Kväveläckage från jordbruket

Transkript

1 Kväveläckage från jordbruket Behövs fortsatt rådgivning? Katarina Kyllmar, institutionen för mark och miljö Hågaån i Uppsala, september 2012 (K. Kyllmar)

2 Kväveläckage från jordbruket 1 Varför minska kväveläckaget? 2 Var läcker det mest? 3 Vad har hänt? 4 Att ta med sig!

3 Varför minska kväveläckaget? Kväve bidrar till övergödningen av kustvatten och hav Västerhavet är mer känsligt för kväve än Östersjön Sverige tillför 19 procent av kvävet till Östersjön och Kattegatt Sverige måste följa internationella överenskommelser om åtgärder (vattendirektivet m.fl.) Sveriges egna miljömål är ett sätt att arbeta med åtgärderna År Källa: TRK-projektet

4 Varför minska kväveläckaget? Förväntad klimatförändring under kommande 100 år: Källa: Jordbruksverket Rapport 2007:16

5 Varför minska kväveläckaget? Med ändrat klimat ökar risken för mer kväveläckage från åkermark: Mildare och blötare vintrar större biologisk aktivitet i marken under vintern och mer kväve kan frigöras och lakas ut, risk för blötare vårbruk/höstbruk Varmare och torrare somrar större risk för försommartorka, sämre skörd och att mer kväve blir kvar i marken Mer extremväderlek risk för skador på grödan etc. Längre växtsäsong med samma grödor som idag är marken utan växtlighet längre tid Högre produktivitet mer gödsling och mer kväve i omlopp

6 Varför minska kväveläckaget? Förväntade förändringar i jordbruket: Högre produktivitet nya sorter Förändrat grödval mer majs och höstsådda grödor Behov av bättre markavvattning - ökar möjligheten för tidigt vårbruk Behov av vattenreservoarer i jordbrukslandskapet - för bevattning, flödesutjämning och närsaltreduktion

7 Varför minska kväveläckaget? För att klara produktionen av livsmedel och biobränslen i framtiden kommer Sveriges goda odlingsförutsättningar sannolikt att behöva utnyttjas bättre: Åkermark i träda kan åter behöva tas i bruk mer åkermark ger mer total utlakning Högre produktivitet Utmaning att klara hög kostnadseffektivitet och liten miljöpåverkan

8 Varför minska kväveläckaget? Tydligt samband mellan odling och kväveläckage: Påverkbara faktorer val av grödor, gödsling och jordbearbetning har stor betydelse för kväveläckaget Därmed också möjlighet att påverka läckaget genom nya sorter och odlingssystem

9 M39 N34 M42 N33 M36 F26 O18 E21 O14 I28 O17 S13 H29 U8 E23 K31 C6 E24 X2 AC Kväve Var läcker det mest? Årstransport (kg/ha) Årsmedelkoncentration (mg/l) Källa: Datavärdskap Jordbruksmark, SLU. AC1 S13 O14 O15 O18 O17 X2 W3 C6 AB5 AB4 T9 U8 T10 E24 E21 Typområden på jordbruksmark F26 I28 N33 N34 M36 M39 M37 M40 K31 M41 M42

10 O18 U8 E24 M39 N33 O14 M36 F26 C6 E23 S13 N34 X2 M42 O17 I28 AC1 K31 H29 E21 Var läcker det mest? 1,0 0,8 Fosfor Årstransport (kg/ha) Årsmedelhalt av fosfor i bäck (mg/l) 1,0 0,8 0,6 0,6 0,4 0,4 0,2 0,2 0,0 0,0 X2 W3 AC1 Typområden på jordbruksmark S13 O14 O15 O18 O17 C6 AB5 AB4 T9 U8 T10 E24 E21 F26 I28 N33 N34 M36 M39 M37 M40 K31 M41 M42

11 Var läcker det mest? Naturliga faktorer påverkar kväveläckagets grundnivå: Sandjordar läcker mer än lerjordar sandjorden har få ytor som kan binda kvävejonerna Milt vinterklimat ger mer mineralisering och frigörelse av det organiska kvävet i marken Hög nederbörd ger mer urlakning av marken Typområde N33 i juni 2012

12 Var läcker det mest? Riskfaktorer i odlingen som kan påverka kväveläckaget: Grödor med kort växtperiod marken blir obevuxen längre tid om det inte finns en gröda före eller efter Stallgödsling den organiskt bundna delen av kvävet i stallgödseln frigörs kontinuerligt och kanske inte när det finns en gröda som kan ta upp kvävet Överdosering av kväve risken är störst när stallgödselns kväveinnehåll inte kan tas tillvara Jordbearbetning utan efterföljande sådd marken tillförs syre som stimulerar kvävemineraliseringen

