Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR FRÅN LRF MJÖLK

Transkript

1 Mjölkekonomirapport FRÅN LRF MJÖLK NR Sammanfattning Mjölkföretagens ekonomi och likviditetssituation kan komma att bli problematisk under kommande månader. Perioden med höga avräkningspriser varade inte tillräckligt länge för att alla företag skulle kunna återhämta en ansträngd ekonomi sedan 2012 och Många mjölkföretag går in i en ny svacka med en redan svag ekonomi. Mjölkekonomirapporten i juni pekade på nedåtgående avräkningspriser. Denna trend har sedan dess fortsatt. Sedan april har de genomsnittliga avräkningspriserna sjunkit med omkring tio procent. Nettot mjölkintäkt minus foderkostnad ligger i september runt 1,70 kronor per kilo ECM (energikorrigerad mjölk) för ett typiskt mjölkföretag med konventionell produktion. Detta är 14 öre lägre än för ett år sedan och 32 öre lägre än för sex månader sedan. För ett typiskt mjölkföretag med ekologisk produktion beräknas nettot mjölkintäkt minus foderkostnad vara 2,05 öre per kilo ECM i september. Detta är omkring 18 öre lägre än för ett år sedan och 39 öre lägre än sex månader tillbaka. Priserna på insatsvaror till foder har under våren sjunkit på de internationella spannmålsbörserna, vilket i viss mån nu börjar märkas av även på de svenska kraftfoderpriserna. Det genomsnittliga avräkningspriset för konventionell mjölk ligger på cirka 3,25 kronor per kilo ECM. För ekologisk mjölk ligger det genomsnittliga avräkningspriset på cirka 4,00 kronor per kilo ECM. Sammantaget har en nedgång på elva respektive nio procent skett under de senaste sex månaderna. Invägningen av mjölk har i de viktigaste produktionsområdena ökat med sammanlagt fem procent under årets sex första månader jämfört med samma period Ett större utbud av mjölk på världsmarknaden, en svagare efterfrågan och ryskt importstopp har påverkat världsmarknadspriserna på mejeriprodukter. Genomsnittspriset på Global Dairy Trades (Fonterras), senaste auktion innebar en sänkning med 45 procent sedan pristoppen i början av februari. Framåt ser lönsamheten ut att kunna bli ansträngd för mjölkföretagen. Sjunkande avräkningspriser kommer påverka lönsamheten påtagligt, men en stor global spannmålsproduktion med låga priser öppnar upp för ytterligare sänkningar av kraftfoderpriserna. FOTO: TRONS

2 Lönsamhetsutveckling Lönsamheten för de svenska mjölkproducenterna kommer under hösten att pressas nedåt. Efter en period med högre avräkningspriser har marknaden nu vänt nedåt, vilket kommer att påverka gårdarnas lönsamhet. Perioden med högre avräkningspriser blev allt för kort, för att många mjölkföretag skulle ha möjlighet att återhämta en eftersatt ekonomi, efter tidigare perioder med dålig lönsamhet. Kommande prissänkningar kommer att slå hårt mot dessa företag. Nettot mjölkintäkt minus foderkostnad har sedan juli försvagats med åtta procent, eller 16 öre per kilo ECM (energikorrigerad mjölk), för en typisk gård med konventionell mjölkproduktion. Jämfört med för ett år sedan så har nettot försämrats med åtta procent och de senaste sex månaderna med 16 procent. För en typisk gård med ekologisk mjölkproduktion har nettot mjölkintäkt minus foderkostnad försämrats med tio procent, eller 22 Kr/kg ECM 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 Källa: LRF Mjölk Konventionell Mjölk minus foder* (mar 2009 sep (p) 2014) Ekologisk *) Exklusive efterlikvider, tilläggs- och säsongsbetalning. Januari sep 2014 prognos. I prognosen ingår endast aviserade avräkningsprisförändringar per den 2/ Figur 1 Utvecklingen av nyckeltalet mjölkintäkt minus foderkostnad för en konventionell respektive en ekologisk typgård uttryckt i nominella belopp (kr/kg ECM). Nyckeltalet är beräknat på avräkningspriser exklusive säsongsavdrag/- tillägg och efterlikvider. Januari 2013 september 2014 är prognos där det endast ingår aviserade avräkningsprisförändringar före den 2/ Källa: LRF Mjölk. öre per kilo ECM, de senaste tre månaderna. De senaste sex månaderna har nettot försämrats med 16 procent. Jämfört med för ett år sedan ligger nettot åtta procent lägre för en typisk gård med ekologisk produktion. Då lönsamheten förväntas bli ansträngd för de svenska mjölkföretagen, finns en risk att de tvingas ta kortfristiga lån med höga räntor, för att lösa akuta likviditetsproblem. Det finns en risk att dessa skulder finns kvar och inte lyckas avbetalas helt om perioderna med bättre lönsamhet blir för korta. De företag som befinner sig i, eller riskerar att hamna i, den situationen kommer vara extra utsatta vid de prissänkningar som nu förväntas komma. Mjölkintäkt Avräkningspriset, som var högt under slutet av 2013 och våren 2014, har nu börjat röra sig nedåt som ett svar på de sjunkande internationella priserna. De ökade volymerna invägd mjölk och en försvagad efterfrågan har påverkat de internationella priserna på Global Dairy Trade (Fonterra), som har sjunkit sedan början av De första effekterna av de sjunkande världsmarknadspriserna 2,05 1,70 noterades i Sverige i maj, då de genomsnittliga avräkningspriserna började röra sig nedåt. Idag beräknas de genomsnittliga avräkningspriserna ligga på cirka 3,25 kronor per kilo ECM för konventionellt producerad mjölk. Detta är omkring 40 öre lägre än för ett halvår sedan och 18 öre lägre än för ett år sedan. De internationella trenderna indikerar att ytterligare sänkningar är att vänta. För ekologisk mjölk beräknas det genomsnittliga avräkningspriset till 4,00 kronor per kilo ECM, vilket är cirka 41 öre lägre än för sex månader sedan och 19 öre lägre jämfört med ett år sedan. Ekotilläggen, som minskat under

