Kväveeffektiv uppfödning av ungnöt
|
|
- Frida Viklund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Komplettering till Uppslagsboken, Näring på gården: Kväveeffektiv uppfödning av ungnöt Av: Cecilia Lindahl, KRUT / Svensk Mjölk Ingår i Greppa Näringens Uppslagsbok Uppdaterad:
2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 UTFODRINGSREKOMMENDATIONER... 3 BERÄKNINGSEXEMPEL... 4 UPPFÖDNINGSMODELLER... 4 FODERSTATER... 5 KVÄVEINNEHÅLLET I DJURKROPPEN... 6 KVÄVEEFFEKTIVITET... 6 Effekter av uppfödningsintensiteten på kväveeffektiviteten... 6 Olika foderstater... 7 Samband mellan råproteinhalten i foderstaten och kväveeffektivitet... 7 KVÄVEÖVERSKOTT... 8 Olika foderstater och olika uppfödningsmodeller... 8 Samband mellan råproteinhalten i foderstaten och kväveöverskott... 8 KVÄVEÖVERSKOTT PER KG TILLVÄXT... 9 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA ÖVERUTFODRINGEN AV PROTEIN... 9 Räkna foderstater och anpassa råproteinhalten efter gällande rekommendationer... 9 Öka intensiteten... 9 Följ upp tillväxten Analysera hemmaproducerat foder Per kg ts FÖRSLAG TILL MILJÖNYCKELTAL FÖR UNGNÖTSUPPFÖDNING Medeltillväxt, g/dag Kväveeffektivitet, % Kväveöverskott, kg / producerat djur Kväveöverskott, kg / kg tillväxt Kväve från inköpt foder, kg / kg tillväxt REFERENSER BILAGOR
3 INLEDNING I arbetet med att uppnå miljömålen Bara naturlig försurning och Ingen övergödning är det viktigt att ta hänsyn till utfodringens betydelse för näringsinnehållet i gödseln. Om man ger ett överskott av protein i förhållande till djurens behov utsöndras det mesta med urinen, vilket kan leda till en större ammoniakavgång från gödseln. För mjölkkor är detta väl utrett och man kan förvänta sig en kväveeffektivitet på ca % per årsko. Med kväveeffektivitet avses då hur mycket av kvävet från fodret som används till produkter, t.ex. mjölk, fosteransättning och kroppstillväxt och detta kan beräknas på djurnivå, gårdsnivå, landsnivå osv. När det gäller kväveeffektiviteten inom nötköttsproduktionen ligger den siffran generellt lägre än vad den gör i mjölkproduktionen och variationen är också större. Vanligast är att man ligger på en effektivitet på % men det kan variera mellan 10 % och 30 %. En orsak till det låga kväveutnyttjandet hos ungnöt är att foderstaten ofta innehåller ett överskott av protein och att proteinet är lättnedbrytbart i vommen. Ansättning av kväve i kroppstillväxt är även i sig en mer ineffektiv process än vad mjölkbildningen är. UTFODRINGSREKOMMENDATIONER För att kunna minska ungdjurens utsöndring av kväve krävs det att man har goda kunskaper om djurens lägsta näringsbehov för att undvika allvarliga konsekvenser på hälsa och produktion. Relevanta utfodringsnormer har mycket stor betydelse för djurens hälsa och produktion och inte minst för lantbrukarens ekonomi. För att optimera proteininnehållet i foderstaten för växande ungdjur använder man råprotein och AAT. Rekommendationerna är beroende av djurets levande vikt och anges som gram per MJ, se tabell 1. Tabell 1. Rekommendationer för AAT och råprotein till växande ungnöt. (Fodertabeller för idisslare, 1999) Levande vikt, kg Råprotein, g/mj AAT, g/mj* ,1 7, ,6 7, ,1 7, ,4 7, ,6 6, ,2 6, ,1 6, ,8 6, ,6 6, ,4 6, ,1 6, ,1 6,5 * PBV bör inte understiga 2 g / MJ eller överstiga 4 g / MJ 3
4 BERÄKNINGSEXEMPEL För att få en uppfattning om vilken kväveeffektivitet som är rimlig att åstadkomma på svenska nötköttsgårdar har en teoretisk beräkning av genomförts. Olika uppfödningsmodeller och olika foderstater har jämförts i avseende på kväveeffektivitet och kväveöverskott. I beräkningsexemplen i detta material har följande definition för kväveeffektivitet använts: Kväveeffektivitet avser förhållandet mellan det totala behovet av kväve för ansättning av tillväxt och det totala intaget av kväve via fodret för ett växande djur. Alltså hur stor del av foderkvävet som utnyttjas till protein i kroppstillväxt. Kväveeffektivitet kan på detta sätt beräknas för enskilda djur, enstaka grupper eller hel besättning, enligt följande formel: Kväveeffektivitet, % = kvävemängd i djurkroppen vid slakt kvävemängd i kalven kvävemängd i fodret Kväveöverskottet är beräknad enligt följande: Kvävemängd i foder + kvävemängd i kalv kvävemängd i djurkroppen vid slakt Både kväveöverskottet och kväveeffektiviteten påverkas alltså av fodrets innehåll av kväve, djurkroppens innehåll av kväve och mängden foder som åtgår för