MJÖLKRAPPORTEN NR 3 SEPTEMBER 2015

Transkript

1 MJÖLKRAPPORTEN NR 3 SEPTEMBER 2015 Ökad obalans på den globala mejerimarknaden innebär fortsatt pressad lönsamhet för mjölkföretagen. Rapporten handlar om konsumtions- och produktionsutveckling inom mjölk- och mejerisektorn samt effekterna för de svenska mjölkföretagen. I fördjupningsdelen beskrivs hur andra EU-länder försöker hitta lösningar för att hantera mjölkkrisen. 2, RYSSLAND +3 < EKO 228 KINA 227 ALGERIET +3 > KONV 1, TOPP IMPORT TON MJÖLKINVÄGNING (%) MJÖLK MINUS FODER (KR/KG ECM) Konsumtion. Världsmarknadspriserna har fortsatt nedåt under sommaren. Priserna i GlobalDairy- Trade har stigit i de två senaste auktionerna. Prisnivån är alltjämt betydligt lägre än i början av året. Efterfrågan från Ryssland och Kina är fortsatt svag. Australien går mot strömmen och ökar sin export. Sex EU-länder har sålt mjölkpulver till intervention. I Sverige minskade importen av hårdost och naturell yoghurt under första halvåret, medan importen av smör och smaksatt yoghurt ökade. s. 2 Produktion. Goda väderförutsättningar i Oceanien har inneburit mer mjölk i Nya Zeeland och Australien. Mjölkproduktionen ökar åter i Argentina. Även i USA ökar mjölkproduktionen tack vare låga foderkostnader. Avskaffandet av EU:s mjölkkvoter har gett ökad mjölkproduktion i många EU-länder. Mest har produktionen ökat i Irland, Italien och Ungern. Den svenska mjölkinvägningen har minskat med 0,6 procent hittills i år. Hög mjölkavkastning har till stor del kompenserat det minskade antalet mjölkkor. 230 mjölkgårdar har lagts ned det senaste året. Mjölkföretagen. Mjölkföretagens ekonomi är mycket hårt ansträngd. Det är den svåraste situationen på decennier. Konjunkturnedgången är djup och relativt långvarig. På ett år har nyckeltalet mjölkintäkt minus foderkostnad försämrats med närmare 50 öre och cirka 10 öre, för LRF Mjölks typgårdar med konventionell respektive ekologisk produktion. Positivt är dock att mjölkavkastningen per ko ökat, grovfodret har relativt god kvalitet och slaktpriserna har en gynnsam utveckling. s. 6 s. 4

2 Konsumtion Ökat utbud och svag efterfrågan på världsmarknaden har medfört fortsatta prisned gångar för mejeriprodukter under sommaren. Ryssland har beslutat att förlänga sin handelsblockad till augusti Bedömingen är att en påtaglig förbättring av den internationella mejerimarknaden kommer först under andra kvartalet Topp 5 import av mejeriprodukter Jan juni 2015, ton Källa: EU-kommissionen JAPAN KINA RYSSLAND MEXIKO 228 SMÖR SMP WMP 162 ALGERIET 227 OST MJÖLK Under första halvåret 2015 svarade de fem största importländerna för 35 procent av världens samlade mejeriimport. Det är en minskning jämfört med 2014 då andelen var 47 procent. Kinas import har i år minskat med 27 procent och Rysslands import med 41 procent. Global handel. Under första halvåret 2015 minskade mejeriexporten från de fem största aktörerna med 4 procent. Exporten minskade mest från USA och Argentina, medan EU och Nya Zeeland uppvisade en svag nedgång. Endast Australien har ökat sin export. För EU har exporten av ost och helmjölkspulver minskat, medan en ökad export av smör och skummjölkspulver (SMP) har skett. Mer smör och SMP har sålts till framför allt Saudiarabien, Egypten, USA och länder i Sydostasien. Kinas import av mejeriprodukter är fortfarande lägre än under Under januari juli minskade importvolymen med 27 procent. En viss förbättring har skett under sommaren. I juli var Kinas totala importvolym 3 procent lägre än i juli Importen av ost, förpackad mjölk och vassleprodukter ökade i juli medan utvecklingen är fortsatt svag för mjölkpulver och smör. Internationella priser. Världsmarknadspriserna har fortsatt nedåt de senaste tre månaderna för samtliga produktgrupper. Mest har priserna för helmjölks- 2

