Mellangrödor som funkar och hur bygga mullhalt. Marcus Willert, HIR Skåne. ÖSF-konferens 29 november 2018
|
|
|
- Bengt Falk
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mellangrödor som funkar och hur bygga mullhalt Marcus Willert, HIR Skåne ÖSF-konferens 29 november 2018
2 Olika definitioner Mellangrödor: odlas mellan två huvudgrödor Fångrödor: odlas i första hand för att fånga upp växtnäring Andra relevanta begrepp: understödjande grödor, cover crops, bottengrödor companion cropping...
3 Positiva effekter med odling av mellangrödor: Förbättring markbördighet Biologisk jordbearbetning Växtrester ger skydd mot jordflykt, avrinning, skorpa Minskat kväveläckage Kvävefixering + mobilisering av växtnäring Konkurrens mot ogräs Nematodsanering / Pollinering Extra skörd (grovfoder/substrat till biogas) Klöver-rötterna lever i symbios med mykorriza-svampar.
4 Vem ska satsa på mellangrödor? Gårdar som satsar på CONSERVATION AGRICULTURE Gårdar som har markstruktur/markbiologi/bördighet i fokus Gårdar med låg mullhalt Tidig skörd krävs för perfekt etablering + tillväxt! Växtföljd i balans: höstgrödor/vårgrödor = odlingsfönster Ingen konfliktpotential med växtföljden Gårdar med mycket stallgödsel, drivande jordar med hög mineralisering Behagliga jordar inte kalla leror! Inga snigelproblem
5 Biologisk alvluckring: oljerättika blålupin
6 Demofält Smart-Tillage Borgeby Fältdagar purrhavre i mitten Foto: Marcus Willert
7 Demofält Smart-Tillage Borgeby Fältdagar purrhavre i mitten, mycket ogräs speciellt vitgröe om ingen mellangröda Foto: Marcus Willert
8 Ogräsbekämpning med mellangrödor Norra Åsum 2018 Foto: Marcus Willert
9 Mellangrödor som grovfoder Helgegården 2018 Foto: Marcus Willert
10 Avgörande för att lyckas med mellangrödor: Såtidpunkt Etablering Växtföljd!!! Ogrästrycket på gården? Rotogräs? Bättre att använda tidsfönstret för ogräsbekämpning?
11 Växtföljd: Ingen odling utan risk... svårt att ge riskprognos betyder inte automatiskt att skador inträffar
12 Val av rätt mellangröda för olika växtföljder: Höstraps: Bovete, honungsört*, alexandrinklöver, blodklöver, persisk klöver, purrhavre, vicker *honungsört ska inte komma för långt i utveckling: risk för bildning verticillium-sklerotier! Potatis: Oljerättika, bovete, purrhavre, blodklöver, vicker Majs: Oljerättika, vitsenap, purrhavre, åkerbönor, ärter, honungsärt, bovete Välj inte vicker om du odlar åkerbönor eller ärter!
13 Naturen och biologin är komplexa Återspeglar laboratorieanalys alltid fältförhållanden? Fält: bördighet, mikrobiell aktivitet, antagonister? Stimulerar redan en hög biomassa antagonistiska organismer?
14 Blodklöver Kvävefixerande. Går bra att odla i växtföljder med raps, potatis och sockerbetor. Odlas arten i renbestånd riskerar den ha svag konkurrensförmåga mot ogräs. Övervintrande.
15 Bovete Kan sås relativt sent och fryser säkert bort. Bovete går bra att odla i växtföljder med raps och potatis. Uppkomsten är ofta jämn och snabb men groddplantorna är ganska känsliga för ogräskonkurrens. Väl uppkommen konkurrerar plantorna bra mot ogräs. Känsligt för frost.
16 Fodervicker Kvävefixerande art. Aggressivt växtsätt. Konkurrenskraftig mot ogräs. Släkt med åkerböna vilket kan påverka risken för rotröta. Luddvicker Bra struktureffekt, torktålig, aggressiv mot ogräs. Köldtålig (-15 C). Bra som förfrukt till grödor med sen vårsådd. Kan till viss grad infekteras av ärtrotröta.
17 Honungsört Lättetablerad. Snabb tillväxt. Det finns inga släktskap med andra odlade grödor i Sverige och därför är risken för uppförökning av skadedjur och sjukdomar mindre. Har ett litet vattenbehov och fryser säkert bort under vintern. Erfarenheter har visat att den blir mindre angripen av sniglar. Bör ej odlas i växtföljder med potatis för att minimera risken för TRV-virus och svampen Rhizoctonia. Undvik fröbildning!
