Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa

Transkript

1 Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa HPM Djurhälsokostnader 1.41 Managementverktyg för mjölkföretaget Håkan Landin, Svensk Mjölk AB & Djurhälsan i Härjedalen HB Djurvälfärds & Utfodringskonferensen, Linköpings Konsert och Konferens 1-2 september 2010

2 Varför räkna på djurhälsa? Beslutsunderlag 1. Behandla eller inte 2. Slå ut / seminera 3. Investera 4. Ändra arbetsrutiner Pengar motiverar och utvärderar Två centrala frågor Vad kostar det när en ko blir sjuk? Vad kan man tjäna på att förebygga sjukdom?

3 Besättnings specifikt Nästan rätt Tidskrävande Simherd Lätt att följa Svart låda HPM Djurhälsoekonomi Hälsopengen Generellt genomsnitt Snabb Mellan tumme och pekfinger

4 Djurhälsokostnader Direkta och indirekta kostnader. Direkta kostnader kopplat till sjukdomsfallet behandling, medicin, minskad avkastning osv Indirekta kostnader är inte kopplade till sjukdomsfallet utan ger effekt på besättningsnivå Fruktsamhet, hållbarhet Indirekta kostnader oftast större än de direkta

5 Hull >4,0 Låg konsumtion före kalvning Dödfödsel 4,7 1,8 6,8 Tvillingar 2,3 2,9 Puerpuralural metrit (klinisk/ subklinisk) 4,3 Kvarbliven efterbördrd 3,4 Leverförfettning 1,2 2,3 2,0 Pares Mastit Löpmagsdislokation 50,4 Marcusfeld, ,8 Acetonemi 2,4 Våmacidos (SARA) OR = så många ggr ökar risken

6 Isberget Veterinär, medicin, kastad mjölk, arbete, minskad avkastning, minskad foderåtgång Klövar Juver Utfodr. Sjukd. Effekter på besättningsnivå under ytan Fruktsamhet, utslagning, döda djur

7 Kostnader för sjuklighet Beräknat per sjukdomsfall Kontanta Direkta kostnad t.ex. behandling Dolda direkta kostnader t.ex. minskad avkastning Beräknat på besättningsni vå Indirekta kostnader t.ex. ökad ofrivillig utslagning

8

9

10 Sjukdomar beräknade med direkta kostnader per fall Indirekta effekter beräknade på besättningsnivå

11 Direkta kostnader för sjukdomar Juver klövar utfodringsbetingad sjukdom Minskad avkastning Dold 3 kr/kg Minskad foderåtgång Dold 1/3 av foderkost./kg mjölk Ej levererad mjölk Dold 3 kr/kg Alt.värde kalvmjölk Dold 2 kr/kg Veterinär Kontant fast+rörlig Medicin Kontant vanliga behandlingar Extra arbete Dold 200 kr/h Total kostnad innefattar även indirekta kostnader Försämrad fruktsamhet, Ökad utslagning, Risk för kadaver, Risk för andra sjukdomar och Risk för återfall

12 HPM Djurhälsokostnader Kostnaden för ett sjukdomsfall varierar mycket Sjukdomens svårighetsgrad Besättningsspecifika egenskaper Vilken individ som drabbas Beräkningarna En rimlig uppskattning av ett genomsnittsfall Indata i beräkningarna Djursjukdata och klövhälsorapporter Lantbrukaruppgifter

13 Endast direkt kostnad per fall. Baseras på förlamningar och kramper som rapporteras till djursjukdata av veterinär eller lantbrukare. I kostnaden ingår mild kalvförlamning (1700 kr) och allvarlig kalvförlamning (4000 kr), vilka uppskattningsvis utgör hälften av fallen vardera. I den direkta kostnaden för kalvförlamning ingår minskad avkastning, minskad foderåtgång, veterinärkostnad, medicinkostnad, ej levererad mjölk och extra arbete. För total kostnad per fall, alltså inklusive indirekta kostnader, bör även effekter på fruktsamhet, ofrivillig utslagning, kor till kadaver, risk för andra sjukdomar och risk för återfall räknas med. Endast direkt kostnad per fall. Baseras på övriga utfodringsrelaterade sjukdomar som rapporteras till djursjukdata av veterinär eller lantbrukare. I kostnaden ingår, vägt efter statistisk förekomst, acetonemi (1900 kr) och löpmagsförskjutning (3600 kr). I den direkta kostnaden för dessa sjukdomar ingår minskad avkastning, minskad foderåtgång, veterinärkostnad, medicinkostnad, ej levererad mjölk och extra arbete. För total kostnad per fall, alltså inklusive indirekta kostnader, bör även effekter på fruktsamhet, ofrivillig utslagning, kor till kadaver, risk för andra sjukdomar och risk för återfall räknas med.

