Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF

Transkript

1 Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF

2 LRFs ställningstaganden De gröna näringarnas bidrag till att lösa klimatutmaningen ska tas tillvara De gröna näringarnas utsläpp av växthusgaser ska minska Skogens och jordbrukets potential som kolsänka ska tas tillvara Energieffektivitet och konvertering till förnybar energi är grunden för långsiktig hållbarhet Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund

3 Klimatcertifiering av livsmedel Ingen etablering av nyodling på mulljordsmark Du får inte dika ut torvmarker för att etablera nyodling på mulljord. Verifieringskrav Växtodlingsplan och karta ska kunna visas upp som styrker att klimatcertifierad gröda inte odlas på mark som dikats ut efter 1 feb Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund

4 Rotutveckling Större rotvolym -> bättre närings- o CO2- upptag -> ökad gröndelstillväxt Sid 4 Lantbrukarnas Riksförbund

5 Sid 5 Lantbrukarnas Riksförbund Rensat inte rensat

6 Dränering utjämnar flödestoppar Sid 6 Lantbrukarnas Riksförbund

7 Vad händer vid dränering av torvjord? Sättning av jordlager över grundvattenytan Konsolidering av jordlager under grundvattenytan Krympning av jordlager över grundvattenytan Bortodling nedbrytning av organiskt material emission av koldioxid och lustgas + markpackning, vinderosion, vattenerosion = leder till att markytan sjunker!! (K Berglund) Sid 7 Lantbrukarnas Riksförbund

8 Jordbruksverket Rapport 2012:35 Förbättra dränering av mark Förbättrad dränering av mark minskar risken för lustgasavgång samtidigt som det ger möjlighet till säkrare skördeläge. Det är dock svårt att skatta potentialen av denna åtgärd och inga styrmedel har därför beskrivits PM 2009 Eventuellt kan reglerad dränering minska utsläppen. Då mulljordar har en god vattenhållande förmåga och då det berör förhållandevis plan mark så finns goda möjligheter till reglerad vattennivå. Kanske kan också temporär höjning av vattennivån i marken under delar av året vara en annan möjlighet för att bromsa nedbrytningen.???? Sid 8 Lantbrukarnas Riksförbund

9 Mindre lustgas från väl dränerat fält För att hålla nere lustgasutsläpp från åkermark är det viktigt att undvika höga vattenhalter i matjorden. Nu har forskare vid norska Bioforsk kvantifierat vad bra dränering kan betyda. Under regniga 2011 var växtsäsongens lustgasutsläpp nästan 14 gånger högre från en dåligt dränerad lerjord än från en måttligt väl dränerad. Är det annorlunda på mulljordar? Sid 9 Lantbrukarnas Riksförbund

10 Sid 10 Lantbrukarnas Riksförbund

11 Odlad organogen jord (ha)- grödfördelning som mest odlade vi ca ha organogena jordar (1946) Sid 11 Lantbrukarnas Riksförbund (K Berglund)

12 Jordbruksverket Metan och lustgas från djurhållning och växtodling utgör idag den största delen av jordbrukets växthusgasutsläpp. Dessa är svåra att påverka i någon större omfattning om inte jordbruksproduktionen minskar. Högre avkastning och effektivare användning av insatsvaror minskar utsläppen per producerad enhet. Sid 12 Lantbrukarnas Riksförbund

13 Naturvårdsverket Färdplan 2050 Effekter på markutsläpp av koldioxid vid återställning av utdikade organogena jordar (torvmarker) där produktiv skogsmark inte kunnat etableras. Mer kunskaper behövs bland annat om hur åtgärder i djurhållning och växtodling påverkar utsläppen och om hur utsläppen av växthusgaser från organogen mark kan minimeras. Forskning och utveckling kring detta bör prioriteras. Sid 13 Lantbrukarnas Riksförbund

14 Bondens frågor 1 kg koldioxid = 1 kg CO2-ekv 1 kg metan = 25 kg CO2-ekv 1 kg lustgas = 298 kg CO2-ekv??? <100-åriga grödor räknas inte som kolfällor men att göra biogas av matsvinnet minskar klimatpåverkan. Varför är det på detta viset? Sid 14 Lantbrukarnas Riksförbund

15 Dikesrensning Nytta/Problem - avvägningar i diken Klimatet? Våtmarker Översvämningar Markavvattning Livsmedel Skog Dikesrensning Miljömål MKN Dagvatten Fiskevård Vad är viktigast? Sid 15 Lantbrukarnas Riksförbund

16 Generationsmålet "Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser." Sid 16 Lantbrukarnas Riksförbund

17 Sammanfattning Stora osäkerheter i beräkningar (redovisas sällan) Oavsett förutspådda klimatförändringar behöver diken rensas för bibehållen produktion Andelen organogen jordbruksmark kommer fortsätta att minska utan styrmedel Höga N-givor verkar påverka N2O-emission mer än grödval. Dränering minskar N2O-utsläpp men ökar CO2- avgång på torvjord Fortsatt stöd för omvandling till våtmark Mera kunskaper behövs. Vilka grödor och vilken intensitet och markanvändning? Sid 17 Lantbrukarnas Riksförbund

18 Sid 18 Lantbrukarnas Riksförbund The Happy End