13 Var läcker det mest? Jämförelse med fosfor, risk för ökad fosforförlust med: Hög lerhalt en lerjord kan binda mycket fosfor till partiklarna Jorderosion när marken eroderar följer fosforn med Milda vintrar med många frys- och töperioder, speciellt i kombination med stor nederbörd Snabb snösmältning (milt och mycket regn) Stallgödsling och överdosering av fosfor Dålig dränering och vattenmättade fält bunden fosfor frigörs till fosfatjoner som kan läcka genom spricksystem till dräneringssystem

14 Nitrat- + nitritkväve Nitrat- + nitritkväve Trycknivå Nitrat- + nitritkväve Trycknivå Var läcker det mest? Mätningar i grundvatten i typområden på jordbruksmark: M Inströmningsområde (2 m djup) 2 0 NO3- + NO2-N (mg/l) Trycknivå (-m) ,8 0,6 M Utströmningsområde (5 m djup) Lättjord och gödslingsintensiva grödor 0,4-2 0, Bäck NO3- + NO2-N (mg/l) manuellt prov NO3- + NO2-N (mg/l) samlingsprov

15 Var läcker det mest? Norden och Baltikum mätningar i 35 jordbruksbäckar: Vagstad et al Hydrology and Earth System Sciences 8 (4)

16 Vad har hänt? Trendtest på vattenkemidata från jordbruksåar i Sverige: 65 st vattendrag med jordbruksmark i avrinningsområdena Data miljöövervakning (20 år) Jordbruksåar Vattenkemi Flödesnormaliserade transporter Foto: K. Kyllmar Data Jordbruksverket Grödor Åtgärder med stöd Djur Deltagande i rådgivningsprojektet Greppa Näringen Källa: Rapport 2012:1, SLU, institutionen för vatten och miljö.

17 Oorganisk kväve flödesnormaliserade transporter 10 år 20 år Vad har hänt?

18 Vad har hänt? Totalfosfor flödesnormaliserade transporter 10 år 20 år

19 Vad har hänt? Mindre areal åker (-10 % på 30 år) Ändrad grödfördelning - mer vall och grönfoder - mindre vårspannmål och våroljeväxter - mer höstspannmål och höstoljeväxter Lägre djurtäthet i de flesta regioner Miljöersättning för - fånggröda - vårbearbetning - markkartering, växtnäringsbalanser, växtodlingsplan, stallgödselanalys - skyddszoner - våtmarker - ekologisk produktion Rådgivningsprojekt Greppa Näringen Regler - tidpunkt för spridning av stallgödsel - mängden P i stallgödselgivor Sverige vårkorn övrig vårspannmål + våroljeväxter höstvete övrig höstspannmål + höstojeväxter övrigt träda vall och grönfoder

20 Andel åker (%) Andel åker (%) Vad har hänt? Åtgärder med miljöersättning Fånggröda Vårbearbetning Miljöskyddsåtgärder 0,4 0,3 Skyddszoner 8 0,2 4 0, ,

21 Sverige Uppsala Västmanland Östergötland Gotland Jönköping V:a Götaland Halland Skåne Åkermark (kha) Andel åkermark (%) Vad har hänt? Rådgivningsprojektet Greppa Näringen ansluten areal Greppa Näringen Greppa Näringen, ansluten areal

22 Vad har hänt? Mätningar i flodmynningar till havet Kväve Fosfor Totalt organiskt kol Källa: Datavärdskap Sjöar och vattendrag, SLU.

23 Vad har hänt? Modellberäkning: Bruttobelastning av kväve från alla diffusa källor i Sverige : minskade totalt med 6 procent från jordbruksmark var minskningen 10 procent för hela perioden (2 procent mellan 2006 och 2009) målet var att antropogen diffus nettobelastning (inklusive jordbruksmark) skulle minska med 30 procent men minskningen var 25 procent Källa: SMED Rapport Nr

24 Vad har hänt? Norden, Baltikum och Tyskland Kvävetransporter i jordbruksbäckar: Minskar i Danmark, Sverige och Tyskland Ökar i Finland, Estland, Lettland och Litauen Liten ökning i Norge Förändringar i jordbruket: Mer intensivt jordbruk generellt Ökad kvävegödsling I Baltikum sedan 1995 Minskat kväveöverskott i Danmark, Tyskland och Estland Många åtgärder i Danmark Källa: Nitrogen in small agricultural catchments in the Nordic-Baltic region. Workshop in Norway, 2011

25 Utmaningar: Att ta med sig! Det ändrade klimatet medför att skördarna kan bli högre samtidigt som risken för dålig skörd ökar vilken odlingsstrategi ger bästa kostnadseffektivitet och minsta miljöpåverkan? Påverkan på grundvatten hur ska vi skydda grundvattentäkterna? Växthusgaser? Vattenhushållning i jordbrukslandskapet - hur kombinerar vi bättre markavvattning med ökat behov av vattenreservoarer för bevattning, flödesutjämning och närsaltreduktion? Samverkan åtgärder N och P? Omfattningen av åtgärder mot kväveläckage har minskat hur motiverar vi fortsatt åtgärdsarbete så att Sveriges miljömål kan nås?

26 Tack för att ni medverkade! Att ta med sig!