TYPFODERSTATER Ekologiska mjölkkor. Typfoderstater för ekologiska mjölkkor

Transkript

1 TYPFODERSTATER Ekologiska mjölkkor Typfoderstater för ekologiska mjölkkor

2 Förord Typfoderstater för ekologiska mjölkkor är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller foderstater med olika fodermedel men med samma mjölkproduktion där så är möjligt. Skriften innehåller typfoderstater och är tänkt som ett underlag för ekologiska besättningar och besättningar som funderar på att lägga om till ekologiskt samt för rådgivare och andra intresserade. Foderstaterna innehåller blandningar med spannmål och koncentrat samt användning av hemodlade baljväxter och oljeväxtprodukter. Uppsala våren 212 Stina Stabo, projektledare 2

3 Innehållsförteckning Inledning... 4 Regelverk för KRAV... 4 Vallfoder... 4 Majs... Helsädesensilage... Spannmål och proteinfoder... Spannmål... Ärter och Åkerböna... Rapsprodukter... 6 Koncentrat och färdigfoder... 6 Mineralfoder... 6 Förutsättningar för foderstatsberäkningarna... 7 Avkastning och normer... 7 Grovfoderkonsumtion... 7 Näringsinnehåll... 7 Kvävenyckeltal... 7 Total foderåtgång... 7 Bete... 8 Ekonomiska nyckeltal... 8 Ensilage hög, majsensilage, spannmål och koncentrat... 9 Ensilage låg, majsensilage, spannmål och koncentrat... Ensilage hög, spannmål och koncentrat Ensilage låg, spannmål och koncentrat Ensilage hög, färdigfoder Ensilage låg, färdigfoder Ensilage hög, spannmål och rapskaka... 1 Ensilage låg, spannmål och rapskaka Ensilage hög, spannmål, åkerböna och rapskaka Ensilage låg, spannmål, åkerböna och rapskaka Ensilage hög, spannmål och åkerböna Ensilage låg, spannmål och åkerböna... 2 Ensilage hög, spannmål, ärter och koncentrat Ensilage låg, spannmål, ärter och koncentrat Ensilage hög, spannmål och ärter Ensilage låg, spannmål och ärter Foderstat för mjölkkokviga med två betessäsonger... 2 Sammanfattning

4 Inledning Denna skrift innehåller 16 typfoderstater för ekologiska mjölkkor och är tänkt som ett verktyg i ekologisk mjölkproduktion. Foderstaterna innehåller blandningar med spannmål, koncentrat, färdigfoder samt baljväxter som ärt och åkerböna och oljeväxtprodukter. Blandningarnas sammansättning och givor visas vid olika laktationsnivåer och redovisas i diagramform. Innehållet av råprotein, stärkelse, NDF och grovfoderprocent redovisas i en tabell. Även kvävenyckeltal, total foderåtgång och ekonomiska nyckeltal redovisas för varje foderstat för att det ska gå att jämföra foderstaternas miljöpåverkan och ekonomiska utfall. Näringsvärden och kunskap om kornas näringsbehov samt fodermedelstabeller är hämtade från den Blåa boken, Fodertabeller för idisslare, 23. SLU. Det foderstatsprogram som använts är en beräkningsmall i excel, Totfoder, baserad på fodertabeller för idisslare, 23 och framtagen av Rolf Spörndly, SLU. Priser på kraftfoder är hämtade från kända handlare och är ett genomsnitt på priser från 211. Priser för egenproducerat foder är baserat på Hushållningssällskapets bidragskalkyler 211. Regelverk för KRAV Enligt KRAV:s -regler ska allt foder av jordbruksursprung till idisslare vara % KRAV -certifierat. Kor ska ha fri tillgång på grovfoder och minst 6 % av det foder som djuren behöver ska produceras på den egna gården. Självförsörjningen får uppnås genom samarbete med en eller flera andra gårdar om foder och gödsel. Högst 4 % får vara kraftfoder till mjölkproducerande djur och andelen kraftfoder i foderstaten ska räknas på det dagliga intaget av foder som torrsubstans (ts). Under och upp till 3 månader i laktationens början får andelen kraftfoder höjas till %. Dessa regler har vi tagit hänsyn till när vi räknat på dessa foderstater. Det finns också regler för betesperiodens längd och det varierar från 2 månader (norr) till 4 månader (söder) beroende på var i landet gården finns. Under betesperioden skall det dagliga betesintaget vara minst 6 kg ts. Vallfoder Vallfoderkvaliteten är mycket viktig. Grovfodret ska, förutom att ge struktur i foderstaten, ge kon en stor mängd av både energi och protein. Ett riktvärde för ett bra klövergräsensilage till mjölkkor Energiinnehåll bör vara omkring 11 MJ/kg ts Proteininnehållet bör vara -2 g råprotein/kg ts NDF bör ligga mellan 4- g NDF/kg ts. Genom att producera vallfodret på rätt sätt, kan behovet av kompletterande kraftfoder minska. Detta kan ses i de olika foderstaterna i den här skriften om man jämför foderstater baserade på Ensilage Hög och Ensilage Låg. Där Ensilage Hög är ett ensilage med bra näringsinnehåll och Ensilage Låg är ett ensilage med sämre näringsinnehåll. Se näringsinnehållet i tabell 1 nedan. Tabell 1. Näringsvärden och pris (från 211) på de ensilage som har använts i foderstaterna Grovfoder Pris TS Energi AAT PBV Råprot. Stärk. NDF Råfett Ca P kr/kg % MJ/kg ts g/kg ts g/kg ts g/kg ts g/kg ts g/kg ts g/kg ts g/kg ts g/kg ts Ensilage Hög > 2 % baljväxter 1,3 11, ,8 2,7 Ensilage Låg > 2 % baljväxter 1,3, ,8 2,7 Majsensilage eko 1,4 11, ,4 2,3 Det kan vara bra att blanda olika kvaliteter för att få fram ett balanserat grovfoder. Det är också viktigt att ha ett klöverrikt vallfoder, dels för kvävefixering till marken och dels för att ge en bra proteinförsörjning till korna. En bra klöverandel är 3-%. Vallen har ett högt innehåll av lättlösligt 4

