Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Transkript

1 Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

2 Florsjön Östersjön Fördelning P Jordbruk Skogsbruk Övrigt Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund

3 Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund

4 Fosfor till Bottenhavet Sid 4 Lantbrukarnas Riksförbund

5 Utveckling 120% 100% 80% 60% 40% Fosforläckage Kväveläckage Ammoniak 20% 0% Sid 5 Lantbrukarnas Riksförbund

6 Vad har gett effekt? Sid 6 Lantbrukarnas Riksförbund

7 P, långsamma och komplicerade förlopp Sid 7 Lantbrukarnas Riksförbund

8 Tillgängligt eller otillgängligt? Fosfor är naturligt och livsviktigt för växterna kan inte jämföras med kvicksilver och kadmium Vatten är ett farligt gift som omger Visby stift Sid 8 Lantbrukarnas Riksförbund

9 Vad kan vi göra, vem ska göra det och hur? Vad är rimligt? Sid 9 Lantbrukarnas Riksförbund

10 ÅTGÄRDER Avloppsreningsverk Industrier Enskilda avlopp Musselodling Gödselhantering Fånggröda Vårbearbetning Reglerad dränering Skyddszoner Våtmarker Slamdammar Grödval Långliggande trädor Växtskyddsmedel Reducerad jordbearbetning Årensning Dikesslänter Skogsåtgärder Kantzoner Död ved Fiskvandring Vattenkraftverk Invallning Bevattning Sid 10 Lantbrukarnas Riksförbund Hur kan vi nå målen? GOD MÅTTLIG DÅLIG OTILLFREDSSTÄLLA

11 Milsbo Fyrismodellen Intervjuer lantbrukare; gröda, gödsling, jordbearbetning, skörd, dränering, iakttagelse ytavrinning, erosion, skyddszon, stående vatten, sedimentation? Konturplöjning, vårplöjning, plöjningsfritt Sid 11 Lantbrukarnas Riksförbund

12 Från Vattendragsgrupp till lokal åtgärdsplan.edsviken, Kaggebofjärden, Bredvassaviken. Östergötland, Kalmar Lantbrukare, boende, rådgivare, kommuner, samhällsvetare, modellerare, lst, forskare Lokal kunskap, expertkunskap, modeller 50 möten, 4 stormöten resterande i mindre grupper ( jordbruk, enskilda avlopp, kommuntjänstemän, forskare, experter) Sid 12 Lantbrukarnas Riksförbund

13 Från Vattendragsgrupp till lokal åtgärdsplan.edsviken, Kaggebofjärden, Bredvassaviken. Östergötland, Kalmar Hur ser det ut idag? Varför? Hur vill vi att det ska se ut? Bad, ingen onaturlig algblomning, fiske, dricksvatten för djur, fågelliv Hur mycket måste vi rena? Mätbara mål Sid 13 Lantbrukarnas Riksförbund

14 Från Vattendragsgrupp till lokal åtgärdsplan.edsviken, Kaggebofjärden, Bredvassaviken. Östergötland, Kalmar Hur når vi målen? Omfördelning av gödsel = 1-3 % Skyddszoner = 4-6 % Våtmark = 7 11 % Enskilda avlopp = % Fosfatfria tvättmedel = 3 % Sid 14 Lantbrukarnas Riksförbund

15 Från Vattendragsgrupp till lokal åtgärdsplan.edsviken, Kaggebofjärden, Bredvassaviken. Östergötland, Kalmar 3 olika principer Maximalt överallt Geografisk optimering där de gör mest nytta Lokalt föreslagna åtgärder Modellering och beräkningar Sid 15 Lantbrukarnas Riksförbund

16 Från Vattendragsgrupp till lokal åtgärdsplan.edsviken, Kaggebofjärden, Bredvassaviken. Östergötland, Kalmar Problem och hur kan man lösa dem? 1. Brist på information/rådgivning 2. Avsaknad av morötter 3. Krångliga regler och anvisningar inte harmoniserade 4. För låg ersättning i förhållande till arbetsinsats Sid 16 Lantbrukarnas Riksförbund

17 Från Vattendragsgrupp till lokal åtgärdsplan.edsviken, Kaggebofjärden, Bredvassaviken. Östergötland, Kalmar Åtgärdsplan Geografisk optimering Enskilda avlopp , möjliga morötter? Jordbruk lokal kunskap, rådgivning. Datum och gränser efter natur, väder, miljöförhållande, finansieringsmöjlighet/rimlighet. Mål Restaurering? Sid 17 Lantbrukarnas Riksförbund

18 Från Vattendragsgrupp till lokal åtgärdsplan.edsviken, Kaggebofjärden, Bredvassaviken. Östergötland, Kalmar Ökad förståelse mellan olika grupper Lagstiftning och egna ansvaret Kunskapsutbyte Långa processer Uppföljning Mätbara mål även om de inte går att mäta i vattnet Sid 18 Lantbrukarnas Riksförbund

19 Var kan diskussionen om jordbruket börja? Utgå från markägare/brukares erfarenhet och de mätdata som finns Prioritera Hot spots, Våga sätta mål, undersök om de är rimliga ompröva annars och sätt nya! Sid 19 Lantbrukarnas Riksförbund

20 Hur och vad? Marken: jordart, packning, dränering, Ph, ytavvattning? Jorderosion: fånggröda, vårplöjning, bevuxna vattenvägar, träda? Begränsa fosfortillgången i marken. Inte självklart samband mellan högt innehåll i jorden och läckage. Lusern, vall, utfordring. Gödsling - när och hur. Separera gödseln Fånga lös fosfor: sedimentation, kantzon, kalkfilter Våga ifrågasätta och prova nytt Sid 20 Lantbrukarnas Riksförbund

21 Vad har störst effekt? 90 % av förlusterna från 10 % av arealen under 1 % av tiden. Vallodling - 65 % idag Markkartering växtnäringsbalans utökad areal, effekt? Bevuxna vattenvägar hur ser åkrarna ut? Kantzoner förutsätter att det verkligen sker ytavrinning Vårplöjning funkar inte på alla jordar Konturplöjning beroende av lutning Plöjningsfritt jordartsberoende Långliggande träda tveksamt i ett område med allt färre jordbruk? % redan idag? Utgå ifrån den kunskap som finns, sätt siffror på det som gjorts men inte ännu är mätbart och det markägarna anser är möjligt att göra Hur långt man då? Sid 21 Lantbrukarnas Riksförbund

22 Vilka arbetssätt och processer behövs för dagens problem- och nyttoavvägningar? Biologisk mångfald Öppet odlingslandskap Energiförsörjning Klimat Livsmedelsförsörjning Störst effekt har det som faktiskt blir gjort Sid 22 Lantbrukarnas Riksförbund