Dagvatten och dräneringsvatten Alnarp den oktober Dagvattenhantering en förutsättning för bra stadsutveckling

Transkript

1 Dagvatten och dräneringsvatten Alnarp den oktober 2011 Dagvattenhantering en förutsättning för bra stadsutveckling Lars Erik Widarsson, dagvattenspecialist NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB) NSVA Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB Interkommunalt VA bolag Bildades 1 sep

2 Delägare i NSVA Kommun Invånare 31 dec 2009 (SCB) Bjuv Båstad Helsingborg Landskrona Svalöv Åstorp Summa Helsingborg Skälderviken Kattarp Hasslarp Avrinning mot Öresund ca 2 km Öresund Mariastaden Avrinning mot Skälderviken ca 25 km Ödåkra Gräns för avrinningsområde Helsingborg bakgrund till exempel 2

3 Ledstjärna Fördröj kostnadseffektivt och på rätt plats Avrinningsområde: 448 km 2 för Vegeån. Åbromölla är en station för Vegeåns flödesmätning och biflödenas med avrinningsområden(sweco endast liten exploaterad 2008) yta uppströms. 6 3

4 Flöjen Ödåkra Mörkblått är översvämmade områden med: havsnivån på +0,0 och 100 års avrinning som vi tror att den är 2100 Rosa är ytterligare översvämning med: havsnivån på +2,5 och 100 års avrinning som vi tror att den är 2100 Vegeån översvämmade ytor från avrinningsmodell (SWECO 2008) 7 8 4

5 Lång sträcka med dåligt fall Flöjen ett våtmarksområde som ligger lågt

6 Avrinning i Vegeån och från exploaterade områden Var ska magasinsvolymen skapas? Hur ska man tömma dagvattendammar? Kanske behöver vi tänka i nya banor Välagård bef. magasin ökat från m m 3 tömning med 1 l/s,ha Välagård nytt magasin m 3 tömning med 1 l/s,ha Ödåkra Flöjen Frostgatan nytt magasin m 3 tömning med 1 l/s,ha 12 6

7 Avrinning i Vegeån och från exploaterade områden Dagvattenhantering i anslutning till dikningsföretag 13 Regnet efter 19 dygn med 8,2 mm regn i genomsnitt Först regn från kl och sedan en kraftig skur på slutet (Hernebring 2008) 14 7

8 Avrinnig [l/s,ha] 3,000 2,500 2,000 1,500 Flöde från 1 ha ej exploaterad mark=blå (medeldygn från Åbromölla) samt från 1 ha exploaterat med avrinningskoefficient 0,35 (Ödåkra)=röd (aktuell dygnsnederbörd omräknad till medeldygn) Avrinningen från exploaterade ytor uppgår flera gånger till över 1 l/s,ha som medeldygnsavrinning samtidigt som avrinningen är låg från ej exploaterade ytor. Undantag är 5 juli och några dagar därefter då avrinningen från ej exploaterade ytor är mycket hög. Avrinningen från exploaterade ytor är troligtvis mer varierande under dygnen. De magasin som anläggs enligt förrättningar från 1970 talet föreskriver maximal avrinning på 1 l/s,ha från exploaterade ytor vid ett 10 årsregn. Det känns viktigt att använda magasinen rätt. Kanske är det bättre att tömma magasinen med mer än 1 l/s,ha för att undvika bräddning med ett Flöde ej expl Flöde expl 1,000 0,500 0, , ,0 Flöde från 547 ha ej exploaterad (uppströms Flöjen) mark=blå (medeldygn från Åbromölla) samt från 163 ha exploaterat med avrinningskoefficient 0,35 (Ödåkra)=röd (aktuell dygnsnederbörd omräknad till medeldygn) Om ett dagvattenmagasin bräddar kan avrinningen bli avsevärt mycket högra än de som redovisas i figuren. Avrinning från 547 resp 163 ha [m3/s] 1 200, ,0 800,0 600,0 400,0 200,0 0, Q ej expl Q expl 8