5 protein som bryts ned snabbt i vommen därför är det viktigt att komplettera vallen med fodermedel som har högt innehåll av ett mer svårlösligt protein. Även den hygieniska kvaliteten är viktigt för att korna ska vilja äta så stora mängder grovfoder som möjligt. Majs Majsensilage är ett bra komplement till ett klöverrikt vallensilage. Majsensilaget har ett högt energiinnehåll och ett relativt lågt proteininnehåll. Det är godkänt som grovfoder i ekologisk produktion även om det näringsmässigt ofta motsvarar % spannmål och % grovfoder. Majsensilage är ett smakligt foder och det innehåller mycket stärkelse som ger energi. Fiberkvaliteten i majsensilaget har också en stabiliserande effekt på djurens magar. Nackdelarna med majsensilage är svårigheten att odla den ekologiskt då majs bland annat konkurrerar dåligt med ogräs, behöver specialmaskiner och endast går att odla i vissa delar av Sverige. Näringsinnehållet på det majsensilage som har använts i foderstaterna ses i tabellen ovan. Helsädesensilage Helsädesensilage är också ett bra grovfoderkomplement i ekologisk mjölkproduktion. Det ger struktur och innehåller stärkelse som kompletterar det klöverrika vallfodrets lättlösliga protein. Helsädesensilaget utgörs av hela plantor spannmål eller blandningar av spannmål och ärt eller åkerböna. Ju högre andel baljväxter desto högre proteinvärden och smaklighet får ensilaget. Helsädesensilage är en bra insåningsgröda i växtföljden. Denna skrift innehåller ingen foderstatsvariant med helsädesensilage då variationen i näringsinnehåll är alltför stor beroende på bland annat olika sammansättning och skördetidpunkt. Det är därför rekommenderat att ta foderanalys på det helsädesensilage som finns på gården för att kunna ta fram en välbalanserad foderstat och utnyttja potentialen i fodret. Spannmål och proteinfoder Foderstaterna i den här skriften innehåller spannmål, åkerböna, ärter, kallpressad ekologisk rapskaka, ekologiskt koncentrat och ekologiskt färdigfoder. Näringsinnehållet i dessa ses i tabell 2. Spannmål Den ekologiska spannmålen är ofta det billigaste kraftfodret i ekologisk mjölkproduktion. I foderstaterna har det använt en spannmålsblandning med % korn och % vete. Det är ofta positivt att blanda olika spannmålsslag då de olika sädesslagen bidrar med olika näringsinnehåll. Det är då viktigt att komma ihåg att en foderstat med enbart havre har betydligt mycket mindre energi än en foderstat med bara korn eller vete. Ärter och Åkerböna Ärter innehåller en stor andel lättlösligt råprotein och passar därför inte bra att utfodras ihop med ett vallfoder med höga råproteinvärden. Även till högt avkastande mjölkkor kommer det inte att räcka med enbart ärter som proteinkälla. Då måste ett mer vomstabilt protein tillföras (t.ex. soja eller rapskaka). Däremot fungerar ärter bra som komplement till ett ensilage med lågt proteininnehåll eller som enda proteinkälla till lågt avkastande kor. Stora mängder ärter ihop med vete som mer eller mindre enda spannmålsslag i en foderstat leder till höga stärkelsehalter. För mycket stärkelse kan leda till vomstörningar. Ärter ska inte finmalas utan det är bättre att krossa eller grovmala ärter i en hammarkvarn med ett grovt såll. Ärter är ett bra komplement till en foderstat med korn och rapsprodukter. Det fungerar bra att utfodra mjölkkor upp till 3-4 kg per dag eller 3 procent av kraftfodret. De går att odla till mogen skörd i stora delar av landet.

