- PDF Gratis nedladdning

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download ""

Ulf Pettersson
för 5 år sedan
Visningar:

3 Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år -

4 Behov av mat: Om 25 år: 40% mer Om 40år: 70% mer The Food and Agriculture Organization (FAO) of the United Nations estimates that using long term population and income projections, global food production needs to increase more than 40% by 2030 and 70% by 2050, compared to average levels. OECD-FAO Agricultural Outlook

5 Att öka odlingsmarken är svårt. Få reserver. Svår konkurrens.

6 Peak farmland, kanske mer ödesmättat än Peak oil. Peaking farmland: extent of global arable land and permanent crops, , and our projection for Ausubel, Wernick, & Waggoner (2013) 5 Visserligen finns mycket gräsmark, men det finns ju skäl till att det inte är odlat: För stenigt och brant För tunt jordlager För torrt

7 Odlad mark per capita, Nu nere i 0,2 hektar

8 tidsodling Konsumtion spannmål världen Ökning 20% på 10 år

12 Skördeutveckling Medel Sverige. Blått Medel eko Sverige. Rött

13 ANIMALIEPRODUKTIONEN Den utsätts för betydande kritik: Den är ineffektiv i försörjningskedjan, tänk om all fodersäd blev bröd! Den har stor klimatpåverkan, särskilt idisslare. Gödseln ger betydande utsläpp av kväve och fosfor. Det ligger mycket i denna diskussion- Men.

14 Köttkonsumtionen bara ökar 10-års perioder från 1980 till 2030

15 Erosion för bort mer jordmaterial än som hinner nybildas från berggrunden, globalt. Det betyder att matjorden minskar. Vi är på ett sluttande plan. Sverige är ganska förskonat men det finns. (bild Greppa Näringen) Motåtgärder: Odlingssystem Anpassad bearbetning. Skörderester

16 The Dust Bowl, USA 1930-talet

17 24 m2 per sekund förloras. Bebyggelse Förorening Erosion

18 Mer produktion Utan att öka areal Minskad miljöpåverkan Uthållighet Biologisk mångfald

19 Miljöutmaningar Kväve och fosfor Nödvändiga för livet men stör hav och natur Växthusgaser Koldioxid försurar också haven, ett stort problem Biologisk mångfald

20 Utmaningarna är många, men jag är faktiskt optimist Under en förutsättning att befolkningen inte fortsätter öka ohämmat. Vi har mer kunskap och teknik att utnyttja. Stark utveckling. Vi har kunniga och intresserade jordbrukare. Det finns dock ett problem: den kortsiktiga ekonomin är styrande i vårt samhälle.

21 KONKRET VAD KAN VI ARBETA MED? NÅGRA HUVUDPRINCIPER: HÅLLA MARKEN GRÖN HELST ÅRET OM VARIERA ODLINGEN HÖGA SKÖRDAR ÄR BRA FÖR MARK OCH MILJÖ ANPASSNING EFTER BEHOV, PRECISION SKONSAM BEARBETNING OCH KÖRNING

22 Flera trender går åt rätt håll. Fosforöverskott i mjölkproduktionen minskar. Kväveläckage minskar

23 Jordbrukets utsläpp av växthusgaser minskar Sverige totalt Sveriges jordbruk Sveriges kor och får Den näst nedersta stapeldelen

24 KRETSLOPP En hållbar utveckling har börjat Fosfor utvinnes från samhällets avfallsverk Blir en ren produkt att använda i foder och gödselmedel Ragnsells

25 Möjligheter som är på gång. Höjda skördar med lägre kostnad, uppbyggnad bördighet. Lägre insatser av bekämpning och drivmedel. Ökad mångfald på åkrar och i landskapet. Minskad miljöpåverkan (N,P, klimat) Möjligheter som kräver samhällsmedverkan, spelregler. Energiproduktion via halm eller grönmassa till biogas.

26 Svensk växtodling kan bli Klimatpositiv Fossilfri (med kompensationstänkande till en början) Ännu bättre miljömässigt vad gäller kväve och fosfor Med bibehållen produktion Jordbruket jobbar med detta. Men det är viktigt få ut detta i samhället. Borde ge en marknadsfördel och kanske merpris.

27 Tekniska möjligheter: Solceller för kväveenergi. Solceller blir allt bättre och billigare. En solcellsyta motsvarande en hygglig gårdsplan kan ge el för det kväve som behövs Halm för kväveenergi En ammoniakfabrik kan drivas med el. I princip behövs inte fossilenergi för kvävegödsel. Om mindre än fjärdedelen av halmen används för energi får man tillräckligt för det kväve som behövs. Behov av kemiska medel minskar Det finns all anledning minska på tveksamma kemiska medel. Odlingssystem och precisionsteknik och inte minst växtförädling. Ny precisionsförädling ger stora möjligheter. Biologiska samspel och metoder Bättre utnyttjande av biologiska samspel och biotekniska analysmöjligheter. Maskiner och precision. Vi har en intensiv utveckling vad gäller maskiner och precisionsteknik

32 CropSat 6/ /CropSAT.jpg

33 FramtidsOdling NOLLRUTOR. Kvävemista

34 FramtidsOdling PILOTRUTA ett litet gårdsförsök Här kväve i tillägg till gårdens giva

Men konkurrenskraft och ekonomi är vår största fråga.

