Utfodringspraxis Mjölby nov Carin Clason Växa Halland

Transkript

1 Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland 1

2 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas Kg koldioxidekvivalenter 2

3 Utfodring för bättre miljö och klimatstämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen Följ upp produktionen 3

4 Mjölkproduktion Kontrollstatistik 2010 Antal kor i kontrollen: Antal besättningar: 4302 Medelkoantal: 64,1 Medelavkastning Kg ECM: 9468 Inkalvningsålder: 27 4

5 Ungtjur Slaktvikt slaktdata Ålder vid slakt, slaktdata Vilken ambition finns? Möjlig slaktålder SRB/SLB , Hereford ,7 14, Charolais , Önskvärd tillväxt/ g per dag Korsningar ,

6 NORFOR vårt nya fodersystem 6

7 Viktigaste skillnaderna från dagens system Icke linjära samband där hänsyn tas till samspel mellan djur och foder - Enskilda fodermedel saknar fasta energi och AATvärden. - Foderstaten som helhet i fokus! Mer detaljerad och omfattande foderfraktionering - Nya foderanalyser krävs Bättre beskrivning av fodrets nedbrytning i djuret - större möjlighet till optimal foderstatsplanering! Nettoenergi Strukturvärdering Skatta foderkonsumtion 7

8 Vad blir konsekvenserna av ett nytt system? NORFOR(Maria Åkerlind Mer fokus på ämnesomsättningen hos djuret Större möjlighet att beakta fodermedlens egenskaper bättre värdering av vallen Chans till bättre foderutnyttjande Möjlighet till fler (och i vissa fall nya) foderstatskontroller Ökat motiv till att optimera Ny fodertabell och delvis nya näringsrekommendationer Fler parametrar på foderanalyssvaret Vi får ett mer komplext system 8

9 Utfodring av idisslare Mikroorganismerna skall utfodras! Grovfodret utgör cirka 50 % av foderstaten Grovfodret avgör kraftfoderinköpen Vallensilaget kan vara ett proteinfoder! Fråga om Utfodringssystemmöjlighet att blanda foder? Skörde/lagringssystem av grovfodret. Foderanalyser-bör finnas för varje parti! 9

10 Nyckeltal mål Mjölkkorna Kg ECM/ko år Inkalvningsålder (24-27 mån) Urea i tanken(3,5-5 mmol Tjurkalvarnas användning Kraftfoderanvändning Mängd per kg ECM (<0,4 kg) Typ av kraftfoder Råproteinnivå (14,5-18,5 %) Fosfornivå (0,38 % av ts) Nötköttsproduktion Uppfödningstid Slaktdata Kraftfoderanvändning -typ av kraftfoder -utfodringssystem -råproteinnivå -fosfornivå 10

11 Vilket vallfoder bör djuren få? (Taurus+eget) MJ råprotein NDF, g Ts, % Dikor, sin 8,5-9, Dikor, lakt 10-10, Kvigor 10-10, Stutar 10-10, Mjölkkor/Tjurar 11-11,

12 Krav på vallfodret med nya råvaror: Majs i foderstaten högre råproteinhalt hos vallen HP-massa i foderstaten högre råproteinhalt hos vallen Agrodrank o Rapskaka lägre råproteinhalt hos vallen Det krävs foderanalyser av alla partier och nya foderstater! 12

13 Information i Foderanalysen 13

14 Gör foderstaten skillnad? Optimering enligt NORFOR Foderslag Ensilage hög kg ts CO2 e kg Ensilage låg kg ts CO2 e kg Ensilage Hög smältbahet 14,7 4,1 Ensilage Låg smältbarhet 11,2 3,1 Solid ,0 6,2 Solid Nära 8,4 3,4 CO2 e per ko och dag 7,5 9,3 CO2 e, 305 dagar Skillnad 549

15 Utsläpp från produktion av olika fodermedel (data från SIKs fodermedelsdatabas, Flysjö mfl 2008, bearbetad av Maria Berglund HS Halland)

16 Klimatdeklarerat

17 Kväveöverskott vid olika inkalvningsåldrar kg N 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 24 mån 28 mån 32 mån Utan bete Med bete Utan bete Med bete Kväveöverskott / kviga Kväveöverskott / kviga & år 17

18 . Kväveeffektivitet vid olika uppfödningsmodeller, Cecilia Lindahl, Taurus 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Intensiv mjölkrastjur, 15 mån Vallfodertjur mjölkras, 18 mån Mjölkrasstut, 24 mån Tung köttrastjur, 14 mån Lätt köttras tjur, 18 mån Köttraskviga, 18 mån 18

19 Klimatpåverkan

20 Anpassa foderstaten efter djurets behov! Från Taurus.mu

21 KVÄVEUTNYTTJANDE, % 29, , , , AVKASTNING, KG ECM 21

22 Metan från kons fodersmältning

23 Rådivningsplan för en mjölk/köttgård Grovfoderproduktion Kontroll av foderstaten 41 A (mjölkkor) Kontroll av foderstaten 41 B (kvigor eller ungdjur i nötköttsproduktion. En dags utfodringskontroll 41 C Växtnäringsbalans 40 B Klimatkollen 20 B 23

24 Utnyttja rådgivningsexperterna Kolla materialet på hemsidan Kom med tips på vad du saknar Ställ frågor Ge tips på nytt material Förbered Greppakunden på vad som skall göras och vad som skall finnas framme. Förbered dig själv genom att kolla upp kunden innan. 24

25 1. Den rådgivaren räknar 2. Den lantbrukaren utfodrar 3. Den kon äter Foderstaten Varför skiljer det? 25

26 I grisproduktionen Analyserar ALLA fodermedel Optimerar för en optimal foderstat Produktionsuppföljning för att nå ett effektivare utnyttjande av N och P Räknar på smältbart P/ MJ Tillför enzym = utnyttja P i spannmål bättre Nya fodermedel, t.ex. Raps/Drank Bilden tagen från Bertil Carlzon

27 Var skall mjölken produceras? 27

28 Foderanalys-klöverandel! 28

29 Tack för att ni lyssnade fråga gärna nu eller senare!