tillväxten. UPPFÖDNINGSMODELLER De vanligaste uppfödningsmodellerna för ungnöt till slakt som används i Sverige har ingått i beräkningarna, se tabell 2. Mjölkraserna antas gå in i nötköttsproduktionen som avvanda kalvar vid en vikt på 75 kg. Tjurarna föds upp på stall medan stutarna har 2 betesperioder med i modellen. Köttrasdjuren har först en betesperiod på 6 månader som dikalvar där dikons beteskonsumtion är medräknad som en inpost i kvävebalansräkningen. Tjurarna föds sedan upp på stall medan kvigan har ytterligare en betesperiod med i modellen. Tabell 2. Uppfödningsmodeller som är med i beräkningarna. Ålder vid slakt, mån Vikt vid slakt, kg Insättningsvikt, kg Tillväxt per dag, g Bete Mjölkras Intensiv Nej Vallfoder Nej Stut säsonger Köttras Tjur, tung ras Som kalv Tjur, lätt ras Som kalv Kviga, tung ras säsonger 4
5 FODERSTATER Fem olika foderstater har beräknats för var och en modell. I alla fall har foderstaten i första hand optimeras efter gällande energirekommendationer och i andra hand efter råproteinrekommendationerna. Detta innebär att i några av foderstaterna, foderstat A med bra ensilage och foderstat D med färdigfoder, så har den faktiska råproteinhalten hamnat långt över rekommendationerna. Ensilage av tre olika kvaliteter har använts: - Ensilage nr. 140 med ett innehåll av 11MJ och160 g råprotein per kg ts - Ensilage nr. 141 med ett innehåll av 10,2 MJ och130 g råprotein per kg ts - Ensilage nr. med ett innehåll av 9,5 MJ och100 g råprotein per kg ts Betet är räknat som det standardbete som används vid resultatanalysberäkningar i mjölkproduktionen d.v.s. med ett energiinnehåll på 10,5 MJ och en råproteinhalt på 17 %. För fullständig fodermedelstabell se bilaga 1. Följande foderstater har beräknats: Enligt norm - Foderstaten har optimerats för att uppfylla såväl energirekommendationerna som proteinrekommendationerna (14,6 g rp/mj 10,2 g rp/mj). Olika ensilage har används i de olika modellerna för at foderstaten skulle stämma in precis på normerna. Som kraftfoder har korn och soja används. A. Bra ensilage, korn och soja I denna foderstat har det bättre ensilaget används i kombination med korn och soja. I de mer extensiva uppfödningsmodellerna har vallfodret maximerats och där har då råproteinhalten blivit betydligt högre än den rekommenderade nivån. B. Medelensilage, korn och soja Ett medel bra ensilage har används och denna foderstat blev den som kom att likna normfoderstaten mest. C. Sämre ensilage, korn och soja Ensilaget i denna foderstat är ett med sämre kvalitet med mer fiber och troligen sämre smaklighet och därför har grovfodergivan beräknats något lägre än i foderstat A. Kraftfodergivan blir därmed stor i alla uppfödningsmodeller. D. Medelensilage och färdigfoder Denna foderstat baseras på medelensilaget och allt kraftfoder består av färdigfoder. Tre olika kraftfoder har används och givorna har anpassats efter de olika modellernas behov. Samtliga foderstater och beräkningar finns med som bilaga 2. 5
6 KVÄVEINNEHÅLL I DJURKROPPEN Hos växande djur så förändras kroppens sammansättning under tillväxten. Hos det mindre och yngre djuret ansätts en större del av tillväxten som muskler än vad den gör hos större och äldre djur. Efter hand som djuret växer ansätter det mer av tillväxten som organ, fettvävnad och skelett. Därmed blir även andelen kväve per kg tillväxt mindre ju större djuret är. I beräkningsexemplen så har olika värden för kväveinnehållet i djurkropparna används beroende på djurens storlek, t.ex. så antas kväveinnehållet i en kalv som väger 75 kg vara 30 g N/kg levande vikt medan kväveinnehållet i en 600 kg tung tjur är 26 g N /kg levande vikt. (ARC, 1984) KVÄVEEFFEKTIVITET Effekter av uppfödningsintensiteten på kväveeffektiviteten Ju intensivare produktion desto bättre blir kväveeffektivitet. I diagrammet (diagram 1) nedan visas hur kväveeffektiviteten varierar mellan olika uppfödningsmodeller där foderstaten är optimerad efter den gällande utfodringsnormen. I praktiken är effektiviteten troligtvis ännu lägre eftersom men dels utfodrar med säkerhetsmarginal dels för att det förekommer foderspill. Diagram 1. Kväveeffektiviteten vid olika uppfödningsmodeller. 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Intensiv mjölkrastjur, 15 mån Vallfodertjur mjölkras, 18 mån Mjölkrasstut, 24 mån Tung köttrastjur, 14 mån Lätt köttras tjur, 18 mån Köttraskviga, 18 mån 6
