Goda skäl att öka andelen grovfoder
|
|
- Solveig Johansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mikaela Patel, Inst för husdjurens uodring och vård, SLU Resultat från studier vid Instuonen för husdjurens uodring och vård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visade a mjölkavkastningen över hela laktaonen kan vara lika hög om man ger korna i genomsni 6 % ensilage av hög kvalitet som om man ger % ensilage (Patel, 212). Totalt sparade man cirka 9 kg krafoder per ko och år genom a öka grovfoderandelen med 1 % i genomsni. I studien ingick 92 SRB kor (varav 32 förstakalvare) som följdes under hela laktaonen. Korna mjölkades i e automaskt mjölkningssystem (VMS, DeLaval Internaonal, Tumba) och ensilage och krafoder uodrades separat. Korna delades in i tre grupper och fick fri llgång på ensilage och cirka % krafoder av totala torrsubstans (TS)-intaget under de första tre laktaonsmånaderna. Från laktaonsmånad fyra ll sex ökades andelen ensilage i två av grupperna, ll 6 % (grupp MEDEL) respekve 7 % (grupp HÖG), medan den tredje gruppen fick fortsa cirka % ensilage (grupp LÅG). Från laktaonsmånad sju och fram ll sinläggning ökades andelen grovfoder yerligare, ll 7 % i grupp MEDEL respekve 9 % i grupp HÖG. I genomsni åt korna cirka %, 6 % och 7 % ensilage av totalt TS-intag räknat över hela laktaonen. Ensilaget var av mycket god kvalitet, både näringsmässigt (11,3 MJ omsäbar energi (OE)/kg TS och 7 g råprotein/kg TS) och hygieniskt. Den höga kvaliteten på ensilaget var en förutsäning för resultaten i studien. Studien visade också tydligt både hur stor och hur varierad konsumonsförmågan är hos korna. Under de första tre laktaonsmånaderna, när alla kor hade fri llgång på ensilage, varierade det individuella foderintaget mellan 7 och 34 kg TS per dag. Genomsniligt foderintag och avkastning över hela laktaonen redovisas i Tabell 1. Tabell 1. Foderintag och mjölkavkastning (ECM) över 3-dagars laktation hos kor som utfodrades med i genomsnitt cirka % (LÅG), 6 % (MEDEL) eller 7 % (HÖG) grovfoder LÅG MEDEL HÖG medelfel sign.nivå TS-intag, kg/dag 2,3 2,4 19,9,24 NS Krafoder, kg/dag 11,a 8,6b 7,1c,2 *** Ensilage, kg TS/dag 1,4c 12,7b 13,a,2 *** 3-d ECM, kg 9796a 9747a 93b 199 * Fe, % 4,32b 4,4ab 4,a,6 * Protein, % 3,1 3,1 3,49,3 NS Laktos, % 4,81 4,78 4,76,2 NS a-cmedelvärden inom rad med olika bokstäver är signifikant åtskilda (***P<,1; **P<,1; *P<,). NS=icke signifikant skillnad (P,). En ökad andel ensilage i foderstaten ökade andelen nyt- ga fesyror i mjölken. Omega-3 (α linolensyra) ökade med 17 % respekve 38 % och CLA (konjugerad linolsyra)ökade med 19 % respekve 34 % när andelen ensilage ökade från % ll 7 % respekve % ll 8 % (Patel m.fl., 213a). För närvarande är lönsamheten inom mjölkprodukonen låg i Sverige och i e flertal andra europeiska länder. Världsmarknadspriset på mjölk är lågt och högt på spannmål. Kostnader för foder utgör ungefär hälen av utgierna för mjölkproducenterna och förändringar i foderstaten som sänker dessa kostnader kan ha stor