6 Åkerböna innehåller mer protein och mindre mängd stärkelse än ärter. Det innebär att det kan vara mer fördelaktigt att utfodra åkerböna tillsammans med spannmål jämfört med ärter. Det går både att krossa och att grovmala åkerböna. Det går bra att använda hammarkvarn för att mala åkerböna antingen separat eller tillsammans med spannmål. Rapsprodukter Det går bra att utfodra nötkreatur med raps antingen som helt rapsfrö eller som rapskaka. Mängden råfett i totalfoderstaten är begränsade vid utfodring av rapsfrö och rekommendationer för tilldelning ligger för mjölkkor på 1 kg per ko och dag. Helt rapsfrö måste sönderdelas innan utfodring. Krossa fröna separat i en kross med släta valsar eller mal fröna tillsammans med spannmål, ärter eller åkerböna. Då fettinnehållet begränsar tilldelningen innehåller inga av de beräknade foderstaterna rapsfrö utan istället används kallpressad rapskaka i dessa beräkningar. Det är bra att kontrollera fetthalten i den rapskaka som ska användas. Innehållet av fett varierar beroende på vilken press som används. Man bör inte ligga på högre än % fetthalt i totalfoderstaten. Stora givor omättat fett kan leda till att fetthalten i mjölken sjunker, det har visats i flera försök. Vid höga fetthalter i rapskakan bör tilldelningen inte vara mer än 4 kg per dag. Även hygienen är viktig, rapskakan kan härskna och bör därför användas inom två månader efter pressning. Den håller något längre under vintermånaderna. Koncentrat och färdigfoder Utbudet på ekologiskt koncentrat är begränsat, ligger högt i pris och har fortsatt att gå upp senaste åren. Eftersom dessa foder ligger högt i pris används de oftast som ett komplement eller toppfoder till högavkastande kor. Proteinkällan i dessa kommer främst från raps och/eller importerad ekologisk soja. Tabell 2. Näringsvärden och pris (från 211) på spannmål och proteinfoder som har använts i foderstaterna Kraftfodermedel Pris TS Energi AAT PBV Råprot. Stärk. NDF Råfett Ca P kr/kg % MJ/kg ts g/kg ts g/kg ts g/kg ts g/kg ts g/kg ts g/kg ts g/kg ts g/kg ts % korn % vete eko 2, , ,3 3,8 Åkerböna eko 3,3 8 12, ,8 Ärt kärna eko 3, , ,9 4,3 Rapskaka eko 6, 94 1, Koncentrat eko, , Färdigfoder eko 4, , I alla foderstater består spannmålsblandningen av % vete och % korn. Mineralfoder Ett mineralfoder ska användas till dessa foderstater för att behovet av mineraler ska bli tillgodosett. Kalcium (Ca) och fosfor (P) är de mineraler som framförallt optimerats i foderstaterna. I foderstaterna har vi använt ett mineralfoder där innehållet av kalcium och fosfor ligger på g/kg ts för Ca och 11 g/kg ts för P. Vid en giva på - gram per dag täcks behovet bra. För de foderstater som innehåller raps blir innehållet av fosfor lite för högt. Generellt kan foderstater där raps ingår ha ett mineralfoder med låg andel fosfor. Detta gäller bara då korna får raps. I slutet på laktationen, när rapsgivan minskar, kan de behöva ett annat mineralfoder. 6

