Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år"

Britta Danielsson
för 7 år sedan
Visningar:

2 Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år -

3 Behov av mat: Om 25 år: 40% mer Om 40år: 70% mer The Food and Agriculture Organization (FAO) of the United Nations estimates that using long term population and income projections, global food production needs to increase more than 40% by 2030 and 70% by 2050, compared to average levels. OECD-FAO Agricultural Outlook

4 Att öka odlingsmarken är svårt. Få reserver. Svår konkurrens.

5 Odlad mark per capita, Nu nere i 0,2 hektar

6 VATTEN!!

7 tidsodling Konsumtion spannmål världen Ökning 20% på 10 år

11 Skördeutveckling Medel Sverige. Blått Medel eko Sverige. Rött

12 ANIMALIEPRODUKTIONEN Den utsätts för betydande kritik: Den är ineffektiv i försörjningskedjan, tänk om all fodersäd blev bröd! Den har stor klimatpåverkan, särskilt idisslare. Gödseln ger betydande utsläpp av kväve och fosfor. Det ligger mycket i denna diskussion- Men.

13 Köttkonsumtionen bara ökar 10-års perioder från 1980 till 2030

14 Erosion för bort mer jordmaterial än som hinner nybildas från berggrunden, globalt. Det betyder att matjorden minskar. Vi är på ett sluttande plan. Sverige är ganska förskonat men det finns. (bild Greppa Näringen) Motåtgärder: Odlingssystem Anpassad bearbetning. Skörderester

15 The Dust Bowl, USA 1930-talet

16 24 m2 per sekund förloras. Bebyggelse Förorening Erosion

17 Mer produktion Utan att öka areal Minskad miljöpåverkan Uthållighet Biologisk mångfald

18 Miljöutmaningar Kväve och fosfor Nödvändiga för livet men stör hav och natur Växthusgaser Koldioxid försurar också haven, ett stort problem Biologisk mångfald

19 Utmaningarna är många, men jag är faktiskt optimist Under en förutsättning att befolkningen inte fortsätter öka ohämmat. Vi har mer kunskap och teknik att utnyttja. Stark utveckling. Vi har kunniga och intresserade jordbrukare. Det finns dock ett problem: den kortsiktiga ekonomin är styrande i vårt samhälle.

20 KONKRET VAD KAN VI ARBETA MED? NÅGRA HUVUDPRINCIPER: HÅLLA MARKEN GRÖN HELST ÅRET OM VARIERA ODLINGEN HÖGA SKÖRDAR ÄR BRA FÖR MARK OCH MILJÖ ANPASSNING EFTER BEHOV, PRECISION SKONSAM BEARBETNING OCH KÖRNING

21 Flera trender går åt rätt håll. Fosforöverskott i mjölkproduktionen minskar. Kväveläckage minskar

22 Jordbrukets utsläpp av växthusgaser minskar Sverige totalt Sveriges jordbruk Sveriges kor och får Den näst nedersta stapeldelen

23 KRETSLOPP En hållbar utveckling har börjat Fosfor utvinnes från samhällets avfallsverk Blir en ren produkt att använda i foder och gödselmedel Ragnsells

24 Svensk växtodling kan bli Klimatpositiv Fossilfri (med kompensationstänkande till en början) Ännu bättre miljömässigt vad gäller kväve och fosfor Med bibehållen produktion Jordbruket jobbar med detta. Men det är viktigt få ut detta i samhället. Borde ge en marknadsfördel och kanske merpris.

25 Möjligheter som är på gång. Höjda skördar med lägre kostnad, uppbyggnad bördighet. Lägre insatser av bekämpning och drivmedel. Ökad mångfald på åkrar och i landskapet. Minskad miljöpåverkan (N,P, klimat) Möjligheter som kräver samhällsmedverkan, spelregler. Energiproduktion via halm eller grönmassa till biogas.

26 Tekniska möjligheter: Solceller för kväveenergi. Solceller blir allt bättre och billigare. En solcellsyta motsvarande en hygglig gårdsplan kan ge el för det kväve som behövs Halm för kväveenergi En ammoniakfabrik kan drivas med el. I princip behövs inte fossilenergi för kvävegödsel. Om mindre än fjärdedelen av halmen används för energi får man tillräckligt för det kväve som behövs. Behov av kemiska medel minskar Det finns all anledning minska på tveksamma kemiska medel. Odlingssystem och precisionsteknik och inte minst växtförädling. Ny precisionsförädling ger stora möjligheter. Biologiska samspel och metoder Bättre utnyttjande av biologiska samspel och biotekniska analysmöjligheter. Maskiner och precision. Vi har en intensiv utveckling vad gäller maskiner och precisionsteknik

Men konkurrenskraft och ekonomi är vår största fråga. Dock Om det lönar sig? Räkna, både ekonomi och ekologi Se på alternativ. Tänk utveckling Resultat Ekonomi Andel Mångfald Höstbevux.

27 Men konkurrenskraft och ekonomi är vår största fråga. Dock Om det lönar sig? Räkna, både ekonomi och ekologi Se på alternativ. Tänk utveckling Resultat Ekonomi Andel Mångfald Höstbevux. Bekämpning Kolbalans Drivmedel N-utlak. Klimatgas Extern skilln. kr/ha stråsäd index mark skillnad Index kg C/år l/ha år skillnad m mull+bio bioenergi % % kr/växtf dos/år kg/ha kgco2e/ha kwh/ha Basläge 0 0, Nytt läge 0 1, Diff ,8 50 0, ,5-5, Därav C till 280,68 Diff Påverkan på skörden % övr Nförl 4 Insats kwh 2291 Efter 5år 2,3 Korr Nbal 22 Biogas kwh 5015 Efter 30år 12,7

28 RÄKNA PÅ DET Vi återkommer om det

Relevanta dokument

www.framtidsodling.se Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år - Behov av mat: Om 25 år: 40% mer Om 40år: 70% mer The Food and Agriculture Organization (FAO) of the