9 Avrinning från 547 resp 163 ha [m3/s] 7 000, , , , , , ,0 Flöde från ha ej exploaterad mark (ca 15 gånger den yta som är ansluten till Frostgatans magasin)=blå (medeldygn från Åbromölla) samt från 163 ha exploaterat med avrinningskoefficient 0,35 (Ödåkra)=röd (aktuell dygnsnederbörd omräknad till medeldygn Det är inte medeldynsavrinningen från exploaterade ytor som är kopplade till magasin som är det kritiska. Sett med ett helhetsperspektiv känns det som att tömningsstrategierna för dagvattenmagasin behöver ses över. Vi kommer att fortsätta med modellkörningar med längre regnserier för att få en tydligare bild. Q ej expl Q expl 0, Nya magasin med utlopp via regulator men med möjlighet att öppna en loka vid extrema avrinningssituationer 18 9

10 LOD eller fördröjning på annan plats men nära? Fördröjning en bit ifrån? Dela upp fördröjningen? Samordna med styrd dränering och bevattningsdammar? Lågflöde? Varningssystem och tömning i förtid? 19 Ledstjärna Varje område är unikt Utgå från platsens förutsättningar 10

11 Klimatförändringen Temperaturen Jordens medeltemperatur ökar och klimatet ändras Havsnivån Havsvattnet utvidgas och isarna smälter havsnivån stiger Regnet Årsnederbörden och den extrema intensiteten ökar Avrinningen i vattendragen Avrinningen ökar och mönstren förändras Ökande osäkerhet i prognoser 11

12 Havsnivån SENASTE NYTT och det känns trovärdigt men besvärande Rapporten: Impacts of climate change on snow, water, ice and permafrost in the Arctic AMAP, Arctic Monitoring and Assessment Program Sammanställd av närmare 200 polarforskare Underlag till FN:s klimatpanel IPPC:s nästa underlagsrapport prognos för permanent höjning av havets medelnivå till ,9 +1,6 m Risken är stor att havets nivå stiger mer än vad vi planerar för del 1 FN:s klimatpanel har varit konservativa i sina bedömningar (p.g.a. alla ska vara överens?) ,3 +0,7 m till vissa justeringar avsmältning isen på Grönland och Antarktis är inte med SMHI/SGI i rapport till Helsingbog ,3 +0,7 m till 2100 (men det finns andra undersökningar) SMHI ändrad officiell hållning ? +1 m höjning AMAP (Arctic Monitoring and Assessment Program) ,9 +1,6 m till

13 Risken är stor att havets nivå stiger mer än vad vi planerar för del 2 Det glaciärforskare sett på Antarktis och Grönland de senaste två åren finns inte med i de modeller man arbetar med (Vetenskapens Värld på TV 2 program under 2010) Det finns en tendens till att inte vilja gå före och skrämmas (Varför inte försiktighetsprincipen?) Att utgå från andras äldre rapporter kan fungera konserverande Utgå från egna kommunens förutsättningar och senaste kunskapen Gör en egen utvärdering och tillämpa försiktighetsprincipen Myndigheter och planerare har olika roller Myndigheter: FN, SMHI mfl Det som förs fram ska vara vetenskapligt bekräftat Det är viktigt att inte gå ut med fel information Många ska vara överens Kommunal planering Planera robust för att klara nya förutsättningar Undvik översvämningar (jobbigt med nya förutsättningar mognadsprocess perspektiv 50 år, 100 år eller?) 13

14 Vem kan man lita på? Politikerns dilemma Är inte myndigheterna trovärdigare än våra tjänstemän? Nu är det helt nya saker som händer klimatförändringen! Myndigheter och tjänstemän olika roller Myndigheterna ger inte rekommendationer om vilken havsnivå kommunerna ska ta hänsyn till Kommunerna har planmonopol och ska själva värdera fakta och göra överväganden (problem om prognoser är konservativa och otydliga) 4,0 3,8 3,6 3,4 3,2 3,0 2,8 2,6 2,4 2,2 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Prognoser för havets medelnivå i Helsingborg SMHIs senaste prognos för havsnivåhöjning i Helsingborg fram till 2100 Det händer inte så mycket före 2050 Det händer mycket efter 2050? ? Det händer troligtvis ännu mer och snab bare efter

15 Havsnivån i RH2000 cm SMHI Riktvärden för havsnivåhöjning i Helsingborg Högre nivåer än 100 års nivån kan komma Säkerhetsmarginal? 2035 SMHI 2050 SMHI 2100 SMHI 2010 AMAP 2035 AMAP 2050 AMAP År + källa SMHI (2010) / hög nivå från AMAP (2011) 2100 AMAP Vågor +45 cm Dynamisk vinduppstuvning +15 cm Vinduppstuvning +20 cm Högvatten återkomsttid 100 år +167 cm Medelnivå stiger successivt Klimatförändringen - regn Årsnederbörden förväntas öka med 15 % December-februari: nederbörden förväntas öka med 55 % Årets största dygnsnederbörd förväntas öka med 25 % Hur mycket kommer regnens intensitet att öka? 15

