Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling

Transkript

1 Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Båth B., Rämert B., Lundegårdh B., Elfstrand S., Mårtensson A. Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens november Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Huvudspråk Målgrupp Svenska Forskare, rådgivare

2 Odlingssystemets ekologi gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling Mobil gröngödsling Gröngödslingsgrödor med kvävefixerande baljväxter tillför kväve till odlingssystemet och är därför ett viktigt inslag i växtföljden på gårdar med ekologisk grönsaksproduktion. I grönsaksväxtföljder förlagda till de bördigaste skiftena på gården är det dock en nackdel med en gröda som inte ger direkt ekonomiskt utbyte. Inom detta projekt har vi studerat några alternativa sätt att använda sig av kväve som fixeras i gröngödslingsgrödor. Sätt som ger möjlighet att flytta och lagra näringen mellan platser och odlingssäsonger så kallad mobil gröngödsling. Tre former av mobil gröngödsling, rötrest, kompost och marktäckning, jämfördes med direktnedbrukning. I den färska grönmassan är kvävet huvudsakligen organiskt bundet men relativt lättillgängligt. I komposten är huvuddelen av kvävet organiskt bundet i stabila och därmed svåromsättbara föreningar. Även i den rötade grönmassan är det organiska kvävet stabilt, men till skillnad från i komposten förekommer en stor del av kvävet i rötresten som mineralkväve. I fältförsöket, förlagt till Krusenberg strax söder om Uppsala, användes purjolök som avsalugröda och rödklöver som gröngödslingsgröda. Samma mängd kväve (N) och kol (C) som i behandlingen med direktnedbrukning tillfördes med rötresten, komposten och marktäckningen. Då skillnaden i mängd marktäckning för tillförsel av samma mängd kväve respektive kol var marginell slogs dessa två behandlingar ihop. Birgitta Båth 1, Birgitta Rämert 1, Bengt Lundegårdh 1, Sara Elfstrand 2, Anna Mårtensson 2 1 Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, 2 Institutionen för markvetenskap, SLU, tel: , e-post: Birgitta.Bath@evp.slu.se Tabell 1. Tillförsel av växtnäringsämnen. Giva C N S C:N N:S ton/ha kg/ ha tot org Direktnedbrukning skott stubb + rötter Rötrest Lika N giva Lika C giva Kompost Lika N giva Lika C giva Marktäckning Lika N och C giva I försöket studerades hur tillförsel av kväve och svavel stod i relation till näringsupptag, mikrobiella parametrar och till kvalitetsparametrarna C- vitamin och alk(en)ylcysteinsulfoxider (ACSOs). Mikroorganismer i jorden har en central roll vid omsättningen av växtnäring i marken och brukar liknas vid ett nålsöga genom vilket all växtnäring i organisk form måste passera för att bli tillgänglig för växterna. I det korta perspektivet, som i denna studie, har faktorer som jordart, vattenhalt och temperatur stor inverkan på sammansättningen av mikroorganismer. Men vi kan också genom olika odlingstekniska åtgärder påverka det redan etablerade mikrobsamhället. Eftersom de olika formerna för gröngödsling som användes i vår studie utgör substrat för 134 ekologiskt lantbruk konferens ultuna november 2005