3 senare år, har endast haft små förändringar under de senaste tolv månaderna. För de ekologiska producenterna har prisutjämningen påverkat lönsamheten, vilken bedöms vara den främsta anledningen till det låga intresset för att ställa om till ekologisk produktion under senare år. Avräkningspriserna sjunker även i andra 0 länder. Enligt Nederländska LTO har det genomsnittliga avräkningspriset i EU vikit nedåt sedan februari, och har sedan dess kontinuerligt sjunkit fram till juni då priserna förstärktes något, vilket de normalt sett gör vid den tiden på året. Enligt de senaste uppgifterna är avräkningspriserna högre än de var vid samma period år I juli uppges det genomsnittliga avräkningspriset ligga på 38,65 euro per 100 kg ECM, vilket är 83 eurocent högre än för ett år sedan men 34 eurocent lägre än juni i år. Världsmarknadspriserna har sjunkit sedan början av året till följd av en ökad mjölkinvägning och försvagad efterfrågan. Gynnsamma produktionsförhållanden och höga avräkningspriser har ökat invägningen i flera viktiga exportländer. I EU ökade invägningen under årets sex första månader med cirka fem procent jämfört med samma period I EU är priserna på smör, skum- och helmjölkspulver omkring 30 procent lägre än för ett år sedan. EU-priserna på dessa varor har sjunkit snabbt de senaste veckorna. Invägningen i Nya Zeeland ökade med 28 procent under årets andra kvartal jämfört med samma period föregående år. Detta är delvis att betrakta som en återhämtning eftersom Nya Zeelands mjölkproduktion påverkades starkt av torka under 2012 och Hösten 2013 och våren 2014 har gynnsamma väderförhållanden, höga priser och investeringar gjort att landet kunnat återhämta sin produktion. Både Nya Zeeland och Australien står nu USD/ton Källa: USDA (Uppgifter saknas ) Världsmarknadspriser Europa (jan 2009 aug 2014) WMP *) Oceanien Vassle Ost* Smör SMP Figur 2 Världsmarknadspriser på skummjölkspulver, helmjölkspulver, smör, vassle och ost januari 2009 augusti 2014 i USD/ton. Källa: USDA. i startgroparna inför kommande säsong. I Nya Zeeland är kalvningarna i full gång, men kallt och regnigt väder försvårar arbetet. De sjunkande avräkningspriserna påverkar Nya Zeelands mjölkproduktion. Den låga efterfrågan på världsmarknaden för skummjölkspulver gör att mejeriindustrin lägger om produktionen till andra produkter. I Australien avslutades förra säsongen bra med goda väder- och foderförhållanden. Invägningen ökade med fem procent under årets sex första månader. Nu påverkas landet av den ryska bojkotten och tillverkarna kämpar med att anpassa sig till de nya förutsättningarna. I USA ökade invägningen med 1,4 procent under årets första två kvartal, jämfört med samma period Tack vare en ökad export har landet inte påverkats lika starkt av den inhemskt försvagade efterfrågan på mejeriprodukter. I Argentina har invägningen varit fortsatt svag. Där minskade invägningen med 3,2 procent under årets sex första månader jämfört med samma period föregående år. Mjölkproduktionen i Argentina har påverkats av en hög inflation, som drivit upp kostnaderna och försvårat exportmöjligheterna, samtidigt