påverkan på lönsamheten. Resultaten från studien med LÅG, MEDEL och HÖG grovfodergiva utgjorde bas för ekonomiska beräkningar av lönsamhet i mjölkprodukonen (Patel m.fl., 213b). Beräkningarna gjordes för flera olika produkonsalternav samt med och utan ekonomiska stöd för a visa en så stor bredd som möjligt. Både konvenonell och ekologisk produkon samt besäningsstorlekar på 8 respekve 16 kor fanns med som alternav. De stöd som ingick i beräkningarna var: miljöersäning för vallodling, kompensaonsbidrag, stöd för ekologisk produkon samt naonellt stöd för nedre Norrland. Dessutom gjordes beräkningar för tre olika regioner i Sverige med olika förutsäningar för mjölkprodukon: Götalands släbygder, Götalands skogsbygder och nedre Norrland. Resultaten visade entydigt a uodring med MEDEL-hög grovfoderandel var mest lönsamt, både i konvenonell och ekologisk produkon. Allra bäst var lönsamheten i norra Sverige, med de stödformer som finns idag, med en besäning på 16 kor i ekologisk produkon. Sammanfaningsvis visar den här studien a man kan öka andelen gräsensilage av hög kvalitet successivt från cirka % vid topplaktaonen upp ll 7 % i senare delen av lakta- onen utan a totala mjölkprodukonen påverkas negavt. Det måste dock betonas a det är vikgt a ensilaget är av hög kvalitet, det vill säga med e energiinnehåll på minst 11 MJ OE/kg TS. Förutom a det är posivt för kornas välfärd med en ökad andel ensilage i foderstaten, kan det öka lönsamheten när krafoderpriserna är höga. Sverige har dessutom goda förutsäningar för a odla vall och producera ensilage av hög kvalitet och dea bör utnyjas i ännu högre grad i framden. Referenser Patel, M Effects of increasing the proporon of high-quality grass silage in the diet of dairy cows. Dissertaon. Swedish University of Agricultural Sciences. Patel, M., Wredle, E. & Berlsson, J. 213a. Effect of dietary proporon of grass silage on milk fat with emphasis on odd- and branched-chain fay acids in dairy cows. J. Dairy Science. 96: Patel, M., Wredle, E., Spörndly, E., Berlsson, J. & Kumm, K.-I. 213b. Profitability of organic and convenonal dairy producon with different dietary proporons of high-quality grass silage. Organic Agriculture. 3:1, Växa Sverige Djurhälso- och Uodringskonferensen
2 Mikaela Patel jobbar på Instuonen för husdjurens uodring och vård vid SLU i Uppsala. I hennes doktorandprojekt, som avslutades i december 212, studerade hon olika aspekter på a uodra korna med stor andel grovfoder eer topplaktaonen. Mikaela är särskilt intresserad av frågor som handlar om grovfoderutnyjande och fodereffekvitet samt framda hållbara produk- onssystem och djurvälfärd. Mikaela tycker det är kul a se nya platser. När hon inte jobbar är hon gärna ute i naturen. 34 Djurhälso- och Uodringskonferensen 213 Växa Sverige
