MJÖLKRAPPORTEN NR 1 MARS 2015

Transkript

1 MJÖLKRAPPORTEN NR 1 MARS 2015 Obalans på den globala mejerimarknaden får stora effekter för mjölkföretagen. Rapporten handlar om konsumtions- och produktionsutveckling inom mjölk- och mejerisektorn samt effekterna för de svenska mjölkföretagen. I fördjupningsdelen beskrivs hur marknaden ser ut drygt sju månader efter att den ryska handelsblockaden infördes. OST 6 MJÖLK WMP EKO. VASSLE SMP EU MÅNADER KONV. Konsumtion. Kinas import av mejeriprodukter hade en svag utveckling under andra halvåret En ökad kinesisk import har dock noterats i början av Världsmarknadspriser för smör och mjölkpulver har försiktigt vänt uppåt den senaste tiden. Mest har priserna på helmjölkspulver stigit, 6 procents ökning sedan december. Den ryska handelsblockaden ger fortfarande exporten från EU och Australien problem. För EU:s del är det främst ostexporten som har svårigheter. s. 2 Produktion. Tillväxten för den globala mjölkproduktionen har minskat. Under kalenderåret 2014 ökade mjölkproduktion hos de fem största mejeriexportörerna med 3,7 procent. I december var motsvarande siffra en ökning av mjölkmängden med endast 1,4 procent. Oceanien påverkas av torka och inom EU bromsas produktionen av sämre lönsamhet och kvottaket. USA:s mjölkproduktion gynnas av en stark hemmamarknad med förhållandevis högt mjölkpris till bönderna. I Sverige minskar nu mjölkinvägningen för första gången sedan sommaren Mjölkföretagen. På ett halvår har nyckeltalet mjölkintäkt minus foderkostnad försämrats med 45 öre per kilo ECM för en typgård med konventionell produktion och med 40 öre för en typgård med ekologisk produktion. För många är situationen mycket svår med hårt ansträngd likviditet. Flera signaler pekar på lägre kraftfoderpriser samtidigt som läget på mejerimarknaden ser något ljusare ut, varför mjölkintäkt minus foderkostnad ser ut att ha bottnat. s. 6 s. 4

2 Konsumtion Dämpad tillväxt för den globala mjölkproduktionen och ökad export till Kina och Sydostasien har gett bättre balans mellan utbud och efterfrågan. Detta har resulterat i stigande världsmarknadspriser för smör och mjölkpulver de senaste månaderna. EU och Nya Zeeland har ökat sin andel av världshandeln. MJÖLK VASSLE Kinas import av mejeriprodukter ton OST SMP Käll: GTIS WMP Under 2013 ökade Kinas import av mejeriprodukter med 38 procent. Efter ett svagt andra halvår 2014 ökade den kinesiska importen under kalenderåret 2014 med endast två procent. Värt att notera är att förpackad mjölk ökade stort. Global handel. Under 2014 ökade mejeriexporten från de fem största aktörerna med knappt åtta procent. Nya Zeeland och EU befäster sina ställningar som de två dominerande aktörerna på världsmarknaden. Trots den ryska handelsblockaden lyckades EU under 2014 öka sin totala mejeriexport med 14 procent. I första hand ökade exporten av smör och skummjölkspulver. Bland de stora importländerna kan en viss återhämtning skönjas för Kinas import av mejeriprodukter. I januari i år var Kinas samlade mejeriimport den högsta sedan i juli förra året. Internationella priser. De världsmarknadspriser s o m redovisas av amerikanska jordbruksministeriet, USDA, har de senaste tre månaderna vänt uppåt för skummjölkspulver (SMP) och helmjölkspulver (WMP). Mest har priserna för WMP stigit med en uppgång på sex procent. Priserna för WMP är nu de högsta på fem månader. För smör och SMP är priserna idag på i stort sett samma nivå som i mitten av december. Auktionspriserna i GlobalDairyTrade har sedan i december stigit med totalt 25 procent. I den senaste auktionen sjönk dock priserna med nio procent. Mest har priserna på WMP gått upp, 31 procent de tre senaste månaderna. Smörpriserna har under samma period förbättrats med 25 procent. Detta ger en indikation på en förväntad förstärkning av den globala marknaden de närmaste sex månaderna. Även på den interna EU-marknaden har prisnivåerna förbättrats för mjölkpulver och smör. För WMP har priserna stigit med 19 procent de senaste tre månaderna. Motsvarande uppgång för smör och SMP är 13 respektive 12 procent. Däremot har den uteblivna MJÖLKRAPPORTEN NR 1 MARS