4 USD/100 kg Källa: Chicago Board of Trade, Egen beräkning Indikator internationellt foderpris* (mar 2009 aug 2014) *) Majs och sojamjöl SEK/100 kg Figur 3 Indikator över utvecklingen av det internationella foderpriset. Indikatorn består av 70 procent majs och 30 procent sojamjöl. Källa: Chicago Board of Trade, egen beräkning. USD/100 kg som produktionen påverkats av regnigt väder i området. På Global Dairy Trade har priserna fallit på 13 av 14 auktioner sedan toppnoteringen i februari. Vid den senaste auktionen, den 2 september, fortsatte priserna att sjunka för alla produktkategorier. Det sammanlagda priset från auktionstillfället sjönk med sju procent. Priserna för skummjölkspulver föll med 9,5 procent, helmjölkspulver 4,7 procent och Cheddar sjönk 5,2 procent. Sedan pristoppen i februari har det sammanlagda priset sjunkit med 45 procent. Perioden med höga avräkningspriser har fått invägningen att öka samtidigt som viktiga exportländer har lyckats återhämta sin produktion sedan Även Kinas efterfrågan har försvagats, då landets lager fyllts på och den inhemska produktionen har ökat. Marknaden som redan var under stor prispress på grund av den större mängden mjölk, påverkades ytterligare då Ryssland, i början av augusti, införde en handelsbojkott mot mjölk och mjölkprodukter från EU, USA, Kanada, Australien och Norge under ett år framåt. Den ryska bojkotten kommer få stora konsekvenser för mejeriföretag i EU då det kommer bli ett överskott av mejeriprodukter både på den svenska och europeiska marknaden. EU inför nu ett stöd till privat lagring av smör, ost och mjölkpulver för att underlätta situationen. Foderråvaror Priset på foderråvaror har sedan skörden 2013 haft en nedåtgående trend på de internationella börserna. Priserna har fallit ytterligare till följd av stora lager och en förväntat stor skörd. Priset på majs, som är den största foderspannmålen i världen, har under sommaren fallit. Priserna har varit på väg ner sedan den stora skörden 2013 men gjorde en stigning under våren 2014 i samband med oroligheterna mellan Ukraina och Ryssland, men vände åter nedåt i slutet av april. Priserna på majs på Chicagobörsen är i augusti omkring 25 procent lägre än för ett år sedan och köps idag för omkring 3,6 USD per bushel. Detta är en nedgång med nästan 50 procent sedan pristoppen International Grain Council, IGC, reviderade i senaste rapporten upp produktionen och för - väntar sig rekordskördar i USA. Även i Brasilien, EU och Ukraina väntas SEK/100 kg stora majsskördar. Även det amerikanska jordbruksministeriet, USDA, beräknar att produktionen 2014/15 blir stor. Prognoserna har reviderats upp under våren. Den stora produktionen påverkar lagren som väntas växa. Majslagren väntas bli de största sedan slutet av 1980-talet. USDA bedömer vidare att grödorna för närvarande håller en god kvalitet. Skörden är dock ännu inte bärgad. Produktionen av spannmål förväntas bli stor. USDA uppskattar nu den totala spannmålsskörden 2014/15 till miljoner ton. Detta är omkring 1,5

