INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN
|
|
|
- Susanne Pettersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN Företag: Utbildning, År: 2014 Datum: Bra att veta Fyll i de gröna fälten med dina egna uppgifter. Uppgifterna i de vita fälten kan ändras vid behov. Uppgifterna i de gula fälten beräknas automatiskt. De gråa fälten lämnas tomma. Ungnöt 1 Köttraskvigor Stödområde (huvudsakligt) Stödområde saknas Stallsäsongens längd 7 månader Inhysningssystem Ströbädd Utfodringssystem Separat utfodring Betestyp Naturbetesmark Ekologisk produktion Ja, både djurproduktion och växtodling Rastyp Köttras Kön Kviga Ungnöt 2 Stödområde (huvudsakligt) Stallsäsongens längd Inhysningssystem Utfodringssystem Betestyp Ekologisk produktion Rastyp Kön Dikor Stödområde (huvudsakligt) Stödområde saknas Stallsäsongens längd 7 månader Inhysningssystem Ströbädd Utfodringssystem Separat utfodring Betestyp Naturbetesmark Ekologisk produktion Ja, både djurproduktion och växtodling Rastyp Korsning mellan lätt och tung köttras Kalvningstidpunkt Vårkalvning
2 INMATNING AV UPPGIFTER FRÅN BOKFÖRINGEN Företag: År: Datum: Utbildning, Bra att veta Fyll i de gröna fälten med dina egna uppgifter. Uppgifterna i de vita fälten kan ändras vid behov. Uppgifterna i de gula fälten beräknas automatiskt. De gråa fälten lämnas tomma. INTÄKTER Kontonr. Kontonamn Totalt Köttraskvi gor Dikor 3141 Försäljning livkalv Ungnöt liv Övrig försäljning liv 3152 Ungnöt slakt Köttkor slakt Övrig slakt nöt 3190 Övriga intäkter nöt Kompensationsbidrag Miljöersättning Djurbidrag 4930 Lagerförändring djur Övrigt Kontroll rest KOSTNADER Kontonr. Kontonamn Totalt Köttraskvi gor Dikor Inköp djur Inköp livkalvar Inköp avelstjurar Inköp ungtjurar Inköpt kraftfoder Lagerjustering kraftfoder +/ 4143 Inköpt fodersäd Lagerjustering fodersäd +/ Kontroll rest Lagerjustering +/ Lagerjustering +/ Lagerjustering +/ 4148 Inköpt mineralfoder Lagerjustering mineralfoder +/ Inköpt grovfoder Inköpt strö Lagerjustering strö +/ 4160 Legoarbete/körslor nöt Omkostnader köttproduktion Semin, avel Kontroll Veterinär
3 4174 Sanitetsslakt Övriga kostnader nöt Rengöringsmedel 5171 Underhåll byggnader Hyra inventarier Elavgifter Förbrukningsinventarier Dataprogram Förbrukningsmaterial Arbetskläder/skyddskläder Rep. & underhåll stallinventarier Försäkring stall Djurförsäkring Övrigt för djur
4 BERÄKNING AV DJURENHETER Köttraskvigor Dikor Övrig nöt Får, tackor & getter Summa Antal djur över 24 månader 97,25 97,25 Antal djur 6 till 24 månader 42,5 22,5 65 Antal får, tackor och getter Antal djurenheter 25,5 110,75 136,25 Procentuell fördelning 19% 81% 100% FÖRDELNING AV EU ERSÄTTNINGAR Köttraskvigo Kontroll Kompensationsbidrag Totalbelopp r Dikor summa Kompensationsbidrag vall & bete 19% 81% 1 Köttraskvigo Kontroll Miljöersättningar Totalbelopp r Dikor summa Vallodling kr % 81% 1 Ekologisk djurhållning kr % 81% 1 Ekologisk vallodling kr % 81% 1 Bevarande av betesmarker kr % 86% 1 Summa miljöersättningar kr kr kr kr Köttraskvigo Djurbidrag Totalbelopp r Dikor Kontroll summa
5 BERÄKNING AV ARBETSÅTGÅNG Företag: År: Datum: Utbildning, Bra att veta Fyll i de gröna fälten med dina egna uppgifter. Uppgifterna i de vita fälten kan ändras vid behov. Uppgifterna i de gula fälten beräknas automatiskt. De gråa fälten lämnas tomma. FÖRDELNING AV ARBETSTIMMAR PER PRODUKTIONSGREN OBS: lejda tjänster och körslor ska inte vara med här. Endast egen och anställd arbetskraft. Anställd Timpris kr/tim Total arbetstid i företaget Lönekostnad Kr Ägare enskild firma Kalle 200 Summa antal timmar per år Timpris medel 200,00 Lönekostnad i bokslutet Jämför med lönekostnaden i resultaträkningen ska vara lika
