Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61

Transkript

1 Bibliografiska uppgifter för Kupsådd, en intressant etableringsmetod i majs Författare Utgivningsår 2008 Halling M.A. Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Nummer (ISBN, ISSN) Rapport från växtodlings- och växtskyddsdagar i Växjö den 10 och 11 december 2008 SLU, Södra jordbruksförsöksdistriktet Svenska Forskare, rådgivare ISSN X, ISRN SLU-SJFD-M-61-SE Denna skrift (rapport, artikel, examensarbete etc.) är hämtad från VäxtEko, databasen som samlar fulltexter om ekologisk odling, växtskydd och växtnäring. Utgivaren har upphovsrätten till verket och svarar för innehållet.

2 KUPSÅDD EN INTRESSANT ETABLERINGSMETOD I MAJS Magnus A. Halling Växtproduktionsekologi, SLU, Ulls väg 16, Uppsala E-post: magnus.halling@vpe.slu.se Sammanfattning I fältförsök med ensilagemajs i Västmanland och östra Skåne testades om såryggar (kupsådd) kunde förlänga odlingssäsongen och ge möjlighet att välja sorter med större tillväxtpotential eller alternativt få en ökad odlingssäkerhet. I skåneförsöket hade såryggar ingen inverkan på avkastningen av torrsubstans och stärkelse. Inledning och bakgrund Odling av ensilagemajs i Sverige har ökat kraftigt de senaste åren och var 2007 uppe i en areal på ca ha i Sverige (Ljungars, 2008). Avgörande för etablering av majsensilage som en gröda i Sverige, är odlingssäkerheten och avkastningen med hänsyn till den begränsade växtsäsongen. Förutom att utvecklingen mot sorter som kräver kortare växtsäsong finns möjligheter att påverka odlingen så att sådden kan ske tidigare. Sådd med upphöjda såryggar (kupsådd) kan öka jordtemperaturen enligt danska försök (Henriksen, 2007) och majsen kan därigenom sås tidigare och mer värmegrader finns tillgängliga för mognaden. Den förlängda odlingssäsongen kan utnyttjas genom att välja lite högre avkastande sorter med större FAO-tal eller låta förlängningen öka odlingssäkerheten. Särskilt i Mellansverige skulle odling med såryggar vara betydelsefullt, då klimatet för majsodlingen är på gränsen vad som krävs, även om det kommit nya sorter som är mindre värmekrävande. Frågeställningar i odlingsdelen som ingår i SLF-projektet Odling och ensilering av majs i Mellansverige : Kan odlingstekniska åtgärder med syfte att tidigarelägga sådden vara ekonomiskt försvarbara för lantbrukare i Mellansverige? Kan förbättrad odlingsteknik med såryggar utnyttjas för att välja sorter med större tillväxtpotential eller få en ökad odlingssäkerhet? Material och metoder Fältförsök med planbeteckningen R6-820 genomförs på två olika platser med olika klimatiska betingelser under två år ( ) för att täcka in årsmånsvariationer. Platserna år 2008 var Karsholm utanför Kristianstad i Skåne och Brunnby gård utanför Västerås i Mälardalen (som är nordlig gräns för ensilagemajsodlingen idag). Första såtiden sker när jordtemperaturen på 5 cm är 5 C. Fem grader (5 C) har valts som en tidpunkt vid vilken vårsäd normalt sås. Andra såtiden sker vid åtta grader (8 C) och är den jordtemperatur som rekommenderas för majssådd. Temperaturskillnaden kan innebära en tidsskillnad på 7-10 dagar, men bestäms av den aktuella väderleken. Såryggarna gjordes precis innan sådd för att undvika uttorkning. De var ungefär 15 cm höga. Jordarten i skåneförsöket var något mullhaltig lerig sand. Försöksdesignen är ett fullständigt split-split-plot blockförsök med tre upprepningar. Totalt antal rutor i försöket var 32 st. Bruttostorlek på varje ruta blir med 4 rader och 75 cm radavstånd ca 36 m 2. Skördeytan utgörs av de två mittersta raderna och hela plantan skördas. Innan skörd provtogs två m 2 och kolvar och stjälkar+blad separerades. 31:1