5 FOTO: JAN PETERSSON Av denna anledning rusade priserna upp flera procent på ett par dagar under augusti, för att sedan falla tillbaka lika snabbt. Årets rapsskörd väntas bli något lägre än föregående år, men ett stort lager gör ändå att tillgången är god, enligt IGC. Priserna på Hamburgbörsen är någon procent lägre än för ett år sedan. En stor efterfrågan kommer enligt IGC och USDA göra att lagren krymper. För prisutvecklingen på proteingrödorna den kommande tiden så flyttas fokus mot det södra halvklotet. Där kommer grödornas utveckling och sådden att påverka hur prisutvecklingen sker. om bara några veckor påbörjas sådden av sojabönor i Sydamerika. Foderpris gård procent mer än föregående år. Även konsumtionen av spannmål beräknas bli större än tidigare år. Det är främst konsumtionen av majs och fodervete som ökar, vilket kan härledas till de låga priserna och stora utbudet. Trots att konsumtionen ökar så förväntas lagren växa kraftigt. Priset på vete har liksom priset på majs fallit på Chicagobörsen under sommaren. Idag är priset omkring 20 procent lägre än för ett år sedan och köps för omkring 5,40 USD per bushel. Prisutvecklingen framåt kommer att styras främst av hur kommande majsskörd i USA utvecklas, kommande sådd och hur grödorna etableras i viktiga produktionsområden som EU, USA, Ukraina och Ryssland. Även grödornas utveckling i Sydamerika och Australien kommer att påverka hur priserna för spannmål utvecklas framåt. Årets produktion av soja förväntas bli stor. USDA bedömer att sojabönorna i USA är i bra eller mycket bra kondition. Kvaliteten verkar dock ha försämrats något sedan förra veckan, men är ändå tolv procent bättre än vid samma tidpunkt förra året. Enligt samma källa är den totala produktionen av sojabönor omkring åtta procent större än för ett år sedan. Priserna på sojaböna har på Chicagobörsen varit nedåtgående sedan försommaren, då effekterna av spänningarna mellan Ryssland och Ukraina började avta. Marknaden verkar dock vara känslig och priserna stiger snabbt då det kommer signaler om oroligheter i området. Priserna på kraftfoder i Sverige ligger fortfarande kvar på relativt höga nivåer sedan den stora prisuppgången som skedde under hösten Det stora prisfall som skedde på de internationella börserna under sommaren 2013, har inte avspeglats i de svenska kraftfoderpriserna. Under våren ökade priserna till en följd av oroligheterna mellan Ukraina och Ryssland. Under försommaren sjönk priserna, men ligger fortfarande kvar på en relativt hög nivå. Sedan augusti har priserna sjunkit ytterligare, dock långt ifrån den prisnedgång som skett för spannmål på världsmarknaden. Priserna på koncentrat och färdigfoder har den senaste månaden sjunkit, främst på konventionellt foder. För konventionellt färdigfoder har priset sjunkit med nästan 5,8 procent de senaste tre månaderna. Det senaste året FOTO: ULF PALM

6 FOTO: JAN PETERSSON har priset sjunkit med 4,5 procent. För ekologiskt färdigfoder har priserna inte sjunkit lika mycket, men jämfört med för tre månader sedan så är det 1,9 procent lägre. Det senaste året har priset sjunkit med 3,7 procent. Priset på konventionellt foderkoncentrat har sjunkit 3,8 procent, medan priset är helt oförändrat för ekologiskt koncentrat. Jämfört med för ett år sedan så är priset på konventionellt koncentrat omkring 2,6 procent lägre och för ekologiskt koncentrat drygt en procent lägre. Då de internationella spannmålspriserna har sjunkit, så borde det öppna upp för ytterligare sänkningar av foderpriserna till svenska mjölkproducenter. Årets första skörd av vall var i delar av Sverige tidig och gav en stor mängd. Men som vanligt är variationerna inom landet stora. Då förra årets vallskörd varierade mycket, främst i mängd, är en god vallskörd efterfrågad. Årets andra och tredje skörd bedöms vara mer pro- blematisk på grund av sommarens långvariga värme och torka. Ränta Räntan för jordbrukskrediter är fortsatt låg, vilket är positivt för del mjölkföretag som gjort stora investeringar. Räntor på lån med både korta och längre bindningstider ligger, på samma nivå som de har gjort de senaste månaderna. Reporäntan har varit låg under hela 2014 och förväntas behöva ligga kvar på denna nivå (0,25 procent) till slutet av 2015, för att stimulera tillväxten tills inflationen närmar sig målet om två procent. I juli var inflationen 0,0 procent. Enligt flera konjunkturprognoser finns det faktorer som talar för en stigande tillväxttakt i Sverige. Tillväxttakten inom EU är svag, med en stor variation mellan olika medlemsländer. Hela EU påverkas av stora ekonomier som Tyskland, Frankrike och Italien som har en svag tillväxt. EU påverkas även av USA, vars tillväxt stärks gradvis. Den politiska oron mellan Ukraina och Ryssland påverkar tillväxten inom EU och Sverige. FOTO: LINDA ENGSTRÖM Mjölkekonomirapporten är sammanställd av Clara Secher, Mjölkpolitik Tel , clara.secher@lrf.se Mer information och rapporter finns på Citera oss gärna, men ange källa.