Innehåll. Utfodring av proteingrödor till idisslare - möjligheter och begränsningar. Stort intresse hela Europa.

Transkript

1 Innehåll Utfodrin av proteinrödor till idisslare - möjliheter och beränsninar Biritta Johansson HMH och EPOK Foderprotein till Idisslare Bakrund Djurkateorier Beränsninar Protein från Vall Raps Fröbaljväxter (Hampa) Bakrund Stort intresse hela Europa Etik (odlin av omporterat sojamjöl) Miljöpåverkan Ekonomi Hexanextraherin Tillån! Om vi vill använda oss av eenproducerat proteinfoder.. Foto: Hanna Lindqvist Beränsat antal fodermedel Beränsad erfarenhet av enbart svenska råvaror (fast stort fokus 10 år) Lå andel vomstabilt protein (höt EPD, lå RUP, låt AAT, överskott på PBV) Foto: Biritta Johansson Foto: Annika Arnesson 1

2 Kraftfoder MJ Rp AAT PBV Råfett Stärk- NDF else, Matärt 13, Åkerböna 13,2 Vicker 13,9 Lupin 13,6 Sojamjöl 14,6 Rapsfrö Närinsinnehåll per k ts Rapskaka 15,6 Linfrökaka 16, , Proteinomsättnin i vommen Bild: Fredrik Stendahl Bra rovfoder och od konsumtion er mycket mikrobprotein Värmebehandlin K ts/da 20 % krf 30 % krf 40 % krf 50 % krf 60 % krf (Volden, 2000, mikrobprotein / k smältbar oranisk substans) Sänker nedbrytnin i vommen HTST (hih temp, short time), expanderin, extruderin, rostnin Andra metoder, pelleterin, fuktbeh., torknin, valsnin Proteinet kan bli överbeskyddat! Tanniner Tillhör ruppen antinutritionella substanser (ANS) Binder protein, proteinnedbr Kärrintand er mjölkprotein och nåot mjölkavk (Eriksson m.fl. 2012) Kan skydda mot parasiter (t.ex. Heckendorn m.fl. 2007) Foto: Annika Arnesson Förbättra utnyttjandet av mikrobproteinet Förse vommikroberna med eneri så att de kan bya upp mikrobprotein (balans eneri/protein) (Børstin et al. 2003) Förhindra att foderproteinet bryts ner i vommen (torrare ens., tillsatsmedel) 2

3 Kemisk fraktionerin av Råprotein (Licitra et al., 1996) ADF-olöslit protein (C) Analyserat Beräknat NDF-olöslit protein Buffertolöslit protein Råprotein Sant protein ADF-löslit protein (B3) NDF-löslit protein (B2) Buffertlöslit protein (B1) Icke protein-n (A) Vomstabilt råprotein RUP kan beräknas utifrån dessa proteinfraktioner Tillsatsmedels effekt på ensilaets proteinkvalitet (125 daars larin) % av Rp Vomstabilt Rp, % av Rp (8% utflöde; n = 3) 21,0 (b) 23,3 (a) 23,2 (a) P = (b) (ab) (a) a b b KONTROLL ENSILAGE KOFASIL LIFE KOFASIL ULTRA K AD-olöslit protein ( C ) AD-löslit protein (B3) ND-löslit protein (B2) Sant löslit protein (B1) Icke protein N, NPN (A) Tillsatsmedel till rönmassan vid hacknin: Bakteriebaserat medel KOFASIL LIFE (Kofasil lac är KRAV-odk) Saltbaserat medel KOFASIL ULTRA K OBEHANDLAT ENSILAGE Produktionsförsök: Alla kor hö avkastnin Höre vikt Läre urea i mjölk och urin Läre cellhalt i mjölk (Nadeau m.fl. 2012) Kvävefixerande vallbaljväxter Ger ett höre foderinta jfr räs (Dewhurst m.fl. 2009) Mer mjölk (t.ex. Steinshamn 2010) Höre tillväxt hos växande nöt och lamm (Speijers m.fl. 2004; Fraser m.fl. 2007; Marley m.fl. 2007) Nåot minskad metanproduktion (Phelan m.fl. 2015) Höre halter omeafettsyror i mjölk o kött (Arvidsson m.fl. 2012; Phelan m.fl. 2015) Trumsjuka (Dewhurst m.fl. 2009; Phelan m.fl. 2015) Mjölkkor Ensilae med 13 % råprotein jämfört med 17 % råprotein, inen skillnad i mjölkavkastnin (Spörndly & Spörndly 2014) 3

