relativt god efterfrågan på mejerimarknaden och sker en avmattning av produktionsökningen kan man förvänta sig en mer balanserad mejerimarknad. Konventionell 1,35 FOTO: LINDA ENGSTRÖM Källa: Svensk Mjölk *) Exklusive säsongsbetalning. Maj-juni 2012 prognos. I prognosen ingår endast aviserade avräkningsprisförändringar per den 8/ Mjölkintäkt Figur 1 Utvecklingen av nyckeltalet mjölkintäkt minus foderkostnad för en konventionell respektive en ekologisk typgård uttryckt i nominella belopp (kr/kg mjölk). Nyckeltalet är beräknat på avräkningspriser exklusive säsongsavdrag/- tillägg och efterlikvider. Maj juni 2012 är prognos där det endast ingår aviserade avräkningsprisförändringar före den 8 juni Källa: Svensk Mjölk. Det genomsnittliga avräkningspriset för konventionell mjölk (4,2 procent fett och 3,4 procent protein) steg med 12 öre till 3,35 kronor för helåret 2011 jämfört med 2010, inklusive efterlikvid och tilläggsbetalningar. Ekologisk mjölk hade i genomsnitt ett avräkningspris på 4,51 kronor under 2011, vilket var fem öre lägre än 2010.

3 I juni 2012 beräknas det genomsnittliga avräkningspriset vara cirka 3,00 kronor för konventionell mjölk, exklusive efterlikvid och säsongsbetalning. Det betyder att avräkningspriset har försämrats med 25 öre på ett halvår. Under samma period har avräkningspriset för ekologisk mjölk försämrats med i genomsnitt drygt 45 öre. Genomsnittligt avräkningspris för ekologisk mjölk beräknas i juni vara cirka 3,80 kronor. Gynnsamma förutsättningar har gjort att mjölkproduktionen har stigit de senaste månaderna i många länder och regioner. Produktionsökningen har varit större än efterfrågeökningen vilket medfört sänkta världsmarknadspriser. Den svagare mejerimarknaden har bland annat inneburit att intresset för att lagra smör har ökat. De lägre världsmarknadspriserna har påverkat avräkningspriserna i Sverige och andra länder. Världsmarknadspriserna för skum- och helmjölkspulver ligger i början av juni på runt respektive USD per ton, enligt rapporter från USA:s jordbruksdepartement USDA. Det är omkring 25 respektive 30 procent lägre än samma tid i fjol. Priset på smör har gått ner ännu mer och ligger idag på drygt USD per ton, vilket är mer än 40 procent lägre än för ett år sedan. Auktionspriserna på Global Dairy Trade har också visat på en större prisnedgång sedan förra Världsmarknadspriser Europa (jan 2004 jun 2012) USD/ton Källa: USDA 0 jan-04 jan-05 jan-06 jan-07 jan-08 jan-09 jan-10 jan-11 jan-12 FOTO: ANN CHRISTIN OLSSON WMP Ost (Oceanien) Vassle Smör SMP Figur 2 Världsmarknadspriser på skummjölkspulver, helmjölkspulver, smör, vassle och ost januari 2004 juni 2012 i USD/ton. Källa: USDA. sommaren. Vid den senaste auktionen den 5 juni steg dock priserna för nästan alla kontrakt. Prisuppgången var kraftig och överraskade många. De högre priserna kan troligtvis delvis förklaras med lågsäsong i Oceanien och att fler köpare har återvänt till marknaden. En försiktig förhoppning finns att den senaste auktionen är ett tecken på att prisutvecklingen nu vänder och att botten är passerad. Mjölkproduktionen i EU har börjat starkt under 2012, trots en relativt kall vår med lägre nederbörd. Det första kvartalet uppskattas mjölkinvägningen vara drygt fyra procent högre än samma period förra året. Produktionsökningen mattas troligtvis av kommande månader. Väderförhållandena är nu ganska normala och påverkar inte produktionen i någon riktning. Försämrade marginaler med sänkta avräkningspriser och höga foderpriser väntas däremot resultera i en minskad produktion i EU. Även i USA har mjölkproduktionen ökat. Under januari till april har mjölkproduktionen legat 4,7 procent över motsvarande period Goda väderförhållanden och en ökad avkastning per ko ligger bakom uppgången. USDA spår att invägningen för helåret 2012 hamnar 2,9 procent