3 Andelen import av total konsumtion , procent Källa: SCB, LRF Mjölk Mellan 2010 och 2014 har andelen import av konsumerade mejeriprodukter ökat från 31 till 43 procent var andelen störst för hårdost och yoghurt med 54 respektive 45 procent. För konsumtionsmjölk är andelen importerat endast 2 procent. Det handlar då om laktosfri och smaksatt mjölk. Även för filprodukter är andelen importerat låg med knappt 6 procent KONSUMTIONSMJÖLK GRÄDDE SMÖR YOGHURT HÅRDOST pulver (WMP) fallit med en nedgång på 22 procent. Därmed är priserna för WMP nu de lägsta sedan maj För smör, ost och skummjölkspulver är priserna idag procent lägre än i början av juni. Auktionspriserna i GlobalDairyTrade har i de tre senaste handelsomgångarna vänt uppåt. Prisuppgången sedan början av augusti är 41 procent. Mest har priserna på helmjölkspulver stigit. De omsatta volymerna har dock varit små i de senaste auktionerna. Förhopp ningsvis är detta början på en mer varaktig prisuppgång. Dagens priser är efter uppgången på samma nivå som i slutet av EU-priserna på SMP är nu nere på interventionsprisnivå och sju EU-länder har sedan mitten av juli sålt totalt ton till intervention. Sverige. Under årets första sex månader ökade Sveriges mejeriexport med 1,6 procent, medan importen sjönk med 3,9 procent. Importen av smaksatt yog hurt och smör fortsatte att öka, medan importen av hårdost och naturell yoghurt minskade. Framför allt minskade hårdostimporten från Tyskland, Cypern, Ungern och Norge. Världsmarknadspriser Jan 2010 aug 2015, USD/ton Källa: USDA OST SMÖR WMP SMP JAN 2010 JAN 2011 JAN 2012 JAN 2013 JAN 2014 JAN 2015 Världsmarknadspriserna på mejeriprodukter har under 2015 sjunkit med procent. Jämfört med toppnivån i början av 2014 har priserna fallit med 60 procent för mjölkpulver, 50 procent för smör och 40 procent för ost. 3

4 Produktion Gynnsamt väder i Oceanien och slopade mjölkkvoter inom EU har medfört ökad tillväxt för den globala mjölkproduktionen under årets andra kvartal. Den svenska mjölkinvägningen har minskat marginellt hittills i år. Ökad mjölkavkastning kompenserar till stor del det minskade antalet mjölkkor. Globalt. Under första kvartalet steg mjölkproduktionen i de fem största exportregionerna med 0,7 procent. Motsvarande siffra för andra kvartalet var en ökning med 1,9 procent. Australien stod dock för störst ökning under januari juni. EU och Nya Zeeland ökade produktionen markant under andra kvartalet. Den nyzeeländska mjölkinvägningen har under våren och sommaren återhämtat sig efter den kraftiga torkan i början av året. Under januari juli steg mjölkproduktionen med 1,2 procent jämfört med förra året. Mot bakgrund av de låga mjölkpriserna förutspås att Nya Zeelands mjölkproduktion kommer att minska med 2 3 procent det kommande produktionsåret. Tidigare utslaktning gör att koantalet har minskat under sommaren. Ett flertal mjölkbönder överväger också att ställa om till köttproduktion. I Australien har stabila priser och gynnsamma produktionsförutsättningar gett en kraftigt ökad mjölkinvägning. I juli ökade Australiens mjölkproduktion med 5,4 procent. Trots fallande mjölkpriser lyckas de amerikanska mjölkproducenterna klara situationen tack vare låga foderkostnader. Under årets första sju månader steg USA:s mjölkinvägning med 1,5 procent. En lägre produktionsökning förväntas under andra halvåret. USDA:s senaste prognos talar om 0,7 procent mer mjölk under 2015 jämfört med För 2016 förutspås en produktionsökning på 2,1 procent. Bättre ekonomisk tillväxt har ökat USA:s inhemska konsumtion vilket innebär minskat exportbehov framöver. Argentinas mjölkproduktion har successivt återhämtat sig under våren. Efter ett drygt år med fallande mjölkproduktion har landets mjölkvolym ökat med 2,1 procent under andra kvartalet. Fortsatt hög inflation dämpar den inhemska konsumtionen av mejeriprodukter. EU. Den 1 april upphörde EU:s mjölkkvotssystem efter att ha varit i funktion sedan Under april juni har EU:s mjölkinvägning ökat med 3,1 procent. I juni låg ökningstakten på 4,1 procent. Mjölkproduktionen har ökat i 19 av EU:s 28 medlemsstater. Mest har mjölkinvägningen ökat i Irland, Italien, Ungern och Förändring mjölkinvägning Q Q och Enhet Q1 Q2 Q3 Q Q1 Q2 Under andra kvartalet i år har mjölkinvägningen ökat mer än tidigare hos de fem största mejeriexportörerna. Mest har mjölkmängden ökat i Australien och Nya Zeeland. ARGENTINA EU-28 USA NYA ZEELAND AUSTRALIEN Källa: Eurostat, USDA, DCANZ, Dairy Australia, SAGPyA. -7 4

