Kväve (N) och fosfor (P) överskott

Transkript

1 Aktuella resultat från BERAS-projektet Växtnäringsöverskottet i dagens jordbruk jämfört med ekologiska kretsloppsgårdar i Östersjöområdet under tre år (ERA farms, -24) (September 25) Jordbruket är den enskilt största förorenaren av Östersjön med kväve- och fosforföreningar. Skillnaden mellan vad som tillförs jordbruket i form av handelsgödsel och importerade fodermedel och vad som jordbruket producerar i form av livsmedel blir till ett överskott som belastar miljön. I genomsnitt var kväve och fosforöverskottet 56 respektive 11 kg per ha och år i Östersjöregionens konventionella jordbruk inklusive Baltikum och Polen. En del av kväveöverskottet avgår till luften i form av ammoniak medan en del blir förluster från marken varav cirka hälften läcker ut i havet. På de studerade ekologiska kretsloppsgårdarna (ERA-farms) var kväve-överskottet på gårdsnivå 35 % lägre och på marknivå 5 % lägre än i det konventionella jordbruket. För fosfor blev det inget överskott på kretsloppsgårdarna. Kväve (N) och fosfor (P) överskott Medelvärde Aver. för agriculture dagens jordbruk of today Ekologiska ERA agricultrekretsloppsgårdar N P N P Farm Gårdsbalans gate surplus kg/ha år kg/ha year Field Markbalans surplus kg/ha och year år Med ekologiskt kretsloppsjordbruk avses ett ekologiskt jordbruk utan varken kemiska bekämpningsmedel eller lättlösliga mineralgödselmedel och som har en till den egna foderproduktionen anpassad djurhållning.

2 Kväveförlusterna i svenskt jorbruk jämfört med de svenska BERAS-gårdarna -24 beräknat för två altermativa förlustnivåer av ammoniumkväve Urlakning Denitrif. mm NH4-förluster 1 9 Överskott totalt 79 kg N/ha 8 N (kg/ha år) Överskott totalt 36 kg N/ha Överskott på marknivå Sv. jordbr.3 % Sv.jordbr. 4 % BERAS 3 % BERAS 4 % Dagens konventionella jordbruk i Sverige jämfört med resultat från BERAS gårdarna -24: Diagrammet visar kväveöverskottet och dess fördelning i form av urlakning som belastar havet samt avgång till luften i form av denitrifikation och ammoniak. Ammoniak som avges från jordbruket belastar också havet men indirekt via nedfall från luften. Kväveöverskottet från jordbruket är lika med de totala kväveförlusterna vid en antagen balans av det bundna kvävet i marken. Kväveöverskottet beräknades till 36 kg kväve per ha på de 12 BERAS-gårdarna. Detta är 55 % lägre än det genomsnittliga Svenska jordbrukets kväveöverskott på 79 kg per ha. Ammoniakförlusten från våra husdjur och stallgödsel kan beräknas till 3-4 % av det kväve som djuren avger beroende på vilken teknik som användes för lagring och spridning av stallgödsel. Förlusterna från marken består av en del som avgår till luften i form av miljöskadlig dikväveoxid och en del som urlakas och som i slutändan drabbar Östersjön. Beräkningar tyder på att urlakningen är 7 75 % lägre på BERAS-gårdarna vid en antagen oförändrad mäng organiskt bundet kväve i marken.

3 Vägval för östersjöregionens jordbruk Dagens jordbruk Konventionellt scenario Ekol. scenario % -1 N P N P N P -3-3 Gårds balans överskott kg/ha Fält balans överskott kg/ha Morgondagens jordbruk kan antingen innebära en ökning av kvävebelastningen från jordbruksmarken med 5 % om dagens konventionella jordbruk införs även i Estland, Lettland, Litauen och Polen eller alternativt (ERA scenario) en minskning med 5 % om hela regionen läggs om till ekologiskt kretsloppsjordbruk i enlighet med resultaten från BERAS-gårdarna. I det ekologiska scenariot med ekologiska kretsloppsgårdar uppstår inget fosforöverskott, vad det innebär i form av minskade fosforförluster från jordbruksmarken bör studeras vidare.