7 Olika foderstater De olika foderstaterna gav olika resultat i kväveeffektivitet, se tabell 3. I foderstat A användes ett bra ensilage med hög råproteinhalt och därför blir det en sämre effektivitet i de extensiva vallfoderrika uppfödningsmodellerna jämfört med normfoderstaten. I de intensiva kraftfoderrika modellerna blir det ingen skillnad i foderstat A jämfört med norm. Foderstat D med färdigfoder ger däremot en betydligt sämre kväveeffektivitet i alla modellerna och särskilt i de intensiva. Tabell 3. Kväveeffektivitet vid olika uppfödningsmodeller och olika foderstatsexempel. enl. norm A B C D Intensiv mjölkrastjur, 15 mån 23,4% 23,4% 23,4% 23,4% 18,9% Vallfodertjur, mjölkras, 18 mån 20,2% 18,7% 19,7% 20,2% 17,8% Mjölkrasstut, 24 mån 12,6% 11,6% 12,1% 12,6% 11,9% Tung köttrastjur, 14 mån 26,8% 26,7% 26,8% 26,2% 24,3% Lätt köttras tjur, 18 mån 23,6% 21,1% 23,2% 23,6% 21,2% Köttraskviga, 18 mån 20,8% 19,9% 20,5% 20,8% 20,2% Samband mellan råproteinhalten i foderstaten och kväveeffektivitet Kväveeffektiviteten är relaterade till råproteinhalten i fodret och kan minskas med en mer noggrann utfodring. Troligen kan de skillnader som vi ser ovan i de olika foderstatsexemplen bero på att råproteinhalten är olika. Vanligtvis sker en relativt stor överutfodring av råprotein i slutet av uppfödningsperioden då djurens behov av protein sjunker. I nedanstående diagram (diagram 2) ses sambandet mellan den beräknade kväveeffektiviteten och medelråproteinhalten i foderstaten för de olika uppfödningsmodellerna. Sambandet är negativt linjärt inom alla modeller, d.v.s. att ju högre råproteinhalt i foderstaten desto sämre kväveeffektivitet. Diagram 2. Sambandet mellan foderstatens råproteinhalt och kväveeffektiviteten vid olika uppfödningsmodeller. 28,0% 26,0% 24,0% R 2 = 0, ,0% 20,0% R 2 = 0,989 R 2 = 0, ,0% 16,0% 14,0% 12,0% R 2 = 0,8285 R 2 = 0,9682 Intensiv mjölkrastjur Köttraskviga Lätt köttrastjur Tung köttrastjur Vallfodertjur 12,0% 13,0% 14,0% 15,0% 16,0% 17,0% 18,0% 7
8 KVÄVEÖVERSKOTT Olika foderstater och olika uppfödningsmodeller I nedanstående tabell (tabell 4) kan det beräknade kväveöverskottet, d.v.s. kväveinnehållet i träck och urin, ses för de olika foderstaterna och de olika uppfödningsmodellerna. Överskottet är som störst hos de djur som föds upp extensiva. Tydligt är också att under betesperioden är överskottet är stort och ju fler betessäsonger desto större är överskottet. Precis som resultatet i effektivitet så är foderstaten D med färdigfoder det sämsta alternativet ur kväveöverskott synpunkt. Tabell 4. Kväveöverskott i kg per producerat djur. Enl. norm A B C D Intensiv mjölkrastjur 15 mån Vallfodertjur, mjölkras, 18 mån Mjölkrasstut, 24 mån Tung köttrastjur, 14 mån Lätt köttras tjur, 18 mån Köttraskviga, 18 mån Samband mellan råproteinhalten i foderstaten och kväveöverskott I diagram 3 nedan ses sambandet mellan den beräknade kväveöverskottet och råproteinhalten för olika uppfödningsmodeller. Sambandet är linjärt och inom alla modeller så är det ett starkt positivt samband, d.v.s. att ju högre råproteinhalt i foderstaten desto större kväveöverskott. Diagram 3. Sambandet mellan foderstatens råproteinhalt och kväveöverskott vid olika uppfödningsmodeller. 140,0 130,0 120,0 110,0 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 - R 2 = 0,9871 R 2 = 0,993 R 2 = 0,9728 R 2 = 0,8046 R 2 = 0,9973 Vallfodertjur Tung köttrastjur Lätt köttrastjur Köttraskviga inkl. kalv Intensiv mjölkrastjur 11,0% 12,0% 13,0% 14,0% 15,0% 16,0% 17,0% 18,0% 8
9 KVÄVEÖVERSKOTT PER KG TILLVÄXT För att bättre kunna jämföra de olika uppfödningsmodellerna kan kväveöverskottet beräknas per kg tillväxt. Då får man ett värde som är mer produktionsinriktat då vi vill producera så mycket kött som möjligt med så små insatser som möjligt. Vid en sådan jämförelse, se diagram 4, kan det konstateras att köttproduktion med mjölkraser är betydligt mer kväveeffektiva per kg producerat kött än vad produktionen med köttraser är. Detta beror troligtvis på att kväveöverskottet från dikoproduktionen är mycket stora. Diagram 4. Kväveöverskott räknat per kg tillväxt för olika uppfödningsmodeller. 