3 Världsmarknadspriser USD dollar/ton Källa: USDA OST WMP SMP VASSLE 0 JAN 2009 JAN 2010 JAN 2011 JAN 2012 JAN 2013 JAN 2014 JAN 2015 Världsmarknadspriserna för WMP och SMP är idag procent lägre än för ett år sedan. För smör ligger priserna nästan 25 procent lägre. ostexporten till Ryssland lett till fortsatt låga ostpriser. Ostpriserna inom EU ligger idag mellan tre och sex procent lägre än i mitten av december. Sverige. I Sverige är den totala per capita-konsumtionen av mejeriprodukter stabil sedan drygt tio år tillbaka. Omräknat till mjölkråvara konsumerade en genomsnittlig svensk 346 kg mjölk under Konsumtionen av ost, syrade produkter och smör ökade, medan vi konsumerade mindre konsumtionsmjölk och grädde. Importen motsvarar 145 kg mjölk eller 42 procent av konsumtionen. Under 2014 exporterade Sverige mejeriprodukter till ett värde av 5,1 miljarder SEK. Värdet av mejeriimporten var nästan dubbelt så stort, 10,0 miljarder SEK. Exporten domineras av mjölkpulver och olika matfettsprodukter. Totalt exporterades ton mjölkpulver under förra året, en ökning med 16 procent. På importsidan utgör ost och yoghurt de viktigaste produktgrupperna. Yoghurtimporten ökade med nästan nio procent till ton. Import och införsel av hårdost steg med tio procent till ton. Importen av övrig ost var i stort sett oförändrad med en volym på ton. Av detta utgjordes 47 procent av färskost. Sveriges import och införsel av mejeriprodukter ton DE DK FI NL FR AT ÖVRIGA SYRADE PROD. HÅRDOST MJÖLK & GRÄDDE ÖVRIG OST MJÖLKPULVER Källa: SCB Sveriges import och införsel av mejeriprodukter sker i första hand från fyra länder (Tyskland, Danmark, Finland och Nederländerna). 78 procent av den totala volymen kommer från dessa länder. Den svenska exporten omfattar i första hand mjölkpulver som sker till ett 60-tal länder. 60 procent av mjölkpulverexporten går till Oman, Nederländerna och Egypten. Sveriges export och utförsel av mejeriprodukter ton 80 MJÖLKPULVER 51 FLYTANDE PROD. 20 OST 0,8 Källa: SCB DE DK FI NL OM EG ÖVRIGA MJÖLKRAPPORTEN NR 1 MARS

4 Produktion Tillväxten för den globala mjölkproduktionen har dämpats de senaste månaderna. Under 2014 ökade mjölkproduktionen hos de fem största mejeriexportörerna med 3,4 procent. I december låg ökningstakten på 1,5 procent. Framför allt har torka gett lägre mjölkproduktion i Australien och Nya Zeeland. Globalt. Den nyzeeländska mjölkinvägningen ökade med 16 procent under första halvåret Detta var en återhämtning efter den svaga utvecklingen Andra halvåret uppvisade en mer normal utveckling med fyra procent mer mjölk än året innan. Under ka lenderåret 2014 steg mjölkinvägningen med 8,4 procent. I januari 2015 låg landets produktion i nivå med samma månad i fjol. En likartad utveckling kan noteras för Australien där det producerades 3,7 procent mer mjölk under 2014 än I december 2014 minskade mjölkinvägningen med 1,6 procent som en följd av den torka som drabbat landet. Stora regionala skillnader förekommer. Tasmanien och Western Australia fortsätter öka sin produktion medan produktionen faller i Queensland. Ett förhållandevis högt mjölkpris har gynnat den amerikanska mjölkproduktionen. Under 2014 ökade USA:s mjölkinvägning med 2,5 procent. Utvecklingen har varit stabil sedan i somras och i januari i år produ cerades drygt två procent mer mjölk än för ett år sedan. Argentinas mjölkbönder pressas alltjämt av landets höga inflation. Men