14 Indirekta kostnader av sjuklighet Beräknas på besättningsnivå Döda kalvar och ungdjur Nedsatt fruktsamhet Minskad hållbarhet

15 Kostnad döda kalvar och ungdjur Alternativ 1 Marknadspris kalv + omkostnader (+/- rörliga kostnader) Alternativ 2 Marknadspris kalvningsfärdig kviga rörliga kostnader Alternativ 3 Brist på rekryteringsdjur ger effekter på besättningsnivå Slutsats Kostnaden för döda kalvar och ungdjur är exponentiell Snabb bedömning mellan tummen och pekfingret fås genom alt 1 och 2

16 Värde av nyfödd kvig- eller tjurkalv plus kostnad för kadaverhämtning och extra arbete. Värde vid födsel baseras dels på marknadspris för 2 månaders tjurkalv och dels för marknadsvärde för kalvningsfärdig kviga. Från dessa marknadspriser har rörlig produktionskostnad subtraherats. Värde av kvig- och tjurkalvar vid 1 månads ålder plus kostnad för kadaverhämtning och extra arbete. Värde vid 1 månads ålder baseras dels på marknadspris för 2 månaders tjurkalv och dels för marknadsvärde för kalvningsfärdig kviga. Från dessa marknadspriser har rörlig produktionskostnad subtraherats. Värde av kalv vid 3 månads ålder plus kostnad för kadaverhämtning och extra arbete. Värdet baseras på marknadsvärde för kalvningsfärdig kviga. Från marknadspriset har rörlig produktionskostnad subtraherats. Värde av kviga vid 10,5 månaders ålder plus kostnad för kadaverhämtning och extra arbete. Värdet baseras på marknadspris för kalvningsfärdig kviga. Från marknadspriset har rörlig produktionskostnad subtraherats.

17 Kostnad per månad över 12,5 månader. Förlängt kalvningsintervall räknas med som en effekt av sjuklighet på besättningsnivå. Kostnaden uppkommer när kon inte blir dräktig vid den tidpunkt som är optimal vilket leder till att kons laktationskurva förlängs och därmed blir den genomsnittliga mjölkintäkten minus foderkostnaden per dag lägre. De intäkter och kostnader på påverkas av ett förlängt kalvningsintervall är mjölkintäkt, slaktintäkt, kalvintäkt, rekryteringskostnad, foderkostnad och kostnad för semin. Diversekostnad, arbetskostnad, kostnad för stallplats och overheadkostnader antas vara oförändrade. Kostnad per månad över 24 månader. Förhöjd inkalvningsålder räknas med som en effekt av sjuklighet på besättningsnivå. Kostnaden uppkommer när kvigan inte blir dräktig vid den tidpunkt som är optimal vilket leder till ökade kostnader för kvigans uppfödning. De kostnader som påverkas är foderkostnad, diversekostnad, arbetskostnad och minskat utnyttjande av stallplats.

18 Kostnad fruktsamhet 80 Mjölk minus foder i kronor per ko och dag vid olika kalvningsintervall Mjölk-foder per dag i laktationen

19 Kostnad fruktsamhet Inkalvningsålder Att föda upp en kalvfärdig kviga kostar Kr Uppfödning av rekryteringsdjuren står för 20% av den totala kostnaden för mjölkproduktionen Kvigan ger en intäkt först när hon kalvat Det bästa nettot vid så kort uppfödningstid som möjligt Målet är en inkalvningsålder på månader. Gamla kvigor blir ofta feta och är svåra att få dräktiga och slås ut tidigare som kor kr Kronor kr 0 kr kr kr kr Återbetalningstidpunkt mån, kg ECM 30 mån, kg ECM Ålder månader 24 mån, kg ECM

20 Kostnad sänkt hållbarhet Utslagning av lågmjölkande kor ger bättre lönsamhet Inte beslutet att slå ut kor som kostar, de flesta utslag är lönsamma Underliggande orsaken genererar kostnaden Utslagning till följd av ohälsa kostar eftersom: Försvårar frivillig avkastningshöjande utslagning Ger oväntad utslagning > tomma stallplatser Kostnaden för att slå ut ett djur varierar stort! Förenklat räknesätt: Nya kviga slaktintäkt för alla utslag över 35 %

21 Kostnad för utslagning över 35 %. Baseras på det förenklade antagandet att all utslagning över 35 % är en effekt av nedsatt hållbarhet och därmed en kostnad på besättningsnivå. Kostnaden består av ett genomsnittligt marknadspris för en kalvningsfärdig kviga minus intäkten för en genomsnittlig utslagsko. Kostnad per ko som kasseras. Kor som ej går till normalslakt antas kasseras. Kostnaden som uppkommer när en ko kasseras är utebliven slaktintäkt och kostnader för kadaverhämtning.

22 Sammanfattning Nollvision för sjuklighet är inte rimligt Målsättning kan vara median i kokontrollen Rimlig målsättningar ger rätt vinstprognos Analysera alltid underliggande orsaker Kom ihåg Visar vinstprognos men inte kostnad för att nå mål I många fall rör det sig om förbättrade arbetsrutiner Djurhälsovinsten är mellan tummen och pekfingret