0,250 0,200 0,150 0,100 0,050 - Intensiv mjölkrastjur 15 mån Vallfodertjur, mjölkras 18 mån Mjölkrasstut 24 mån Tung köttrastjur, 14 mån Lätt köttras tjur, 18 mån Köttraskviga, 18 mån ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA ÖVERUTFODRINGEN AV PROTEIN Räkna foderstater och anpassa råproteinhalten efter gällande rekommendationer Genom att minska överutfodringen av protein kan man både spara pengar och minska belastningen på miljön. Räkna foderstater för ungdjuren och anpassa proteinnivån till dagens gällande rekommendationer. En sänkning av råproteinhalten innebär dock minskad säkerhetsmarginal vilket förutom diverse managementfaktorer ställer stora krav på proteinets kvalitet och en väl sammansatt foderstat. Öka intensiteten Kväveeffektiviteten ökar med ökad intensitet. Försök att maximera tillväxten utan att öka tillförseln av kväve via fodret genom att utnyttja varje djurs maximala tillväxtkapacitet. För betesdjur som går på magra naturbetesmarker gäller det att se till att djuren växer bra under stallsäsongen så att inte uppfödningsperioden blir längre än nödvändigt. 9
10 Följ upp tillväxten Att ha löpande koll på hur mycket djuren växer är A och O för att kunna justera foderstaten och därmed utnyttja tillväxtkapaciteten. Analysera hemmaproducerat foder Ett bra grovfoder är grunden till en effektiv och ekonomisk nötköttsproduktion. Det är mycket viktigt att satsa på kvalitet och inte bara på kvantitet. En hög avkastning på vallen är dock viktig eftersom det ökar utnyttjandet av näringsämnen. För att kunna beräkna en så korrekt foderstat som möjligt krävs det att man känner till fodrets näringsvärde. Går man efter tabellvärden är det stor risk att man över- eller underutfodrar protein. En viktig rutin är alltså att analysera sitt hemmaproducerade foder, både vallfoder och spannmål. Ett vallfoder av hög kvalitet minskar behovet av inköpt foder och man kan därmed minska inflödet av kväve till gården. Hur ser då ett bra vallensilage ut? Om följande mått är uppfyllda har man lyckats bra med sitt vallfoder. Energi Råprotein AAT NDF Per kg ts 10,8 11,7 MJ g > 70 g g Det är inte dyrt att analysera foder! Tänk på att analyskostnaden är försumbar om den jämförs med det totala värdet av fodret och hur mycket några procents överutfodring kan kosta! Ta gärna flera analyser på varje skörd. FÖRSLAG TILL MILJÖNYCKELTAL FÖR UNGNÖTSUPPFÖDNING Medel slaktålder, mån eller dagar Anger hur gamla djuret är vid slakt. Är därmed ett mått på hur intensiv produktionen är. Jämför med KRUTs riktvärden för respektive uppfödningsmodell (KRUT, 2002). Medeltillväxt, g/dag Är ett mått på intensiteten i produktionen. Räknas ut från levande vikt vid slakt minus födelsevikten dividerat med slaktåldern. Kväveeffektivitet, % Anger hur stor andel av kväve som tas in via foder som ansätts i form av kväve i kroppstillväxt hos ungdjuren. 10
11 Kväveeffektiviteten hos ungdjur ligger vanligen mellan: % för stut % för vallfodertjur % för intensiv mjölkras tjur % för köttrastjurar % för köttraskvigor Kväveöverskott, kg / producerat djur Anger hur mycket kväve som går i med träck och urin. Ju intensivare produktion desto mindre kväveöverskott Ju högre råproteinhalt i foderstaten desto högre kväveöverskott Normala värden ligger på kg N/djur Kväveöverskott, kg / kg tillväxt Samma värde som ovan men uträknar per kg tillväxt vilket gör det lättare att jämföra olika uppfödningsmodeller Bör ligga under 0,200 kg kväve per kg tillväxt Kväve från inköpt foder, kg / kg tillväxt Visar på hur stor del av kvävet på gården som är då kallat nytt kväve, d.v.s. ej återcirkulerat från gården. REFERENSER ARC The Nutrient Requirements of Ruminant Livestock. Supplement No 1. Commonwealth Agricultural Bureaux, Slough, England. Fodermedelstabeller för idisslare SLU, Institutionen för husdjurens utfodring och vård. Spörndly, R. (red) Rapport 247. KRUT Uppfödning av ungnöt till slakt. Informationsbroschyr. Text & Tryck, Hållsta. BILAGOR 1. Fodermedelstabell för foderstatsberäkningar 2. Kvävebalansräkningar för de olika foderstaterna och uppfödningsmodellerna. 11
Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se
Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas
Läs merUtfodringspraxis Mjölby nov
Utfodringspraxis Mjölby nov 2012 carin.clason@vxa.se Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen Följ upp produktionen
Läs merTypfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion
Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater
Läs merTypfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion
Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater
Läs merMjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor
Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -
Läs merVad i utfodringen påverkar miljö och klimat?