3 Mikaela Patel, Inst för husdjurens uodring och vård, SLU Sida 1 av 3 Varför är det intressant med mera grovfoder? Goda skäl att öka andelen grovfoder Mikaela Patel Institutionen för husdjurens utfodring och vård Höga priser på spannmål och proteinfoder Foder är en stor kostnadspost för lantbrukaren Spannmålsodling för biobränslen Framtida ökad konkurrens om jordbruksmark lämplig för grödor till humankonsumtion Vallodling kräver mindre gödsling och ogräsbekämpning än spannmålsodling Vallodling minskar kväveläckage och ökar biologisk mångfald jämfört med spannmålsodling Tillverkade foderblandningar till mjölkkor (kg per kg levererad mjölk),3,3,2,2, år Försök på Kungsängen, SLU 92 SRB (varav 32 förstakalvare) ca % ensilage de 3 första laktationsmånaderna Därefter: låg, medel eller hög andel grovfoder AMS Separat utfodring ensilage & kraftfoder Foder Laktationsmånad Andel grovfoder i grupperna LÅG MEDEL (KRAV) HÖG -3 4 % % % % 6 % 7 % 7-1 % 7 % 9 % Betesperiod rastfålla Allt foder inne 1% bete Kraftfoder inne 1 % bete Kraftfoder inne Ensilage: Timotej, ängssvingel, rödklöver 41,8% NDF,7% RP 11,3 MJ OE Kraftfoder: Korn, havre, ärter, rapskaka 17% CP 13,2 MJ OE Växa Sverige Djurhälso- och Uodringskonferensen 213 6
4 Mikaela Patel, Inst för husdjurens uodring och vård, SLU Sida 2 av 3 Foderkonsumtion över laktationen 2 2 Låg Hög Medel Genomsnittligt foderintag (kg TS) per ko och dag över laktationen ECM kg/ko och dag över laktationen Kg TS 1 9,8 7,7 6,3 ECM (kg/d) ,4 12,7 13, 1 Low Låg Medium Medel High Hög, % laktationsvecka (Patel, 212) L M H Mjölkavkastning 3 d Avk./ko/d Låg Medel Hög Sign Mjölk kg 3,7 a 3,2 a 27,9 b * ECM kg 32,1 a 32, a 29,7 b * ECM kg /3 d 9796 a 9747 a 93 b * Fett % 4,32 b 4,4 ab 4, a * Protein % 3,1 3,1 3,49 NS Laktos % 4,81 4,78 4,76 NS Mjölkningar/d 2,4 2,47 2,41 NS Fettsyrasammansättning i mjölken Fettsyra (FA) (g/1 g FA) Låg % grovfoderandel Medel 7% Hög 8% Sign. C18:2n *** C18:2c-9,t-11CLA * C18:3n ** n-6/n *** (Patel et al., 213) (Patel, 212) 66 Djurhälso- och Uodringskonferensen 213 Växa Sverige
5 Mikaela Patel, Inst för husdjurens uodring och vård, SLU Sida 3 av 3 Ekonomiska beräkningar Lönsamhet per ko & år med stöd Kalkyler från Agriwise (SLU, 212) Lönsamhet = inkomster minus utgifter per ko och år Konventionell och ekologisk produktion Besättningsstorlek på 8 eller 16 kor Beräknat med och utan ekonomiskt stöd (212): Miljöersättning för vallodling Kompensationsbidrag Stöd för ekologisk produktion Nationellt stöd i nedre Norrland Tre regioner: Nedre Norrland, Götalands skogsbygder & Götalands slättbygder Lönsamhet perko och år (SEK) GSs Gsk NN GSs Gsk NN GSs Gsk NN GSs Gsk NN 8korkonventionellt 16korkonventionellt 8korekologiskt 16korekologiskt Låg Medel Hög Patel et al., 213 Lönsamhet per ko & år utan stöd 2 Lönsamhet per ko och år (SEK) GSs Gsk NN GSs Gsk NN GSs Gsk NN GSs Gsk NN 8 kor konventionellt 16 kor konventionellt 8 kor ekologiskt 16 kor ekologiskt Lika bra mjölkproduktion över 3-d laktation på % som 6% gräsensilage (av total TS) Ingen skillnad i foderutnyttjande Ökad andel nyttiga fettsyror i mjölken Högre lönsamhet Låg Medel Hög (Patel et al., 213) Växa Sverige Djurhälso- och Uodringskonferensen
Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?
Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor? Rolf Spörndly Inst för husdjurens utfodring och vård SLU, Uppsala I BEGYNNELSEN VAR VALLFODER För att göra en lång historia kort: En ko som får ett bra vallfoder
Läs merNya tider nya strategier
malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara
Läs merFlera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017
Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017 Degong Pang Sophie Krizsan Pekka Huhtanen Syfte Optimera grovfoderproduktionen Med rätt tillämpad skördestrategi
Läs merHållbar mjölkproduktion baserad på stor andel vallfoder
Hållbar mjölkproduktion baserad på stor andel vallfoder Slutapport från ett projekt finansierat av Jorbruksverkets bidrag till försöks- och utvecklingsprojekt avseende miljöförbättrande åtgärder inom jordbruket
Läs merUtnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen
Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Økomelk-konferanse
Läs merSeminarium: Nyheter inom Foder
Sida 1 av 7 Börja med ekologisk produktion? För er som är intresserade av ekologisk produkon är det bra om man börja med a läsa in sig på området. En början är a läsa KRAVs Regler, man kan också hia informaon
Läs merEffekt av andel grovfoder och individens vommikrobiota på mjölk- och metanproduktion
Sida 1 av 6 Bakgrund Metan bildas i den syrefria jäsningsprocess som sker i bland annat vommen hos kor och andra idisslare. Kors förmåga a omvandla fiberrikt foder ll högkvalitava produkter som kö och
Läs merSenaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet
Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Grovfôrkonferansen 7-8
Läs merAMS og beitning. Eva Spörndly, Institutionen för husdjurens utfodring och Vård, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala
AMS og beitning Eva Spörndly, Institutionen för husdjurens utfodring och Vård, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Bete och AM Typ av betesdrift Fördelar med bete Problem med bete Bete och AM Olika
Läs merEkologisk mjölk- och grisproduktion
Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen
Läs merNy foderstrategi en lönsam historia
Ny foderstrategi en lönsam historia Erik Engelbrekts, 34 år, bor i Stockholm med sambo och barn. Han är utbildad ekonomargonom och har sina röer i Hälsingland. Erik arbetar på Växa Sverige, avdelningen
Läs merHar förändrad jordbrukspolitik gjort det lönsamt med mera bete och grovfoder i mjölkproduktionen?
Slutrapport för SLF projekt nr H0630074 Har förändrad jordbrukspolitik gjort det lönsamt med mera bete och grovfoder i mjölkproduktionen? Eva Spörndly och Karl-Ivar Kumm Augusti 2010 1. Inledning Karl-Ivar
Läs merTabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001
Ekologisk mjölkproduktion med 100% ekologiskt foder på Tingvalls försöksgård. Delredovisning av projekt med diarienummer 25-5153/00 Grovfoderrik foderstat utan konventionella proteinfodermedel Ekologisk
Läs merJämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014
Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Metoder Data om foderförbrukning, mjölkproduktion, priser m.m. Har samlats in för en dag i december
Läs merFodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU
Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU Foderutnyttjandet är viktigt! Kg ECM per år Foderkostnad 9000 11000 Öre/ kg såld mjölk
Läs merGrovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion
Grovfoder till ekologiska kor Rätt grovfoder för bättre produktion -93 naturbruksgymnasium i Piteå -94 började jobba åt avbytartjänst Avbytare, Djurskötare, hästskötare, ridlärare, drivit eget avbytarföretag,
Läs merMixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder
Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder
Läs merUtnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel
Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Elisabet Nadeau Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Michael Murphy Lantmännen Vallkonferens
Läs merVallfoder som enda foder till får
Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,
Läs merDet går lika bra med rapsfett
Sida 1 av 5 Bakgrund Mjölkfe ets sammansä ning kan i hög grad påverkas av u odringen, särskilt om fe llsä s i fodret. En typisk fe syrasammansä ning i komjölk är cirka 70% mä at fe, 25% enkelomä at fe
Läs merUtnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel
Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Elisabet Nadeau Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Michael Murphy Lantmännen Vallkonferens
Läs merEkologisk djurproduktion
Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska
Läs merEkologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat?
Ekologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat? Kraven på ekologisk mjölkproduktion ökar i och med nya EU-regler. Hexanextraherade fodermedel förbjöds år 2000,
Läs mersto, föl och den växande unghästen
Utfodring Det digivande stoet ska producera mjölk till fölet och fölet och unghästen ska växa till full storlek, det innebär högre näringsbehov för dessa hästar och kräver extra tillägg i foderstaten för
Läs merKan mjölkkor äta bara grovfoder?
Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat
Läs merRäkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde
Räkneövningar i NorFor Plan Nedanstående övningar syftar till att ge en ökad förståelse för hur NorFor Plan fungerar. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde Två foderstater
Läs merUtfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se
Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas
Läs merRörsvingel Vad vet vi om den?
Rörsvingel Vad vet vi om den? Elisabet Nadeau SLU Skara och Hushållningssällskapet Sjuhärad Christina Nyemad Lantmännen Lantbruk Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad Bakgrund Rörsvingel och dess
Läs merBibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken
Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt
Läs merEkologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp
Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Var vi befinner oss i Landet Ekologisk mjölkproduktion I Västra Götaland och här ligger
Läs merOlika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar
FORSKNINGSRAPPORT Rapport nr: 2 2014-02-20 Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar Anders H Gustafsson Ann-Theres Persson Ulrik Lovang 1 (57) Innehåll sid Förord 3 Summary 5 Inledning 6
Läs merSvensk djurhållning utan soja?
Svensk djurhållning utan soja? Margareta Emanuelson Institutionen för Husdjurens Utfodring och vård Greppa Näringen temadag 29 november 2010, Stockholm Disposition * Hur mkt soja används i Sverige? * Fördelning
Läs merMjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor
Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -
Läs merMajsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet
Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet Carl Helander, Annika Arnesson och Elisabet Nadeau 1 Inst. för husdjurens miljö och
Läs merTypfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion
Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater
Läs merHelsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet
Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning
Läs merFoderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi!
Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi! Framtidens grovfoder i sydöstra Sverige Kalmar 2015 02 25 Anders H Gustafsson Växa Sverige Proteingrödor, andel av arealen i EU: 1961:
Läs merTypfoderstater. för ekologiska tackor och lamm
Typfoderstater för ekologiska tackor och lamm HS Konsult AB, 22 Förord Typfoderstater för ekologiskt uppfödda tackor och lamm är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller
Läs merMjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt
Mjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt Torsten Eriksson, Inst. för husdjurens uodring och vård, SLU, torsten.eriksson@slu.se Torsten Eriksson är forskare på
Läs merUtfodring av dikor under sintiden
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Utfodring av dikor under sintiden Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt Växadagarna
Läs merProteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV
Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein Pekka Huhtanen SLU / NJV Innehåll Inledning Protein foder Grovfoder protein N-gödsling Konservering metod (hö vs. Ensilage) Kvalitet av
Läs merEkologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion
Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216
Läs merDra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.
Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135
Läs merHUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?
Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning
Läs merDeltidsbete ett sätt att förbättra ekonomin i besättningar med automatisk mjölkning?
Deltidsbete ett sätt att förbättra ekonomin i besättningar med automatisk mjölkning? Resultat från stationsförsök och fältstudier på gårdar Eva Spörndly 1 och Margareta Dahlberg 2 1 Institutionen för husdjurens
Läs mer7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.
7 LAMM 7.1 Baskrav 7.1.1 Övriga regler som ska uppfyllas Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7.2 Djurhälsa
Läs merNorFor-frågor till Rådgivarsajten
NorFor Övningsuppgift 2 Kunskapstest (översatt från Øvingsoppgaver NorFor Plan 2006) Hjälpmedel: Kursmaterial från våren 2006 och NorFor-tabellen NorFor-frågor till Rådgivarsajten Fråga 1. Är det korrekt
Läs merProtein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor
Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor Vilken vallfröblandning ska vi använda? Ska vi öka baljväxtandelen eller ska vi öka kvävegödslingen för att höja proteinhalten
Läs merJämförelse mellan rastbete och produktionsbete i stall med automatisk mjölkning
Jämförelse mellan rastbete och produktionsbete i stall med automatisk mjölkning Eva Spörndly, Haldis Kismul Institutionen för husdjurens utfordring och vård, SLU, Uppsala Deltidsbete Korna i båda behandlingarna
Läs merNy foderstrategi. -en lönsam historia
Ny foderstrategi -en lönsam historia Bakgrund och frågeställning Är det lönsamt att investera i ny inomgårdsutrustning för att kunna hantera fler/nya fodermedel? Hur har utfallet blivit för dem som gjort
Läs merEmissionsfaktorer för beräkning av metan från husdjur använda vid beräkningar för officiell statistik, (kg metan/djur/år) Växthusgaser i Sverige
Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan.Bertilsson@slu.se Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning Kungsängens forskningscentrum
Läs merHar storleken betydelse?
