INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING

Transkript

1 2006 dikor

2 INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i dikalvsproduktionen krävs att korna har god fertilitet och att kalvarna inte bara överlever utan även växer bra fram till avvänjningen. Det förutsätter kor med goda modersegenskaper och som ges näringsmässigt bra förutsättningar. De rörliga kostnaderna för kon ska dessutom vara så låga som möjligt för att totalekonomin ska bli god. Intressanta nyckeltal i dikalvsproduktionen bör därför avspegla alla ovanstående egenskaper. Att beräkna nyckeltal är ett bra sätt att få kunskap om nuläget i produktionen. Om beräkningarna dessutom görs årligen får man en jämförelse mellan olika produktionsår. Extra intressant blir det om man även sätter ett mål inför kommande år. Nyckeltal väcker många frågor och de ger lätt upphov till diskussioner, som i sin tur leder till förslag på förändringar. Förändringar som ska leda till en förbättring av det ekonomiska resultatet. Det går med fördel att samlas kring nyckeltal i s.k. utvecklingsgrupper. Diskussioner med kollegor är uppskattade och det finns också möjlighet att inom gruppen jämföra sig med varandra. Det sistnämnda ger för många en extra dimension i arbetet. Här följer en presentation av intressanta nyckeltal i dikalvsproduktionen. För varje nyckeltal finns också föreslag på punkter att diskutera. En speciell blankett finns framtagen för redovisning av nyckeltalen. På blanketten finns även möjlighet att visa hur förändringar i nyckeltalen påverkar det ekonomiska resultatet. HELENA STENBERG LENA WIDEBECK Taurus är slakteriernas (Swedish Meats, Avelspoolen och KLS), Svensk Mjölk och LRF:s utvecklingsbolag för nötköttsrådgivning. Mer information om Taurus hittar du på hemsidan 02 INLEDNING PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR

3 DIKOR Sju ekonomiskt intressanta nyckeltal Betäckta hondjur Målet bör vara att så många som möjligt av de kor och kvigor som betäckts ska vara dräktiga och föda en kalv under året. Avvanda kalvar per betäckt hondjur Kalvningen ska förhoppningvis ge en levande och så småningom avvand kalv. Avvänjningsvikt Vikten på kalven avgör betalningen. Korna bör avvänja så tunga kalvar som möjligt. Kalvningsintervall Långa kalvningsintervall förskjuter kalvningstidpunkten och gör korna mer ineffektiva. Rekryteringsprocent Kvigan är en investering för framtiden som samtidigt kostar pengar i uppfödningen. Rörlig kostnad per ko Den rörliga kostnaden per ko används i beräkningarna för att värdera effekten av en förbättring av produktionsnyckeltalen. Kalvningsperiodens längd En utdragen kalvningssäsong är arbetskrävande och ger kalvar som varierar i storlek och vikt. Både kalvar, ungdjur och kor blir svåra att hålla i enhetliga utfodringsgrupper. Så beräknas nyckeltalen Betäckta hondjur Definition: Antal betäckta eller seminerade kvigor och kor som finns i besättningen den 1 januari det år som nyckeltalen ska beräknas för. Anges i antal. Avvanda kalvar per betäckt hondjur Definition: Antalet avvanda kalvar dividerat med antalet betäckta kor och kvigor. Anges i antal med två decimaler. Avvänjningsvikt Definition: Summan av avvänjningsvikterna för alla kalvar som avvants under året dividerat med antalet. Anges i jämnt antal kilo. Kalvningsperiodens längd Definition: antalet dagar från första till sista kalvning i besättningen under året. Anges i jämnt antal dagar. PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR BERÄKNING Kalvningsintervall Definition: Summan av alla kors kalvningsintervall dividerat med antalet kor. Kalvningsintervall är antalet månader mellan en kos två senaste kalvningar. Anges i månader med en decimal. Rekryteringsprocent Definition: Antalet kvigor som kalvat under året dividerat med totala antalet kalvningar. Anges i jämnt antal procent. Rörlig kostnad per ko Definition: Summan av kostnaderna för grovfoder, bete, kraftfoder, mineraler, strö, tjur eller semin samt övrigt (klövverkning, veterinär, öronbrickor mm) Inga kostnader för byggnader eller arbete tas med. Inte heller några räntekostnader eller kostnad för rekrytering (se avsnitt Sätt kronor och ören på nyckeltalen ). Anges i jämnt antal kronor. 03