16 Dagvatten och ytvatten nya förutsättningar Klimatförändringen skapar en stor osäkerhet högre havsnivå, ökad nederbörd och intensivare regn Vattendirektivet skärper kraven på dagvattnets kvalité Översvämningsdirektivet ställer krav på åtgärdsplanering Nya publikationer från Svenskt vatten - P104, P105 Mer mark hårdgörs vid nyexploatering Mer mark hårdgörs inom befintliga fastigheter När ett rör är fullt så är det fullt. När en bäck är full kan den brädda. Ligger hus och anläggningar högt är allt ok så länge det inte finns flaskhalsar i avrinningsvägarna. 16

17 Så gick det - dock ca 100-års avrinning i bäcken och ca 20-års regn (ca 7 timmar) - högst intensitet sista timman. Men hade det behövt bli översvämningar? VA-verksamheten ställer krav på fördröjd avrinning av dagvatten och kvalité på dagvatten (kommer att skärpas) VA-verksamheten ställer dessa krav på alla typer av fastigheter Kraven ger effekt och vi får de anläggningar som krävs 17

18 Ansvariga för gator, vägar och trafik är angelägna om att denna trafiksituation inte ska uppkomma. Hur mycket anstränger sig gatans vägens och trafikens planerare och projektörer med att lösa den här typen av översvämningssituationer? Vilken vision har man avseende översvämningar och föroreningar? VA kräver inte 0-vision! 18

19 Pildammarna John Ericssons väg, Malmö (eller vilken annan stad som helst vy 1-3 John Ericssons väg, Malmö. Det är ganska mycket trafik periodvis och den ska ju fram snabbt och smidigt. De hårdgjorda ytorna blir ganska stora. 19

20 Vy 1 Nersänkt grönyta med lekplats. Ytan är lågt utnyttjad. Multifunktionellt med dagvattenfördröjning? NEJ! Vy 2 Upphöjd grönyta med ett par träd. Ytan är lågt utnyttjad. Multifunktionellt med dagvattenfördröjning? NEJ! 20

21 Vy 3 Nersänkt rondell med stora fina träd. Ytan är lågt utnyttjad? Multifunktionellt med dagvattenfördröjning? NEJ! Vy annan allmän platsmark utan dagvattenfördröjning 21

22 Rännstensbrunnarna ska snabbt avvattna de trafikerade ytorna och gångvägarna och parkeringarna och grönytorna. Samtidigt är de vägen för föroreningarna till dagvattenledningen. Så skönt det måste vara att kunna sätta dit en massa rännstensbrunnar och sedan vara av med vatten och föroreningar. Skulle det sedan bli problem kan man ju alltid hänvisa till VA-verket med den snälla och serviceinriktade personalen. 22

23 VA-verksamheten behöver oftare säga Nej det går inte - Inte under några omständigheter - Vi måste satsa på robusta system - Vi måste ha marginaler att klara oförutsett Men vi kan vara serviceinriktade i alla fall samtidigt som vi måste våga vara lite besvärliga VA - utvecklingspotential Nya planeringsverktyg Höjdsätta för avrinning tidigt Undvika instängda och plana områden Planera in sekundära avrinningsvägar Fördröja dagvattenavrinningen på rätt plats Planera in multifunktionella ytor Rena det mest förorenade dagvattnet först Ställa krav på byggnadsmaterial och material i stadens utrustning 23

24 1. VA verksamheten kommer in tidigare och tidigare i planeringen men nu måste vi ta nästa steg. Förberedande plangruppsmöten innan planeringsarbetet startar grundförutsättningarna 2. Dagvattenavrinning, vattenkvalité och upplevelser är inte bara en uppgift för va verksamheten Gatu och parksidan måste bli mer aktiva och ta ansvar för fördröjning och rening av dagvatten från allmän platsmark 3. Separera och rena det mest förorenade dagvattnet samt välja lämpliga byggnads och utrusningsmaterial Utrymme för fördröjning och rening i anslutning till väg och gatuområden under torgytor och i vägkroppen. Planeringsförutsättningar innan något annat Startmöten i varje ny fas Infomaterial Dokumentation 24

