Svensk djurhållning utan soja?

Transkript

1 Svensk djurhållning utan soja? Margareta Emanuelson Institutionen för Husdjurens Utfodring och vård Greppa Näringen temadag 29 november 2010, Stockholm

2 Disposition * Hur mkt soja används i Sverige? * Fördelning mellan djurslag * Alternativ biologiska effekter * Vilka är de största hindren?

3 Användning av soja i Sverige 230 tusen ton soja importerades 2009 (SJV) ton nötkreatur ( ton till mjölkkor) ton till fjäderfä ton till grisarna C Swensson, 2010

4 Användning av raps i Sverige 303 tusen ton rapsprodukter användes i foderblandningar under 2009 (SJV) ton nötkreatur ton till fjäderfä ton till grisarna ton importerades (60%)

5 Soja till fjäderfä enligt SJV 2008 Totalt 540 tusen ton fabrikstillverkat foder 95 tusen ton soja eller i genomsnitt 17,5 % soja Ungefär lika mycket värphönsfoder som slaktkycklingfoder men ca 80 % av sojan används till slaktkycklingar. Ca 10% av företagen blandar själva sojan utgör ca 16% av allt foder till fjäderfä

6 Soja till grisar (enligt SJV 2008) Totalt 402 tusen ton foder, ca 60% till slaktsvin 35 tusen ton soja eller i genomsnitt 7,5 % soja Mer än 50% av lantbrukarna blandar eget foder. Totala volymen foder skattas till över 1 M ton. Sojan utgör ca 3% av allt foder till grisar

7 Soja till nötkreatur (enligt SJV 2008) Totalt 1 M ton kraftfoder, drygt 80% till mjölkkor 115 tusen ton soja eller i genomsnitt 11 % soja Men nötkreaturen äter också grovfoder.

8 Soja till mjölkkor + rekrytering Totalt 3,5 M ton torrsubstans foder 100 tusen ton soja sojan utgör ca 3% av mjölkkornas foder (Rapport 7059-P Svensk Mjölk, Emanuelson m.fl.)

9 Sojans baksidor Marktransformeringen i Brasilien Bekämpningsmedelsanvändningen Biologiska mångfalden hotas Långa transporter Etiska överväganden Salmonella-risk

10 Sojan är ett bra proteinfoder Bra aminosyra sammansättning Oftast prismässigt konkurrenskraftig Passar till alla djurslag Finns stora volymer Fungerar det utan? Hur påverkas produktionen?

11 K. Elwinger, 2010

12 Värphöns och slaktkyckling Under förutsättning att vi får använda renframställda aminosyror så fungera det bra med en kombination av t.ex. Baljväxter och rapsprodukter Potatisprotein Solrosor Hampa I ekologisk produktion, särskilt slaktkyckling, är det svårt man tvingas använda fiskmjöl

13 Ex på standardfoder, proteinråvaror, % Värphöns (soja) Slaktkyckling (soja) Ärtor Rapsmjöl Drank 5 Sojamjöl 3, Majsglutenmjöl/ Maltgroddar 1,5 6 Potatisprotein 6 Inkl syntetiska aminosyror Slaktkyckling (utan soja)

14 Solros till slaktkycklingar Solroskaka Majs Majsglutenmjöl Ärter Potatisprotein DL-Metionin L-Lysin HCL Övrigt ME (MJ/kg) Protein, g/kg Lysin Metionin Met + cys Treonin Växttråd Solroskaka, % Viktökning, 15 till 31 dagar, kg Kg foder/kg viktökning Smältbarhet, % Energi Protein Fett Kalmendal, R. 2010

15 Agro-Aqua cirkulation

16 Slaktsvin och suggor Under förutsättning att vi får använda renframställda aminosyror så fungera det bra med t.ex. Baljväxter och rapsprodukter Drank Potatisprotein Tidigt skördat vallfoder I ekologisk produktion blir det svårt, smågrisar kräver soja om man inte får använda aminosyror

17 Ärter (20%) och rapsmjöl (10%) till smågrisar i konventionell produktion inkl aminosyror, info Svin Nr 104 Besättning 1 Besättning 2 Besättning 3 Kontroll Ärter/ Kontroll Ärter/ Kontroll Ärter/ Raps Raps Raps Vikt,start 9.1 9,1 10,0 10,0 9,5 9,6 Döda,% 1,9 2,4 5,8 4,5 3,8 3,4 Diarre, antal/gris 0 0 0,17 0,17 0,08 0,08 FEs/kg 1,75 1,83* 1,67 1,70 1,72 1,77* DTV,g * * DTV=daglig tillväxt L. Göransson, 2010