5 Nederländerna. I dessa länder har mjölkmängden stigit med mer än 5 procent. Preliminära siffror för juli visar att produktionsökningen börjat avta i vissa länder, bland annat i Ungern, Storbritannien och Belgien. Sverige. Under årets sju första månader minskade den svenska mjölkinvägningen med 0,6 procent. I juli vad medelavkastningen 2,7 procent högre än samma månad I början av september fanns det mjölkkor i kokontrollen. Det är en minskning med drygt kor eller 5,2 procent jämfört med för ett år sedan. I juli 2015 hade Sverige mjölkföretag, vilket är en minskning med 235 mjölkföretag eller 5,2 procent det senaste året. Trots minskat antal mjölkkor steg mjölkinvägningen i juli med 0,5 procent. Under januari juli minskade den ekologiska mjölkinvägningen med 1,6 procent jämfört med samma period Den ekologiska mjölkmängden utgör 12,6 procent av den totala mjölkinvägningen. Antalet 1:a inseminationer minskade under den senast redovisade tolvmånadersperioden (juli 2014 juni 2015) med 2,2 procent. Antalet inseminerade kor minskade med 2,5 procent, medan antalet insemi nerade kvigor sjönk med 1,5 procent. Under de senaste sex månaderna (januari juni 2015) var antalet 1:a inseminationer 3,1 procent lägre än under motsvarande period året innan. EU:s mjölkinvägning Apr Jun 2015 (jämfört med 2014), procentuell förändring Sedan 1 april har mjölkinvägningen inom EU ökat med 3,1 procent. I juni var ökningen drygt 4 procent. Irland står för störst ökning med 12 procent mer mjölk än under samma period Rumänien, Estland, Cypern, Spanien och Kroatien har minskat sin mjölkinvägning allra mest. + 5 % < % % % - 3 % > Källa: Eurostat 5

6 Mjölkföretagen Mjölkföretagens ekonomi är mycket hårt ansträngd. Det är den svåraste situationen på decennier. Konjunkturnedgången är djup och relativt långvarig. Det är svårbedömt när man kan se ett ljus i tunneln. Tidigare cykler har dock visat att vändningen kan komma relativt snabbt. Mjölk minus foder Jan 2010 sep 2015, kr/kg ECM Källa: LRF Mjölk 2,78 2,42 2,00 2,06 1,95 EKO 1,68 1,68 1,50 1,25 1,25 1,25 KONV. JAN 2010 JAN 2011 JAN 2012 JAN 2013 JAN 2014 JAN 2015 KONV. Mjölkintäkt minus foderkostnad, som speglar lönsamhetstrenden för svenska mjölkföretag. *Exklusive efterlikvider, tilläggs- och säsongsbetalning. Juni september 2015 prognos. I prognosen ingår endast aviserade avräkningsprisförändringar den 14/ Lönsamhetsutvecklingen. Mjölkföretagen har en ytterst svår ekonomisk situation. Läget har försämrats ytterligare under sommaren. Särskilt besvärligt har nyinvesterade företag, samt företag som har högre andel inköpt foder och de som har anställd personal. Få mjölkföretag har idag täckning för sina rörliga kostnader. Vidare har växtodlingssäsongen gjort att likviditeten blivit än mer ansträngd. LRF Mjölks lönsamhetsindikator mjölkintäkt minus foderkostnad beräknas i september vara 1,25 kronor per kilo ECM (energikorrigerad mjölk) för en konventionell typgård. Det är en historiskt låg nivå. På tolv Förändring mjölk minus foder Senaste 3, 6 och12 mån. i kr/kg ECM MÅN EKO KONV Källa: LRF Mjölk 6