6 Fördela alla arbetstimmarna på olika produktionsgrenar och uppgifter Köttraskvi Kontroll gor Dikor rest Anställd Ägare enskild firma Kalle Summa antal timmar per år Grovfoderproduktion Majsensilage Foder Övrig Entre Underhåll Kontroll Slåttervall Helsäd Betesvall Naturbete spannmål växtodling prenad Driftledning rest Anställd Ägare enskild firma Kalle Summa antal timmar per år Areal (ha) 54,0 21,0 96,0 Summa antal timmar per ha 5 1 0
7 HJÄLPBLANKETT FÖR BERÄKNING AV ARBETSÅTGÅNG Köttraskvi Djurproduktion Enhet gor Dikor Rutinarbete vinter Rutinarbete sommar Antal dagar vinter tim/dag tim/dag dagar Antal dagar sommar dagar Extra arbete kalvningsperiod Övrigt arbete enligt nedan Summa antal timmar per år OBS: lejda tjänster och körslor ska inte vara med här. Endast egen och anställd arbetskraft. Övrigt arbete i djurproduktionen Djuradm., rådgivning, kontroll etc. Tvättning Klövverkning Underhåll stallinventarier Produktionsstörningar Inköp och försäljning av djur Besök, mässor, kurser etc. Summa antal timmar per år Enhet Köttraskvi gor Dikor Grovfoderproduktion Majsensilage Natur Växtodling Enhet Slåttervall Helsäd Betesvall bete Areal ha Plöjning, harvning, sådd etc. Ogräsbekämpning Konstgödsel Stallgödsel Slåtterkross, strängläggning Skörd: Hack, rundbalspress etc. Transport Packning i plansilo Stängsling Betesputsning Övrigt arbete Summa antal timmar per år Summa antal timmar per ha Foderspannmål Övrig växtodling
8 BERÄKNING AV BETE OCH GROVFODERKOSTNAD Företag: År: Datum: Utbildning, Bra att veta Fyll i de gröna fälten med dina egna uppgifter. Uppgifterna i de vita fälten kan ändras vid behov. Uppgifterna i de gula fälten beräknas automatiskt. De gråa fälten lämnas tomma. 1. FÖRBRUKNING AV GROVFODER BERÄKNING AV LAGERFÖRÄNDRING AV GROVFODER Ingående lager 1 januari Utgående lager 31 december Ökning eller minskning av lager /+ Kg ts HANDEL MED GROVFODER Inköp Försäljning Netto försäljning/inköp Kg ts Här finns möjlighet att beräkna hur mycket grovfoder som har förbrukats på gården under året. Eftersom osäkerheten ofta är stor kan du här beräkna grovfoderåtgången på tre olika sätt: A. Beräknad skörd minus lagringsförluster B. Mängd lagrat grovfoder C. Beräkning av utfordrad mängd. Efterkalkylen hämtar mängden kg ts från denna tabell. Jämför det du får fram och uppskatta därefter förbrukad mängd. A. BERÄKNAD SKÖRD AV GROVFODER Gröda Areal ha Beräknad skörd kg ts/ha Summa kg ts Slåttervall Helsäd Majs ensilage Summa skörd Lagringsförluster grovfoder 5% Beräknad skörd efter lagringsförluster Ökning eller minskning av lager /+ Försäljning/inköp /+ Eventuellt kasserat foder Summa beräknad årsförbrukning grovfoder
9 B. BERÄKNING AV INLAGRAD MÄNGD GROVFODER VID ÅRETS SKÖRD m 3 /antal Kg ts Ensilage i plansilo 200 Ensilage i rundbalar 300 Summa kg ts Beräknad inlagrad mängd Ökning eller minskning av lager Försäljning/inköp Eventuellt kasserat foder /+ /+ Summa beräknad årsförbrukning grovfoder C. BERÄKNING AV UTFODRAD MÄNGD GROVFODER Köttraskvigor Dikor Kg ts per dag under vinterperioden Kg ts per dag under sommarperioden Kg ts per dag annan period Antal dagar under vinterperioden Antal dagar under sommarperioden Antal dagar annan period Totalt Summa beräknad årsförbrukning grovfoder Årsförbrukning grovfoder Ökning eller minskning av lager +/ Försäljning/inköp +/ Summa skördad mängd grovfoder Avstämning av årsförbrukning A. Skördad mängd grovfoder B. Inlagrad mängd grovfoder C. Utfordrad mängd grovfoder Kg ts AREAL BETE OCH FODERSPANNMÅL BETE OCH FODERSPANNMÅL Bedömd skörd Areal ha kg ts/ha Summa skörd Betesvall kg ts Naturbete kg ts Foderspannmål kg FÖRDELNING AV BETE PER DJURKATEGORI Enhet Betesvall Naturbete Dikor ha Köttraskvigor ha 5 13 ha Summa ha 21 96