Utfodring och produktion för att greppa näringen Linköping 8:e november 2017 Carin Clason, CoA AB Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat? Fodrets Näringsinnehåll-Kväve (råproteinet), Fosfor Fodrets
Läs merUtfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB
Utfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat? Fodrets Näringsinnehåll-Kväve (råproteinet), Fosfor Fodrets
Läs merOptimal utfodring av nötkreatur till slakt - mjölkrastjurar och stutar
Optimal utfodring av nötkreatur till slakt - mjölkrastjurar och stutar Cecilia Lindahl KRUT, Swedish Meats, 244 82 Kävlinge e-post: cecilia.lindahl@swedishmeats.com Uppfödning av mjölkrasdjur till slakt
Läs merGrovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion
Grovfoder till ekologiska kor Rätt grovfoder för bättre produktion -93 naturbruksgymnasium i Piteå -94 började jobba åt avbytartjänst Avbytare, Djurskötare, hästskötare, ridlärare, drivit eget avbytarföretag,
Läs merKombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter
Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter Jens Fjelkner Skånesemin 2005 Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter I Skåne förädlar vi mycket av de jordbruksprodukter
Läs merUtfodring av rekryteringsdjur och köttdjur
Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Proteinbehov Mjölkraskviga Inkalvning 24 månader Ålder Vikt Proteinbehov Lägsta energikoncentration 3 mån 1 14,6 g rp/mj 11, MJ/kg ts 7-8 mån 2 12,4 1,9 12 mån
Läs merTypfoderstater. för ekologiska tackor och lamm
Typfoderstater för ekologiska tackor och lamm HS Konsult AB, 22 Förord Typfoderstater för ekologiskt uppfödda tackor och lamm är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller
Läs merJordbruksinformation Starta eko. ungnöt
Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige
Läs mermjölk och nöt producenter nr 4
mjölk och nöt producenter nr 4 gör en bra affär I den här broschyren har vi samlat information för dig som är mjölk- och nötköttsproducent. För att nå goda resultat, och trygghet i din produktion, krävs
Läs merJordbruksinformation Starta eko. dikor
Jordbruksinformation 1 2016 Starta eko dikor Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk dikoproduktion Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt kött. Därför ökar efterfrågan
Läs merNya tider nya strategier
malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara
Läs merNÖT 2013-14. www.edelfoder.se
NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer
Läs merEDEL Nöt Framgång föder framgång
EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt EDEL Nöt är ett komplett högkvalitativt fodersortiment för både mjölkproducenter och uppfödare av köttrasdjur. Sedan 2010 har vi KRAV-godkända foder i vårt sortiment.
Läs merUPPDRAG. Maria Berglund, Carin Clason, Magdalena Wallman, Christel Cederberg. Januari 2012 SIK
UPPDRAG Kvantifiering av klimatcertifieringens effekter nötkött Maria Berglund, Carin Clason, Magdalena Wallman, Christel Cederberg Januari 2012 SIK Sammanfattning I denna rapport har förändringarna i
Läs merUtfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com
Utfodringspraxis Uppsala sep 2014 Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen
Läs merUtnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen
Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Økomelk-konferanse
Läs merAnett Seeman
Utfodring av Dikor Anett Seeman anett.seeman@gardochdjurhalsan.se Se helheten! Före kalvning Kalvning Diperiod Avvänjning 1 Dikons näringsbehov Kalvning Avvänjning Lågdräktighet Högdräktighet Laktation
Läs merSkillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem
Maj 2005 Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem Sammanställt av NorFor projektgrupp 1 Inledning I dagens fodervärderingssystem finns flera svagheter som har beaktats vid utvecklingen
Läs merUtfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008
Utfodringen av nötkreatur Ann-Theres Persson 2008 1 Biologiska grundfunktioner Flockdjur rangordning Grovfoderomvandlare och idisslare 2 Flockdjur Djuren vill helst äta samtidigt, dricka samtidigt och
Läs merEkologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion
Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216
Läs merGårdsanpassad kalvningstidpunkt
Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Anett Seeman & Helena Stenberg, Gård & Djurhälsan Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Målet i dikalvsproduktionen
Läs merEkologisk mjölk- och grisproduktion
Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen
Läs merOptimal slakttidpunkt på en mjölkrastjur
Optimal slakttidpunkt på en mjölkrastjur Kicki Markusson Växa Sverige Övriga som varit med och tagit fram kalkyler och beräkningar Linnea Borgenvall och Anett Seeman, Gård & djurhälsa Margareta Dahlberg,
Läs merHelsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet
Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning
Läs merTYPFODERSTATER Ekologiska mjölkkor. Typfoderstater för ekologiska mjölkkor
TYPFODERSTATER Ekologiska mjölkkor Typfoderstater för ekologiska mjölkkor Förord Typfoderstater för ekologiska mjölkkor är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller
Läs merMiljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård
juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria
Läs merMJÖLK&NÖT PRODUCENTER GUIDE NR 3