7 Förutsättningar för foderstatsberäkningarna Avkastning och normer När vi har räknat på foderstaterna har vi satt avkastningen till 9 kg ECM per ko och år förutom för de varianter som innehåller ensilage, spannmål och ärt, samt ensilage spannmål åkerböna. De sistnämnda foderstaterna är beräknade för 8 kg ECM per ko och år då framförallt stärkelseinnehållet i foderstaten blir ogynnsam vid de givor som täcker energibehovet för högre avkastning. Energibehovet är tillgodosett på +/- 3 % enheter. Råproteinnivåerna följer riktvärden för näringsinnehåll i totalfoderstaten (Fodertabeller för idisslare, 23) och om det skiljer sig på någon eller några procentenheter kommenteras det i text under respektive foderstat. Foderstaterna följer även PBV normerna. Det är svårt att tillgodose behovet av AAT i ekologiska foderstater för mjölkkor på höga avkastningsnivåer. Vid mindre avvikelser från normen är det räknat på att djuren presterar den mjölkavkastning som är uträknat men i vissa foderstater kan det i realiteten bli svårt och då har detta kommenterats. Grovfoderkonsumtion Förutsättningarna för dessa foderstater är att korna får fri tillgång på ensilage. De grovfodergivor som vi har lagt in i foderstaterna är vad de behöver äta för att foderstaten ska gå ihop. Tillsammans med kraftfodergivan blir behovet i teorin i princip uppfyllt. Problemet med att räkna foderstater i ekologisk produktion är att djuren har fri tillgång på grovfoder vilket gör att kornas intag av grovfoder skiljer sig en hel del från ko till ko. En del kommer att äta mer och en del mindre än det som vi räknat med. För att få korna att äta så mycket grovfoder som möjligt är det viktigt att antalet ätplatser är tillräckligt för alla kor i ladugården, att korna verkligen har tillgång till grovfoder på foderbordet och att den hygieniska kvaliteten på fodret är bra. I fullfoderstater bör ts-halten på ensilaget kontrolleras noga så att rätt mängd torrsubstans tillförs blandningen. Näringsinnehåll Näringsvärdet i olika foderpartier varierar och vi rekommenderar att göra foderanalyser på det hemmaproducerade fodret för att veta de verkliga förutsättningarna. Även innehållet i färdigfoder och koncentrat skiljer sig mellan olika tillverkare och även på råvarutillgång. Ni bör stämma av ert egna hemmaproducerade och inköpta foder med fodertabellen på sidan innan för att kunna jämföra med våra foderstater. Kvävenyckeltal Kvävenyckeltalen är med för att kunna se vilka foderstater som avger minst respektive högst N överskott. Det är ett sätt att mäta effektiviteten av proteinomvandlingen och baseras på råproteininnehållet i fodret i förhållande till omvandlingen och utnyttjande vid mjölkbildningen i kon. Kvävenyckeltalen är framtagna för hela laktationen, inklusive sinperioden med i princip endast grovfoder. Kväveutnyttjandet skulle kunna höjas genom t.ex. lägre proteininnehåll på grovfodret under låglaktation. Total foderåtgång Total foderåtgång per år är med för varje foderstat för att det kan vara intressant att se hur mycket foder som går åt av de olika fodermedlen. Dessa kan vara till hjälp vid planering av odlingen på gården. I den totala foderåtgången har vi tagit med två månaders sintidsutfodring (6, kg ts ensilage) samt dagars betessäsong. 7

8 Bete Betesperioden kommer att infinna sig i olika laktationsstadier för olika kor och vi har i de redovisade foderstaterna inte räknat om dem enligt det näringsinnehåll som finns i bete. Tillgången på bete kommer också att variera under betesperioden och det kommer att vara olika behov av stödutfodring av ensilage. Vi har gjort en förenklad beräkning och ersatt 6 % av grovfodret med motsvarande mängd bete och antagit att betesperioden är dagar. Priset på bete är satt till,6 kr/kg ts. Ekonomiska nyckeltal Ekonomiska nyckeltal visas för att kunna jämföra de olika foderstaterna och ge en indikation på vilka blandningar som är bäst eller sämst ekonomiskt. Mjölkpriset är satt till 4,13 kr/kg ECM och motsvarar ARLAs medelpris för 212. Mjölkintäkten är beräknad på att all mjölk levereras men i praktiken går en hel del bort till kalvar och vid sjukdomsbehandling till karens. Nyckeltalet Mjölk Foder bör därför användas för att kunna jämföra olika alternativ. Kostnader för kalvuppfödning och sjukdomsbehandling finns ej med. En annan förutsättning för jämförelsen är att korna äter och mjölkar just det som räknats ut. Detta kan variera mellan olika kor bl.a. för att djuren har fri tillgång på grovfoder och konsumtionen kan variera kraftigt och därmed också mjölkmängden. Storlek på djur och hull påverkar också mjölkproduktionen. 8