en viss återhämtning skedde i slutet av I december minskade mjölkinvägningen med 0,2 procent. För hela 2014 minskade den argentinska mjölkvolymen med 3,9 procent. Efter ett svagt år för den inhemska mjölkproduktionen i Kina under 2013 fick landet en återhämtning under fjolåret. Enligt National Bureau of Statistics of China (NBS) ökade den kinesiska mjölkproduktionen med 5,5 procent under Landets 8,7 miljoner mjölkkor producerade i fjol drygt 37 miljarder kg mjölk. EU. EU:s mjölkinvägning hade under 2014 sin största ökning sedan mjölkkvotsystemet infördes Under förra året steg mjölkinvägningen inom EU med 4,5 procent. Den starka utveck lingen i EU förklaras av ett ökat antal mjölkkor, vilket ska ses som en förberedelse inför avskaffandet av EU:s mjölkkvoter. Pressad lönsamhet sedan i somras och anpassning till kvottaket har lett till en inbromsning för EU:s samlade mjölkinväg - ning de senaste månaderna. I december låg EU:s mjölkinvägning 1,2 procent högre än under samma månad Ett stort antal EU-länder förväntas överskrida sina nationella mjölkkvoter under det avslutande kvotåret som slutar 31 mars i år. Överskridandet kommer att innebära dryga böter för mjölkbönderna i ett antal drabbade länder. För att minska den akuta skuldbördan för mjölkbönderna i dessa länder har EU beslutat att årets straffavgift får betalas av under tre år fram till Förändring mjölkinvägning (Q Q4 2014) Procentuell förändring (%) EU-28 USA NYA ZEELAND AUSTRALIEN ARGENTINA Källa: Eurostat, USDA, DCANZ, Dairy Australia, SAGPyA. -31% 28% Mjölkproduktionen hos de fem största mejeriexportörerna nådde en toppnotering under andra kvartalet 2014 då produktionen ökade med 3,7 procent. Q1 Q1 Q2 Q2 Q3 Q3 Q4 Q4 MJÖLKRAPPORTEN NR 1 MARS

5 Sveriges mjölkinvägning Miljoner kg Källa: Den svenska mjölkinvägningen var under förra året den högsta sedan Totalt vägdes miljoner kg mjölk in på de svenska mejerierna under För första gången på ett och ett halvt år minskar nu den svenska mjölkinvägningen. I januari i år var Sveriges mjölkinvägning 0,4 procent lägre än i januari JAN 2012 JAN 2013 JAN 2014 JAN 2015 Mjölkinvägningen inom EU ökade under 2014 i 25 av de 28 medlemsstaterna. Mest steg mjölkinvägningen i Rumänien, Lettland och Storbritannien. I dessa tre länder ökade mjölkmängden mellan åtta och elva procent. Endast Grekland, Spanien och Malta minskade sin mjölkinvägning under I december 2014 minskade mjölkinvägningen i 11 av EU:s medlemsstater. Bland de länder som nu har en fallande mjölkinvägning märks Irland, Danmark, Nederländerna och Tyskland. Fortfarande ökar mjölkinvägningen påtagligt i flera länder som ligger långt under kvottaket. Det gäller bland annat Ungern, Portugal, Tjeckien, Litauen och Slovakien. EU:s mjölkinvägning (Jan dec 2014 jämfört med 2013) + 10% < % + 3-5% + 0-3% - 0-1% - 1-3% - 3% > Källa:Eurostat Från den 1 april står EU utan mjölkkvoter, vilket ger möjlighet att producera mer mjölk än tidigare. Enligt EU-kommissionens senaste Short Term Outlook förväntas endast en måttlig produktionsökning runt en procent under resten av I några länder där koantalet ökat markant tros mjölkproduktionen ta fart. Det handlar i första hand om Irland, Nederländerna, Tyskland och Polen. Sverige. Under 2014 steg den svenska mjölkinvägningen med 2,5 procent. Mjölkinvägningen ökade under förra året i 18 av landets 21 län. Endast i Uppsala, Blekinge och Norrbottens län producerades mindre mjölk under 2014 än året innan. Störst procentuell ökning hade Värmlands, Gävleborgs och Örebro län. Under det gångna året minskade antalet mjölkkor med 0,6 procent, medan mjölkavkastningen ökade med 2,9 procent. I december 2014 fanns det drygt mjölkkor i Sverige. I januari 2015 hade Sverige cirka mjölkföretag, vilket är en minskning med fem procent det senaste året. Under 2014 uppgick den ekologiska mjölkinvägningen till ton, en ökning med 1,4 procent jämfört med Av den totala mjölkinvägningen utgjordes 12,7 procent av ekologisk mjölk. 