MJÖLK&NÖT PRODUCENTER GUIDE NR 3 I den här broschyren har vi samlat information du behöver för din djurhållning som mjölk- och nötköttsproducent. För att nå goda resultat och trygghet i din produktion
Läs merUtfodring av nötkreatur. Ann-Theres Persson Hallands Husdjur
Utfodring av nötkreatur Ann-Theres Persson Hallands Husdjur 2004-11-09 Mjölkkornas krav på fodret Kons näringsbehov: Underhåll (600 kg 62 MJ) Mjölkproduktion (5,0-5,4 MJ/kg ECM) 30 kg ECM 162 MJ 40 kg
Läs merRäkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde
Räkneövningar i NorFor Plan Nedanstående övningar syftar till att ge en ökad förståelse för hur NorFor Plan fungerar. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde Två foderstater
Läs merSläpp tidigt Rotationsbete oftast bäst avkastning både på djur och bete Anpassa beläggningen! Tumregel: Efter halva sommaren, halva beläggningen
Sida 1 av 5 Bete Bete som foder är ibland en dåligt utnyttjad resurs. Förr var det ont om beten och man betade all mark som gick att beta. Idag är det tvärt om och det är brist på betesdjur för att hålla
Läs merBibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken
Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt
Läs merUngdjurs tillväxt på Bete
Ungdjurs tillväxt på Bete Eva Spörndly Kungsängen, Inst. Husdjurens Utfodring och Vård, SLU Eva Spörndly, Department of Animal Nutrition and Management, Kungsängen Research Centre, SLU Definitioner Betesmark:
Läs merNorFor Plan, en översiktlig beskrivning. Sammanställd och bearbetad av Projektgruppen*, NorFor
2004-06-22 NorFor Plan, en översiktlig beskrivning Sammanställd och bearbetad av Projektgruppen*, NorFor * Arnt-Johan Rygh, Maria Mehlqvist, Marie Liljeholm, Mogens Larsen, Anders H Gustafsson, Harald
Läs merRätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång
Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Kjell Martinsson, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, tel: 090-786 94 40, e-post: Kjell.Martinsson@njv.slu.se I norra Skandinavien har
Läs merJordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm
Jordbruksinformation 22 2011 Starta eko Lamm Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk lammproduktion Text och foto: Birgit Fag, Hushållningssällskapet i Jönköping (om inte annat anges) Denna broschyr vänder
Läs merJordbruksinformation Starta eko. Lamm
Jordbruksinformation 4 2015 Starta eko Lamm Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk lammproduktion Text och foto: Birgit Fag, Hushållningssällskapet i Jönköping (om inte annat anges) Denna broschyr vänder
Läs merFramtidens kött & mjölk
Framtidens kött & mjölk kombinerad eller specialiserad? Christel Cederberg Eko FoU-dagar Skövde 20 september 2016 Foto: Maria Henriksson Agenda Kort om konsumtionssiffror kött Trender för produktion av
Läs merJordbruksinformation 10-2010. Bra bete på ekologiska mjölkgårdar
Jordbruksinformation 10-2010 Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Text: Margareta Dahlberg LG Husdjurstjänst AB Foto omslag: Anna Jarander Mycket bete i foderstaten är
Läs merKVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1
KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1 1 Institutionen för Biosystem och Teknologi SLU, Box 103, 23053 Alnarp E-post: Christian.swensson50@gmail.com, christian.swensson@slu.se Sammanfattning
Läs merRörflen som foder till dikor
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Rörflen som foder till dikor Anna Hessle Mikaela Jardstedt 24 mars 2015 Anders Elofsson s fond Bakgrund Många dikor överutfodras under stallperioden Lågt näringsbehov
Läs merAv Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?
Av Helena Stenberg, Taurus Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Bakgrund Under vintersäsongen 2010/2011 sköt priset på spannmål, och därmed även på färdigfoder, i höjden
Läs merFramgång föder Framgång framgång föd
NÖT NÖT Framgång föder Framgång framgång föd NÖT EDELFODER har sedan starten i början av 1990 rönt stora framgångar. Senaste kunskapen samt kundernas krav på ett effektivt och ekonomiskt foder, har skapat
Läs merMiljösmart utfodring av mjölkkor
Miljösmart utfodring av mjölkkor Bakgrund År 2018 fanns det 319.000 mjölkkor i Sverige. De minskar i antal och besättningarna blir färre, men samtidigt större. Medelkoantalet i besättningarna är nu 89
Läs merUtfodring av dikor under sintiden
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Utfodring av dikor under sintiden Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt Växadagarna
Läs merKopplingen är viktig mellan foder och växtodling
Ladda vallfodret för din lammproduktion! Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling * Vallblandning * Gödselstrategi * Skörd * Lagring * Foderstat Av TeamWork Agro AB, Charlotte Wirmola(Åkerlind)
Läs merBra vallfoder till mjölkkor
Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.
Läs merMixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder
Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder
Läs merJämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014
Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Metoder Data om foderförbrukning, mjölkproduktion, priser m.m. Har samlats in för en dag i december
Läs merFörfattare Andresen N. Utgivningsår 2010
Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Mjölk Författare Andresen N. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 2 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker,
Läs merDra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.
Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135
Läs merHur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?
Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor? Rolf Spörndly Inst för husdjurens utfodring och vård SLU, Uppsala I BEGYNNELSEN VAR VALLFODER För att göra en lång historia kort: En ko som får ett bra vallfoder
Läs merUTFODRINGSTIPS. För dig som jobbar i travstall
UTFODRINGSTIPS För dig som jobbar i travstall HästKraft har sedan i början på 2 (hösilage) av högsta kvalitet till Vi såg tidigt ett behov av ett kvalitetssäkrat hösilage till våra travstall, samtidigt
Läs merHandledning foderbudget
1 Handledning foderbudget Laktationskurvor Börja med att beräkna besättningens medellaktationskurvor under Funktioner, välj Medellaktationskurvor. Är det första gången kurvorna uppdateras kommer en ruta
Läs merSinkon Guldkon. Skötsel och utfodring Växadagarna 2018
Sinkon Guldkon Skötsel och utfodring Växadagarna 2018 Frågeställningar Hur utfodras och sköts sinkorna på din gård? Förekommer hälsostörningar i samband med kalvning? När på året? Planerar du passande
Läs merEkologisk djurproduktion
Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska
Läs merVallfoder som enda foder till får
Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,
Läs merHelsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?
Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden? Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs merTräckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen
Träckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen Är spannmålskrossen rätt inställd? Fungerar hackningen av majsensilaget tillfredställande? Får korna tillräckligt
Läs merAtt producera ungnöt ekologiskt
www.taurus.mu Att producera ungnöt ekologiskt Inledning Svenska konsumenter efterfrågar ekologiskt producerade livsmedel. I Sverige har tidigare enbart nötkött producerat efter KRAV s regler sålts som
Läs merResurseffektiv utfodring av dikor
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt Jordbruksverkets
Läs merDatainsamling för djurgård
Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning
Läs mer321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött
Sida 1(7) XXX 20131120 Klimatkollen 20B Bakgrund Driftsinriktning lantbruket: 50 dikor, tjurkalvarna säljs i huvudsak vid avvänjning (ett tiotal behålls och föds upp till slakt). Åkerareal: 177 hektar
Läs merSlaktmognadsbedömning. En enkel handledning
Slaktmognadsbedömning En enkel handledning Slaktmognad - fettansättning Det är i första hand fettansättningen som avgör om ett djur är slaktmoget eller inte, alltså inte vikt eller formklass. Ett djur
Läs merHögklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!
Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Balanserad utfodring som beaktar djurets behov är grunden för
Läs merINLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING
2006 dikor INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i dikalvsproduktionen krävs att korna har god fertilitet och att kalvarna inte bara överlever utan även växer bra fram till avvänjningen. Det förutsätter
Läs merHur kan vi förbättra miljöprestandan i olika typer av nötköttsproduktion?
Rådde 2 april 2014 Hur kan vi förbättra miljöprestandan i olika typer av nötköttsproduktion? Anna Hessle, SLU Skara Resultat från projekt Delar av två pågående forskningsprojekt: REKS Hållbara matvägar
Läs merNär nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5
Sida 1 av 5 Att snabbt få igång en fungerande produktion i de nya byggnaderna är A och O för lönsamheten. Det är därför viktigt att redan från start skapa rutiner för att följa upp produktionen och att
Läs merINMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN
INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN Företag: Utbildning, År: 2014 Datum: 2015 03 20 Bra att veta Fyll i de gröna fälten med dina egna uppgifter. Uppgifterna i de vita fälten kan ändras vid behov. Uppgifterna
Läs merOmläggning till ekologisk mjölkproduktion
Omläggning till ekologisk mjölkproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Omläggningsdag i Skövde, 2011-01-27 Invägning av ekologisk mjölk
Läs merFrån mjölk till kött Från mjölk till kött - vad bör jag tänka på?