18 Persisk klöver Mycket snabbväxande klöverart som kan producera mycket biomassa. Mer värmekrävande än blodklöver. Har något svagare rotsystem. Aggressiv mot ogräs och snabb återväxt efter avslagning. Fryser bort.
19 Oljerättika Har pålrot. Förbättrar markstrukturen ( biologisk alvluckring ). För att undvika problem med klumprotsjuka är det bättre att helt avstå från odling av oljerättika i växtföljder med raps.
20 Purrhavre (Avena Strigosa) Purrhavre går bra att odla i växtföljder med raps, potatis och sockerbetor. Kan sås relativt sent och har ett litet vattenbehov. Purrhavre kan bli värdväxt för bladlöss och därmed också öka risken för spridning av rödsotvirus.
21 Purrhavre oktober 2018 Foto: Marcus Willert
22 Några ytterligare råd för val av rätt mellangröda: Högt vattenbehov: Medium vattenbehov: Lågt vattenbehov: åkerbönor ärter, vicker, alexandrinklöver, oljerättika honungsört, vitsenap, purrhavre Tidig sådd: Sen sådd: lupin, vicker, foderärt, åkerbönor, solros vitsenap, purrhavre, bovete, honungsört Fryser bort säkert: honungsört, bovete, purrhavre
23 Mellangrödor: blandningar av olika arter Fördelar: Olika rotdjup = bättre tillgång och utnyttjande markvatten Högre biomassa Bättre stresstolerans Lägre risk uppförökning sjukdomar (?)
24 Honungsört + bovete inför åkerbönor:
25 Havre + oljerättika + persisk klöver + ängssvingel (sådd 5 augusti 2018) Foto: Marcus Willert,
26 Havre + oljerättika + persisk klöver + ängssvingel (sådd 5 augusti 2018) Foto: Marcus Willert,
27 Havre + oljerättika + persisk klöver + ängssvingel (sådd 5 augusti 2018) Foto: Marcus Willert,
28 Havre + oljerättika + persisk klöver + ängssvingel (sådd 5 augusti 2018) Foto: Marcus Willert,
29 EFA-mellangröda: sådd efter skörd - senast 31/8 brytes 1/11 minst två stycken godkända grödor i blandning ej gödsling ej kem 1/9-31/10 ej kombineras med vårbearbetningsstöd viktning 0,3 OBS! Håll koll på olika begrepp, villkor och område!!! EFA blandningar, vallinsådd EFA, minskat kväveläckage. Inte möjligt att använda samma fält för EFA och fånggrödor.
30 Godkända EFA-mellangrödor betor blodklöver bovete havre (vår) honungsört korn (vår) oljerättika persisk klöver purrhavre rajgräs raps (vår) rybs (vår) råg (vår) rågvete (vår) rättika solros subklöver sudangräs tagetes vete (vår), vicker vitsenap ärter Minst två i blandning!
31 Såtidpunkt avgörande! En dag i juli viktigare än en hel vecka i augusti, en vecka i augusti är mer värdefull än hela september-månad Tidig etablering extremt viktigt!!!
32 Dålig etablering ger ingen nytta! Foto: D. Dabbelt
33 Odla mellangrödor som huvudgröda! Optimal etablering och snabb tillväxt! Foto: D. Dabbelt
34 Spillraps i mellangrödor Foto: Marcus Willert
35 Spillraps i mellangrödor Foto: Marcus Willert
36 Etableringsmetod avgörande för etableringsresultat! Etablering innan tröskning: oljerättika vitsenap Foto: Marcus Willert
37 Framtiden? Etablering av mellangrödor i växande bestånd med drönare? Källa: Agronator.com
38 Etablering i växande bestånd Foto: Gothia Redskap
39 Insådd: intressant lösning? Källa: Brandmair Hof
40 Companion cropping : Höstraps + alexandrinklöver Olika synergieffekter med alexandrinklöver: t.ex. bättre rottillväxt, förbättring av markstruktur Källa: cpm magazine
41 Höstraps + alexandrinklöver Källa: N. Atkinson 2015
42 Companion crops höstraps Foto: Marcus Willert
43 Companion crops höstraps Foto: Marcus Willert
44 Companion crops höstraps Foto: Marcus Willert
45 Borgeby fältdagar 2018: demo EFA-blandningar Foto: Marcus Willert
46 Borgeby fältdagar 2018: demo EFA-blandningar 12 olika blandningar 2 olika sådatum: 16 april 2018 och 7 maj olika N-varianter: 0 kg N/ha (för att simulera situationen gårdar utan stallgödsel) 40 kg N/ha (för att simulera situationen på gårdar med stallgödsel) Demoodlingen bevattnades flera gånger i maj/juni: Förklarar intensiv tillväxt. Speciellt vid tidig sådd och + 40 N.
