Vart tar vattnet vägen? Om dagvatten i staden och på landet Hur ser lantbruket på vattenproblemet idag och i framtiden? Linköping 3 nov 2015 Rune

Transkript

1 Vart tar vattnet vägen? Om dagvatten i staden och på landet Hur ser lantbruket på vattenproblemet idag och i framtiden? Linköping 3 nov 2015 Rune Hallgren LRF

2 Markavvattning Dikning Invallning Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund

3 Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund Rotutveckling

4 Sid 4 Lantbrukarnas Riksförbund Rensat inte rensat

5 Identifiera riskområden för P-förluster Foto: Anuschka Heeb Lst-E Nytt stöd: Anpassade skyddszoner? Gödsling Jordbearbetning Obevuxen mark Täckdiken Öppna diken Översvämningsområden Yterosion Sid 5 Lantbrukarnas Riksförbund

6 Dränering utjämnar flödestoppar Sid 6 Lantbrukarnas Riksförbund

7 Dränering minskar lustgasavgång Sid 7 Lantbrukarnas Riksförbund

8 Positiva effekter av rensning Vattendraget blir framkomligt för fisk Rensningen kan bereda plats för nya växter Vattenhastigheten ökar, vilket kan skapa obevuxna hårdbottnar Sediment och fosfor återförs till åkern Sid 8 Lantbrukarnas Riksförbund

9 Avloppsvatten Bräddning Sid 9 Lantbrukarnas Riksförbund

10 LRF-skrivelse om bräddning I vilken omfattning rapporteras bräddningar till Länsstyrelsen från ansvariga för avloppsanläggningar? Vilka åtgärder anser Länsstyrelsen att ansvariga för avloppsanläggningar behöver vidta -framför allt från smittskyddssynpunkt - för att minska/förhindra bräddningar av avloppsvatten? Vad ställer Länsstyrelsen för krav på kommunerna att ordna så att inte orenat avloppvatten kommer ut orenat? Sid 10 Lantbrukarnas Riksförbund

11 LRF-skrivelse om avloppsvatten LRF i Södermanland vill att Länsstyrelsen informerar kommunerna om deras skyldigheter att avtala med berörda dikesägare om avledning av dag- /avloppsvatten i samband med exploatering av nya områden och att länsstyrelsen bevakar och eventuellt prövar kommunernas antagna detaljplaner med hänsyn till risk för översvämningar nedströms planområdet beroende på ökad avledning av avlopps-/dräneringsvatten. Det kan också uppstå problem pga. att kulverteringar inte klarar både dräneringsvatten från marker uppströms planområdet och ökat påsläpp av avloppsvatten Sid 11 Lantbrukarnas Riksförbund

12 Naturvårdsverket behöver Åtgärd 9 utveckla föreskrifter, tillsynsvägledning och andra styrmedel för dagvattenhantering, särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten Sid 12 Lantbrukarnas Riksförbund

13 Vattenverksamhetsutredningen LRF tillstyrker starkt att markavvattningsfrågorna utreds vidare och föreslår att en sådan utredning ska omfatta markavvattningsfrågorna i sin helhet. Inga förändringar eller tillägg bör göras i de författningstexter som berör markavvattning och rensning innan frågorna är mera utförligt belysta. Alla markavvattningsåtgärder, avledande av avloppsvatten, bortledande av vatten/grundvatten och gränsdragningsproblem behöver utredas ytterligare. Sid 13 Lantbrukarnas Riksförbund

14 Valdemarsvik Väder 1950-talet Klimateffekt 2006 Sid 14 Lantbrukarnas Riksförbund

15 Extrem nederbörd Antal observationer med dygnsnederbörd på minst 40 mm per år (staplar) vid 60 utvalda nederbördsstationer Sid 15 Lantbrukarnas Riksförbund

16 Årsnederbördens avvikelse, % E-län Årsnederbördens avvikelse från den normala (medelvärdet ) för Östergötlands län. De stora årsvariationerna är viktigare att hantera för lantbruket än förutspådda klimattrender Sid 16 Lantbrukarnas Riksförbund

17 Bra fråga! Hur kommer förvaltningsplan och åtgärdsprogram att samordnas med riskhanteringsplaner för översvämningar? Sid 17 Lantbrukarnas Riksförbund

18 Morfologiska kvalitetsparametrar 4.2 Vattendragsfårans form 4.3 Vattendragets planform 4.4 Vattendragsfårans bottensubstrat 4.5 Död ved i vattendraget 4.6 Strukturer i vattendraget 4.7 Vattendragsfårans kanter 4.8 Vattendragets närområde 4.9 Svämplanets strukturer och funktion Sid 18 Lantbrukarnas Riksförbund

19 Vattendragsfårans form Vattenförekomsten klassas till Otillfredsställande status på grund av att 47, % av vattenförekomstens längd omfattas av ett markavvattningsföretag. Förutsättning för att en markavvattning ska kunna ske är att det görs en väsentlig förändring av fårans ursprungliga form. Lagliga markavvattningsföretag har tillstånd att underhålla fåran till den form som anges i förrättningsunderlaget. Därför riskerar fårans form att alltid väsentligt avvika på sträckan som berörs av markavvattning. Sid 19 Lantbrukarnas Riksförbund