4 TOLKNING DIKOR AV NYCKELTAL 04 TOLKNING PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR

5 DIKOR Så tolkas nyckeltalen Betäckta hondjur Avvanda kalvar per betäckt hondjur Är antalet hondjur anpassat till gårdens förutsättningar? Beakta både areal, åker och beten samt byggnader. Finns det betäckta hondjur som inte är avsedda att kalva ( slaktdjur) i besättningen? Ibland betäcks kor och kvigor avsedda för slakt av olika anledningar ändå. Finns några sådana kvar i besättningen den 1/1 ska dessa inte räknas. Det är enbart betäckta hondjur avsedda att kalva som ska vara med. Diskutera varför slaktdjuren betäcks? Är korna dräktighetsundersökta? Om nej, diskutera kostnaderna med att övervintra tomma kor. Diskutera när och hur en dräktighetsundersökning är lämplig att genomföra i besättningen. Finns det höstkalvande kor i besättningen? Om ja, diskutera hur dessa ska behandlas vid beräkningen av nyckeltal. Låt november- och decemberkalvande kor ingå i nästa års kalvomgång. För september- och oktoberkalvande kor är det bättre att beräkna separata nyckeltal för denna grupp. Brytpunkten bör då inte vara årsskiftet. Vad är huvudorsaken till en siffra under 1? Beror resultatet på att tomma kor har övervintrats eller på att kalvarna dör? En siffra över 1 visar på en hög tvillingfrekvens. När dör kalvarna? I samband med förlossningen eller senare under uppfödningen? Beror dödligheten på hög tvillingfrekvens? Diskutera vid behov rutinerna i samband med kalvning t ex var kalvningarna sker och om kalvningarna övervakas. Diskutera även vad dödfödslarna beror på t ex fellägen och /eller svåra förlossningar och kornas/kvigornas storlek och kondition. I samband med det sistnämnda är det lämpligt att även diskutera utfodringsstrategier kring kalvning. Diskutera även hur avelstjuren väljs ut både med avseende på ras och individ? Förekommer dödfödslarna både på kvigor och kor? Om kalvarna dör senare under uppfödningen kan följande diskuteras. Dör kalvarna innan de kommit ut på bete eller efter? Är kalvarna svaga redan när de föds för att sedan dö efter några dagar/veckor? Får de nyfödda kalvarna i sig råmjölk? Diskutera även selen och E-vitamin tillförseln, om?, när? och hur?. Är någon/några döda kalvar obducerade? Är/ har veterinär varit inkopplad? Beror dödlighet på bete på olyckshändelser? Oländig terräng? Förgiftningar? PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR TOLKNING 05