47 Borgeby fältdagar 2018: demo EFA-blandningar Foto: Marcus Willert,
48 Borgeby fältdagar 2018: demo EFA-blandningar Honungsört blir stark konkurrent vid +40 N/ha startkväve Foto: Marcus Willert
49 Borgeby fältdagar 2018: demo EFA-blandningar OBS! Honungsört ska inte bilda mogna frö! Foto: Marcus Willert
50 Borgeby fältdagar 2018: demo EFA-blandningar Tysk multi-blandning vid sådd 16 april Foto: Marcus Willert
51 Borgeby fältdagar 2018: demo EFA-blandningar Stora skillnader mellan såtidpunkter och mellan kvävesteg 0/40 kg N/ha. Intensiv aktivitet pollinerande insekter i t.ex. honungsört, bovete. Undvik att mellangrödor producera spillfrö (t.ex. bovete, honungsört) Andelen honungsört ska inte vara för högt! Konkurrens med andra arter! Ändringsförslag villkor för EFA mellangrödor: Startkväve Utökning sortlistan för godkända arter EFA mellangrödor t.ex. med blålupin, seradella, alexandrinklöver Etablering flera veckor innan tröskning
52 Insådd Har potential för att bli bra mellangröda på hösten Testa själv!
53 Borgeby fältdagar 2018: demo insådd mellangrödor i vårvete Foto: Marcus Willert
54 Borgeby fältdagar 2018: demo insådd mellangrödor i vårvete Huvudgröda, sådd: 25 april. Utsädesmängd vårvete 300 grobara kärnor/kvm. Vårvete Diskett. Ogräsbekämpning: 15 g Gratil+ 0,5 superolja. Endast Cikoria: 15 g Harmony Plus 50 SX+ 0,1 vätmedel/200 l vatten Varianter putsning/klippning: Putsning/klippning i tvärriktning över alla varianter och bortförsel av vårvete-växtmaterial 12 juni, 10 cm höjd. Syfte är att studera varianternas tillväxt efter skörden.
55 Borgeby fältdagar 2018: demo insådd mellangrödor i vårvete 14 olika varianter (olika arter, utsädesmängder mellangröda, utsädesmängd vårvete, radavstånd) Putsning för att simulera tillväxt efter skörden Insådder av mellangrödor intressant strategi för Sverige. Forskningsbehov eftersom flera faktorer är avgörande: etableringsmetod, huvudgröda (täthet, konkurrens, N-nivå), herbicidpåverkan.
56 Borgeby Fältdagar 2018: demo insådd i vårvete Humlelusern 5 kg/ha + vitklöver 3 kg/ha Humlelusern 12 kg/ha Rödklöver 7 kg/ha Vitklöver 7 kg/ha Blålusern: 16 kg/ha Blålusern med halva utsädesmängd: 8 kg/ha Subklöver 9 kg/ha Blodklöver 7 kg/ha Alexandrinklöver 15 kg/ha Cikoria 5 kg/ha Dubbelt radavstånd vårvete: Rödklöver 7 kg/ha Dubbelt radavstånd vårvete: Blodklöver 7 kg/ha Reducerad utsädesmängd vårvete (75 %): Rödklöver 7 kg/ha Reducerad utsädesmängd vårvete (75 %): Blodklöver 7 kg/ha
57 Borgeby fältdagar 2018: demo insådd mellangrödor i vårvete Rödklöver Foto: Marcus Willert
58 Borgeby fältdagar 2018: demo insådd mellangrödor i vårvete Alexandrinklöver Foto: Marcus Willert
59 Borgeby fältdagar 2018: demo insådd mellangrödor i vårvete Cikoria Foto: Marcus Willert
60 Mull Tillförsel av organiskt material innebär: Ökad markbiologisk aktivitet Mer daggmask = maskgångar och bättre markstruktur Ökad omsättning via mikroorganismer Ökad vattenhållande förmåga Bättre aggregatstabilitet Vid kolhalt mindre än 2 % (eller 3,4 % mull) ger en höjd mullhalt ökad skörd
61 Daggmask: Antalet kan gå upp till 300 per kvadratmeter! Många positiva effekter! (infiltration, stabila aggregat, växtnäring ) Gynnas av skonsam bearbetning och tillförsel av organiskt material
62 Mull
63 Greppamodul 12B mullhalt och bördighet
64 Greppamodul 12B mullhalt och bördighet exempel BASLÄGE
65 Greppamodul 12B mullhalt och bördighet exempel NYTT LÄGE
66 Greppamodul 12B mullhalt och bördighet Exempel BASLÄGE Nytt Läge
67 Mellangrödor: frågor, framtid Hur mycket får det kostar att odla mellangrödor? När blir nettoresultatet positivt? Är fördelarna större än risker? Funktion som avbrottsgröda? Kan mellangrödor ersätta t.ex. höstraps i spannmålsintensiva växtföljder?