10 3. MARK OCH MASKINKOSTNAD UPPSKATTAT VÄRDE PÅ MASKINER (TRÖSKA OCH INOMGÅRDSMASKINER SKA INTE INGÅ) Maskin Antal Kr/st Totalt Traktor Traktor Press Slåtterkross Harv Plog Vält Såmaskin Betesputsare Hövändare Spannmålskärra Redskap lastare Tallriksharv Inplastare Summa maskiner Avskrivning maskiner % MARKKOSTNAD Gårdsstöd Normalt arrende åkermark Normalt kr/ha Normalt arrende naturbetesmark OBS: Alla miljöstöd tas med som intäkter i djurproduktionen. Nettokostnad FÖRDELNING AV TRAKTORTIMMAR (fördelar kostnaden för diesel, underhåll, avskrivning) Växtodling Enhet Antal Timmar/st Summa Slåttervall ha Summa Helsäd ha grovfoder Fördelning Majs ensilage ha % Betesvall ha % Naturbete ha % Foderspannmål ha Övrig växtodling ha Körslor st 1 Inomgårdstransporter Köttraskvigor st % 85 st 1 Dikor st % 275 Skog st 1 Övrigt Summa st % 672 Reducerad timkostnad för inomgårdstransporter jämfört med fältarbete 50%
11 4. BERÄKNING AV KOSTNADER FÖR BETE, GROVFODER OCH HEMMAPRODUCERAD SPANNMÅL Hämta siffrorna från resultaträkningen. Justera för lagerförändring för utsäde, handelsgödsel och drivmedel. Konto Totalt Grovfoder Betesvall 4010 Utsäde Handelsgödsel Stallgödsel inköpt Växtskyddsmedel Körslor växtodling Omkostnader växtodling Övriga kostnader växtodling Drivmedel Underhåll inventarier Underhåll stängsel Arbetskostnad Ränta rörelsekapital 3% Avskrivning maskiner Avskrivning tröska Ränta maskiner Markkostnad (spannmål) Summa kostnader Foderspannmål Naturbete 3% Övrig växtodling Kontroll rest Summa kostnad per hektar Summa kostnad per kg ts ,85 0,31 0,18
12 INOMGÅRDSMASKINER OCH STALLBYGGNAD Företag: År: Datum: Utbildning, Bra att veta Fyll i de gröna fälten med dina egna uppgifter. Uppgifterna i de vita fälten kan ändras vid behov. Uppgifterna i de gula fälten beräknas automatiskt. De gråa fälten lämnas tomma. INOMGÅRDSMASKINER Inköpskostnad Bedömd livslängd Räntesats Enhet kr Köttraskvigor Dikor Rest år 10 Fördelning av kostnader 19% 81% % 3% Summa kostnader kr kr STALLBYGGNAD INKL. STALLINVENTARIER Enhet Köttraskvigor Dikor Anskaffningskostnad kr Bedömd livslängd år Restvärde på byggnaden efter 20 år kr Ränta stall % 3% 3% 3% Ev. arrende av stallbyggnad kr Årskostnad för stall I efterkalkylen är en bedömd medelårskostnad medtagen. Total årskostnad för stall, ränta och avskrivning alt. arrende kr/år
13 2014 EFTERKALKYL Köttraskvigor Produktion inkl. lager Per enhet totalt 29 st INTÄKTER Enhet Kvant. Pris Kronor Tot kvant. Totalt kronor Ungnöt slaktproduktion kg , kr kr Övrig slakt nöt kr kr 29 0 kr Ungnöt liv kr kr 29 0 kr Övriga intäkter nöt kr kr 29 0 kr EU ersättningar kr kr kr Övrigt kr kr 29 0 kr Summa intäkter kr kr SÄRKOSTNADER Inköp djur Inköp djur st 0, kr 0 0 kr Egenproducerad kalv st 1, kr kr Foder Inköpt kraftfoder kr kr 29 0 kr Inköpt fodersäd kr kr 29 0 kr 0kr kr 29 0 kr Inköpt övrigt kraftfoder kr kr 29 0 kr Inköpt mineralfoder kr kr kr Egen spannmål kg 0 1,40 0 kr 0 0 kr Inköpt