4 Matkassens effekt på Östersjön Scenarier baserat på BERAS projektet: - Kväveöverskottet per person skulle minska med 35 4 %, kväve läckaget skulle minska med ca 5 % och fosforöverskottet skulle försvinna i jordbruket om all mat kom från ekologiska kretsloppsgårdar. - Överskottet och läckaget av kväve per person skulle minska med ännu mer om vi ändrade kosten till mindre N surplus kött och mer vegetabilier per year regional -24 mat från ekologiska Sweden kretsloppsgårdar skulle enligt Järnastudien leda till 65 % mindre kväveförluster. - Emissioner av växthusgaser minskar med 1 % i det fösta steget med mat från BERASgårdar, med 2 % om maten dessutom är lokalproducerad och i steg två med 4 % om man minskar på andelen kött med 75 % och ökar vegetabilier. Steg två skulle också innebära en minskning av arealbehovet med 4 % om man också beaktar de importarealer som krävs för foderförsörjningen i det konventioneolla jordbruket Mat från dagens jordbruk Konventionell konsumtion baserat på BERAS jordbruk Alternativ mer vegetarisk konsumtion baserat på ekologiskt kretslopps jordbruk (Järna-studien) Conv agriculture -4 Sw ed. Consumption -4 based on BERAS farms Järna eco consumption based on BERAS farms N-surpl kg /capita N-surpl kg/ha N-surpl milj kg Sw Conv. consumption conv. food comp. -24 Conv. cons. Based on BERAS food Järna case based on BERAS food Rel-value Rel-value Rel-value 1) 2) Agr area milj 2,45 1, 4,76 1,94 1,7,69 Tot ha/capita,27 1,,53 1,94,19,69 Capita/ha 3,67 1, 1,93,52 5,29 1,44 N-surplus/capita 1, 14,63 8,36 N-surplus/ha 8 1, 26,32 42,52 N-surpl milj kg Sw 196 1, 123,63 71,36 Anm. 1) För konventionellt jordbruk tillkommer netto ytterligare ca 1 milj ha och dess miljöpåverkan som åtgår i andra länder för produktion av importfodermedel (fodersäd och soja) till den svenska animalieproduktionen. 2) Det krävs större areal per person med mat från BERAS jordbruk jämfört med konventionellt jordbruk beroende på större andel inhemskt eget foder, 2-3 % lägre produktion per ha samt ett lägre foderutbyte i en mer grovfoderbaserad (mer gräs och klöver) animalieproduktion.

5 Production of crop and animal products (total kt N) kt/year Agric. today Conv. Scen. ERA Scen. Veg Anim Dagens konventionella jordbruksmetoder enligt svensk modell (Agric. today) skulle kunna leda till en ökad produktion av vegetabiliska och animaliska livsmedelsprodukter om de i framtiden tillämpas även i Baltikum och Polen (Conv. Scen). Alternativet är en minskning av produktionen efter omläggning till ekologiskt kretsloppsjordbruk (ERA Scen.) räknat på samma totalareal utnyttjad åker. Kommentar: 1)Produktionen med mat från BERAS jordbruk blir lägre jämfört med konventionellt jordbruk när man som här utgår från samma areal utnyttjad åker. Den lägre produktionen beror på (1) större andel inhemskt eget foder (i det konventionella systemet är nettoarealen för produktion av importerat foder ej medräknad), (2) produktion av spannmål per ha är 2 3 % lägre i ekologisk produktion samt (3) foderutbytet är lägre i en mer grovfoderbaserad (mer gräs- och klöver-baserad) animalieproduktion jämfört med kraftfoderbaserad griskött- och fjäderfäköttproduktion. 2) Produktionen av livsmedel inom Östersjöregionen baserat på ett fullt genomfört kretsloppsjordbruk skulle dock väl motsvara konsumtionen genom användande av i dag ej utnyttjad åkermark. Stora arealer ej utnyttjad åker särskilt i Estland, Lättland och Litauen skulle åter kunna tagas i bruk men enligt ekologiska principer. Dagens överproduktion av livsmedel skulle också kunna undvikas istället för att som nu riskeras att öka.