68 Kalkylexempel Input per hektar: Utsäde mellangrödor: Etablering: Putsning/Crimper Roller/glyfosat: 400 kr 400 kr 200 kr totalt 1000 kr Output per hektar: Förbättring markbördighet: skördeökning Biologisk jordbearbetning Minskat N-läckage/ N-fixering 800 kr 500 kr 200 kr totalt 1500 kr Differens: 500 kr
69 Tack för visat intresse! Marcus Willert Telefon E-post
Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne. Uddevalla 10 januari 2019
Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne Uddevalla 10 januari 2019 Olika definitioner Mellangrödor: odlas mellan två huvudgrödor Fångrödor: odlas i första hand för att
Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,
Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden Marcus Willert, HIR Skåne, 2018-09-17 Positiva effekter med odling av mellangrödor: Förbättring markbördighet Biologisk jordbearbetning
Smart Tillage. Marcus Willert. HIR Skåne. Alnarp
Smart Tillage Marcus Willert HIR Skåne Alnarp 2018-01-24 Smart? Synonymer: Skicklig, klok, flexibelt, driven, fiffig, listig Osmart: Dum, ointelligent, trögfattad, korkad Smart tillage: Flexibel Situations-
Reducerad jordbearbetning, L Vad kan vi lära oss och vad är aktuellt inom jordbearbetningen? Marcus Willert, HIR Skåne
Reducerad jordbearbetning, L2-4048 Vad kan vi lära oss och vad är aktuellt inom jordbearbetningen? Marcus Willert, HIR Skåne L2-4048 Försök med reducerad jordbearbetning Start: 2004 Försöksplatser: Sandby
Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige
Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning
Sommarmellangrödor. - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter
Sommarmellangrödor - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter Sven-Erik Svensson och David Hansson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Sommarmellangrödor efter konservärt på St. Markie
EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne
EU-stöd 2018 Ingemar Henningsson 0706628403 HIR Skåne Tillbaka blick på 2017 Eurokurs 9,6490 krisavdrag 1,39% Direktstöden 2017 utb. halva Dec beslutsbrev till våren Miljöstöden delbetalning 20/10 slutbet.
Mellangrödor i renbestånd samt i samodling med artblandningar och med kväxefixerande bottengrödor. Kronoslätt, Klagstorp
Mellangrödor efter stärkelsevete som förfrukt till sockerbetor - en orienterande studie - PA-projekt 1132. Samarbete med bl.a. The Absolut Company, Nordic Beet Research, HS Skåne och Kronoslätts gård Mellangrödor
EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne
EU-stöd 2019 Ingemar Henningsson 0706628403 HIR Skåne Tillbaka blick på 2018 Eurokurs 10,309 krisavdrag 1,41% Direktstöden 2018 utb 7/12 Miljöstöden delbetalning 20/10 slutbet Dec 2018 Krisstöd 2018 utb
BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16
BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16 David Hansson & Sven Erik Svensson Inst. för biosystem och teknologi SLU Alnarp Miniträda och sommarmellangröda
SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord
SJV, Skövde, 17 jan 2008 Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord SJV, Skövde, 17 jan 2008 1. Odlingssystemet påverkar jorden - gröda och mark växelverkar 2. Fältförsök
Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och
Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005
1 Mellangrödor före sockerbetor Åsa Olsson Robert Olsson Frågeställningar - sockerbetor - Etablering - Biologisk sanering - Jordburna svampar - Betcystnematoder - Kväveeffekter - Skördeeffekt i kommande
Gynna naturliga fiender i grönsaksodling på friland och locka skadedjuren bort från grödan
Förslag testodling 2017 Gynna naturliga fiender i grönsaksodling på friland och locka skadedjuren bort från grödan Tanken är att locka naturliga fiender till grönsaksodlingar för att minskat trycket från
Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem
Erfarenheter av 2 års integrerad odling på Logården Brunnby 211-1-18 Björn Roland Hushållningssällskapet Skaraborg Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Projektet startade 1991,
En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern
En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern Olika möjligheter Helsädesensilage (vete-korn-havre) Ensilage av ärt, åkerböna,
Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas Finansierat av Vretafonden (SLF, Region Öst) Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland,
Ekologisk produktion lantbruk
Ekologisk produktion lantbruk Växtodling ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se katarina.holstmark@jordbruksverket.se Djur dan-axel.danielsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se
Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne
Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne Biologi: Gror framförallt på hösten Ljusgroende Groningsvila varierar från år till år Fröbank
Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017
Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper växter bra och oljerättika mindre bra resultat från växtföljden på Norra Åsum Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping
Varför är en bra växtföljd så viktig?