Emma Carlén är utbildad Husdjursagronom. Hon har forskat inom ämnet husdjursgenek om hur man på bästa sä kan hia tjurar och kor som nedärver resistens mot juverinflammaon. Emma började på Svensk Mjölk
Läs merUtfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008
Utfodringen av nötkreatur Ann-Theres Persson 2008 1 Biologiska grundfunktioner Flockdjur rangordning Grovfoderomvandlare och idisslare 2 Flockdjur Djuren vill helst äta samtidigt, dricka samtidigt och
Läs merNÖT 2013-14. www.edelfoder.se
NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer
Läs merBibliografiska uppgifter för Ärt/havre-ensilage - hemodlat proteinfoder till mjölkkor
Bibliografiska uppgifter för Ärt/havre-ensilage - hemodlat proteinfoder till mjölkkor Författare Rondahl T. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap.
Läs merProtein på SLU-NJV. Bättre proteinförsörjning med lokalproducerat foder. Tre produktionsförsök. Gemensamt för samtliga försök
Bättre proteinförsörjning med lokalproducerat foder Annika Höjer, Helena Gidlund, Mårten Hetta och Pekka Huhtanen Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU Umeå FoU, Hässleholm 4-5 mars 215
Läs merHögklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!
Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Balanserad utfodring som beaktar djurets behov är grunden för
Läs merOmläggning till ekologisk mjölkproduktion
Omläggning till ekologisk mjölkproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Omläggningsdag i Skövde, 2011-01-27 Invägning av ekologisk mjölk
Läs merUtveckling av modeller för NorFor plan för beräkning av optimal ufodringsnivå till högt avkastande mjölkkor i Skandinavien
Slutrapport för projekt H930015 Utveckling av modeller för NorFor plan för beräkning av optimal ufodringsnivå till högt avkastande mjölkkor i Skandinavien J. Bertilsson, R. Spörndly, B-O Rustas Institutionen
Läs merRörflen som foder till dikor
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Rörflen som foder till dikor Anna Hessle Mikaela Jardstedt 24 mars 2015 Anders Elofsson s fond Bakgrund Många dikor överutfodras under stallperioden Lågt näringsbehov
Läs merProducera mjölk på enbart vall och spannmål en ekologisk modell som kan vara lönsam, men passar den alla kor? Slutrapport
FORSKNINGSPROGRAM Producera mjölk på enbart vall och spannmål en ekologisk modell som kan vara lönsam, men passar den alla kor? SLF Projekt nr H1330241 Slutrapport Projektgrupp: Rolf Spörndly, inst. för
Läs merUngdjurs tillväxt på Bete
Ungdjurs tillväxt på Bete Eva Spörndly Kungsängen, Inst. Husdjurens Utfodring och Vård, SLU Eva Spörndly, Department of Animal Nutrition and Management, Kungsängen Research Centre, SLU Definitioner Betesmark:
Läs merMajsensilage till mjölkrastjurar effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet
Majsensilage till mjölkrastjurar effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet Elisabet Nadeau Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet
Läs merÖjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING
Rapport Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden 010101-011231 MÅLSÄTTNING Målsättningen med Öjebyn-projektet är att utveckla den ekologiska livsmedelsproduktionen med tyngdpunkten
Läs merKonsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning
Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja
Läs merResurseffektiv utfodring av dikor
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt 27
Läs merMjölk på bara vall och spannmål
Mjölk på bara vall och spannmål Milk production based on grass silage and cereal feeding Eva Spörndly och Rolf Spörndly Institutionen för husdjurens utfodring och vård Rapport 286 Sveriges lantbruksuniversitet
Läs merFå strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut
Bli vinnare mjölkningsperioden ut med våmstimulans Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut Mainio-Krossi 1 3 allfoder Oiva-Krono Top och Puhti-Krossi Top halvkoncentrat
Läs merFörfattare Andresen N. Utgivningsår 2010
Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Mjölk Författare Andresen N. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 2 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker,
Läs merHerd Navigator som sensorinstrument för fruktsamheten
för fruktsamheten annica.hansson@vxa.se Funktion med Herd Navigator Herd Navigator är e sensorinstrument som genom mätningar på mjölken kan bistå lantbrukaren med övervaknings- och managementarbetet av
Läs merKan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten?
DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Kan glukogena substanser i foderstaten Hanna Lomander, Institutionen för Husdjurens miljö och hälsa, SLU i Skara hanna.lomander@slu.se Introduktion
Läs merBete i relation till stallet
Eva Spörndly, Inst. för husdjurens u odring och vård, SLU, eva.sporndly@slu.se Eva Spörndly är forskare på ins tu onen för husdjurens u odring och vård på SLU. Där studerar hon problem och lösningar relaterade
Läs merEkonomisk optimal fodernivå Vad är det?
Hans Lindberg är agronom och produkonsrådgivare med placering i Bollnäs i södra Hälsingland. Större delen av sin arbetsd arbetar han med kunskapssupport i foderfrågor i, men hinner också med en del produkonsrådgivning
Läs merFörfattare Arvidsson K. Utgivningsår 2009
Bibliografiska uppgifter för Ensilering påverkar inte grödans fettsyrasammansättning Författare Arvidsson K. Utgivningsår 9 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur
Läs merUtfodringspraxis Mjölby nov
Utfodringspraxis Mjölby nov 2012 carin.clason@vxa.se Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen Följ upp produktionen
Läs merEffekt på mjölkavkasting hos mjölkkor vid ökad andel bete i foderstaten
Effekt på mjölkavkasting hos mjölkkor vid ökad andel bete i foderstaten Av Marlene Boström Engelsk titel: Effect on milk yield of increased proportion of pasture in the diet Handledare: Eva Spörndly Inst.
Läs mer2015-03-11. Innehåll. Utfodring av proteingrödor till idisslare - möjligheter och begränsningar. Stort intresse hela Europa.
Innehåll Utfodrin av proteinrödor till idisslare - möjliheter och beränsninar Biritta Johansson HMH och EPOK Foderprotein till Idisslare Bakrund Djurkateorier Beränsninar Protein från Vall Raps Fröbaljväxter
Läs merVäxa Sverige. Utfodring i torkans spår. Kicki Markusson. Det gick inte att hitta bilddelen med relations-id rid4 i filen.
Växa Sverige Utfodring i torkans spår Kicki Markusson Det gick inte att hitta bilddelen med relations-id rid4 i filen. Om differensen är stor Inventera foderbehov och 6llgång Följ upp, följ upp, följ upp
Läs merEDEL Nöt Framgång föder framgång
EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt EDEL Nöt är ett komplett högkvalitativt fodersortiment för både mjölkproducenter och uppfödare av köttrasdjur. Sedan 2010 har vi KRAV-godkända foder i vårt sortiment.
Läs merResurseffektiv utfodring av dikor
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt 23
Läs merMetanproduktion från djur. Maria Åkerlind, Jan Bertilssons material
Metanproduktion från djur Maria Åkerlind, Jan Bertilssons material Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning Bildning i av metan
Läs merVallkonferens Konferensrapport. 7 8 februari 2017 Uppsala, Sverige
Institutionen för växtproduktionsekologi Department of Crop Production Ecology Vallkonferens 2017 Konferensrapport 7 8 februari 2017 Uppsala, Sverige Rapport nr 22/Report No. 22 Uppsala 2017 Publicerad
Läs merAkoFeed Vegetabiliska oljor & fetter för lantbruksdjur. The Co-Development Company
Vegetabiliska oljor & fetter för lantbruksdjur The Co-Development Company HO O O Mättad fettsyra (stearinsyra) HO n-3 fettsyra (α-linolensyra) HO O n-6 fettsyra (γ-linolensyra) O HO n-9 fettsyra (oljesyra)
Läs merUtfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com
Utfodringspraxis Uppsala sep 2014 Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen
Läs merBra vallfoder till mjölkkor
Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.