12,4 procent av alla mjölkföretag levererade ekologisk mjölk. En minskning av den ekologiska mjölkmängden har skett sedan i höstas. I januari var invägningen av ekologisk mjölk 2,8 procent lägre än för ett år sedan. Tillverkningen av alla ekologiska mejeriprodukter ökade kraftigt under Prognos. Utvecklingen för 2015 är svårbedömd. Rabobank bedömer i årets första kvartalsrapport att tillväxten för den globala mjölkproduktionen minskar under resten av året. Rabobanks prognos är att de internationella priserna blir markant högre först under andra halvåret i år och förväntar sig positivt resultat för de flesta mjölkföretag först under fjärde kvartalet. MJÖLKRAPPORTEN NR 1 MARS

6 Mjölkföretagen Ekonomin har försämrats ytterligare de senaste månaderna och likviditeten är hårt ansträngd. För många är situationen mycket bekymmersam. Särskilt allvarligt är det för dem som nyligen har gjort större investeringar, för dem som använder större andel inköpt foder samt för dem som har anställd arbetskraft. Lönsamhetsutvecklingen. Nyckeltalet mjölkintäkt minus foderkostnad, som är en central indikator för resultatutvecklingen hos mjölkföretagen, har försämrats med drygt tio procent på tre månader för en typgård med konventionell produktion. Höjda tillägg för ekologisk mjölk har gjort att försämringen varit något lägre för mjölkföretag med ekologisk produktion. s beräkning över lönsamhetstrenden för mjölkföretag med konventionell produktion visar att mjölkintäkt minus foderkostnad är cirka 1,30 kronor per kilo ECM (energikorrigerad mjölk) i mars Det är 25 procent lägre än för ett halvår sedan och knappt 40 procent sämre jämfört med mars Mjölkintäkt minus foderkostnad för ett typiskt mjölkföretag med ekologisk produktion beräknas vara knappt 1,70 kronor per kilo ECM i mars Det är 20 procent lägre än för ett halvår sedan, samt 30 procent sämre än motsvarande period En positiv början av 2014 innebar att mjölkföretagen, både de med konventionell och ekologisk produktion, hade ett relativt bra resultat för helåret. Nyckeltalet mjölkintäkt minus foderkostnad var preliminärt cirka 2,00 kronor per kilo ECM för ett typiskt mjölkföretag med konventionell produktion. Motsvarande netto för ett mjölkföretag med ekologisk produktion var preliminärt knappt 2,35 kronor för helåret Under 2014 hade Sverige en positiv utveckling av mjölkavkastningen per ko. Relativt höga avräkningspriser bidrog till den högre avkastningen. Framför allt steg mjölkavkastningen för mjölkkor i ekologisk produktion. Jämfört med 2013 beräknas mjölkavkastningen för ekologiska kor ha ökat med omkring 3,5 procent. Avkastningsökningen för kor i konventionell produktion beräknas vara drygt 1,5 procent. Den högre avkastningen per ko och det förbättrade nettot mjölkintäkt minus foderkostnad medförde att nettot förbättrades med knappt kronor för ett typiskt mjölkföretag med 70 kor och konventionell produktion. För ett typiskt mjölkföretag med en besättningsstorlek på 70 kor och ekologisk produktion förbättrades nettot med omkring kronor. Mjölkintäkt. Det genomsnittliga avräkningspriset i landet, exklusive efterlikvid, tilläggs- och säsongsbetalning, beräknas vara drygt 2,80 kronor per kilo ECM för konventionell mjölk i mars Det är nära 85 öre lägre än för ett år sedan. I mars 2015 beräknas det genomsnittliga avräkningspriset för ekologisk mjölk vara cirka 3,75 kronor per kilo ECM, vilket är knappt 70 öre lägre än motsvarande period ifjol. Förändring mjölk minus foder* Kr/kg ECM Källa: LRF MJÖLK ,75-0,40-0,15-0,80-0,45-0,20 EKO. KONV. ANTAL MÅN. Förändring mjölkintäkt minus foderkostnad mars 2015 jämfört med tre, sex respektive tolv månader sedan. *Exklusive efterlikvider, tilläggs- och säsongsbetalning. Jan mar 2015 prognos. I prognosen ingår endast aviserade avräkningsprisförändringar per den 11/ MJÖLKRAPPORTEN NR 1 MARS