18 Kompensatorisk tillväxt Tillväxt fasutfoder enhetsfoder Kompensatorisk tillväxt L. Göransson, 2010 Dagar

19 Vitblommig åkerböna till suggor effekt på fruktsamhet? Maria Neil, 2010

20 Mjölkkor och ungdjur Det fungerar utmärkt med ett högkvalitativt vallfoder och kombinationer av t.ex. Rapsprodukter (inkl värmebehandlade produkter) Baljväxter Sockerbetsbiprodukter Drank Potatisprotein Majsglutenmjöl Men i ekologisk produktion blir det svårare

21 Ex på kraftfoder till mjölkkor utan soja Ingrediens % av ts Havre 23,4 Korn 23,2 Vetekli 7 Rapsfrö 2,5 Rapskaka 12,5 Ärter 20 Betfiber 9 Mineral o. vitamin 2,4 Per kg ts Råprotein, % 17,2 MJ omsb. energi 13,2 (Patel mfl 2009)

22 Råvara Ex på kraftfoderblandningar (Bertilsson, 2007) Drankkraftfoder Raps-kraftfoder Agrodrank 42 0 Rapskaka +Expromjöl 0 39 Spannmål 40,5 44,4 Betfiber o. melass Mineraler 5,5 4,6

23 Mjölkavkastning, kg ECM/ko o. dag Vid utfodring av kraftfoder med olika proteinkomplettering i kombination med ensilage med låg eller hög proteinhalt (Bertilsson, 2007) ,4 28,2 26,7 29,3 Låg Rp Hög Rp 26 25,7 25, Drank Drank o raps Raps

24 Men varför använder vi inte mer av de alternativ som finns till sojan? PRISFRÅGA! Baljväxter - tillgång Rapsprodukter tillgång och pris Potatisprotein dyrt! Majsglutenmjöl dyrt! Musselmjöl - tillgång Solrosor och hampa - tillgång Drank politik etanol eller ej Soja från italien eller östeuropa kanske på sikt

25 Arealutveckling ärter/åkerböna C. Swensson, 2010

26 Arealutveckling rapsgrödor C. Swensson, 2010

27 Hur kan vi ersätta ton soja? Fodermedel Använd volym, ton Omräkning Behov ärter /åkerböna, ton Behov rapsmjöl, ton Sojamjöl * 1, Palmkärnkaka (20% rp) Raps, främst mjöl, import * Drank? Osäker framtid Solroskaka/ Hampa Potatisprot ?? Musselmjöl Aminosyror Finns potential Finna potential

28 Sammanfattning Nötkreaturen klarar sig bra utan sojan (småkalvar?) Värphöns, slaktkyckling, slaktsvin och suggor klarar sig bra om renframställda aminosyror får användas Problemet är att tillgången på vissa råvaror är mycket begränsad Lågt proteininnehåll i vissa inhemska proteinråvaror Växtförädlarna bör samarbeta med utfodringsexperterna STIMULERA ODLINGEN AV PROTEINGRÖDOR I SE

29

30 Det framtida jordbruket ny rapport av Karl-Ivar Kumm Det svenska jordbrukets akilleshäl är enligt utvärderingen dålig ekonomisk hållbarhet snarare än bristande miljömässig hållbarhet. Inhemska, miljövänliga produktionsmetoder är inte till så stor nytta om produkterna konkurreras ut av mindre miljövänliga importvaror.

31 Baljväxter och raps, aa Rp, % Lysin (Lys) % Metionin (Met), % Lys/rp Ärtor 20,7 1,49 0,20 7,2 1,0 Åkerbönor 26,8 1,72 0,19 6,4 0,7 Met/rp Lupiner 34,1 1,66 0,27 4,9 0,8 Sojabönor 35,2 2,18 0,53 6,2 1,5 Rapsfrö 19,1 1,19 0,41 6,2 2,2 L. Hermansson, 2010

32 Ekonomiska effekter av att enbart använda europeiska råvaror till mjölkkor beräknat Ekonomiskt netto, kr/ko och år Ekonomiskt netto, kr/kg mjölk på foderpriser kg ECM kg ECM - ( ) - ( ) - (0,09 0,11) - (0,11-0,12) * Minskade fetthalter: -0,1procentenheter * Färdigfoder resp. koncentrat beräknades kosta 10% resp 20% mer än dagens sortiment Emanuelson mfl, 2006