9 Ensilage hög, majsensilage, spannmål och koncentrat - Avkastning 9 kg ECM Foderstat på Ensilage (hög)/majsensilage/spannmål/koncentrat ,8 4,8 3,3 3, 3,3,,7 4, ,7 2,2 4,6 4,2,1 3,8 3, Koncentrat, kg Majsensilage/Bete, kg ts Ensilage hög/bete, kg ts, Denna foderstat är näringsmässigt bra. Ser man till foderkostnaden/kg producerad mjölk ligger denna foderstat på 1, 4 kr/kg ECM. Om man jämför denna foderstat med den med ett ensilage med sämre näringsinnehåll är denna foderstat 8 öre billigare per kg ECM. Kväveeffektiviteten är 2 %. Det är lägre än foderstaten med den sämre ensilagekvalitén och beror bl.a. på högre råproteininnehåll i grovfodret under låglaktation. 9

10 Ensilage låg, majsensilage, spannmål och koncentrat - Avkastning 9 kg ECM Foderstat på Ensilage (låg)/majsensilage/spannmål/koncentrat ,8 3,1 6,4 6,6,4,2, , 1,,,6,, 4, 4, Koncentrat, kg Majsensilage/Bete, kg ts Ensilage låg/bete, kg ts, Denna foderstat ligger lite lågt i råprotein vid den högsta avkastningen men proteinsammansättningen är bra och i övrigt är foderstaten näringsmässigt bra. I och med den låga kvaliteten på ensilaget blir kraftfodergivorna högre än foderstaten med det bättre ensilaget. Om samma produktion ska uppnås blir foderkostnaden 8 öre dyrare per kg mjölk. Totalt sett över laktationen blir kväveeffektiviteten bättre jämfört med många andra foderstater, 26 %. Det beror framförallt på att låglaktationen har en bättre anpassad proteinnivå.

11 Ensilage hög, spannmål och koncentrat - Avkastning 9 kg ECM Foderstat på Ensilage (hög)/spannmål/koncentrat , 2,7 1, , 6, 6 6,8,8 4, 4 12, , 12 11, Koncentrat, kg Ensilage hög,/bete kg ts Det här är en näringsmässigt bra foderstat men råproteinet är lite högt för de lågavkastande korna. Ser man till foderkostnaden per kg ECM ligger den på 1,42 kr för denna foderstat. Om man jämför samma foderstat men med ett ensilage med sämre näringsinnehåll är denna foderstat 13 öre billigare per kg ECM. Kväveeffektiviteten är 2 %. 11

12 Ensilage låg, spannmål och koncentrat - Avkastning 9 kg ECM Foderstat på Ensilage (låg)/spannmål/koncentrat ,7 2,2 1, 7,4 7, 1 7 6,4 6,8 6 6,7, , , 12 11, Koncentrat, kg Ensilage låg/bete, kg ts Denna foderstat kan få problem att täcka proteinbehovet vid de högsta avkastningarna. I och med den låga kvaliteten på ensilaget blir kraftfodergivorna högre för att nå denna avkastning. Foderkostnaden blir 13 öre dyrare per kg ECM jämfört med samma foderstat med ett bättre ensilage. Kväveeffektivitetet över hela laktationen blir god, 26 %, då kväveinintaget i låglaktation stämmer bra med behovet. Mängden koncentrat per ko och år som går åt blir 149 kg mer än foderstaten med ett bättre ensilage det förklarar även att resultatet för mjölk-foder blir sämre med denna foderstat. 12

13 Ensilage hög, färdigfoder - Avkastning 9 kg ECM Foderstat på Ensilage (hög)/färdigfoder , 11, 12 9, 8,9 7, 7 6 4,7 4,4 Färdigfoder, kg Ensilage hög/bete, kg ts 12, , 12 11, I denna foderstat blir råproteininnehållet för lågt vid höga avkastningar, över 4 kg ECM och för högt vid lägre avkastningar, under 3 kg ECM. För att täcka råproteinbehovet vid höga avkastningar kan man lägga in ett toppfoder (koncentrat) vid avkastningar över 4 kg ECM. Om man jämför foderkostnaden per kg ECM med samma foderstat men med ett sämre näringsinnehåll i ensilaget är denna foderstat 14 öre billigare. Jämfört med foderstater med andra fodermedel blir foderstaterna med färdigfoder de dyraste sett till den beräknade foderkostnaden. Kväveeffektiviteten blir låg, 24 %, då det blir en överutfodring med protein under låglaktation. Något som kan förbättras genom att t.ex. byta ensilage till ett med mindre protein under denna period. 13