20 EU-domstolen ) Artikel 4.1 a i iii i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område ska tolkas så, att medlemsstaterna med förbehåll för att undantag kan beviljas är skyldiga att inte lämna tillstånd till ett projekt när projektet kan orsaka en försämring av en ytvattenförekomsts status eller.. Sid 20 Lantbrukarnas Riksförbund

21 EU-domstolen forts 2) Begreppet försämring av statusen hos en ytvattenförekomst,., ska tolkas så, att det föreligger en försämring så snart statusen hos minst en av kvalitetsfaktorerna enligt bilaga V i direktivet blir försämrad med en klass, Alla kvalitetsfaktorer eller bara de biologiska? Sid 21 Lantbrukarnas Riksförbund

22 Vägledning KMV Kan nyttan som verksamheten fyller uppnås på annat sätt som är bättre för miljön till rimliga kostnader? Markavvattning: Förändra markanvändningen på frekvent översvämningsdrabbade områden, till exempel från spannmålsproduktion till betesmark, eller till en markanvändning som tål högre grundvattennivå. Sid 22 Lantbrukarnas Riksförbund

23 Vägledning KMV Skydd mot översvämningar: I samband med frekvent översvämningsdrabbade fastigheter förflytta byggnader eller annan verksamhet till ett annat landområde mindre känsligt för översvämningar. Flytta översvämningarna till en del av avrinningsområdet där de gör mindre skada på mänsklig verksamhet. Återställa svämplan så att dessa utgör naturliga lagringsplatser för vatten. Återställa kanaliserade och rensade vattendrag för att minska genomströmningen genom avrinningsområdet Bättre hantering av dagvatten från hårdgjorda ytor och bebyggda miljöer Sid 23 Lantbrukarnas Riksförbund

24 Riskhantering översvämningar kostnad???? Invallningar Kapacitetshöjning Flödesutjämning Översvämnings- område Dikesunderhåll översvämningsrisk Sid 24 Lantbrukarnas Riksförbund

25 Okontrollerade översvämningsområde Hallsberg 2015 Sid 25 Lantbrukarnas Riksförbund

26 Kontrollerad flödesutjämning Dämme Valdemarsvik Sid 26 Lantbrukarnas Riksförbund

27 Tvåstegsdike Minskar översvämningar Reduktion av näringsämnen Minska erosion Befrämja önskad vegetation Gynna biologisk mångfald Underlätta underhåll Sid 27 Lantbrukarnas Riksförbund

28 Vem gör avvägningarna? Nytta/Problem lokala avvägningar i vattendrag Dikesrensning Livsmedel Skog Översvämningar Dagvatten Markavvattning Miljömål MKN Vad är viktigast? Livsmedelsstrategin Riskhanteringsplaner Lst:s miljöprogram Miljökvalitetsnormer Lokala intressen Våtmarker Fiskevård Sid 28 Lantbrukarnas Riksförbund

29 Lst E-län: Yttrande till VM Att markavvattningar klassas som ett miljöproblem samt att dessa fysiska förändringar måste åtgärdas kan bli ett hinder när man vill bedriva jordbruk. Markavvattningen är en förutsättning för jordbruket och behovet kan dessutom öka på grund av klimatförändringar. På många platser bör inriktningen vara att förbättra det miljöanpassade underhållet av dikena. En bra dränerad åker förbättrar även jordstrukturen, minskar markpackningen och transporten av partikulärt fosfor. Flera åtgärder som tvåstegsdiken, flackare dikesslänter, våtmarker och översilningsytor är dessutom åtgärder som kan genomföras utan att markavvattningsfunktionen påverkas negativt om de utförs på väl valda platser. Sid 29 Lantbrukarnas Riksförbund

30 Sammanfattning Dikesunderhåll är nödvändigt för grödornas växtlighet och minskar översvämningsrisker Dagvattenhantering kräver dialog och förhandling med dikesägare Osäkert hur översvämningsrisker avvägs mot miljömål Lokal riskhantering mot översvämningar kräver förhandling med ägare av jordbruks- och skogsmark För myndighetsbeslut behövs tydlig politisk styrning och regelverk, som tillåter avvägningar mellan olika intressen och samhällsmål. Sid 30 Lantbrukarnas Riksförbund

31 Förr Paavo tog sin hustrus hand och sade:»herren prövar blott, han ej förskjuter. Blanda du till dubbelt bark i brödet, jag vill gräva dubbelt större diken, men av Herren vill jag vänta växten.» Sid 31 Lantbrukarnas Riksförbund

32 Sid 32 Lantbrukarnas Riksförbund Nu Vid ångestattacker eller för mycket självömkan: gör minst två av följande alternativ 1. Gå ut! Andas djupt. Promenera en liten sväng kanske. 2. Ät en morot och ett glas juice, typ. eller en nyttig måltid. Och jag menar: Nyttig! 3. Sätt dig på motionscykeln och kör 30 minuter. Bada sen i varmt skönt vatten. 4. Gräv ett dike. (Albert poeter.se)

33 The happy end Lokala kunskaper och värderingar Helhetssyn Multifunktionalitet Flexibilitet Process Lärande Prioritering Förhandling Sid 33 Lantbrukarnas Riksförbund