25 Recipientförhållanden Grundvattenförhållanden Lokalisering av fördröjning Höjdsättning och avvattning Sekundära avrinningsstråk Ekologiska värden Arkeologiska värden Befintliga ledningar Andra grundförutsättningar Dvs. grundförutsättningarna i landskapet Krav på materialval Påverkar vattnets kvalité Energiförbrukning vid tillverkningen Råvarutillgångar tas i anspråk Branschpåverkan Ansvar Boverket Kemikalieinspektionen Naturvårdsverket Näringsdepartementet VA-verksamheten 25

26 Samspel dikningsföretag exploaterade områden Känslig ravin Ledning Lågt instängt område Ny detaljplan Avrinningsområde 26

27 Detaljplan för villabebyggelse Fördröjningsbassänger inom planområdet Fördröjningsmagasin töms med 1 l/s,ha upp till ett 100 årsregn Kanske bättre fördröja på mindre exklusiv mark med komplettering inom planområdet 27

28 Områden som kan översvämmas 7 10 dygn (även en del av de gröna områdena kan översvämmas) Avrinningen från magasinen fördröjs Magasinen töms på 3 5 dygn => tomt när det är översvämmat 28

29 Kontrollerad avrinning Till ledning och känslig ravin Stor fördröjningsvolym här på mindre värdefull mark Snabb avrinning från exploatering hit för att komma före naturmarkens avrinning Mindre magasinsvolym här för att hålla nere ledningsdimensionen Planerare och politiker måste ha/få kunskap och kunna sätta sig in i kommuninvånarnas situationer. VA verksamheten måste ge dem sin kunskap tydligt och kunna stå på sig. 29

30 Avrinning före och efter exploatering (100 % hårdgjort) Avrinning [l/s, ha] Efter exploateringen ex. statistiskt sett kommer det 1 gång på 10 år ett regn som varar i 10 min med intensiteten 200 l/s och ha Före exploateringen är avrinningen ca 1,5 l/s och ha Series1 Före expl. Series2 Efter expl. 0 2 år 5 år 10 år 50 år 100 år Återkomsttid för regn [varaktighet 10 minuter] Medeldygnsflöde [m3/s,ha] En extrem situation kan ofta avvika markant från det man tidigare upplevt Dygnsföde i Vegeån vid Åbromölla

31 Ledstjärnor Säkerställ och höj kunskapsnivån hos de kommunala förvaltningarna och använd hjälpmedel effektivt i planeringen Ledstjärnor Starta med ett större perspektiv inte bara med den aktuella detaljplanen eller det aktuella problemet 31

32 Vanlig situation exploaterat nära vatten brant sluttning och känslig ravin Varför kan inte bäcken få det utrymme som behövs? Vem har planerat Svar: SBF + många andra? Vem ringer man när det blir problem? Svar: VA 32

33 Vi kan minska behovet av att pumpa ut dagvatten från invallningar som skyddar mot stigande havsnivå eller höga nivåer i vattendrag och sjöar princip Dagvattenutlopp till Öresund Invallning Instängt område diskuteras i nästa exempel Blå linje = hela avrinningsområdet Nivåkurva ca +5,0 m 33

34 Tät ledning till Öresund Start tät ledning Nivå > +5,0 m Instängt område stor risk 34

35 En del av dessa områden och stråk behövs för fördröjning 35

36 Vi måste bli bättre på att planera med multifunktionella ytor samt att rena dagvatten från hårt trafikerade ytor och parkeringar Havsnivån på + 3,3 meter i RH2000 (höjder från laserscanning) 36

37 Skälderviken Öresund Skälderviken Öresund 37

38 Skälderviken Öresund Skälderviken Öresund 38

39 Skälderviken Öresund 39

40 Skälderviken Öresund Ledstjärna Skaffa referensobjekt och tag varje chans att visa upp goda exempel på dagvattenhantering Men vi måste tänka på drift och underhåll tidigt i planeringsprocessen 40

41 Mamma måste vi gå hem bara en liten stund till 41

42 42

43 2. innan TV kamrorna kommer 1. var aktiv 3. och sov gott 4. tack för er uppmärksamhet 43