14 Ensilage låg, färdigfoder - Avkastning 9 kg ECM Foderstat på Ensilage (låg)/färdigfoder ,9 13,2 9,9 9,6 8, 7,8 7,4,2 Färdigfoder, kg Ensilage låg/bete, kg ts 12 12, , 12 11, Råproteinhalterna i denna foderstaten kommer att kunna bli begränsande för avkastningen. Denna foderstat bör kompletteras med ett proteinfodermedel om mjölkavkastningen ska kunna hålla 9 kg ECM per år. Råproteinet är också för högt för de lågavkastande korna. I och med den låga kvaliteten på ensilaget blir kraftfodergivorna högre och därmed blir foderkostnaden 14 öre dyrare per kg mjölk än vad samma foderstat men med en bättre kvalitet på ensilaget blir. Då man ser på foderkostnaden per kg mjölk så är denna foderstat dyrast jämfört med alla foderstater. I och med de låga proteinnivåerna får foderstaten en teoretisk bra kväveeffektivitet. Problemet är att det är tveksamt om kon orkar producera uträknad mjölkmängd och då sjunker effektiviteten. 14

15 Ensilage hög, spannmål och rapskaka - Avkastning 9 kg ECM Foderstat på Ensilage (hög)/rapskaka Eko/Spannmål , , 7, 7, 6, , 1,,,, 4, 4,3 Rapskaka Eko, kg Ensilage hög/bete, kg ts 12, , 12 11, Detta är en bra balanserad foderstat över hela laktationen förutom att råproteinet är lite högt för de lägre avkastningarna till följd av det höga proteininnehållet i ensilaget. I och med att rapskaka innehåller mycket fosfor bör ett mineralfoder med mindre andel fosfor användas. Foderkostnaden per kg ECM ligger i denna foderstat på 1,4 kr/kg ECM, om man jämför samma foderstat med ett ensilage med sämre näringsinnehåll är denna foderstat 13 öre billigare. Priset på ekologisk rapskaka kan variera kraftigt i olika områden. Kväveeffektiviteten är 2 % och försämras lite pga av hög andel råprotein i låglaktation. 1

16 Ensilage låg, spannmål och rapskaka - Avkastning 9 kg ECM Foderstat på Ensilage (låg)/rapskaka Eko/Spannmål , 3,2 2, 2 1, 7, 7,6 7,1 1 6,7 6, 6 6,, 12 12, , 12 11, Rapskaka Eko, kg Ensilage låg/bete, kg ts Vid höga avkastningsnivåer blir råproteinbehovet svårt att uppnå och det kan bli svårt att nå avkastningen 9 kg ECM/år. I denna foderstat utfodras 4 kg rapskaka vid högsta avkastningsnivån, 41 kg ECM. Fetthalten kan variera i kallpressad rapskaka och innan så höga givor ges bör kakan analyseras på fettinnehållet för att undvika fetthaltsdepression. (Innehållet av råfett bör ej överstiga % i totalfoderstaten). I och med den låga kvaliteten på ensilaget blir kraftfodergivorna högre och foderkostnaden 13 öre dyrare per kg ECM jämfört med samma foderstat med bättre näringsinnehåll på ensilaget. Kväveeffektiviteten blir teoretisk god då det inte överutfodras i de låga laktationsnivåerna. Når inte kon upp i önskad avkastning sjunker kväveeffektiviteten och kostanden per kg ECM ökar. 16

17 Ensilage hög, spannmål, åkerböna och rapskaka - Avkastning 9 kg ECM Foderstat på Ensilage (hög)/åkerböna/rapskaka Eko/Spannmål ,2 1,4 2 2,2 1,2 1,4 1, 1 1,2, ,4 6, 6, , 4,3 12, , 12 11, Rapskaka Eko, kg Åkerböna, kg Ensilage hög/bete, kg ts Det här är en välbalanserad foderstat på alla avkastningsnivåer förutom att råproteinet är något högt för de lägre avkastningarna på grund av det höga proteininnehållet i ensilaget. I och med att rapskakan innehåller mycket fosfor bör ett mineralfoder med mindre andel fosfor användas under dessa perioder. Foderkostnaden per kg ECM ligger på 1,37 kr och om man jämför samma foderstat med sämre näringsinnehåll i ensilaget är denna foderstat 12 öre billigare. Kväveeffektiviteten är 2 % och försämras lite pga av hög andel råprotein i låglaktation. 17