Räkna, både ekonomi och ekologi Se på alternativ.

kr/ha stråsäd index mark skillnad Index kg C/år l/ha år

kgco2e/ha kwh/ha Basläge 0 0,8 0 105 1495 0 Nytt läge 0 1,5

40 Men konkurrenskraft och ekonomi är vår största fråga. Dock Om det lönar sig? Räkna, både ekonomi och ekologi Se på alternativ. Tänk utveckling Resultat Ekonomi Andel Mångfald Höstbevux. Bekämpning Kolbalans Drivmedel N-utlak. Klimatgas Extern skilln. kr/ha stråsäd index mark skillnad Index kg C/år l/ha år skillnad m mull+bio bioenergi % % kr/växtf dos/år kg/ha kgco2e/ha kwh/ha Basläge 0 0, Nytt läge 0 1, Diff ,8 50 0, ,5-5, Därav C till 280,68 Diff Påverkan på skörden % övr Nförl 4 Insats kwh 2291 Efter 5år 2,3 Korr Nbal 22 Biogas kwh 5015 Efter 30år 12,7

41 Se på helheten Räkna på alternativ, ekonomi + ekologi Utnyttja den kunskap som finns. Anpassa efter fält och årsmån. Fältspecifika observationer/mätningar

42 En av min fars trägubbar med motiv från början 1900-talet. Tack för mig! Det finns lite tilläggsbilder efter denna.

44 greengard.wordpress.com

49 Man har talat om klimatfrågan i ett par decennier. Men vi har inte minskat utsläppen, bara minskat ökningen. Vi skulle behöva sluta med all utvinning av fossil energi NU. men i stället pågår prospektering och utveckling som aldrig förr.

51 Sveriges utsläpp av växthusgaser , Naturvårdsverket

52 SVERIGES UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER 2013, ENL RAPPORT TILL IPCC Från jordbruket, ungefär hälften är från djurhållning, mest idisslare TRANSPORT INDUSTRI EL+V JBR AVF. INT TRANSPM

53 Man plöjer ca 0,3 hektar per dag 3 dagsverken för 1 hektar Vad kostar ett dagsverke i dag?

54 Global agricultural land use today Rött är odlad mark, grönt är gräsmark. Det finns faktiskt nästan dubbelt så mycket gräsmark som odlad mark i världen. Vad skulle folket i de gröna betesområdena leva av utan djur?

Utveckling precisionstänkande Mångfald Klimatpositivt fossilfritt Optimering i

58 Mot horisonten vad finns där? Odlingssystem Nya möjligheter - Conservation Brukningssystem Ny teknik Utveckling precisionstänkande Mångfald Klimatpositivt fossilfritt Optimering i dag Grödor sorter priser Gödsla rätt, bekämpa rätt, bearbeta rätt Kostnadseffektivitet Anpassning Göte Bertilsson, FramtidsOdling

59 Jaga skördebromsar Markkartan, markstrukturen, livet i marken, fältstruktur, packning, dränering Jaga fältinformation. Den är specifik för dina fält. Eller odlar du medeltalet? Tidgare skördar och analyser, nollrutor för bestämning kväveleverans Anpassa efter årsmån Precisionsodling, sensorer, kväveprognoser, mätmetoder, nollrutor.

60 Biodiversitet, mångfald. Många arter och hela ekosystem sitter trångt. Människan har blivit för dominerande. Men inte minst jordbruket kan göra en hel del för att förbättra läget.

61 Spannmål är störst men oljeväxter, frukt och grönsaker ökar. Global harvested area by crop category, Alston, Babcock, and Pardey [eds.] (2010)

62 FORTS: Hållbar Intensifiering: si2016 Peak soil KÖTT MARK DUST BOWL

63 Cropland 1412 miljoner ha Bete 3377 miljoner ha

64 tidsodling Konsumtion spannmål världen Ökning 20% på 10 år

67 Ja, det är ett problem som behöver diskuteras och föras ut i samhällsdiskussionen. Men tills vidare får vi göra vad vi kan med Win-Win metoder. Dokumentation på :

69 Peak farmland, kanske mer ödesmättat än Peak oil. Peaking farmland: extent of global arable land and permanent crops, , and our projection for Ausubel, Wernick, & Waggoner (2013) 5 Visserligen finns mycket gräsmark, men det finns ju skäl till att det inte är odlat: För stenigt och brant För tunt jordlager För torrt

70 FramtidsOdling 3 stora diskussionspunkter om vår framtid på planeten: 1. Hur försörja en ökande befolkning 2. Planetens gränser (Planetary boundaries. 3. The great acceleration Göte Bertilsson Inom ramen av FramtidsOdling Dave Servin, Lars Törner, Göte Bertilsson

71 The great acceleration, Övre rad: befolkning, GDP, investering, CO2, N2O, metan Den tjockare blå linjen ligger vid år1950.

72 FramtidsOdling Hållbar Intensifiering Bra för ekonomi Bra för miljö Göte Bertilsson Inom ramen av FramtidsOdling Dave Servin, Lars Törner, Göte Bertilsson Prof. Sten B Nilsson (KSLA, IIASA) har välvilligt låtit oss använda vissa bilder

Relevanta dokument

Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år

Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år - Behov av mat: Om 25 år: 40% mer Om 40år: 70% mer The Food and Agriculture Organization (FAO) of the United Nations estimates