7 Förändring mjölk minus foder Kr/kg ECM 3,0 Källa: LRF MJÖLK Indikator internationellt foderpris SEK USD 2,5 2,0 EKO. JAN 2011 MARS 2015 Källa: Chicago Board of Trade, Egen beräkning KONV. 1,70 1,5 1,0 JAN 2011 JAN 2012 JAN 2013 JAN ,30 JAN 2015 Mjölkintäkt minus foderkostnad, som speglar lönsamhetstrenden, har förmodligen nått botten. Det finns flera signaler som pekar på lägre kraftfoderpriser samtidigt som läget på mejerimarknaden ser något ljusare ut. Mjölkföretagen har tydligt påverkats av den obalans som finns på den globala och europeiska mejerimarknaden inleddes med relativt höga avräkningspriser. Priserna sjönk dock kraftigt efter sommaren. Sett endast till det senaste halvåret har mjölkintäkterna minskat med omkring kronor för ett mjölkföretag med 70 kor och konventionell produktion. Motsvarande period har mjölkintäkterna minskat med cirka kronor för ett mjölkföretag i samma storlek men med ekologisk produktion. Läget på mejerimarknaden ser idag något bättre ut än vad det gjorde för ett par veckor sedan. Avräkningspriserna bedöms därför att ha bottnat. Däremot är det svårare att se hur länge det kommer att dröja innan avräkningspriserna stiger, då det finns en ovanligt stor osäkerhet både kring hur konsumtionen och produktionen kommer att utvecklas de närmaste månaderna. Foder. Priserna på vete, majs och andra spannmålsslag har haft en nedåtgående trend. Produktionen har varit stor i de viktigaste odlingsregionerna. Det finns dock en viss oro för torka i USA och höstvetet i Ryssland. Annars ser statusen för höstsådda grödor relativt god ut. Priserna har dock gått ner i en något mindre omfattning i Europa. Detta på grund av att dollarn har förstärkts gentemot euron. Sojamjöl har haft en viss prisuppgång de senaste veckorna, vilket beror på logistikproblem och en något försenad skörd i Brasilien. Priserna på sojamjöl har annars varit fallande. Även för proteinråvara har pris nedgången varit svagare i Europa jämfört med USA. Stora arealer och goda skördar har gett rekordstor produktion av soja i framför allt USA, Brasilien och Argen tina. Det har gjort att lagernivåerna förväntas vara historiskt höga i utgången av skördeåret 2014/2015. Även produktionen av raps beräknas vara stor innevarande skördeår. Foderpris gård. Foderkostnaden för de svenska mjölkföretagen är fortsatt hög. Priset på koncentrat och färdigfoder har inte följt samma utveckling som spannmåls- och proteinråvarorna. De senaste månaderna har priset på konventionellt koncentrat stigit med 3,5-4 procent. Motsvarande förändring för ekologiskt koncentrat ligger mellan 1,5-2 procent. Konventionellt respektive ekologiskt färdigfoder har stigit i ungefär samma utsträckning. En orsak till de högre priserna i Sverige är den svagare kronan. De höga kraftfoderpriserna har bidragit till att många mjölkföretag, framför allt dem som har konventionell produktion, har justerat sin foderstrategi. Man har valt att ha en högre andel grovfoder. Dessutom ger man i större utsträckning endast grovfoder, spannmål och mineraler till lågmjölkande kor. Det, sedan ett par år, nya fodervärderingssystemet NorFor gör också att det går in mer grovfoder i foderstaterna. Något högre energi-och proteininnehåll i vallen har även bidragit till att andelen grovfoder har ökat. De närmaste månaderna bör man kunna se lägre priser på spannmål, koncentrat och färdigfoder. Skördeåret 2015/2016 inleds med stora lager. Med normala eller ökade arealer av spannmål och oljeväxter samt normala skördenivåer finns ett stort utbud som pressar priserna. Som vanligt har vädret i de viktigaste odlingsområdena en avgörande betydelse och mycket kan hända fram till skörd. MJÖLKRAPPORTEN NR 1 MARS