Växtföljder Att utarbeta fasta fem- eller sexåriga växtföljder är standard i samband med omläggningsrådgivning. I praktiken finns det nog ingen gård som exakt följer den planerade växtföljden. Anpassning
Klumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster?
Klumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster? 1,2 Ann-Charlotte Wallenhammar 1 Hushållningssällskapet HS Konsult AB, Örebro 2 SLU, Institutionen för växtproduktionsekologi, Uppsala Plantekonferensen,
Lämpl antal grobara kärnor/m 2
Utsädesmängder Minska utsädesmängden för vårstråsäd med 2030 kg/ha vid vallinsådd och med 3040 kg/ha på mulljordar. Beräkning av utsädesmängd utsädesmängd kg/ha = tusenkornvikt, g x önskat antal grobara
Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU
Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU Marknad och markförbättring Skövde 15 oktober 2014 Ogrässanering Förebyggande metoder: Konkurrens från gröda Växtföljd Jordbearbetning och sådd Dränering
Jordbearbetning ur ett Östgöta perspektiv, exempel i praktiken. Johan Oscarsson Hushållningssällskapet Östergötland
Jordbearbetning ur ett Östgöta perspektiv, exempel i praktiken Johan Oscarsson Hushållningssällskapet Östergötland Program Teori Rapsetablering i Östergötland Direktsådd i Östergötland Stödet för minskat
Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt
Vitsenap och oljerättika som fånggröda
Nr 10 Praktiska råd från Greppa Näringen Vitsenap och oljerättika som fånggröda Sammanfattning Stöd i Skåne, Halland och Blekinge - Sådd senast 20 augusti Ett djupt rotsystem - Lyfter växtnäring till ytan
Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv
Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv 1,2 Ann-Charlotte Wallenhammar 1 Hushållningssällskapet HS Konsult AB, Örebro 2 SLU, Institutionen för växtproduktionsekologi, Uppsala FoU-dagar ekologisk
Kvävedynamik vid organisk gödsling
Kvävedynamik vid organisk gödsling resultat från ett växthusförsök och tankar kring nya forskningsbehov SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Jordbrukets utmaningar Foto: SLU Ökande efterfrågan
Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist
Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd Ingela Löfquist 0708-94 53 51 ingela.lofquist@hush.se I torkans fotspår. Bakgrund Höga temperaturer och ingen nederbörd gav betes- och foderbrist. Vilka
Renkavlebekämpning ur växtodlingsrådgivarens perspektiv
Renkavlebekämpning ur växtodlingsrådgivarens perspektiv Marcus Willert, HIR Skåne För att lyckas med bekämpningen är det avgörande att ta hänsyn till renkavlens biologi! Gror framförallt på hösten Ljusgroende
Ärtrotröta. Vad vet vi och vad kan vi göra åt problemet? Lars Persson. Brandsberga gård/sbu AB. Lars Persson Ekodag
Ärtrotröta Vad vet vi och vad kan vi göra åt problemet? Brandsberga gård/sbu AB Aphanomyces euteiches orsakar ärtrotröta Ser ut som en svamp Har mycel, men är närmare släkt med alger Infekterar rötter
Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus
Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så
Fånggrödor i framtiden. Helena Aronsson Institutionen för mark och miljö SLU, Uppsala
Fånggrödor i framtiden Helena Aronsson Institutionen för mark och miljö SLU, Uppsala Varför välja fånggröda? +..mellangröda, täckgröda, bottengröda, bonusgröda... Minska förluster av kväve och fosfor Miljöstöd
Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer.
Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se Foto: A Andersson Biologisk mångfald på slätten Ekologiska fokusarealer Övrigt Träda Salix Kvävefixerande gröda
Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Arbetssätt Ogräsharvning jobbar med jordtäckning: - torr finbrukad jord ska finnas
Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?
Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen 1970-talet t markstruktur och mullhalt Stina Olofsson, Jordbruksverket, 2008-09-1609 1980-talet kväveförsörjning i ekologisk odling 1990-talet Minskat läckage
Baljväxters sjukdomar - betrakta alla baljväxter som en och samma gröda vid planering av en växtföljd
Baljväxters sjukdomar - betrakta alla baljväxter som en och samma gröda vid planering av en växtföljd Växjö möte 2018 12 04 Gunnel Andersson Jordbruksverket gunnel.andersson@jordbruksverket.se Odla aldrig
Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde
Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde 2011-01-26 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Oljeväxter - Etablering och gödsling - Pollinering
Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk
Skördepotential och kolinlagring av mellangrödor. Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp
Skördepotential och kolinlagring av mellangrödor Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp Varför mellangrödor? Vinter- och sommarmellangrödor i odlingssystemet: Ogräskontroll Minskat kväveläckage
Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling
Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Odlarträff 4.10 och 5.10 Peter Fritzén/ ProAgria Finska Hushållningssällskapet Bakgrund Blålusernen som hör till världens mest
Biodiversitet i grönsaks- och bärodling
Biodiversitet i grönsaks- och bärodling Erfarenheter och lärdomar 2015-2016 Christina Winter christina.winter@jordbruksverket.se Elisabeth Ögren elisabeth.ogren@jordbruksverket.se 2016-09-19 Disposition
Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) Förslag på förändringar och åtgärder Låt inte vallarna ligga mer än tre år Öka utsädesmängden för
Mullhaltsutveckling, miljö och produktionsmöjligheter. Göte Bertilsson Greengard AB.
Mullhaltsutveckling, miljö och produktionsmöjligheter Göte Bertilsson Greengard AB www.greengard.se bertilsson@greengard.se Blogg Jordbruk, miljö och framtid http://greengard.wordpress.com Kol och mull.
Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis
Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis Helleberga Fältnummer/namn 5 Jordart Mellan-styv lera Datum för inventering 2009-08-05 2010-07-22 Gröda Höstvete Speltvete Sort Stava Oberkulmer Rotkorn Förfrukt Höstraps
29 maj Jordberga gård
29 maj Jordberga gård Hållbart uttag av biomassa från jordbrukslandskapet i den cirkulära ekonomin John Andersson Jordbruksverket Förnybartdirektivet Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1513
Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara
Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara Projekt finansierat av SLU EkoForsk, 217-219 Projektledare: Georg Carlsson, SLU, inst. för biosystem och
Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge
Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge Fåglar Pollinatörer Skadegörares naturliga fiender Variationens betydelse SVEA-konferensen 2016 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Håkan Wahlstedt,
ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN
ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN TM WOOTAN HÖGRE SKÖRD, BÄTTRE SÖMN Hyvido hybridhöstkorn skiljer sig på flera sätt från linjesorterna rent odlingstekniskt. Det gäller främst såtidpunkt, utsädesmängd och gödsling.
BoT-A. Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning. Aktörssamverkan för hållbar kunskapsutveckling. Anita Gunnarsson Örebro 5 november 2014
BoT-A Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning i potatisodling Aktörssamverkan för hållbar kunskapsutveckling Anita Gunnarsson Örebro 5 november 2014 Sidoprojekt Sidoprojekt Sidoprojekt Experimentell
Ogräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket
Ogräsharvning - danska erfarenheter Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Ogräsharvning i höstvete Ogräsharvning på hösten Ogräsharvning i korn och annan
Varmt väder och högt upptag senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2018 Varmt väder och högt upptag senaste veckan Vi haft en vecka med höga temperaturer och ingen nederbörd i området. Kväveupptag i både nollrutor
Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr
Förgröningsstödet Nyheter och bakgrund Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr britta.lundstrom@jordbruksverket.se Arbete som pågår Förenklingar på EU-nivå - Enkät om förgröningsstödet bland EU:s aktörer
Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Försök med radhackningsteknik och radavstånd Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB per.stahl@hush.se Försök med radhackning 2006-2010 Fastliggande försök med tre radavstånd Följer gårdens
Vad provas och hur? Vad provas inte?