Sida 1 av 6 Från mjölk till kött En omställning från mjölk till kött innebär i många fall en stor omställning i företaget. Man går från något till något annat vilket i dessa situationer handlar om att
Läs merEkonomiska effekter av utfodringsåtgärder för ökad kväveeffektivitet på mjölkgårdar
Rapport nr 7018-P 2003-08-22 Ekonomiska effekter av utfodringsåtgärder för ökad kväveeffektivitet på mjölkgårdar Christian Swensson Svensk Mjölk Forskning Telefon 0771-191900 E-post fornamn.efternamn@svenskmjolk.se
Läs merEn analys ger dessutom en uppföljning av årets växtodlingssäsong och du vet vad du har att förbättra till nästa år
Sida 1 av 5 Foderanalys Sommaren är en stressig tid och många glömmer i farten att ta ut prov för att analysera det skördade grovfodret. Chansa inte i år utan bestäm dig i förväg för att analysera ditt
Läs merRegional balans för ekologiskt foder
Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska
Läs merSenaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet
Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Grovfôrkonferansen 7-8
Läs merINLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING
2006 ungnöt INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i ungnötsproduktionen krävs friska djur som växer bra. Djuren ska slaktas vid en av marknaden önskad vikt och inte vara för magra eller för feta. Utfodringen
Läs merNy foderstrategi. -en lönsam historia
Ny foderstrategi -en lönsam historia Bakgrund och frågeställning Är det lönsamt att investera i ny inomgårdsutrustning för att kunna hantera fler/nya fodermedel? Hur har utfallet blivit för dem som gjort
Läs merFlera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017
Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017 Degong Pang Sophie Krizsan Pekka Huhtanen Syfte Optimera grovfoderproduktionen Med rätt tillämpad skördestrategi
Läs merUppfödning av charolaiskvigor med utnyttjande av naturbetesmarker
Uppfödning av charolaiskvigor med utnyttjande av naturbetesmarker Beef production with Charolais heifers using seminatural grasslands Examensarbete av: Johanna Bengtsson Handledare: Anna Hessle Sveriges
Läs merResurseffektiv utfodring av dikor
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt 27
Läs merKonsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning
Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja
Läs merSida 2 av
Sida 2 av 12... 6... 7... 9... 10 Sida 3 av 12 Kokviga är en produktionsmodell som gör det möjligt att ta tillvara överskottskvigor som inte behövs till den egna rekryteringen i dikalvsbesättningen. Det
Läs mer= Mer AAT. Tanniner i vallfodret blandensilage med käringtand till mjölkkor
Går det att förbättra svenska mjölkkors proteinförsörjning med käringtand i slåttervallen? Tanniner i vallfodret blandensilage med käringtand till mjölkkor Torsten Eriksson, SLU HUV Nilla Nilsdotter-Linde,
Läs merDikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström
Dikor Götala Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm Annika Arnesson och Frida Dahlström www.slu.se/husdjurmiljohalsa Mixat foder eller separat utfodring? Foto: Annika Arnesson Syftet
Läs merOlika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar
FORSKNINGSRAPPORT Rapport nr: 2 2014-02-20 Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar Anders H Gustafsson Ann-Theres Persson Ulrik Lovang 1 (57) Innehåll sid Förord 3 Summary 5 Inledning 6
Läs merVäxa Sverige. Utfodring i torkans spår. Kicki Markusson. Det gick inte att hitta bilddelen med relations-id rid4 i filen.
Växa Sverige Utfodring i torkans spår Kicki Markusson Det gick inte att hitta bilddelen med relations-id rid4 i filen. Om differensen är stor Inventera foderbehov och 6llgång Följ upp, följ upp, följ upp
Läs merUpplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor
Beräkningarna Vanliga fallgropar Körslor Upplägg Resultatet/Tolkning Vad är normalt? Nyckeltal Kolets och kvävets kretslopp Övriga klurigheter och frågor Rådgivningstillfället och sälja in Klimatkollen
Läs merSKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller
SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller 34 HÄSTFOCUS #6/2015 Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL HÖANALYS - Få koll på vad ditt hö innehåller HÄSTFOCUS #6/2015 35 SKÖTSEL
Läs merFodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU
Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU Foderutnyttjandet är viktigt! Kg ECM per år Foderkostnad 9000 11000 Öre/ kg såld mjölk
Läs merBiffiga stutar ska ge kött av guldklass
Biffiga stutar ska ge kött av guldklass Tunga köttrasstutar kan bli kvalitetskött. Det visar en pilotstudie på 30 stutar i Skåne som slaktats på Team Ugglarp. Det kan tyckas som en udda idé att kastrera
Läs merVallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria
Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria Inledning Hur skiljer sig kvalitetsegenskaperna åt mellan käringtand, cikoria och våra vanliga klöverarter? Hur fungerar dagens vallskördeprognoser
Läs merMellangårdsavtal Mjölkraskalv
Underlag för Mellangårdsavtal Mjölkraskalv Inklusive tillägg om tillväxtplanering, energibehov samt några allmänna råd Sammanställt av: Anett Seeman & Theres Strand, Taurus Köttrådgivning AB Aktiviteten
Läs merHIPPOS FODER. Framgång föder framgång
FODER Framgång föder framgång Foderprogrammet anpassat till modern hästhållning AB Johan Hansson har sedan 1981 producerat hästfoder med stor framgång och har nu ett av marknadens mest välrenomerade hästfoder.
Läs mer2015-03-11. Innehåll. Utfodring av proteingrödor till idisslare - möjligheter och begränsningar. Stort intresse hela Europa.
Innehåll Utfodrin av proteinrödor till idisslare - möjliheter och beränsninar Biritta Johansson HMH och EPOK Foderprotein till Idisslare Bakrund Djurkateorier Beränsninar Protein från Vall Raps Fröbaljväxter
Läs merHästar och foderstater
Hästar och foderstater Hästar är räsätare och har en mae som är anpassad till räs. Stora mänder av andra foder som spannmål är farlit för hästar eftersom de inte kan bryta ner spannmål i större mänder.
Läs merUppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel
Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel Gården Efterkalkyler ska beräknas för en gård som ligger utanför kompensationsområde och bedriver ekologisk dikalvsproduktion där betesdriften huvudsakligen
Läs mer