8 Fördjupning: Ryssland Den 7 augusti 2014 införde Ryssland ett års importstopp för bland annat mjölk och mjölkprodukter från EU, USA, Kanada, Australien och Norge. Nu, snart åtta månader sedan stoppet infördes, kan det konstateras att EU:s mjölkmarknad påverkats påtagligt, men att försöken att hitta nya marknader delvis gett resultat. En EU-marknad redan under press mottog i augusti beskedet att all export till Ryssland stoppas i minst ett år. Rysslands agerande var bland annat ett svar på EU:s sanktioner mot Rysslands finansmarknad, men kan även vara ett sätt att skydda den ryska mejeri industrin, som länge haft en svag internationell konkurrenskraft. Den ryska mjölkproduktionen har länge haft problem och har de senaste fem åren minskat med sex procent. På grund av höga ryska avräkninspriser har ryska mejeriföretag haft svårt att klara konkurrensen med mejeriimporten. Efter Rysslands WTO-inträde kan den ryska produktionen inte längre skyddas med särskilda tullsatser. Ryssland fortsätter att vara starkt importberoende. Samtidigt har landet stora ekonomiska problem, som gör den ryska mejeriimporten allt dyrare. Den ryska rubeln har fallit mot andra valutor under en längre tid. Under 2013 importerade Ryssland ton mejeriprodukter, varav 69 procent kom från EU. EU:s export till Ryssland under 2013 uttryckt i mjölkråvara motsvarar hela Sveriges mjölkproduktion. Den ryska importen av mejeriprodukter domineras av ost och smör. 79 procent av Rysslands importost under 2013 kom från EU och av smöret kom 35 procent från EU. Under förra året minskade den ryska mejeriimporten med 31 procent. Mest påverkades ostimporten som sjönk med 44 procent. Under september december då handelsblockaden fått fullt genomslag importerade Ryssland bara ton ost. Den osten kom i huvudsak från Argentina, Uruguay, Serbien och Schweiz. Under 2014 halverades nästan EU:s ostexport till Ryssland. Trots det ryska bortfallet minskade EU:s totala ostexport med endast åtta procent förra året. Samtidigt ökade EU:s ostproduktion. Detta har inneburit att stora ostkvantiteter behövt hitta nya marknader såväl inom som utom EU. Bland de länder som under 2014 importerat mer ost från EU märks USA, Japan, Saudiarabien och Sydkorea. Rysslands smörimport påverkades i mindre grad av handelsbojkotten. Under 2014 minskade den ryska importen av smör med tio procent. De volymer som föll bort har till stor del ersatts med ökad import från de länder som kan fortsätta sälja till Ryssland, framför allt från Uruguay, Argentina och Brasilien. Litauen, Finland, Estland och Lettland har länge varit starkt beroende av mejeriexport till Ryssland. I dessa länder användes under 2013 mer än 10 procent av respektive lands mjölkråvara till mejeriprodukter för Rysslandsexport. Som en konsekvens av det ryska importförbudet beslutade EU-kommissionen i slutet av 2014 att ge 38 miljoner euro i stöd till mjölkproducenterna i de fyra länderna. Stödbeloppet motsvarar 10 öre per kg mjölk i Baltikum och 5 öre per kg mjölk i Finland. Även om Sveriges export till Ryssland varit blygsam har den svenska marknaden ändå påverkats av den ryska blockaden. Under de fyra sista månaderna 2014 ökade den svenska importen från ett flertal närliggande länder. En ökad mängd smör, ost och syrade produkter kom från Nederländerna, Tyskland, Danmark och Finland. Redaktion ANSVARIG UTGIVARE ANALYS OCH TEXT GRAFIK OCH LAYOUT KONTAKTA REDAKTIONEN Fredrik von Unge Lennart Holmström Linnea Friberg mjolkrapporten@lrf.se Agneta Hjellström Birgitta Checa Citera oss gärna, men ange källa! MJÖLKRAPPORTEN NR 1 MARS 2015