Vad provas och hur? Vad provas inte? Björn Andersson, FältForsk, SLU Värdeprovning av jordbruksväxter Provning för intagning på svensk sortlista, s.k. VCU-provning (Value for Cultivation and Use). Försöken
Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling
Jordbruksinformation 6 2015 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar
Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar Paul Leteus, HIR Skåne AB Ömsom vin, ömsom vatten! Genomsnittliga rapsskördar År Hela landet (kg/ha frö) Syd (Skåne, Halland, Blekinge) (kg/ha frö) 2017 3625 3607
Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU
Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU Två delar: Etablering (sådd och såbäddsberedning) Våroljeväxter i plöjningsfri odling Den ideala såbädden Vad krävs av såbädden för att klara torra
Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor
Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor 2000-2002 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor
Jordbruksinformation Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling
Jordbruksinformation 1-2019 Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling Se upp för hästhov i ekologisk odling Hästhov (Tussilago farfara) kan bli ett ogräsproblem i ekologisk odling. Tidig blomning och fröspridning
Det här gäller för träda och vall 2017
2017-07-18 Det här gäller för träda och vall 2017 Här får du samlad information om träda och om vall. De är grödor som på olika sätt kan påverka flera stöd som du söker. Det här gäller för träda På den
Redovisning till SLU Ekoforsk
David Hansson*, Sven-Erik Svensson*, Anders TS Nilsson* och Lars Andersson** 218-3-14 * Inst. för biosystem och teknologi, SLU Alnarp. ** Inst. för växtproduktionsekologi, SLU Ultuna. Redovisning till
Sveakonferensen januari 2015
Sveakonferensen 13-14 januari 2015 Etableringstekniker i ekologiska klöver- och gräsfröodlingar Ann-Charlotte Wallenhammar 1 Per Ståhl 2 Bo Cristianson 3 Lars Andersson 4 Lars Eric Anderson 1 HS Konsult
Samodling av korn och vete med ärt, lupin och åkerböna
Samodling av korn och vete med ärt, lupin och åkerböna Økologi Landscentret 8 försök med trindsäd i renbestånd och samodling 2001-2003 Korn, ärt, lupin, åkerböna Två sorter av trindsäd Gödsling = 50 kg
Mellangrödor, praktisk provning 2000
Mellangrödor, praktisk provning 2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk
Räkna med vallen i växtföljden
Räkna med vallen i växtföljden av Göran Bergkvist (SLU), Håkan Rosenqvist och Pernilla Tidåker (JTI) Lanna (R4 1103 2). Effekt av vall i växtföljd Foto: Göran Bergkvist Övergripande syfte med projekt Räkna
Fånggrödor för minskad kväveutlakning och mervärden i växtföljden
Fånggrödor för minskad kväveutlakning och mervärden i växtföljden Helena Aronsson Institutionen för mark och miljö SLU Uppsala Sammanfattning av fånggrödestudier som finansierats av SLU, Jordbruksverket,
Hushållningssällskapet Rådgivning Agri
Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Östergötland, Kalmar, Kronoberg, Blekinge 35 personer Rådgivning, fältförsök, utvecklingsprojekt HIR-individuell rådgivning, grupprådgivning, Greppamiljörådgivning
Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd
Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd SLU EkoForsk 2002 Projektansvarig: Ullalena Boström, EVP, SLU. E-post: Ullalena Bostrom@vpe.slu.se Bakgrund Trots att vårsådd stråsäd ofta är relativt konkurrenskraftig
Nematoder. Hur mycket vet vi egentligen?
Nematoder Hur mycket vet vi egentligen? Var finns frilevande nematoder och rotgallnematoder i Sverige? Endast mellan 500 och 600 prov per år analyseras på Nematodlaboratoriet i Alnarp, av dessa är 70 %
Mull och kol och liv i marken. FramtidsOdling
Mull och kol och liv i marken FramtidsOdling Grödan: 10 ton ts 4500 kg C ovan jord Rötter o rotzon 1500 kg C (mkt grödberoende Matjord 1,5%C 45 ton C Alv, inte onormalt med 20 ton C Mullhalt = kolhalt
Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp
#slu40 Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp Sockerbetor Helsäd av spannmål och majs Oljegrödor EFA grödor Mellangrödor Biomassa från svenskt jordbruk
Markpackning (12A) Namn Adress Postadress. Datum för besök: Sammanfattning. Produktion och jordartsfördelning. Markstrukturens goda cirkel
Sida 1(5) Namn Adress Postadress Markpackning (12A) Datum för besök: Sammanfattning Försök få din markägare på arrendemarken att bli intresserad av dränering. Han/hon kanske ska vara med på dräneringsrådgivningen?
Mekanisk ogräsbekämpning. Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster.
