Nya tider nya strategier

Transkript

1 Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara på rubrikens fråga generellt är omöjligt e ersom det naturligtvis utgår från vilken foderstat och vilken strategi man har på gården i första läget. Det går dock a göra vissa resonemang och beräkningar för a ha som bas i sin gårdsspecifika analys. Beräkningsmodeller Vi har räknat foderstater u från lakta onskurvor som ger 8 000, 9 000, och kg mjölk med 4 % fe. Vi har använt 12 månaders kalvningsintervall med 2 månaders sinperiod. Varje avkastningsnivå har op merats i en typfoderstat med grundinställningar i NorFor, fri llgång på grovfoder av medelkvalitet (6 165) och e färdigfoder av normalkvalitet. Däre er har vi lå t foderpris och mjölkpris variera och jämfört mjölk minus foder i de olika alterna ven. Grovfodret är sa ll 1,35 kr/kg TS. Högsta avkastningen är på 47 kg och då har en giva på 14,1 kg ts ensilage och 17,7 kg krf. En ko på 35 kg mjölk har 13,8 kg ts ensilage och 11,1 kg krf och en ko på 25 kg mjölk har 14,5 kg ts ens och 5,0 kg krf. Tabell 1. foder vid olika avkastningsnivåer och kraftfoderpriser. 3,264 Avkastning Krf pris 2,87 Krf pris 2,00 Krf pris 3, ,0 64,2 48, ,5 58,3 44, ,9 52,2 41, ,8 45,6 37,3 Tabell 2. foder vid olika avkastningsnivåer och olika mjölkpris. Krf pris 2,87 Avkastning 3,264 2,8 2,5 1, ,0 40,4 30,9 5, ,5 37,2 28,6 5, ,9 34,0 26,2 5, ,8 30,2 23,3 5,0 Tabell 3. Högsta kraftfoderkostnad för att nå samma netto för olika avkastningsnivåer vid olika mjölkpris. Samma fodergivor för varje avkastningsnivå Avkastning 3,264 foder 55,0 2,8 foder 40,4 2,5 foder 30, ,87 2,87 2, ,37 2,51 2, ,61 1,97 2, ,3 1,02 1,5 Fortsatt lönsamt med hög avkastning En fråga som gärna dyker upp när foderpriserna går upp är om det fortsa är lönsamt a jaga hög avkastning. Ska man istället sänka kra fodergivorna och eventuellt acceptera en lägre När man räknar ut mjölk minus foder vid olika prisnivåer på kra foder (tabell 1), olika mjölkpris (tabell 2) och olika avkastningsnivåer finner man a ne ot for arande blir störst vid högre avkastningsnivå, men skillnaden i mjölk minus foder minskar mellan avkastningsnivåerna ju högre kra foderpriset blir och ju lägre mjölkpriset blir. Optimerad foderstat När man op merar foderstaten med aktuella foderpriser och justerar den regelbundet e er kornas avkastning så gör man det bästa möjliga av den aktuella fodersitua onen. De a gäller oberoende av mjölkpriset. Hemmaproducerat foder och råvaror blir som regel billigare och sänker o ast den totala foderkostnaden. Har man möjlighet a laborera med olika råvaror kan man rela vt enkelt se när de olika fodren går in baserat på priserna och då får man överväga om det är värt a göra e foderbyte eller ej. Under våren 2013 har exempelvis inte sojan gå in i op meringarna utan andra proteinråvaror såsom ärtor, åkerböna och Expro har tagit större plats. Vid bibehållen avkastning, hälsa och fruktsamhet är naturligtvis det billigaste fodret det bästa. Vid dagens mjölkpris måste e alterna vt kra foder vara mycket billigare för a man ska ha råd a tappa i avkastning (tabell 3). Hur u allet blir på gårdsnivå kommer bland annat a styras av vilken nivå korna låg på innan och vad det var som begränsade deras avkastning. Om avkastningen var rela vt låg på grund av andra orsaker än fodret så kommer kanske inte avkastningen a påverkas alls medan på en högre nivå kommer korna a tappa desto mer. Vallfodret får extra stor betydelse Det bästa man kan göra för a möta e högt kra foderpris är a satsa på e bra vallfoder. Korna kan äta större mängder av e högkvalita vt vallfoder jämfört med e sämre (Diagram 1) och man får en kombinerad ekonomisk effekt av a kunna ge stora mängder grovfoder och därmed minska på det dyra kra fodret sam digt som man får valuta för pengarna man lagt på a producera vallen. A skörda senare för a invänta större mängd grovfoder betalar sig i de flesta fall inte i foderstaten då näringsinnehållet i vallen sjunker snabbt. Men för a utny ja vallens poten al behövs en mängd som llåter a korna i princip får fri llgång. Här är det stor risk a man inte utny jar kornas poten al a äta mycket grovfoder och tappa mycket pengar. Om grovfodret begrän- Djurhälso- och U odringskonferensen