7 Mjölkavkastning Jan 2014 Aug 2015, index Mjölkavkastningen har haft en relativt god utveckling under det senaste året. Trots sänkta avräkningspriser har trenden fortsatt under de senaste månaderna. Under januari till augusti har mjölkavkastningen ökat med 2,2 procent i kokontrollen. Inte någon gång under de senaste tio åren har motsvarande period haft samma positiva utveckling JAN APR JUL OKT JAN APR JUL Källa: Växa Sverige MJÖLKAVKASTNING JAN AUG 2015 ANTAL MJÖLKFÖRETAG JUL 2015 ANTAL MJÖLKKOR AUG % -5 % -5% Mjölkavkastning Under de senaste tolv månaderna har mjölkavkastningen för kor i kokontrollen ökat med två procent. Antal mjölkföretag I juli fanns det mjölkföretag i Sverige. Det är cirka fem procent lägre än för ett år sedan. Under de senaste fem åren har antalet mjölkföretag minskat med i genomsnitt 5,8 procent per månad. Antal mjölkkor Antalet mjölkkor i kokontrollen har minskat med omkring fem procent i augusti jämfört med samma period i fjol. månader har nyckeltalet försämrats med närmare 50 öre per kilo. För LRF Mjölks ekologiska typgård är motsvarande netto 1,85 kronor i september. Det är drygt tio öre lägre än i september Positivt är dock att mjölkavkastningen per ko har ökat under året. Ränteläget och energipriser har också varit gynnsamma. Likaså har slaktpriserna haft en positiv utveckling. Detta har dämpat resultatförsämringen hos mjölkföretagen. Mjölkintäkt. Det genomsnittliga avräkningspriset för konventionell mjölk, exklusive efterlikvider, beräknas vara cirka 2,70 kronor i september. För ekologisk mjölk är det genomsnittliga priset cirka 3,90 kronor. Priset är idag omkring 55 respektive 5 öre lägre än september i fjol. Foder. Goda skördeutsikter på norra halvklotet har, tillsammans med en förväntad minskad efterfrågan från större importländer, pressat ner priserna för både spannmål och proteinråvaror de senaste veckorna. Foderpris gård. Lägre spannmålspriser har sänkt foderkostnaden något. De lägre spannmålspriserna har även pressat ner priset på färdigfoder. Priset på koncentrat ligger dock relativt oförändrat. Marknadsläget för foderråvaror pekar på sänkta priser på kort sikt. Kvaliteten och kvantiteten för årets grovfoder ser relativt god ut. Produktionskostnaden beräknas bli något lägre i år för konventionellt gräsensilage, men i stort sett oförändrad för ekologiskt gräsensilage. 7

8 Fördjupning: Stöd till mjölkbranschen i våra grannländer Det är inte bara i Sverige som mjölkproducenter har dålig lönsamhet. De flesta andra europeiska länder rapporterar om ett mycket tufft läge för sina mjölkbönder. Flera medlemsstater vidtar nationella åtgärder för att stävja krisen. Nedan följer en kort sammanställning av vilka nationella åtgärder som vidtas av några länder.* Danmark Danmark har inte vidtagit några särskilda nationella åtgärder för att stävja mjölkkrisen men ett flertal privata initiativ har tagits av handeln för att höja priset på mjölk. Finland Finska mjölkbönder har också drabbats hårt av krisen, i nuläget är dock inga nationella åtgärder kända. Finländska mjölkbönder har dock tidigare åtnjutit EU-stöd som kompensation för bortfallen export till Ryssland. Tyskland Den tyska federala banken Rentenbank, erbjuder förbättrad likviditet genom flera olika program. Lån er bjuds bland annat till foderproducerande mjölkbönder med stora inkomstbortfall och även för att klara avgiften för överstigen mjölkkvot. Belgien I Belgien har handeln tillsammans med regeringen kommit överens om ett nationellt system för att tillfälligt höja priserna på mjölk i handeln och återföra till mjölkbönder. Frankrike Frankrike har föreslagit ett flertal åtgärder som både ska stärka likviditeten på kort sikt och förbättra konkurrenskraften på lång sikt. För att förbättra likviditeten arbetar franska staten tillsammans med banker för att omstrukturera lantbrukarnas lån, särskilt för lantbrukare som är unga och nyinvesterade. Staten kommer även att bära en del av skulderna för mjölkbönder i kris. The National Investment Bank har avsatt 500 miljoner euro till lån till företag för att klara likviditeten och för att lösa foderskulder. Mjölkbönder kan dessutom begära uppskov på betalning av försäkringar och arbetsgivarav gifter och i vissa fall kan staten täcka upp för försäkrings kostnader. Mjölkbönder kan dessutom få månatlig skatteåterbäring av moms istället för att vänta, vilket är normalfallet. Det är även möjligt för lantbrukare att be om uppskov på inkomstskatten utan straffavgift. Dessa åtgärder beräknas kosta cirka 600 miljoner euro. Utöver detta kommer den franska staten fokusera på att främja konsumtionen av inhemska varor och export av franska produkter. Den franska staten kommer dess utom att starta ett Future investment programme för att öka konkurrenskraften i fransk animaliesektor på längre sikt. Storbritannien I Storbritannien har ett paket presenterats som ska stödja hela lantbrukssektorn. Fokus i paketet är på regel - förenkling, innovation i livsmedelssektorn och ursprungsmärkning. Spanien Mjölkbönder som producerar mjölk för mindre än mjölkpriset erbjuds upp till 300 euro per ko i direktersättning. * Listan är på intet sätt uttömmande och baseras på informella kontakter. Redaktion ANSVARIG UTGIVARE ANALYS OCH TEXT GRAFIK OCH LAYOUT KONTAKTA REDAKTIONEN Fredrik von Unge Lennart Holmström Linnea Friberg mjolkrapporten@lrf.se Agneta Hjellström Birgitta Checa Citera oss gärna, men ange källa! 8