Varför är en bra växtföljd så viktig?

Transkript

1 Växtföljder Att utarbeta fasta fem- eller sexåriga växtföljder är standard i samband med omläggningsrådgivning. I praktiken finns det nog ingen gård som exakt följer den planerade växtföljden. Anpassning till marknad Anpassning till väder och ogräs mm! Katarina Holstmark Rådgivare ekologisk produktion Rådgivningsenheten Norr Jordbruksverket Besöksadress: Klostergatan 13, Skara Tfn Katarina.Holstmark@jordbruksverket.se

2 Varför är en bra växtföljd så viktig? Växtnäring: Närande och tärande grödor varvas Sjukdomar: När olika grödor varvas minskar risken för uppförökning av skadegörare. Ogräs: Undvika uppförökning

3 Höst och vårsäd: Fler grödor ger friskare växtföljd Trindsäd: Närande avbrottsgröda Flerårig vall: Struktur effekt, växtnäring, ogräs och sjukdomssanderande. Oljeväxter. Lönsam avbrottsgröda Tidiga grödor: Stubbearbetning på hösten, tidsmässigt bra för skördearbetet Fånggrödor/bottengrödor: Växtnäring, ogräs och sjukdomar

4 Klöverrik vall en kraftkälla 2 åriga slåttervall i en 6 årig växtföljd är optimalt Kvävestatus. En växtföljd med klövervallar och även lusern ger goda förutsättningar för stråsädesgrödor. Bra förfrukt till höstsäd! Till vårsäd på lätta jordar - Bryt vallen tidigt på våren På lerjordar är en sen höstplöjning ett alternativ.

5 Gårdens favorit/guldkalv får favoriseras Höstraps. Tidig sådd och stallgödsel på hösten. Frövall. Skräppa plockning Grynhavre. Särhantering egen växtföljd Maltkorn. Rätt gödsling Utsädesodling. Flyghavre Foto: Lasse Modin ATL

6 Gårdens försummade! En eftersatt gröda kan ge problem många år framåt i växtföljden.

7 Utnytja grödans konkurrensförmåga Jämförelse mellan vete och rågvete

8

9 FRISKT UTSÄDE Resistenta sorter

10 STINKSOT Utsädesburen Växer Systemiskt Vindspridning Spillplantor Markspridning Snabb uppförökning Stava resisitent

11 Angriper Rågvete Höstvete Vårvete Vårrågvete Gulrost Hastigt spridningsförlopp Gulrostsvampen förändras och nya raser uppkommer nu och då. Sjukdomen ger mycket stor skördeminskning var Remiko och Sequence mycket känsliga. Borvo var motståndskraftig.

12 Ärtrotröta De gröna försöksrutorna är gödslade med 20 ton/ha svinflyt före sådd Foto Lars Persson

13 Phytopthora Pisi på åkerböna Värdväxter; Ärter, åkerbönor, fodervicker, linser och kikärter. Motståndskraftiga sorter; Tattoo, Julia, Alexia och Gloria Växtföljd 7 års uppehåll

14 Klumprotsjuka Gäller att inte få in organismen på gården värdväxter; samtliga kålväxter och korsblommiga ogräs som åkersenap, åkerkål, penningört och lomme. Foto Ann-Charlotte Wallenhammar

15 Fånggrödor för fånga kväve och sanera sjukdomar

16 Organiska gödselmedel Stallgödsel Rötrest från biogas Kompost Kött och benmjöl Fiskmjöl Biprodukter från jäst och etanol

17 Kol binder kväve Förhållandet mellan kol och kväve i gödseln uttrycks som gödselns kol/kvävekvot. Ju lägre kol/kvävekvot, desto snabbare kväveeffekt. Halmrik stallgödsel och kompost innehåller mycket kol. Det gynnar mikroorganismer som tar upp ammoniumkväve. Detta kväve blir då otillgängligt för grödan under en tid. I gödsel som innehåller en stor andel kväve, såsom köttmjöl, finns kväve i överskott för mikroorganismerna. Kväve frigörs då i samband med nedbrytningen och blir snabbare tillgängligt för växtern

18 Organisk gödsel Djupströ gödsel bör läggas på hösten. Halmrik gödsel har sen kvävefrigörelse. Flytgödsel och urin-sprids på våren -bra kväveeffekt Biogödsel och fruktsaft på våren har snabb kväveverkan - MYLLA!

19 Tidig stallgödselgiva på våren. Korn gynnas av lättillgängligt kväve medan havrens näringsupptag pågår länge och kan utnyttja stallgödsel bättre. Höstsäden bildar i stort sett alla sina sidoskott på hösten- tillgången på tillgängligt viktigt!

20 MYLLA!