Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet

Transkript

1 Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet

2 Nederbörd Avdunstning = Avrinning mm mm mm = m 3 /hektar

3 Markavvattning i Sverige Jordbruksarealen ökade från 1,5 till 3,8 miljoner hektar ha mossar och kärr odlades upp markavvattningsföretag genomfördes invallningsföretag Dikesgrävning sänkta eller torrlagda sjöar mil diken och rörledningar 1,2 miljoner ha täckdikades

4 Dikningsföretag. Exempel Staffanstorp kommun

5 Jordbruksmarkens dräneringsstatus i Sverige Cirka 1,2 miljoner hektar är genomsläppliga och högt belägna marker som inte behöver systematisk täckdikning Cirka 1,1 miljoner hektar har väl fungerande dränering Cirka 0,4 miljoner hektar har bristfällig dränering Underhållet av markavvattningssystemen är eftersatt.

6 Bristfällig markavvattning Översvämning Erosion Utvintring - uppfrysning Skördeproblem - markpackning

7 Filter, ytvattenbrunnar, grusfilter

8 Dikesavstånd - dräneringseffekt 50 dt/ha m 16 m 16 m 24 m 24 m 32 m 32 m 32 m 96 m Dike Dike Dikesavstånd 96 m Diagram över parcellskördarna i täckdikningsförsök med olika dikesavstånd vid Gunnarstorp , Skaraborgs län, gröda höstvete

9

10 Nederbördsintensitetens inverkan på dikesavståndet Dikesavstånd, m Nederbörd, mm/dygn Förutsättning: Dikesdjup 1,0 m a = 0,4 m h = 0,6 m k 1 = k 2 = 0,25 m/dygn D = 1,0 m Kommentar: Nederbördsintensiteten påverkar givetvis dikesavståndet. Normalt varieras vid beräkningar inte intensiteten i så hög grad. Vanligen använda värden i odlingssammanhang under nederbördsförhållanden är 5 eller 7 mm/dygn. För särskilt krävande odlingar kanske 9 mm/dygn.

11 Anläggningskostnad för täckdikning Exempel 10 ha Efter C-J Rangsjö Dikesavstånd, m Kostnad, kr/ha

12 Vanlig dränering - Reglerbar Ca 1 m

13 Brunnar för reglering av dräneringsdjupet

14 Reglerad dränering. Mellby Wesström et al Kväveläckage, kg/ha Normal dränering (genomsnittlig avrinning 316 mm/år Reglerad dränering (genomsnittlig avrinning 112 mm/år) 0 96/97 97/98 98/99 99/00 96/00

15 Reglerad dränering Fördelar Förbättrad vattenhushållning Högre skördar Mindre kväve- och fosforförluster Nackdelar Högre kostnader Mer tillsyn Begränsning till relativt plana fält och genomsläppliga jordar

16 Underbevattning Återanvändning av dräneringsvatten

17 Kalkfilterdiken för minskade fosforförluster

18 Inblandning av kalk vid återfyllning av täckdiken

19 Flöde med och utan kalk i täckdikesåterfyllningen 3-5% kalk Utan kalk

20 Snabb och jämn upptorkning Jämn etablering Bra utveckling, god rotmiljö God bärighet vid skörd

21 Förväntad klimatförändring Varmare Ökad årsnederbörd Torrare somrar Häftigare regn Klimat och sårbarhetsutredningen: Odlingslandskapets tekniska system måste anpassas till det framtida klimatet

22 Påverkan på odlingslandskapets tekniska system Ökade flöden - Avrinningskapaciteten behöver ökas. Diken, rörledningar, trummor etc påverkas. Täckdikning kräver inte tillstånd Förbud mot markavvattning Anpassning för att möta klimatförändringarna är inte markavvattning = kompensationsdikning Miljöbalkens hänsynsregler gäller Samråd Omprövning av dikningsföretag om stora förändringar skett t. ex. hårdgjorda ytor

23 Bevattning globalt 280 miljoner hektar = 18 % av den odlade arealen bevattnas Ca 40 % av livsmedelsproduktionen kommer från bevattnade arealer Ca 70 % av vattenanvändningen går till bevattning (1 ton spannmål ton vatten) Överexploatering av vattenresurser, försaltning, försumpning, låg vatteneffektivitet Ytbevattningsmetoder >80 %

24 Samhället svarar för lagring och distribution av vatten

25 Bevattningsmaskiner

26 Vattenuttag kräver tillstånd om det inte är uppenbart att allmänna eller enskilda intressen skadas

27 Vattenanskaffning Vattenuttag ur mindre vattendrag osäkra även om tillstånd finns Bygg bevattningsmagasin

28 Grundvattenuttag Vattenanskaffning Listerlandet, Blekinge 27 st bevattningsdammar Cirka m 3 Yt och dräneringsvatten

29 Vattensnål bevattningsteknik Droppbevattning främst i frukt och bärodlingar

30 Droppbevattning i potatis??

31 Underbevattning, Estland 250 hektar

32 Underbevattning i Estland

33 Center Pivot

34 Sammanfattning I vårt klimat är fungerande markavvattning (dikning, täckdikning, ytvattenavledning) en förutsättning höga och säkra skördar Systemen måste anpassas till det framtida klimatet med ökade flöden under vinterhalvåret Lagändringar behövs för att underlätta omprövning av dikningsföretag Bevattningsbehovet förväntas öka Säker vattentillgång avgörande för lönsamheten