Vatten till och från markavvattningssamfälligheter

Transkript

1 Vatten till och från markavvattningssamfälligheter vad gäller? Rörnät och Klimat 2016 Jennie Wallentin Jordbruksverket

2 Varför markavvattning? Odling är beroende av dränerad mark.

3 En gröda behöver under en växtsäsong 400 mm vatten och 5000 mm luft vattenförrådet omsätts 2 x och luftförrådet 50 x

4 Vem markavvattnar var? Detaljdränering på fastighet och huvudavvattning i samfällighet.

5 Markavvattning är också Invallning vid Roxen eller skyddsvall i Edebäck, Värmland.

6 Då

7 Nu

8 Vårt uppdrag i dag Vårt övergripande uppdrag är att hitta och jobba för en balans mellan behovet av mark för odling ställt mot andra samhällsmål som rör vatten, natur, biologisk mångfald och klimat. Dränerad och översvämningsskyddad mark God status i sjöar och vattendrag

9 Markavvattningens funktion God växtmiljö Förbättrad bärighet Kunna avleda vatten från omgivande mark Kunna underhållas kostnadseffektivt med begränsad miljöpåverkan

10 Markavvattningens funktion under växtsäsong Utloppet dike eller vattendrag får inte dämma täckdiken Foto: Anuschka Heeb

11 Men ändå Foto: Anuschka Heeb

12 Förändringar som påverkar Förändrad markanvändning vid vägbyggen och exploateringar kan medföra: ökade flöden och andra flödesmönster föroreningar och påverkan på täckdikning tekniska anslutningar Att göra våtmarker och magasin kan medföra: dämning uppströms minskat flöde nedströms vandringshinder fisk och bottenlevande fauna

13 Förutsättningar i samhället ökade flöden och andra flödesmönster föroreningar och påverkan på täckdikning tekniska anslutningar Olika intressen olika tider på året säsong och markanvändning Påverkan av flöden inom avrinningsområdet utjämning, varaktighet, mängd och slag Fördelning ansvar och underhåll markavvattning avloppsvatten

14 Ta hand om förändringarna Fastställ överenskommelser som är civilrättsliga avtal. Ompröva tillstånd när det sker förändringar som påverkar vattenanläggningen eller samfälligheten. Bilda nya eller avveckla onödiga samfälligheter. Riv ut anläggningar som inte längre fyller någon funktion. Sök dispens och tillstånd för eventuell ny markavvattning om du vill anlägga nytt dike, öka kapaciteten, fördjupa etc.

15 Dimensionering I dag Väg, järnväg dimensioneras för 50 eller 100 års flöden Dagvattenanläggningar dimensioneras för 10 års flöden Jordbrukets vattenanläggningar dimensioneras för 0,5 1,5 l/s och ha I morgon Dimensionering utifrån klimatförändring, men hur?

16 Diket ett triangeldrama jordbruksmarken infrastrukturen diket

17 Diket ett triangeldrama jordbruksmarken regn dränering nivå täckdiken diket infrastrukturen skyfall utjämning nivå tröskel

18 Dimensionering Jordbruksverket Jordbrukets vattenanläggningar i ett nytt klimat, Jordbruksverkets rapport 2013:14 Trafikverkets handböcker TDOK 2014:0051, Avvattningsteknisk dimensionering och utformning Svenskt vatten P110

19 Framtiden i allmänhet Använd marken utifrån de förutsättningar som finns. Ta hänsyn till olika intressen och markanvändning markavvattning, dagvatten och avloppsvatten. Kompensera för klimatpåverkan.

20 Ökad kunskap översvämningar Ra_ovr 373 Jordbruket och väderrelaterade störningar Konsekvenser av översvämningar för växtodling och djurhållning

21 Nyhet 28 januari 2016 RA16:1 Översvämning! Samhällets krisberedskap och förebyggande arbete när det gäller översvämningar som drabbar jordbrukssektorn

22 Nytt regeringsuppdrag undersöka potentialen och möjliga risker med att använda uppströms jordbruksmark till kontrollerade översvämningsytor för att skydda nedströms tätbebyggda områden. Men inte antingen eller Land Stad

23 Sista ordet Glöm inte systemet saker hänger ihop i nöd och lust. Vattenanläggningen är någons ansvar också diket är någons. Ett dike är ett dike fyllt till bredden eller lagom fullt i förhållande till kringliggande mark. Funderat på kontrollerade översvämningsytor kontakta mig! jennie.wallentin@jordbruksverket.se