3 Försöksplanen med tre behandlingsfaktorer är följande: 1. Såtider 1 (storruta, F1) a. När jordtemperaturen är 5C b. När jordtemperaturen är 8C 2. Markbehandling (split-ruta, F2) a. Sårygg (kam) b. Plan mark utan sårygg 3. Sort (split-split-ruta, F3) a. Tidig (FAO = 160 i Uppsala eller 200 i Kristianstad) b. Medelsen (FAO = 200 i Uppsala eller 240 i Kristianstad) c. Sen (FAO = 240 i Uppsala eller 260 i Kristianstad) I Västmanland såddes försöket 8/5 och 15/5 och skördades 4/11. I Skåne såddes försöket 19/4 och 30/4 och skördades 13/10. På grund av den sena skörden i Västmanland redovisas inga försöksresultat här. I Västmanland var den tidiga sorten Avenir (FAO 180), medelsena sorten var Isberi (FAO 190) och den sena sorten var Eurostar (FAO 230). I Skåne-försöket var den tidiga sorten Isberi (FAO 190), medelsena sorten Eurostar (FAO 230) och den sena sorten Happi (FAO ). Alla FAO-tal gäller för ensilagemognad. Registrering av timvis temperatur skedde i båda markbehandlingarna i den medelsena sorten i den tidiga sådden vid markytan och på 5 cm djup (sådjup) genom små nedgrävda temperaturloggrar (Tinytag plus 2) med givare. Statistisk analys gjordes med SAS-proceduren Mixed (Littell et al., 2006). Resultat och diskussion Resultaten från försöket i Skåne visas i tabell 1. Odling på såryggar visade ingen signifikant inverkan på avkastningen av torrsubstans och stärkelse, samt halterna av torrsubstans och stärkelse i skörden. Att ryggarna var ganska flacka (ca 15 cm höga) och inga skillnader i jordtemperatur med plan mark uppmättes i försöket (figur 1), kan ge en viss förklaring att effekt uteblev. Danska erfarenheter visar att såryggar i majs har mer positiv effekt på tyngre jordar med större inslag av lera. Jordarten i försöket var lerig sand och hade ett mindre inslag av lera. Enligt figur 1 skedde första sådden lite sent, marktemperaturen var redan 8 C. En tidigare sådd på 11 dagar gav däremot signifikant högre halt av torrsubstans och stärkelse, men påverkade inte avkastningen av torrsubstans och stärkelse. Olika tidighetstyper av majssorter hade också signifikant effekt på avkastningen av torrsubstans och stärkelse, samt halterna av torrsubstans och stärkelse i skörden. Det fanns ytterst få samspel i försöket. I stärkelseavkasningen beräknat utifrån stärkelsehalten i kolvarna finns ett samspel mellan såtid och sort. I försöket analyserades halten av stärkelse dels på ett prov av välmatade kolvar och dels på hela skörden. Resultaten visar att all stärkelse finns i de välmatade kolvarna. 1 Jordtemperatur i faktor 1 uppskattas i plan mark utan såryggar så nära försöksplatsen som möjligt 31:2

4 Tabell 1. Resultat från fältförsöket i Karsholm, Kristianstad, Försöksled Kolvar, stjälkar och blad Ts-avkast., Ts-halt, Stärkelsehalt, av ts Stärkelseavkast., Kolvar Andel av tsskörd, Stärkelsehalt, av ts Stärkelseavkast., Sådd jordtemperatur 5ºC Sådd jordtemperatur 8ºC Sårygg (kam) Plan mark utan sårygg Tidig sort (FAO 190) Medelsen sort (FAO 230) Sen sort (FAO ) Medeltal CV Antal observationer PROB F1 (såtid) PROB F2 (markbehandling) PROB F1*F PROB F3 (sort) PROB F1*F PROB F2*F PROB F1*F2*F PROB anger sannolikheten att det finns skillnader enligt gränserna: *p<0.05; **p<0.01; ***p< :3

5 Temperatur C cm sårygg -5 cm plan mark Dag Figur 1. Marktemperatur på 5 cm djup i sårygg och plan mark, Karsholm, Kristianstad, Referenser Henriksen, C. B Hvordan får vi merudbytte i kammajs? Plantekongress 9-10 januar 2007, Majsmanagement (G4), Danmark ( Littell R. C.,Milliken G. A., Stroup W. W., Wolfinger R. D. and Schabenberger, O SAS for Mixed Models. SAS Institute Inc, Cary, NC. Ljungars, A Sortförsök i majs. Skåneförsök ( 31:4