4 Höa andelar klöverrikt ensilae Bara rovfoder? 0,5 k rapskaka och klöverrikt ens. av nästan lika hö konsumtion och tillväxt som sojamjöl (-130 /da) 0,2 k rapskaka och klöverrikt ens. av läre konsumtion och tillväxt 40 % och 50 % ensilae (ts) samma konsumtion och tillväxt, men 60% ensilae läre konsumtion och tillväxt Inen skillnad i fodereffektivitet 40 %, 50 % eller 60 % (Johansson et al., 2015) Kor av höproducerande ras (SLB) kan producera 6000 k ECM per ko och år på bara rovfoder! Närinsmässit balanserat? (Johansson & Sundås, 2002) Raps Foto: Lars Olro Innhåller mer metionin än soja, rapsmjöl likvärdi i produktionsförsök (t.ex. Huhtanen m. fl. 2011; Gidlund m.fl. 2013) Mer metionin i kornas blod och läre mjölkurea, bättre kväveeffektivitet för raps (?) (Rinne et al. 2012; Maxin et al. 2013). Höt fosfor-innehåll Rapsfrö och kallpressad rapskaka, höt fettinnehåll Rapsfrö lånsam frisättnin (Murphy m.fl. 1987) Ökat intresse även p..a. biodiesel (Hristov et al. 2011), minskad metanproduktion (Beauchemin et al. 2009; Moate et al. 2011) och bättre fettsyrasammansättnin (t.ex. Chilliard & Ferlay 2004) Foto: Lars Olro Raps Rapsfrö kan e likvärdi mjölkproduktion som kallpressad rapskaka, men nåot sämre lönsamhet pa ökat foderinta (Johansson m. fl. 2015) 100 % ekoloiskt foder innehållande 4 k rapskaka bibehåller mjölkavkastninen, men fett- och proteinhalterna i mjölken minskar jämfört med en foderstat innehållande 5 % konventionellt foder. (Johansson & Nadeau, 2006) Ärt och Åkerböna Vitblommi Åb kan e lika k råprotein per ha (Neil 2015) Innehåller ANS (tanniner, proteashämmare mm) Bra lysinhalt, lå metionin Jämförbara produktionsresultat, men höre åtån av ärt p..a. läre rp och höt innehåll av stärkelse (Johansson m.fl. 2010) 4

5 Lupin Svensk sojaböna Lå metioninhalt ANS, alkaloider Lå proteinnedbrytnin (EPD) (?) (Andresen 2003) I vissa fall k mjölk jämförbar med sojamjöl Höre mjölkavkastnin och mjölkfett jämfört med ärter (Eriksson m.fl. 2007) Höt innehåll av ANS, t.ex. trypsin-hämmare - inet problem i studier av una kalvar Proteinfoder vs importerat sojamjöl År 1, Ärt Åkerböna År 2, Arodrank Svenskodlad sojaböna År 3, Ärt Lupin Proteinfoder vs importerat sojamjöl Alla kalvar växte minst lika bra med svenskt protein som med sojamjöl Vid en höre planerad tillväxt hade ärt-kalvarna det klart bästa resultatet! Kalvarna växte lika bra med rå sojaböna trots hö ANS Höst lönsamhet med ärt och drank Hampa Var hittar man mer information? Ina frösorter som är tillåtet att odla Hö fiber Mjölkkoförsök, upp till 16 % rp ökar avk (Karlsson 2010) Kalvförsök, höre foderkonsumtion, samma tillväxt, läre fodereffektivitet jämfört med sojamjöl (Hessle m.fl 2008) Biritta.Johansson@slu.se EPOK (centrum för Ekoloisk Produktion och Konsumtion) Hampfrökaka jämfört med sojamjöl er (kött) Läre n-6/n-3 kvot Höre koncentration av CLA (Turner m.fl. 2007) 5

6 TACK! Foto: Annika Arnesson 6