3 B3. Gröngödsling som en resurs i ekologisk grönsaksodling mikrobiell tillväxt förväntades den mikrobiella biomassans storlek och aktivitet öka medan kvalitetsskillnader mellan gröngödslingsformerna förväntades påverka förekomsten av olika mikrobiella grupper. ACSOs ger löken dess speciella lukt och lär kunna vara hälsobefrämjande för människan. Svavlet i lökväxter förkommer till upp till 80 % i denna typ av ämnen. Endast ett fåtal studier av hur halten ACSOs påverkas av odlingsbetingelser har gjorts men genom att ACSOs liksom glukosinolater innehåller kväve och svavel kan det antas att ACSOs påverkas på liknade sätt som glukosinolater. Svavelgödsling har visat sig kunna höja halten av glukosinolater i vegetativa vävnader medan kvävegödsling antingen kan sänka eller höja halten. Både halt och sammansättning av glukosinolater påverkas av samspelet mellan N och S; halten är negativt korrelerad till kvoten N/S i växten. Vitamin C är en viktig antioxidant som förekommer i alla växter. Snabbväxande arter/sorter liksom stora frukter och kålhuvuden har ofta lägre halt vitamin-c än långsamväxande arter/sorter respektive små frukter och kålhuvuden. Innehållet av C-vitamin beror främst på tillgången på fotosyntesprodukter i form av kolhydrater. Hög ljusintensitet och långa dagar är därför faktorer som är gynnsamma för syntesen av vitamin-c. Eftersom kväve gynnar syntesen av kväverika föreningar i förhållande till syntesen av kolhydrater missgynnar höga kvävehalter ofta syntesen av vitamin-c. Näringsupptag Ingen skördeskillnad uppmättes mellan behandlingarna, tabell 2. Upptaget av kväve och svavel i purjolöken var högre i rötrest respektive kompost behandlingarna med den högsta kvävegivan jämfört med i behandlingen med marktäckning. Tabell 2. Total friskviktsskörd och upptag av växtnäringsämnen. Fv N C S N:S ton/ha kg/ha Direktnedbrukning 47 a 103 ab 2136 a 15 ab 6,78 ab Rötrest Lika N giva 47 a 107 ab 2048 a 15 ab 7,05 ab Lika C giva 45 a 117 a 1853 a 16 ab 7,41 a Kompost Lika N giva 48 a 101 ab 2190 a 17 ab 6,10 ab Lika C giva 45 a 105 ab 1904 a 18 a 5,82 b Marktäckning Lika N och C giva 48 a 95 b 1993 a 14 b 6,99 ab Mikroflora Figur 1. visar hur de olika formerna för användning av gröngödsling påverkade mikrofloran i marken under augusti, september och oktober. Behandlingen med direktnedbrukning skiljde sig från övriga behandlingar genom höga halter av bakterier, mykorrhiza och actinomyceter i september och oktober. Marktäckning gav en låg mikrobbiomassa i augusti medan mark som tillförts processad gröngödsling hade en hög biomassa i augusti men biomassan i dessa behandlingar sjönk kraftig fram till september/oktober. 135

4 Figur 1. Samspelet mellan mikrofloran (Ba=bakterier, Ac= actinomyceter, Fu=svampar, My= mykorrhiza) i marken under augusti (8), September (9) och oktober (10) och olika formerna av gröngödsling. Produktkvalitet Figur 2 visar relationerna mellan olika faktorer i växten. Hög halt ACSOs samspelar starkt med låg kvot mellan kväve och svavel (N/S) men även med högt svavelinnehåll. Hög C-vitaminhalt samspelar med högt kväveinnehåll och hög kvot mellan vitamin-c och ACSOs. Vi kunde dock inte se några klara samspelseffekter mellan de olika formerna för användning av gröngödsling som användes i vårt försök. Tabell 3 visar innehållet av C-vitamin och ACSO i purjolök vid användning av olika former av gröngödsling. Figur 2. Kvalitetsparametrarna C-vitamin och ACSOs samspel med innehållet av svavel (S), kväve (N) och torrsubstans (Ts) i purjolöken samt kvoterna mellan kväve och svavel, och vitamin-c och ACSO. 136 ekologiskt lantbruk konferens ultuna november 2005

5 B3. Gröngödsling som en resurs i ekologisk grönsaksodling Tabell 3. Innehållet av vitamin-c och ACSO i purjolöken. Vitamin C ACSO Vitamin C:ACSO mg/kg fv g/kg fv Direktnedbrukning 151 b 2,00 a 77 a Rötrest Lika N giva 202 a 2,21 a 92 a Lika C giva 200 a 2,24 a 89 a Kompost Lika N giva 174 ab 2,33 a 81 a Lika C giva 195 a 2,50 a 77 a Marktäckning Lika N och C giva 176 ab 2,10 a 88 a 137