18 Ensilage låg, spannmål, åkerböna och rapskaka - Avkastning 9 kg ECM Foderstat på Ensilage (låg)/åkerböna/rapskaka Eko/Spannmål , 2, 1, 2 2,7 2,7 1,7 1 1, 2,8 1 7,1 7, , 6,, 1 1 6, , , 12 11, , Rapskaka Eko, kg Åkerböna, kg Ensilage låg/bete, kg ts I denna foderstat kan proteinet bli begränsande vid höga avkastningsnivåer. I och med att rapskaka innehåller mycket fosfor bör ett mineralfoder med mindre andel fosfor användas. I och med den låga kvaliteten på ensilaget blir kraftfodergivorna högre och därmed blir foderkostnaden 12 öre dyrare per kg ECM jämfört med samma foderstat med ett bättre ensilage. Kväveeffektiviteten är god då kväveinintaget i låglaktation stämmer bra med behovet. 18

19 Ensilage hög, spannmål och åkerböna - Avkastning 8 kg ECM Foderstat på Ensilage (hög)/åkerböna/spannmål ,7 4,7 3 3, 3 2, 1, 1,7 4,8 4 12, , 12 11, Åkerböna, kg Ensilage hög/bete, kg ts Kvävenyckeltal* Kväveintag foder, kg: 196 Kg kväve ut med mjölk: 4 Kg kväve ut med kött: 2 Kg kväve bakom svans: 149 Kväveeffektivitet: 24 N-överskott, kg/ton mjölk: 18 Denna foderstat är beräknad för 8 kg ECM per ko och år då stärkelsenivåerna blir ogynnsamt höga på högre avkastningsnivåer. Också proteinet kan vara begränsande för avkastningen och i de lägre avkastningsnivåerna blir råprotein lite för hög. För att uppnå önskad produktion bör foderstaten kompletteras med ett mer vomstabilt protein. Foderkostnaden per kg ECM ligger i denna foderstat på 1,34 kr, om man jämför samma foderstat med ett sämre näringsinnehåll i ensilaget är denna foderstat 13 öre billigare. Det här är den billigaste foderstaten men då avkastningen förväntas bli lägre är mjölk foder ej högst. Kväveeffektiviteten blir låg, 24 %, jämfört med andra foderstater. Det beror på den lägre avkastningen och överskott på protein i senlaktation. 19

20 Ensilage låg, spannmål och åkerböna - Avkastning 8 kg ECM Foderstat på Ensilage (låg)/åkerböna/spannmål , 4,, 4 3, 3 2,3 1,8 1,,,6,,4,4,4,4, , , 12 11, Åkerböna, kg Ensilage låg/bete, kg ts Denna foderstat är beräknad för 8 kg ECM per ko och år då stärkelsenivåerna blir ogynnsamt höga på högre avkastningsnivåer. I denna foderstat blir råproteininnehållet lågt vid avkastningar högre än 3 kg ECM. Det kan bli ytterligare en begränsning för avkastningen. Det är trots det också en relativt hög kostnad för denna foderstaten som kommer bli högre om korna inte når upp i den önskade avkastningen. I och med den låga kvaliteten på ensilaget blir kraftfodergivorna högre och därmed blir foderkostnaden 13 öre dyrare per kg mjölk jämfört med samma foderstat men med ett ensilage med högre näringskvalitet. Kväveeffektiviteten med den önskade produktionen blir god men med en lägre avkastning sjunker den. 2

21 Ensilage hög, spannmål, ärter och koncentrat - Avkastning 9 kg ECM Foderstat på Ensilage (hög)/spannmål/ärter/koncentrat ,2 3,4 2,4 1,2 1,2 2,2 1,2 1,2 1,2 1, 1, 1 6, 6,7,,6,8,8,8,8 4, 4 12, , 12 11, Koncentrat, kg Ärter, kg Ensilage hög/bete, kg ts Det här är en mycket bra och balanserad foderstat. Råproteininnehållet blir lite högt för de lågavkastande korna. Foderkostnaden per kg ECM ligger denna foderstat på 1,39 kr, om man jämför samma foderstat men med ett sämre näringsinnehåll i ensilaget så är denna foderstat 14 öre billigare. Kväveeffektiviteten är 2 % och försämras lite pga av hög andel råprotein i låglaktation. 21

22 Ensilage låg, spannmål, ärter och koncentrat - Avkastning 9 kg ECM Foderstat på Ensilage (låg)/spannmål/ärter/koncentrat ,2 4,2 2,1 3 1, 1, 1, 1, 1, 1 1, 1,2, 1,2 1 6, 6,8 6, 6, 6 6 6,7, , , 12 11, Koncentrat, kg Ärter, kg Ensilage låg/bete, kg ts Det här är en mycket bra och balanserad foderstat i alla laktationsstadier. I och med den låga kvaliteten på ensilaget blir kraftfodergivorna högre och därmed blir foderkostnaden relativt dyr. Kväveeffektiviteten är god, 26 %, då kväveinintaget i låglaktation stämmer bra med behovet. 22