Mekanisk ogräsbekämpning Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster Mekanisk ogräsbekämpning Åtgärder i växande gröda Radhackning Ogräsharvning Övriga åtgärder Åtgärder före sådd Stubbearbetning, plöjning
Forskning och Utveckling på Hushållningssällskapet. Eva Stoltz Sveakonferensen 13 jan 2016
Forskning och Utveckling på Hushållningssällskapet Eva Stoltz Sveakonferensen 13 jan 2016 FoU på HS Konsult AB Ann-Charlotte Wallenhammar Zahra Omer Jens Levenfors Eva Stoltz Ann-Charlotte Wallenhammar
Forskning för ökad baljväxtodling i Europa
Forskning för ökad baljväxtodling i Europa www.legato-fp7.eu 2014-2017 Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp FoU inom ekologisk produktion Linköping, 17 oktober 2017 Foto:
Framgångsrik precisionssådd
I ekoodling är rapsen en sann cash crop och att lyckas ger ett rejält utslag på sista raden. Att etablera höstraps med hög precision ger jämna fält och säker övervintring. Sverker Peterson, Bjälbo gård
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Introduktion Positiva effekter: ökad skördepotential och mer kväve tillgängligt
Etablering av höstraps för hög skörd. Johan Biärsjö, Svensk Raps
Etablering av höstraps för hög skörd Johan Biärsjö, Svensk Raps R2/L2 4141 2007-2009. Medel Medel Medel Medel 2007 2008 2009 A=Normalt plöjningsdjup 3900 100 3950 100 4498 100 4116 100 B=Grunt plöjningsdjup
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Svalt väder och lågt upptag senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2017 Svalt väder och lågt upptag senaste veckan Återigen har vi haft en vecka med lägre temperaturer än normalt för årstiden och i stort sett ingen
Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum
Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Observera att det är en annan art, Aphanomyces cochlioides, som orsakar rotbrand i sockerbetor! Ärtrotröta
VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning
VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning 2016 Syfte och mål Syftet för denna del av kursen: Du behärskar gödslingsplans- och utlakningsberäkningarna i VERA oavsett gröda. Mål med kursen är att
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet
Varmt väder har gett ökat upptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 22, 2017 Varmt väder har gett ökat upptag Vi har haft en vecka med högre temperaturer än normalt för årstiden och nästan ingen nederbörd i området. Enligt
Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Bra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling
Bra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling När man planerar sin gödsling är det viktigt att tänka på vad som är viktigast för gårdens produktion. Är det en djurgård så är stallgödselhantering
Lågt kväveupptag senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2016 Lågt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har det varit betydligt kallare väder vilket har gjort att kväveupptaget i stort
Plöjningsfritt till sockerbetor går det?
62 Plöjningsfritt till sockerbetor går det? Tallrikskultivator vid körning på Charlottenlunds gård, som tillämpar plöjningsfri odling till sockerbetor. Plöjningsfri odling har gradvis ökat i Sverige, och
Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut
Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Foto: Bildarkivet i Klågerup Av Niklas Bergman, VäxtRådgruppen Vad är jag bra och dålig på i jämförelse med andra växtodlare? Genom att vara med
Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.
Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens
Stortältet. Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd.
Stortältet Stortältet Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd. Montrarna är tillgängliga mån. den 22:e kl. 08:00 Monterns bakkant utgörs av tältduk el. tältvägg alt. skärm för
Konsten att övertala bönder att odla blommor
Konsten att övertala bönder att odla blommor av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen i Västra Götalands Län, Skara, tel: 070-571 53 51, kirsten.jensen@lansstyrelsen.se Biodlaren vill ha Nektar (= Honung) Pollen
R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur
Senast reviderat 20180503/BS R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Syfte Försökets syfte är att undersöka den ensidiga odlingens inverkan på avkastning, kvalitet och sundhet
Boostra markkolen med vall och mellangrödor
Boostra markkolen med vall och mellangrödor Thomas Prade, Institutionen för biosystem och teknologi, SLU, Alnarp Seminarium Kol i backen, SLU Alnarp, 2019-06-17 1. Typiska växtföljder markkolstrender 2.
Rapport 2010:28. Ersättningens storlek samt reglernas utformning och dess betydelse för jordbrukarens beslut om odling av fånggrödor understryks
Miljöersättningen odling av fånggröda - orsaker till minskad anslutning samt inställning till att återuppta odlingen av fånggrödor - erfarenheter vid användning av oljerättika och vitsenap som fånggrödor
Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 2018 Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag Vi har haft ytterligare en vecka med höga temperaturer. Det har inte varit någon
Hur gynnar vi nyttodjur i fält?
Hur gynnar vi nyttodjur i fält? ÖSF 2015-11-26 Sara Furenhed Vad? Varför? Hur? Foto: Lina Norrlund Foto: Anders Arvidsson Vad kan nyttodjuren tillföra? Ekosystemtjänster stödjande funktioner från naturen
Så påverkas mullhalten och daggmaskarna av odlingsåtgärderna. Vreta Kluster, , Jens Blomquist
Så påverkas mullhalten och daggmaskarna av odlingsåtgärderna Vreta Kluster, 2018-02-12, Jens Blomquist Mull och mask, Vreta Kluster, 2018-02-12 1. Introduktion bakgrund 2. Mullhalt odlingsåtgärder & effekter