6 TOLKNING DIKOR AV NYCKELTAL Avvänjningsvikt Är resultatet rimligt utifrån ras/raskombination i besättningen. Jämför t ex avvänjningsvikten med den dominerande rasens 200 dagars vikt i KAP. Diskutera könsfördelningen på kalvarna. Kvigkalvar väger i genomsnitt mindre än tjurkalvar. Hur hög är tvillingfrekvensen? Tvillingar väger i genomsnitt mindre än enfödda kalvar. Hur hög är rekryteringsprocenten i besättningen? Finns det många förstakalvare i förhållande till kor sjunker avvänjningsvikten. Diskutera även kornas näringsförsörjning. Betenas avkastning och beläggningsgrad har betydelse här. Diskutera avvänjningstidpunkten för kalvarna. Hur gamla är de vid avvänjning? Utfodras kalvarna på betet? Avvänjs alla kalvar samtidigt oavsett födelsedatum? Diskutera avelsmålet i besättningen? Är rasvalet optimalt för gårdens förutsättningar? Finns t ex kornas mjölkproduktion med i avelsmålet? Kalvningsperiodens längd Vilken är den önskade/optimala kalvningstidpunkten i besättningen? Finns höstkalvare i besättningen bör de november och december kalvande korna räknas med i kalvningsperioden för nästkommande år (se resonemang under antalet betäckta kor ovan). Diskutera fördelar och nackdelar med koncentrerad kalvning. Fördelar är t ex koncentrerad arbetstopp, högre genomsnittlig avvänjningsvikt och jämnare kalvgrupper (plus både vid försäljning och vid egen vidareuppfödning). Nackdelar kan vara ett ökat utrymmesbehov då fler kalvningsboxar behövs och en koncentrerad arbetstopp kan även i vissa företag vara en nackdel. Diskutera rutinerna för betäckningstjurarna i besättningen. Hur många kor per tjur? Ålder på tjurarna? När släpps respektive tas tjurarna ifrån? Diskutera vilken kondition korna har vid betäckning? Är det någon speciell grupp av kor som kalvar senare, t ex andrakalvare (blivit dräktiga sent som första kalvare)? Diskutera då utfodringsrutinerna för denna grupp. Diskutera tjurens kondition då betäckningssäsongen börjar. Motion, rätt utfodring samt klövvård är viktigt. Hur många dagar har besättningen mellan tjursläpp och kalvning? Det senare är ett mått på hur snabbt tjuren kommer igång att jobba efter släpp till korna. Diskutera utslagningsstrategi för korna. Betäcks de kor som släpat efter året innan om? Dräktighetsundersöks korna så man vet om de har blivit dräktiga sent? 06 TOLKNING PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR

7 DIKOR Kalvningsintervall Diskutera nackdelarna med ett långt kalvningsintervall t ex att kalvningstidpunkten förskjuts och att kostnaden för kon per kalv ökar. Diskutera betäckningsrutinerna. Används semin eller betäckningstjur eller både och? Får de seminerade korna längre kalvningsintervall? När släpps respektive tas tjurarna bort? Hur många kor/betäckningstjur? Diskutera kornas kondition vid kalvning. I samband med detta diskuteras även utfodringsstrategin runt kalvning. Vad händer med kor som tar sig dräktiga sent? Diskutera tjurens kondition då betäckningssäsongen börjar. Motion, rätt utfodring samt klövvård är viktigt. Hur många dagar har besättningen mellan tjursläpp och kalvning? Det senare är ett mått på hur snabbt tjuren kommer igång att jobba efter släpp till korna. Rörlig kostnad per ko Diskutera gårdens kostnader för de aktuella posterna. Finns det inga exakta siffror så gör rimliga generella uppskattningar. Hjälp kan fås från t ex Taurus dikokalkyl på Den rörliga kostnaden per ko kan även fås genom att de ekonomiska nyckeltalen baserade på bokföringsuppgifter beräknas. I sista hand kan en generell kostnad användas för att åskådliggöra vad en förändring i nyckeltalen innebär ekonomiskt. En rimlig kostnad ligger mellan och kronor per ko och år. Rekryteringsprocent I vilken fas befinner sig besättningen? Utökning? Minskning? Stadig? Det är naturligt med en hög rekryteringsprocent vid en utökning medan en hög rekrytering i en stadig fas bör diskuteras. Är besättningen en avels- eller bruksbesättning? I avelsbesättningen strävar man ofta efter en högre rekryteringsprocent för att nå ett snabbare avelsframsteg. Diskutera för- och nackdelar med en hög rekryteringsprocent ( 30 % och uppåt) Fördelar med en hög rekrytering är t ex snabbare avelsframsteg, snabbare få en mer enhetlig kogrupp, kunna satsa på slakt av ungkor istället för kvigor. Nackdelar är t ex ökad risk för kalvningsproblem och därmed även en ökad arbetsinsats, ökad kostnad för uppfödning av rekryteringsdjur och lägre avvänjningsvikter på kalvarna. Diskutera avelsmålet i besättningen. Hur väljer man ut de kvigor som ska betäckas? Stämmer urvalsprocessen med avelsmålet? PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR TOLKNING 07