23 Ensilage hög, spannmål och ärter - Avkastning 8 kg ECM Foderstat på Ensilage (hög)/ärter/spannmål , 3 2, 2,3 2 1,6 1,2,8 4,8 4,8 4,8 4,8 4,8 4,8 4 12, , 12 11, Ärter, kg Ensilage hög/bete, kg ts Denna foderstat är beräknad för 8 kg ECM per ko och år då stärkelsenivåerna blir ogynnsamt höga på högre avkastningsnivåer. Vid höga avkastningsnivåer kan råproteinbehovet vara svårt att uppnå i denna foderstat. Inte heller kalciumbehovet täcks i denna foderstat vilket gör att man ska välja ett mineralfoder med högre kalciuminnehåll. Råproteinet är lite högt för de lågavkastande korna. Foderkostnaden per kg ECM blir 1,31 kr men mjölk foder per ko och dag stannar på 66 kr då avkastningen är 8 kg ECM. Kväveeffektiviteten blir låg, 24 %, jämfört med andra foderstater. Det beror på den lägre avkastningen och överskott på protein i senlaktation. 23

24 Ensilage låg, spannmål och ärter - Avkastning 8 kg ECM Foderstat på Ensilage (låg)/ärter/spannmål , 3, 3 2, 2, 2 1,8 1,,4,4,,4,2,4, , , 12 11, Ärter, kg Ensilage låg/bete, kg ts Denna foderstat är beräknad för 8 kg ECM per ko och år då stärkelsenivåerna blir ogynnsamt höga på högre avkastningsnivåer. I denna foderstat täcks inte proteinbehovet vid avkastningar över 3 kg ECM. Det kan bli ytterligare en begränsning för avkastningen. I heller kalciumbehovet täcks i denna foderstat vilket gör att man ska välja ett mineralfoder med högre kalciuminnehåll. I och med den låga kvaliteten på ensilaget blir kraftfodergivorna högre och därmed blir foderkostnaden öre dyrare per kg mjölk jämfört med samma foderstat men med ett ensilage med högre näringskvalitet. Kväveeffektiviteten med den önskade produktionen blir god men med en lägre avkastning sjunker den. 24

25 Foderstat för mjölkraskviga med två betessäsonger Mjölkko kvigan får ett ensilage med andra värden än mjölkkorna, se tabell 3. Tabell 3. Näringsvärden och pris på det ensilage som har använts i foderstaten till kvigan. 8 Kg ts per dag 6 4 2,3 1 3,8 4,, 6,3 7 7,6 7, 8,6 9,4 Koncentrat Korn/Ärt Bete Ensilage 2, Djurets vikt Under betessäsongen har vi räknat med en lägre tillväxt eftersom betet varierar så mycket från år till år och för att kvigorna oftast betar lite lägre avkastande marker än korna. Kvigan bör kalva när hon är 24-2 månader gammal. 2

26 Sammanfattning Det finns goda förutsättningar för en bra mjölkproduktion i de ekologiska besättningarna. Då foder och mjölkpriser varierar kraftigt mellan och inom åren är det viktigt att se över foderstaten för att se hur de på gården tillgängliga fodermedlen bör kompletteras för bäst lönsamhet. I denna sammanställning är foderstaterna med spannmål och ärt eller åkerböna de billigaste men de ligger inte högst på nyckeltalet Mjölk Foder på grund av en förväntat lägre avkastning. De behöver kompletteras med lite koncentrat eller rapskaka då stärkelsenivåer annars blir alltför höga och protein nivåerna (framförallt det vomstabila proteinet) alltför låga vid avkastningsnivåer över 3 kg. Hög stärkelse och lågt protein kan leda till lägre avkastning, feta kor (då de får i sig energi men ej protein) samt försämrad fertilitet. Dyrast blir foderstaterna med färdigfoder, men för en del besättningar är det de enda alternativet pga foderhantering/lagring eller för lite odling. Sammanställningen visar också tydligt att ett ensilage med ett högt näringsinnehåll är bra för produktionen och ekonomin. Det kostar 8-14 öre mer per kilo mjölk att nå samma avkastning då övriga fodermedel är desamma. Ofta har också korna lättare att konsumera mer grovfoder när kvalitén är högre vilket ger än ännu bättre effekt på avkastningen och hälsan. 26

27 Text och bearbetning: Martin Odensten, Sofia Äng, Stina Stabo och Tina Klang Materialet kan beställas från HS Konsult AB mot porto och exp.avgift Telefon: Kan även laddas ner från hemsidan: 27