4 FOTO: LINDA ENGSTRÖM över fjolåret. För 2013 tror man på en svagare utveckling på 0,3 procent. Mycket goda väderbetingelser och relativt höga avräkningspriser gör att Nya Zeeland nu väntas avsluta sin säsong med en produktionsökning på 9 10 procent. Australien har också haft gynnsamma förutsättningar. Där beräknas produktionen ha ökat med omkring fyra procent säsongen 2011/12. Det betyder att Australien haft en positiv produktionsutveckling två år i följd. För både Nya Zeeland och Australien slutar säsongen bättre än förväntat. I Argentina har mjölkproduktionen ökat med drygt 12 procent de senaste 12 månaderna. Mycket gynnsamma förhållanden med bland annat låga foderpriser har stimulerat utvecklingen. Den större volymen har till största del hittat sin avsättning i Argentina, Brasilien och andra länder i Sydamerika med stigande konsumtion av mejeriprodukter. Efterfrågan på importerade mejeriprodukter är fortsatt stark i Kina. Dessutom har en stark kinesisk valuta stärkt köpkraften. Kina är den största importören av mejeriprodukter. Det finns en särskilt stark efterfrågan på importerade mejeriprodukter av hög kvalitet för barnmat. För årets första fyra månader har importen fortsatt att växa för alla industriprodukter utom för helmjölkspulver. Rysslands import har minskat efter den kraftiga ökningen av importen under 2010 som var en följd av den torka som drabbade landet. Det finns en fortsatt stark efterfrågan i Ryssland, men den inhemska produktionen har också ökat. Det stora utbudet på mjölk i världen har försämrat möjligheterna att få avsättning för den europeiska mjölken. Men en svagare euro har gjort europeiska mejeriprodukter mer konkurrenskraftiga på den internationella marknaden. Trots den försämrade ekonomin för många konsumenter i Europa har inte efterfrågan på mejeriprodukter påverkats i någon större utsträckning. Konsumtionsnedgången har varit relativt blygsam då livsmedel inte är lika konjunkturkänsliga i Europa. Utsikterna för andra halvåret 2012 rymmer osäkerheter vad gäller effekterna av den lägre tillväxten i många länder. Hur växelkurserna kommer att utvecklas har också betydelse för avsättning till tredje land. Det är dock troligt att mejerimarknaden når en bättre balans mellan produktion och konsumtion senare under året. I takt med att dels importländer och konsumenter ökar sin konsumtion som ett svar på de låga världsmarknadspriserna, och dels att produktionen minskar på grund av försämrade marginaler, kommer mejerimarknaden att bli mer stabil. Hur länge det dröjer är mer osäkert. Den prisnedgång som skett det senaste året på världsmarknaden beror främst på fördelaktiga produktionsvillkor i stort sett i alla större exportländer. Efterfrågan ser fortsatt stark ut. På lång sikt bedöms den genomsnittliga årliga konsumtionsökningen i världen vara större än produktionsökningen. Foder Höjda kraftfoderpriser och oförändrad mjölkavkastning har inneburit att mjölkföretagen fått ökade foderkostnader. För ett mjölkföretag med en typisk konventionell foderstat beräknas foderkostnaden ha ökat med ungefär 15 öre per kilo mjölk på ett halvår. För ett mjölkföretag med en typisk ekologisk foderstat har foderkostnaden varit i stort sett oförändrad under samma period. Foderråvaror Spannmålspriserna har varit relativt volatila under de senaste månaderna. Nivåerna är fort- FOTO: ANN CHRISTIN OLSSON

5 FOTO: LINDA ENGSTRÖM farande höga även om de är något lägre än vid samma tidpunkt för ett år sedan. Men det är tidigt på säsongen, så det är mycket som kan hända fram till skörd. De första prognoserna visar på en produktionsökning som är i takt med konsumtionsökningen. Den totala spannmålsproduktionen bedöms ändå vara större än konsumtionen, vilket förbättrar utgående lager jämfört med ifjol. Men balansen ser olika ut för olika grödor. Den totala spannmålsproduktionen väntas öka med cirka 1,7 procent säsongen Internationellt foderpris* (jan 2009 jun 2012) USD/100 kg Källa: Chicago Board of Trade, Egen beräkning 2012/13, enligt den senaste rapporten från International Grain Council, IGC. Den ökade produktionen beror framför allt på en ökad produktion av majs i USA, Argentina, Kina, Ryssland, Ukraina och Sydafrika. Produktionen av korn väntas också öka denna säsong. Däremot bedöms produktionen av vete bli lägre. Trots att även konsumtionen av vete beräknas minska, som en följd av att majs i större utsträckning används som foder, antas konsumtionen överstiga produktionen. Utgående vetelager förväntas därför minska. Utvintring