8 PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR Gårdsnamn: Brukare: SE-nr: NYCKELTAL ÅR Nuläge Mål Jämför Antal betäckta hondjur den 1/1 Avvanda kalvar/betäckt hondjur Avvänjningsvikt, kg Kalvningsperiodens längd, dagar Kalvningsintervall, mån Rekrytering % Rörlig kostnad per ko och år, kr VAD BETYDER DINA NYCKELTAL I PENGAR? Nuläge Rörlig kostnad per kg avvand kalv kr/ko/år / mån x / kalvar = Kostnad kr per kg avvand kalv och år OM DU NÅR UPPSATTA MÅL: Antal avvanda kalvar / mån x / kalvar = Avvänjningsvikt / mån x / kalvar = Kalvningsperiodens längd / mån x / kalvar = Kalvningsintervall / mån x / kalvar = Rekrytering kvigor x kr/ kor kr/ko kr/ko/år / / mån x kalvar = Rörlig kostnad per ko & år / mån x / kalvar = BESLUTADE ÅTGÄRDER NÄSTA AVSTÄMNING GÖRS 08 BLANKETT PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR

9 DIKOR Sätt kronor och ören på nyckeltalen Vi har valt en metod som ofta används utomlands för att visa vad en förändring av ett nyckeltal egentligen är värt i pengar. Man utgår från den rörliga kostnaden för en diko i besättningen eftersom den är ett bra mått på vad kalven kostar att producera. Sedan fördelas kostnaden för dikon på varje kilo avvand kalv. Kostnaden för att producera ett kilo avvand kalv påverkas av allt vi mäter i nyckeltalen, såsom Inte dräktiga, men betäckta kor Kalvningsintervall och kalvningsperiodens längd, Antal avvanda kalvar och deras avvänjningvikt Rekryteringsprocent Det följande exemplet visar vad kostnaden är i nuläget för att producera ett kilo avvand kalv och hur förbättringar i de olika nyckeltalen påverkar det ekonomiska resultatet. Nyckeltal nuläge: mål Antal betäckta kor den 1/1: 50 Antal avvanda kalvar: Avvänjningsvikt: 285 kg 295 kg Kalvningsperiodens längd: 105 dagar 84 dagar Kalvningsintervall: 12,3 månader 12,0 månader Rekrytering: 20 % 10 % Rörliga kostnader per ko och år: 4500 kr 4300 kr Nuläge Kostnaden för att producera 1 kg avvand kalv med gårdens nuvarande resultat är 17:90. Kostnaden beräknas genom att ta rörlig kostnad per ko och dividera med antal kilo avvand kalv per ko och år. Antal kilo avvand kalv per ko och år påverkas av: avväjningsvikt kalvningsintervall antal avvanda kalvar 4500 kronor /12,3 mån x 45/50 kalvar = 17:90 avvänjningvikt kalvningsinterv avvanda kalvar Kostnad/kg kalv 4500/285 x 12/12,3 x 45/50 = 17:90 PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR KRONOR OCH ÖREN 09

