Författare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60

Transkript

1 Bibliografiska uppgifter för Framtida utveckling av priser på produkter och produktionsmedel Författare Jonsson B. Utgivningsår 7 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 6 Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Nummer (ISBN, ISSN) Rapport från växtodlings- och växtskyddsdagar i Växjö den 5 och 6 december 7 SLU, Södra jordbruksförsöksdistriktet Svenska Forskare, rådgivare ISSN X, ISRN SLU-SJFD-M-6-SE Denna skrift (rapport, artikel, examensarbete etc.) är hämtad från VäxtEko, databasen som samlar fulltexter om ekologisk odling, växtskydd och växtnäring. Utgivaren har upphovsrätten till verket och svarar för innehållet.

2 FRAMTIDA UTVECKLING AV PRISER PÅ PRODUKTER OCH PRODUKTIONSMEDEL Bengt Johnsson Jordbruksverket, Jönköping E-post: Sammanfattning Priserna har för flera jordbruksprodukter nått rekordnivåer under 7. Prisuppgången beror dels på olämpligt väder i flera viktiga odlingsområden dels ökad efterfrågan i länder som Kina och Indien samt inom bioenergisektorn. Inför 8 har flera länder rapporterat om ökad sådd av höstgrödor. Politiska beslut har fattats i riktning mot att öka utbudet. Prognoser som sträcker sig 5-1 år framåt i tiden pekar samstämmigt mot att det etableras en högre prisnivå för spannmål och oljeväxter jämfört med tidigare prognoser. Marknadsutveckling under 6/7 Under 7 har priserna stigit kraftigt för flera av de viktigaste jordbruksprodukterna. Exempel på produkter där prisutvecklingen varit starkt uppåtgående är spannmål, oljeväxter och mjölk. Prisvariationer är inte ovanliga och för spannmål brukar en pristopp uppnås ungefär vart tionde år. Precis som tidigare är det olämpligt väder som förklarar en stor del prisuppgången. Flera viktiga produktionsområden i världen har drabbats av skördebortfall, som exempel kan nämnas Australien, Delar av Östeuropa samt EU. I EU blev 7 års körd mindre än under 6 främst beroende på svår torka i de sydöstra delarna. Regn i samband med skörd ledde till kvalitetsproblem i bl.a. Danmark och Tyskland. Skörden i EU kommer inte att fullt ut täcka konsumtionsbehovet. God ekonomisk utveckling i utvecklingsländer som Indien och Kina har lett till ökad efterfrågan på mer och dyrare livsmedel. Det är framför allt konsumtionen av animalieprodukter som ökar. Den ekonomisk tillväxten gör också att dessa länder kan vara uthålligare i sin efterfrågan när priserna ökar. Flera länder har gjort stora satsningar för att öka produktionen av bioenergi. Syftet med dessa satsningar är båda av miljöskäl och för att minska importberoende av fossila bränslen. I USA används i nuläget ca 2 procent av majsskörden för tillverkning av etanol. Ungefär lika stor andel av oljeväxterna används för tillverkning av biodiesel inom EU. Produktionen av etanol inom EU är dock begränsad. Totalt förbrukas 3-4 milj ton spannmål av en total konsumtion på drygt 26 milj ton. Dessa faktorer i samverkan har lett till en kraftig och snabb prisuppgång under i synnerhet hösten 7. Prisnivåer som är mer än dubbelt så höga som EU:s interventionspris har uppnåtts. 2:1

3 Vete Majs 5 198/ / / / / / / / / /1999 /1 2/3 4/5 6/7 Figur 1. Världsmarknadsprisutveckling för vete och majs (Chicago-börsen), $/ 3 25 euro/ton Rouen Hamburg Budapest Helsingborg Interv.pris Figur 2. Prisutveckling för vete på EU-marknaden hösten 7, euro/ton 2:2

4 Politiska åtgärder Runt om i världen har effekterna av de stigande priserna på jordbruksprodukter diskuterats och en rad olika politiska beslut har redan fattats för att minska de negativa effekterna. Som exempel kan nämnas att flera länder temporärt har tagit bort sina importtullar. Ukraina har infört kvoterad export och Ryssland överväger att inför exportskatt. Även inom EU har en rad olika åtgärder satts in: All export för spannmål och mjölk sker utan exportbidrag Alla interventionslager med undantag för socker har sålts ut Det blir möjligt att odla på den obligatoriska trädan under 7/8 Det övervägs att slopa importtullarna för spannmål Utsikter inför 8 Från norra halvklotet börjar det nu komma in uppgifter som tyder på att höstsådden av spannmål ökar kraftigt. Från USA förväntas att höstsådden av vete kommer att öka med minst 5 procent jämfört med 7. Odlingen av majs och bomull väntas minska i omfattning. Från Östeuropa rapporteras också om ökad höstsådd. Ryssland väntas öka höstsådden med drygt 5 procent. Kommer vädret att bli gynnsamt förväntas en betydligt större spannmålsskörd än förra året. I EU beräknas oljeväxtarealen ligga kvar på oförändrad nivå eller t.o.m. minska i vissa länder. Genom att det blir möjligt att odla på den mark som legat i obligatorisk träda väntas spannmålsodlingen öka med 5 procent jämfört med 7. Frankrike förväntar att årets höstsådd blir 5-1 procent större än under fjolåret. En mycket viktig faktor för att bedöma prisutvecklingen är lagrens storlek. Under fler år har lagren successivt minskat. De nivåer som nu finns på marknaden är historiskt sett mycket låga. En förklaring till de låga lagernivåerna är att politiken runt om i världen gått från statliga beredskapslager. Utsikterna inför 8 tyder dock på fortsatt låga lagernivåer vilket gör marknaden känslig för minskad produktion. 2:3

5 milj ton $/ton Lager Pris / / / / / / /1999 1/2 4/5 7/8 Figur 3. Prisutveckling för vete på världsmarknaden (Chicago), $/ton samt världslager av vete, milj ton Utsikter på längre sikt Prognoser som sträcker sig 5-1 år framåt i tiden lämnas av USDA, OECD, FAO, EGkommissionen etc. Prognoserna baseras oftast på någon form av ekonomiska modeller. Resultaten i modellerna redovisas normalt i form av förväntad produktion och konsumtion samt en prisprognos. Sett över en lång period har priserna för jordbruksprodukter uppvisat ett svagt fallande pris i reala termer. Det innebär att jordbrukarna genom ökad produktivitet svarat mot ökad konsumtion. Det prognoser som nu finns tillgängliga visar förhållandevis entydigt att priserna på kort sikt kommer att minska från det extremt höga nivåer som rått under det senaste året. På sikt kommer dock prisnivån att etablera sig på en nivå som är högre än de nivåer som varit rådande på marknaden. De beror i första hand på höga efterfrågan i utvecklingsländerna samt på ökad efterfrågan från bioenergisektorn. En viktig faktor som avgör efterfrågan i bioenergisektorn är hur snabbt man finner alternativ till jordbruksråvarorna. I nuläget är det mindre troligt att cellulosa kommer att användas i någon större omfattning inom en period på 5-1 år. På ännu längre sikt måste även en förändring av klimatet vägas in i produktionsutvecklingen. Det som talar mot de prognoser som gjorts är den historiska utvecklingen. Jordbruket har genom ny teknik (inkl. GMO), bättre kunskap och genom att ta nya marker i anspråk förmått att öka produktionen. 2:4

6 Referenser USDA International Grain Council OECD EG-kommissionen Chicago Board of Trade 2:5