och en vår med torka i EU, Ukraina och Kazakstan är de främsta orsakerna till den lägre produktionen. Det är långt kvar till skörd, men den ökade majsproduktionen bör sätta en viss press nedåt på majsen och andra fodergrödor. Säsongen 2011/12 slutade med att produktionen av soja uppskattas bli den lägsta på tre år samtidigt som konsumtionen fortsatte att öka. Det var främst i Sydamerika som skörden USD/100 kg *) Majs och sojamjöl SEK/100 kg SEK/100 kg Figur 3 Indikator över utvecklingen av det internationella foderpriset. Indikatorn består av 70 procent majs och 30 procent sojamjöl. Källa: Chicago Board of Trade, egen beräkning. minskade. De första prognoserna för säsongen 2012/13 visar på en fortsatt ökad efterfrågan. Kina väntas bland annat öka sin import av sojaböna med knappt nio procent. Det betyder att Kina står för mer än 60 procent av den totala importen av sojaböna. För säsongen 2012/13 beräknas den totala produktionen i världen öka med omkring 15 procent om väderförhållandena blir normala. Arealerna antas också öka något. Trots en prognos som visar på en bättre balans på sojamarknaden har priset på soja under de första månaderna stigit ytterligare. Prognosen för utgående lager i relation till konsumtionen ligger på en nivå som gör att marknaden kommer att vara känslig för störningar i produktionen fram till skörd. De senaste veckorna har priset gått ner något, vilket till stor del kan förklaras av lägre priser på mineraloljan. Även rapporterna från kriserna i euroområdet har påverkat prisutvecklingen den senaste tiden. Även priset på raps har gått ner de senaste veckorna, drivet av samma orsaker som de lägre sojapriserna. Marknaden för raps väntas få en mer ansträngd balans under 2012/13, enligt de första prognoserna. Produktionen bedöms un

6 derstiga konsumtionen på grund av minskad skörd i EU och CIS-länderna. Utvintring och torka gör att hektaravkastningen väntas bli lägre. Foderpris gård Höjda priser på framför allt proteinråvaror har bidragit till att kraftfoderpriserna ligger på mycket höga nivåer. Priset på ekologiskt koncentrat och färdigfoder har gått ner något de senaste månaderna, men ligger ändå på en relativt hög nivå. För konventionella färdigfoder och koncentrat har däremot priserna fortsatt att stiga till nivåer som är jämförbara eller högre än peaken 2008 respektive Idag är priset på konventionella färdigfoder och koncentrat omkring tio procent högre jämfört med för sex månader sedan. Hur priset på världsmarknaden för foderråvaror kommer att utvecklas kommande månader är osäkert. Den starka svenska kronan bör dock sätta en press på kraftfoderpriserna och dämpa de prisuppgångar som sker för vissa foderråvaror. En preliminär beräkning för grovfodret, enligt Svensk Mjölks vallkalkyler, visar att konventionell vall har en oförändrad produktionskostnad jäm- FOTO: ANN CHRISTIN OLSSON fört med förra året. Produktionskostnaden för ekologisk vall beräknas bli cirka fem öre högre per kilo torrsubstans. Energi En svag ekonomi i Europa och lägre tillväxt i andra delar av världen gör att efterfrågan på mineralolja är lägre. Detta samtidigt som utbudet är stort. De senaste veckorna har priset på Brentoljan gått ner till cirka 100 USD per fat. Det lägre oljepriset påverkar prisutvecklingen på foderråvaror och har även lett till lägre dieselpriser. Den lägre tillväxten i Europa gör även att efterfrågan på el har minskat. En mild vinter och rikligt med nederbörd i Skandinavien har förstärkt den lägre prisbilden för energi. Ränta I april fattade Riksbanken beslut om att lämna reporäntan oförändrad på 1,50 procent som en följd av en försämrad tillväxt i svensk ekonomi och låga inflationsförväntningar. I sitt meddelande skriver Riksbanken att nivån på reporäntan väntas bestå drygt ett år för att därefter gradvis höjas. Beroende på utvecklingen i euroländerna kan reporäntan dock kunna sänkas under perioden. Den lägre reporäntan har även gett lägre räntor för jordbrukskrediter. FOTO: JANN LIPKA Mjölkekonomirapporten är sammanställd av Agneta Hjellström, Mjölkpolitik Tel , agneta.hjellstrom@svenskmjolk.se Mer information och rapporter finns på Citera oss gärna, men ange källa.