2 sas ll 12 kg ts för alla kor (i våra typfoderstater på kg ECM) istället för a ge fri llgång krävs mer kra foder och vi tappar i runt 2,5 3 kronor per ko och dag i mjölk minus foder. Överutfodra inte med protein Under en period har priset på proteinråvaror ökat och därför blir det extra vik gt a inte fodra med e översko av protein som inte ger full utdelning i form av ökad avkastning. I vårt fodervärderingssystem finns många proteinparametrar a a på vilket många gånger kan göra a vi skapar onödigt många begränsningar som fördyrar foderstaten. Forskning visar a 15 g AAT/MJ och PBV mellan räcker för mjölkproduk onen. Om foderstaten i övrigt är balanserad med avseende på energi och a stärkelsenivåerna inte blir för höga så finns det ingen anledning a lägga sig högre för a hålla upp nivån av råprotein. En ny strategi? Det är alltså dags a byta ll en smartare strategi om du inte redan gör följande: Op mera foderstaten med aktuella priser och fri llgång på grovfoder Gör allt i din makt för a få en bra grovfoderkvalitet Se ll a korna verkligen har fri llgång på grovfoder och plats a äta vid foderbordet Håll lägsta möjliga proteinnorm Minimiera störningar för dina kor så a de producera på sin fulla kapacitet Malin Fröjelin är e asfaltsbarn från Göteborg, som by e från Avel ll Foder vintern Hon jobbar som produk onsrådgivare i MO Väst. Malin rider nordsvensk brukshäst av kärlek, snålhet och feghet. Torbjörn Lundborg är produk onsrådgivare sedan 1995, verksam i MO Väst. Torbjörn är tvåbarnsfar, född i Husqvarna city, nu med fö erna i jorden på Varaslä en. Han är även marsvinsuppfödare av rang. Foderstrategier vid kg ECM 11,2 MJ Fri 10,6 MJ Fri 10,3 MJ Fri tillg kg ts tillg kg ts tillg 9,6 kg ts Diagram 1. Vallkvalitetens inverkan på intag av grovfoder och behov av kra foder för en lakta- on på kg ECM. 14 Djurhälso- och U odringskonferensen 2013

3 Sida 1 av 3 Nya tider Nya strategier Den viktiga vallen vad är den värd? och högre kraftfoderpris? Torbjörn Lundborg, Malin Fröjelin Mjölk foder vid olika avkastningsnivåer och kraftfoderpriser. 3,3 Avkastning Krf pris 2,87 Krf pris 2,00 Krf pris 3, ,0 64,2 48, ,5 58,3 44, ,9 52,2 41, ,8 45,6 37,3 Mjölk foder vid olika avkastningsnivåer och olika mjölkpris. Krf pris 2,87 Avkastning 3,3 2,8 2,5 1, ,0 40,4 30,9 5, ,5 37,2 28,6 5, ,9 34,0 26,2 5, ,8 30,2 23,3 5,0 Hur mycket billigare kraftfoder krävs för att ha råd att tappa i mjölk? Högsta kraftfoderkostnad för att nå samma netto för olika avkastningsnivåer vid olika mjölkpris. Samma fodergivor för varje avkastningsnivå. Avkastning 3,3 Mjölk foder 55,0 2,8 Mjölk foder 40, ,87 2,87 2, ,37 2,51 2,62 2,5 Mjölk foder 30, ,61 1,97 2, ,3 1,02 1,5 20 Djurhälso- och U odringskonferensen 2013

4 Sida 2 av 3 M j ö l k p r i s 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Mjölk på marginalen AVKASTNING KO /ÅR Fasta kostn. Foderkostn. Totala kostn. 2 per. glid. med. (Marginal kostn.) Mer ensilage och bete till korna? Ekonomiska beräkningar på gårdsnivå Rapport 275, SLU 2010 Eva Spörndly och Karl Ivar Kumm SLU, Institutionen för husdjurens utfodring och vård Upplägg andelen grovfoder i försöksbehandlingarna Utfall produktion Låg 40% Medel 50% Hög 60% Laktationsvecka Period Låg (L) Medel (M) Hög (H) % 50% 50% % 60% 70% % 70% 90% Betesperioden Rastfålla Bete Betet Intag grovfoder 9, ,7 /dygn i snitt kg ts Intag kraftfoder / 10,2 7,4 5,5 dygn kg ts ECM/dygn 32,3 31,2 28,4 ECM/ år Grundkalkyl Ekonomisk utfall grovfoder andelar + 0,50kr mjölkpris, 0,50 kr kraftf. Betesförsök olika nivåer tillskott av kraftfoder 20, 30, 40, 50, 60% Mjölk foder Resultat från försöket +1,5 kg ECM vid en 10% ig ökning av andelen kraftfoder i foderstaten +0,8 kg ECM för varje extra kg kraftfoder Ingen skillnad mellan hög och lågavkastande kor i respons 50% grovfoder 60% grovfoder 70% grovfoder Djurhälso- och U odringskonferensen

5 Sida 3 av 3 Vem begränsar grovfodergivan Korna? Stallet? Du själv? Skillnad mellan fri tillgång och begränsad giva av grovfoder? 3,26 kr/kg, Krf pris 2,87 kr kr/kg Avkastning/ ko år Fri tillgång Mjölk foder/dag , ,5 47,9 Begränsad till 12 kg TS Mjölk foder/dag ,9 42, ,8 37,7 Bästa strategin Hög avkastning Fri tillgång på grovfoder Gårdsspecifikt optimerad foderstat med aktuella priser Flera fodermedel byt vid prisförändringar Följ upp foderstaten och kostnaden! 22 Djurhälso- och U odringskonferensen 2013