Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många)

Transkript

1 Växtodling Nyckeltalen växtodling (många) Hög jämn skörd över åren (precisionsodling, sort, dränering, växtskydd...) Effektivt N utnyttjande Effektivt utnyttjande av N i organiska gödselmedel Låg insats av drivmedel / ha Ökad mullhalt för kolinlagring och markvård Begränsad bearbetning på mulljordar Klimatsmart gödsel Lågt NO3-läckage (förhindra N2O-förluster) 1

2 Klimatpåverkan (potentiell) per kg producerad vårkorn. Källa, Elmquist, 2005 Utsäde Handels- Fält- Tork Lustgas-em. Lustgas-em. produk- gödsel- operat- från från tion prod. ioner mark vattendrag Kväve viktig klimatfråga! Skörd per hektar N- effektivitet N per ton skörd Andel utnyttjat NH4-N från organisk gödsel Andel klimatsmart gödsel Kontrollerande Lärande (extern rapp.) Lärande Lärande Kontrollerande Rapportering (lärande och mobilisering) 2

3 N effektivitet, N kg / ton skörd spannmål N kg/ton skördad gröda Andel utnyttjat NH4-N från organisk gödsel Risk för stora förluster av NH4-N vid spridning av stallgödsel Teknikval, tidpunkt, grödval viktigt 30 m 3 = kg amm. N cirkulerad gödsel ger en uthållig växtnärings- energi- och klimateffekt 80% utnyttjande jämfört med 40% sparar 24 kg N / ha 3

4 Energi och klimat Drivmedel (ex.diesel per hektar *) Liter eldningsolja/liter borttorkat vatten (kwh/liter borttorkat) Lärande Lärande *) per brukad areal Reducerad bearbetning kan minska användningen av drivmedel (med plog) ( reducerad ) S.betor, ton / ha diesel /ha H.vete, ton / ha 8,9 8,0 diesel /ha Korn, ton / ha 5,3 6,6 diesel /ha Med precisionsodling undviker vi dubbelkörning 4

5 Relativa påverkan jmf total svenskt bidrag Källa, Elmquist, 2005 Stor Gris 5

6 Fokusområden Gris Högt kväveutnyttjande God djurhälsa Hög och jämn produktion Effektivt foderutnyttjande Viktiga nyckeltal Smågris: Producerade smågrisar per årssugga Fördela suggans resursanvändning! Slaktgris: Daglig tillväxt g/dag. Dödlighet %. MJ foder per kg tillväxt. 6

7 Kväveeffektivitet % Utnyttja Greppa Näringen. Kväveeffektivitet = produktionseffektivitet Bild från: Greppa Näringens praktiska råd nr. 17:1 Mjölk och nötkött 7

8 Några att fokusera på! Med klimatglasögon Mjölk! Inkalvningsålder, månader Producerad mängd ECM, kg Andel levererad mjölk, % Kalvdödlighet, % Rekryteringsprocent, % 8

9 Kött Kalvdödlighet % Antal avvanda kalvar/betäckt hondjur st Tillväxt g/dag (uppfödningstid) Foderutnyttjande kg ts/kg slaktvikt. Inkalvningsålder, bakgrund! Nyckeltal Inkalvningsålder i månader (mjölk och köttproduktion) Klimatanknytni ng Genom att kalva in vid en tidigare ålder har mindre foder, energi mm gått åt. Dessutom mindre metan från fodersmältningen. Mindre foder, plats, arbete mm ger bättre lönsamhet, för dikobesättningen kan det betyda stora kostnader att ha en utdragen kalvningssäsong. Kokontrollen, egna noteringar, KAP Ekonomisk anknytning Var hittar man data? Täljare Kalvningsdatum-födelsedatum (= antal dagar) Nämnare 30,4 (= genomsnittsdagar/månad) Hur analyseras 24 månader anses optimalt, kan få vara högre vid utnyttjande av talet naturbetesmarker mm. Jämförelsetal? Finns i kokontrollen och i litteratur, 28,1 månader medel i kokontrollen 2011/2012 Förbättringspot Variationen i mjölkbesättningar är stor från månader median senaste ential och kontrollår var 27,8, ett genomsnitt för köttraskorna visar på 27,7 månader. variation Önskvärt är att alla väger mäter sina kvigor för att kunna visa på att de kan vara färdiga vid 24 månader. Osäkerhet Mycket säkert, kan fås fram i Kokontroll, KAP. Födelse och kalvning skall registreras i stalljournal! Inkalvningsvikten är däremot mycket osäker. 9

10 Inkalvningsålder -bra exempel på klimat och ekonomi Sänkt inkalvningsålder uträkningar Maria Fermvik och Carin Clason Inkalvningsvikt 580 kg 27 mån 24 mån ger kr/år och minskade utsläpp av klimatgaser med 15 ton CO2-ekv, motsvarande 5 bilars utsläpp 10

11 Kostnad i klimat och kronor En månads kortare eller längre kviguppfödning= kr låt oss säga 425 kr och 188 kg C0 2 -e 50 kvigor minskning 1 månad= kronor och nästan 6 ton C0 2 -e 11