10 DIKOR Mål Antalet avvanda kalvar Om andelen antalet avvanda kalvar ökar från 45 till 48 blir kostnaden för att producera 1 kg kalv 16:80. avvänjningvikt kalvningsinterv avvanda kalvar Kostnad/kg kalv förbättring 4500/285 x 12/12,3 x 48/50 = 16:80 kr/kg + 1:10 kr/kg Avvänjningvikt Om avvänjningsvikten höjs från 285 till 295 kg med hjälp av andra åtgärder än att kalvningsperioden förkortas blir kostnaden för att producera 1 kg kalv 17:30 kr. avvänjningvikt kalvningsinterv avvanda kalvar Kostnad/kg kalv förbättring 4500/295 x 12/12,3 x 45/50 = 17:30 kr/kg + 0:60 kr/kg Kalvningsperiodens längd Om kalvningsperiodens längd förkortas från 105 till 84 dagar kan avvänjningsvikten förväntas öka till 295 kg och kostnaden för att producera 1 kg kalv blir 17:30. avvänjningvikt kalvningsinterv avvanda kalvar Kostnad/kg kalv förbättring 4500/295 x 12/12,3 x 45/50 = 17:30 kr/kg + 0:60 kr/kg Kalvningsintervall Om kalvningsintervallet förkortas från 12,3 till 12,0 månader blir kostnaden för att producera 1 kg kalv 17:50 kr. avvänjningvikt kalvningsinterv avvanda kalvar Kostnad/kg kalv förbättring 4500/285 x 12/12,0 x 45/50 = 17:50 kr/kg + 0:40 kr/kg Rekryteringsprocent Merkostnaden för att rekrytera ett djur har beräknats till kronor utifrån skillnaden mellan livvärdet och slaktvärdet på kvigan. NULÄGE: 10 rekryteringsdjur x kr= kr Kostnaden per ko blir /50= 575 kr Kostnaden per kg avvand kalv blir 575 kronor /12,3 mån x 45/50 kalvar = 2:28 kr MÅL: 5 rekryteringsdjur x kr= kr Kostnaden per ko blir 14375/50= 287,50 kr Kostnaden per kg avvand kalv blir 287,5 kr/ko /12,3 mån x 45/50 kalvar = 1:14 kr Om rekryteringsprocenten sänks från 20 % till 10 % sänks kostnaden för att producera 1 kg kalv med 1:14 kr/kg, från 17:90 till 16:76. Rörliga kostnader per ko Om kons rörliga kostnader sänks med 200 kr blir kostnaden per kg avvand kalv 17:10 kr. 17,1 kr/kg avvand kalv d v s + 0,8 kr/kg avvand kalv avvänjningvikt kalvningsinterv avvanda kalvar Kostnad/kg kalv förbättring 4300/285 x 12/12,3 x 45/50 = 17:10 kr/kg + 0:80 kr/kg Till slut Om besättningen i exemplet lyckas att nå alla sina mål kan reduceringen i rörlig kostnad per kg avvand kalv bli så stor som runt 4 kronor vilket motsvarar en ökad intäkt per ko på runt 1000 kronor. För att nå uppsatta mål krävs insatser. Då målen sätts måste insatsernas storlek och kostnad finnas med i resonemanget. Beräkningarna ovan visar dock att det finns ekonomiskt utrymme för att göra insatser för att förbättra produktionsresultatet. 10 BLANKETT PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR

11 PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR Gårdsnamn: Dikogården Brukare: Karl Gustafsson SE-nr: NYCKELTAL ÅR 2006 Nuläge Mål Jämför Antal betäckta hondjur den 1/ Avvanda kalvar/betäckt hondjur 0,90 0,96 +0,06 Avvänjningsvikt, kg kg Kalvningsperiodens längd, dagar dagar Kalvningsintervall, mån 12,3 12,0-0,3 månader Rekrytering % % Rörlig kostnad per ko och år, kr kr VAD BETYDER DINA NYCKELTAL I PENGAR? Nuläge Rörlig kostnad per kg avvand kalv 4500 kr/ko/år / 12.3 mån x 45 / 50 kalvar = Kostnad kr per kg avvand kalv och år 17:90 OM DU NÅR UPPSATTA MÅL: Antal avvanda kalvar / 12.3 mån x 48 / 50 kalvar = 16:80 Avvänjningsvikt / 12.3 mån x 45 / 50 kalvar = 17:30 Kalvningsperiodens längd / 12.3 mån x 45 / 50 kalvar = 17:30 Kalvningsintervall / 12.0 mån x 45 / 50 kalvar = 17:50 Rekrytering 5 kvigor x 287,5 kr/ 50 kor 287,5 kr/ko 287,5 kr/ko/år / / 12.3 mån x 45 / 50 kalvar = 1:14 16:76 Rörlig kostnad per ko & år / 12.3 mån x 45 / 50 kalvar = 17:10 BESLUTADE ÅTGÄRDER Dräktighetsundersök alla betäckta hondjur. Ta bort avelstjuren efter 3 månader. NÄSTA AVSTÄMNING GÖRS 2008 PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR KRONOR OCH ÖREN 11

12