Höje å, samarbete över VA-gränserna. Patrik Nilsson

Transkript

1 Höje å, samarbete över VA-gränserna Patrik Nilsson

2 Höje å 58% jordbruksmark, 12% tätorter avrinningsområdet storlek 316,0 km 2 Lomma Lund Staffanstorp

3 Drygt 50 st dikningsföretag 15 st med utlopp i huvudfåran Dagvattenledning/utlopp Dräneringsledningar

4 Dagvattenutlopp

5 348 mm regn under juni och juli Den 5 juli drabbades hela Skåne med regn över 40 mm, och i Lund kom 88 mm under 15 timmar.

6 Knästorp

7 Skadeståndsanspråk från markägare Flera fastigheter längs Höje å drabbades av stora översvämningar. På flera ställen steg vattnet över åns kanter och svämmade över marker. Vattendjupet på de översvämmade ytorna närmade sig 1 m Delegation utses vid skada av dagvattenutsläpp, enligt tillståndet: Lunds stad avvattning, område II, år 1968 Att utreda vilken påverkan dagvattenutsläppen från Lund den 5 juli 2007, hade på översvämningarna inom tio fastigheter Inga besiktningar, flödesmätningar, inmätningar eller jordprover utfördes, varför flera antaganden fick göras Vattenståndet har beräknats för en situation både med och utan dagvattenbelastning, dvs som om all bebyggd yta skulle varit naturmark. Beräkningarna visar att området skulle ha översvämmats även utan någon dagvattenbelastning. I verkligheten har även bristande underhåll och trånga sektioner nedströms i Höje å en betydelse Med tanke på återkommande översvämningar och fortsatt exploateringar i Lomma, Lund och Staffanstorps kommuner är det lämpligt att det görs en kommunalövergripande utredning om Höje å.

8 Dagvattengrupp Att arbeta med vatten kräver att man ser helheten, avrinningsområdet. Det krävdes en samordning av insatserna för hela avrinningsområdet så att insatserna kunde göras där de bäst gjorde nytta. En dagvattengrupp bildades Många intressenter ingick i dagvattengruppen i början t.ex Trafikverket, Länsstyrelsen mfl. Intresset var stort men blev i detta skede svårhanterligt då stora analyser av avrinningsområdet krävdes vilket förutsatte en budget för hela projektet. Pengar avsattes av Staffanstorp, Lomma och VA SYD. 6 personer ingår nu,främst VA-tjänstemän men även planeringsingenjörer. Uppmätning av Höje å påbörjades och flyglaserscanning av området utgjorde första steget.

9 Hydrologisk och hydraulisk modell för Höje å`s avrinningsområde Vattenståndsmätning i Barsebäckshamn Tvärsektioner har mätts var 50:e till 200:e meter längs vattendraget Höjdmodell tagits fram med hjälp av flyglaserskanning Kalibreringen vid tre punkter. Flödesstation vid Trolleberg, vattennivågivare vid Bjällerup och mha ett flygfoto.

10 Nederbördsscenarier: 10-årsregn med lågt initialt flöde 100-årsregn med lågt initialt flöde 100-årsregn med juli 2007 som initialt flöde Ett enskilt regn har alltså inte så stor betydelse för vattennivån i ån, snarare är det hur mycket nederbörd som har föranlett ett visst regn

11 Modellkörningar med och utan dagvattentillförsel från 15 dagvattenutlopp Påverkan från dagvatten liten vid en översvämning som 2007 är att dagvatten har en kort fördröjning och hamnar i ån relativt omgående efter ett regntillfälle. Responsen på regn i Höje å är desto långsammare. Därav inträffar de högsta dagvattenflödena 2 dagar innan de högsta vattennivåerna i Höje å inträffa

12 Hur långt havet påverkar Höje å har undersökts genom att simulera effekten av en havsnivå på +1,25 m, vilket motsvarar ett högvatten med återkomsttiden 100 år i Barsebäckshamn. Det går härmed att utesluta att havets nivå har någon som helst betydelse för vattennivåerna i Lund eller Staffanstorp

13 Hur stor andel av flödet i Höje å kommer från dagvattnet från Lund, Lomma och Staffanstorp under ett 5-årsregn som föranleds av ett normalflöde? Andelen dagvatten kontra naturligt flöde i Höje å är följande för de tre delsträckorna: Staffanstorp 6% Lund 13 % Lomma 11 %

14 Dagvattengruppens åtgärdsförslagstankar Åtgärder för utjämning av dagvatten och naturvatten är lika värdefulla. Man bör arbeta efter någon slags trestegsraket av skyddsnivåer. Fördröjning av vatten högt upp i systemen är mest lönsamt ur tre aspekter: mest kostnadseffektivt kräver mindre anläggningar; lättare att finna mark till än stora anläggningar bättre miljöeffekt Åtgärder som kan tänkas: fördröjningsdammar, översvämningsytor, bevattningsdammar, flödesterasser. För de flesta av dessa åtgärder krävs markförvärv eller avtalsskrivning All nyexploatering ska i avrinningsområdet fördröjas på inom nyexploateringsområdet Olämpliga åtgärder i enlighet med utredningsarbetet: flödesökande åtgärder såsom muddringar, fördjupningar, uträtningar Fördelning av kostnader för åtgärder fördelas mellan kommunerna oberoende av var insatsen görs

15 Fortsättning Studera befintlig bebyggelse. Fördröjningsmöjligheter? Säkerhet. Förse yttre källartrappor med tak. Brunnen kopplas aningen till pumpat dränvatten eller till spillvatten som har backventil. Montera backventiler på utloppen till recipienterna Avleda dikningsföretagen direkt till recipient och inte som idag genom samhällena som det finns exempel på.

16 Överenskommelse/samarbete -mellan de tre kommunerna och dikningsföretagen Hitta en fungerande teknisk och administrativ lösning för vattenavledningen. Kommunen tillhandahåller en gemensam resurs som är sammankallande Samarbete kring underhåll Enklare att diskutera och få till lösningar med Länsstyrelse osv. Tydligare ansvarsfördelning ex. mellan reglerade och oreglerade sträckor Forum för diskussion och helhetssyn på vattenavledningen Delaktighet för dagvattens inverkan enligt förrättning eller överrenskommelse Skador pga dagvatten kan hanteras i datormodellen eller via förutbestämd ersättning. Skriftlig överenskommelse om samarbete som om det vore ett stort dikningsföretag, med de olika ansvar som varje part står för.