Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Transkript

1 Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen 1970-talet t markstruktur och mullhalt Stina Olofsson, Jordbruksverket, talet kväveförsörjning i ekologisk odling 1990-talet Minskat läckage Extensiv odling Varför fånggrödor? Slutsatser efter års forskning och försök talet Odlingsteknik/ kvävehushållning Artval och sortval Etableringsteknik- insådd, eftersådd Konkurrens med gröda och ogräs Nedbrukning Kvävefrigörelse Växtskydd Vallgräs är lämpligast, helst rajgräs Insådd i vårsäd är säkrast Eftersådda grödor är osäkra Viss inblandning av vallbaljväxter är möjlig Insådd i höstvete görs på våren 1

2 Slutsatser efter års forskning och försök Miljöersättning för Råg efter potatis kan gå bra Helst vårbrytning, men sen höst fungerar också Störst effekt: på lättare jordar i områden med hög avrinning vid lång vegetationsperiod kr/ha blev 900 kr/ha Krav på engelskt rajgräs och viss areal varje år, enbart vårbrytning Stödet kunde sökas i hela Götaland Miljöersättning för Miljöersättning för Ökade ersättningsnivåer Flexiblare regler Målsättning ha per år ha ha årligen ha ha årligen ? 2

3 Miljöersättning för Något mindre ersättning vid höstbrytning 800 kr/ha Vissa områden är inte längre stödberättigade främst i Kalmar län Vitsenap och oljerättika godkänns för eftersådd i Skåne, Halland och Blekinge Målsättning ha per år Vad betyder n för fosforförlusterna? Det beror på om. ytavrinningen minskar/ökar växtsaft frigörs eller ej extra bearbetning utförs under olämplig tidpunkt, t.ex. sent på lerjord.. Vad betyder n för kväveläckaget? Avrinningsområde Lätt jord -vanlig utlakning i södra Sverige utan : 40 kg kväve per ha Fånggröda höstbrytning: -10 kg vårbrytning: -20 kg Lerjord -vanlig utlakning i södra Sverige utan : 12 kg kväve per ha Fånggröda höstbrytning: -3 kg vårbrytning: -6 kg 3

4 Minskat läckage , Johnsson & Mårtensson, 2005 Anslutning år 2003 till stöd för odling av fånggrödor ton N per år Kattegatt, Skagerack Öresund Egentliga Östersjön arealminskning kväveeffektivitet,vårbearbetn. gödselspridning,vår grödfördelning Havsområde Län % av åker Kalmar 9 Gotland 9 Blekinge 10 Skåne 13 Halland 19 Västra Götaland 16 Totalt 14 Miljöersättning för minskat kväveläckage 2007 i Sverige Sveriges reduktionsbehov, olika vattenområden i BSAP ha höstbrytning fånggöda vårbrytning vårbearbetning Vattenområde Fosfor (ton) Kväve (ton) Östersjön Öresund Kattegatt Summa Reduktionsbehovet är omräknat med hänsyn till minskad belastning under perioden

5 Areal i Sverige med miljöersättning, ha Stöd för minskat kväveläckage i Skåne, ha År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År * *=prognos 0 ha Förslag i BSAP fånggrödor, och vårbearbetning Brytning, kväveläckage och läckage av glyfosat Potential ha vardera i det nuvarande stödområdet - nytt område Försök på Mellby och Lanna, Aronsson och Stenberg 2007 Lätt jord: små resthalter av glyfosat både vid tidig och sen sprutning ha & ha vårbearbetning Effekt 800 ton N, varav 500 ton är återtag till nivån Lerjord: Betydande fynd av glyfosat i vatten både vid tidig och sen sprutning 5

6 Brytning, kväveläckage och läckage av glyfosat Lagkrav på fånggrödor i Danmark Försök på Mellby och Lanna, Aronsson och Stenberg, 2007 Kväveläckage- påbörjas direkt efter avdödning, oberoende av bearbetningstidpunkt efter avdödning Lantbrukarna är skyldiga att odla fånggrödor på 14 % av arealen, om de har > 0,8 de per ha. På gårdar med färre djur, är kravet 10 % Sen bekämpning 31/10-22/11 med glyfosat ger dålig avdödande effekt på n Beräknas för gårdens areal av: stråsäd, majs, raps, trindsäd, färskpotatis, tidigt skördade grönsaker och andra grödor som inte tar upp kväve under hösten Lagkrav på fånggrödor i Danmark Hur kan intresset för återigen öka? Grödor/arter för insådd i stråsäd, trindsäd: gräs korsblomstriga grödor Cikoria Höstsådda fånggrödor som sås före eller efter skörd, ska sås senast: -stråsäd och gräs, 1 augusti -korsblomstriga grödor, 20 augusti Höjda ersättningsnivåer? Flexiblare sprutning/brytning av insådda fånggrödor? Nya arter? Flexiblare etableringsregler för eftersådda fånggrödor? Lagstiftning? Annat.. 6