Läs merNärproducerat foder till högproducerande mjölkkor
Närproducerat foder till högproducerande mjölkkor Jan Bertilsson, SLU, Institutionen för husdjurens utfodring och vård, Kungsängens forskningscentrum, 753 23 Uppsala Bakgrund I en uppdatering av kunskapen
Läs merResurseffektiv utfodring av dikor
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt Jordbruksverkets
Läs merÅkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson
Kjell Martinsson Kjell Martinsson, SLU NJV Grovfodercentrum Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder Del 2 Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder, 11 mars 2009 i Jakobstad Sammandrag
Läs merJordbruksinformation 10-2010. Bra bete på ekologiska mjölkgårdar
Jordbruksinformation 10-2010 Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Text: Margareta Dahlberg LG Husdjurstjänst AB Foto omslag: Anna Jarander Mycket bete i foderstaten är
Läs merLantmannens valltävling
Lantmannens valltävling li 2004-2007 Mål för deltagarna ( de tävlande) : Ge diskussionsunderlag för olika sätt att odla vall och värdet därav. Två deltävlingar Upplägg Treårig vall insådd i spannmål till
Läs merFramtidens kött & mjölk
Framtidens kött & mjölk kombinerad eller specialiserad? Christel Cederberg Eko FoU-dagar Skövde 20 september 2016 Foto: Maria Henriksson Agenda Kort om konsumtionssiffror kött Trender för produktion av
Läs merRegional balans för ekologiskt foder
Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska
Läs merFullfoder till mjölkkor
Fullfoder till mjölkkor Renodlat fullfoder Fullfoder kallas TMR (Total Mixed Ration) på engelska och är i sin ursprungliga form definierat som att alla fodermedel utom vattnet blandas till en homogen blandning
Läs merTiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet
Tiltak for god proteinkonservering i surfôret Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet Håvard Steinshamn, Merko Vaga, Åshlid Taksdal Randby & Anne-Kjertsi
Läs merVad i utfodringen påverkar miljö och klimat?
Utfodring och produktion för att greppa näringen Linköping 8:e november 2017 Carin Clason, CoA AB Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat? Fodrets Näringsinnehåll-Kväve (råproteinet), Fosfor Fodrets
Läs merMiljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård
juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria
Läs merVilka inhemska proteinfodermedel finns att tillgå och hur användbara är de?
Vilka inhemska proteinfodermedel finns att tillgå och hur användbara är de? Margareta Emanuelson, Svensk Mjölk Affärsutveckling, 2004-03-05 Användningen av proteinfoder till mjölkkor har ökat under den
Läs merOptimera djurhälsa och mjölkmängd
Optimera djurhälsa och mjölkmängd DeLaval foderstation FSC40 och FSC400 Din lösning varje dag DeLaval kraftfoderstation i kombination med systemet Feed First Du förväntar dig att dina kor ska producera
Läs merMJÖLKINTÄKT MINUS FODERKOSTNAD I MJÖLKPRODUKTIONEN
Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 2005:32 MJÖLKINTÄKT MINUS FODERKOSTNAD I MJÖLKPRODUKTIONEN En jämförelse mellan besättningar med fullfoder och separat utfodring MILK INCOME MINUS FEED COST IN MILK
Läs merLönar det sig med mer ensilage och bete till korna?
Lönar det sig med mer ensilage och bete till korna? - Ekonomiska beräkningar på gårdsnivå Eva Spörndly och Karl Ivar Kumm Institutionen för husdjurens Rapport 275 utfodring och vård Report Swedish University
Läs mer