grovfoder kr 1 0,00 0 kr 29 0 kr Eget grovfoder kg ts , kr kr Eget bete, betesvall ha 0, kr kr Eget bete, naturbete ha 0, kr kr Övriga produktionskostnader Inköpt strö kr kr kr Egen halm kg 0 0,00 0 kr 0 0 kr Legoarbete/körslor nöt kr kr kr Omkostnader köttproduktion kr kr kr Övriga kostnader nöt kr kr kr Elavgifter kr kr kr Traktorkostnad tim 5, kr kr Förbrukningsinventarier kr kr kr Rep. & underhåll stallinventarier kr kr kr Djurförsäkring kr kr 29 0 kr Övrigt för djur kr kr kr Summa särkostnader kr kr Täckningsbidrag kr kr Särkostnader 2 Underhåll byggnader kr kr kr Ränta rörelsekapital 0, % 161 kr kr Ränta djurkapital 1, % 208 kr kr Summa särkostnader kr kr Täckningsbidrag kr kr Särkostnader 3 Arbete tim 8, kr kr Avskrivning och ränta stall kr kr kr Avskr. och ränta inomgårdsmask. kr kr kr Försäkring stall kr kr kr Beräknad markkostnad kr kr kr Summa särkostnader kr kr Täckningsbidrag kr kr
14 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EFTERKALKYLEN Bra att veta Fyll i de gröna fälten med dina egna uppgifter. Uppgifterna i de vita fälten kan ändras vid behov. Ungnöt slakt, kronor Antal slaktade ungnöt kr 29 st Uppgifterna i de gula fälten beräknas automatiskt. De gråa fälten lämnas tomma. Kg slakt totalt kg Uppfödningstid, ca 17 mån Lagerförändring Slaktpris per ungnöt kr/st Kg levande vikt Medelslaktvikt 285 kg Ingående balans Utgående balans 0 0 Antal köpta kalvar st Antal egenproducerade kalvar 30 st kr/kalv Normalt slaktutbyte 51% Förbrukning av egen spannmål Förbrukning av eget grovfoder Betesvall Naturbete Förbrukning av egen halm Arbetsåtgång Ränta rörelsekapital kg 1,40 kr/kg Lagerförändring, antal ungnöt 0 st kg ts 0,85 kr/kg ts 10,0 5,0 ha 784 kr/ha 13,0 ha 343 kr/ha kg kr/kg 256 tim 200 kr/tim 3% ha grovfoder HJÄLPBLANKETT FÖR FODERKONTROLL Tillväxt 0,571 kg/dag Energinorm 5% Lathund för justering av energinorm MJ per Energinorm MJ per Antal Tjurar mjölkras 0% Levandevikt kg dag dag dagar MJ totalt Tjurar tung köttras 15% % 51 73, Tjurar lätt köttras 5% % 56 73, Stutar (mjölkras & lätt köttras) 5% % 61 73, Stutar (tung köttras) 0% % 66 73, Kvigor 5% % 71 73, % 76 73, , % 81 73, Ålder och uppfödningstid Fodermedel Pris totalt kr Pris kr/kg Vikt kg ts halt MJ per kg ts MJ totalt Insättningsålder Inköpt kraftfoder 0 0 0, Uppfödningstid Inköpt fodersäd 0 0 0, Uppfödningstid , Inköpt övrigt kraftfoder 0 0 0, Ålder vid slakt Inköpt mineralfoder , Egen spannmål 0 1,40 0 0, månader 516,6 dagar 17,0 månader 24 månader Inköpt grovfoder Eget grovfoder , , Eget bete, betesvall 135 0, , Eget bete, naturbete 154 0, , Total mängd energi från fodret Andel energi från fodret av det totala energibehovet 100%
15 EFTERKALKYL 2014 Dikor Per enhet Antal dikor 100 st INTÄKTER Enhet Kvant. Pris Kronor Tot kvant. Totalt kronor Försäljning livkalv st 0, kr kr Livdjur till egen rekrytering st 0, kr kr Livdjur till egen ungnötsprod. st 0, kr kr Lagerförändring djur kr 1,0 100,0 Ungnöt liv kr Övrig försäljning liv kr Ungnöt slakt kr Köttkor slakt kr kr kr Övrig slakt och intäkter nöt kr EU ersättningar kr kr kr Övrigt kr Summa intäkter kr kr SÄRKOSTNADER Inköp djur Inköp djur kr 1, kr kr Egenproducerad kalv st 0, kr kr Foder Inköpt kraftfoder kr Inköpt fodersäd kr kr Inköpt övrigt kraftfoder kr Inköpt mineralfoder kr kr kr Egen spannmål kg 1,40 Inköpt grovfoder kr Eget grovfoder kg ts , kr kr Eget bete, betesvall ha 0, kr kr Eget bete, naturbete ha 0, kr kr Övriga produktionskostnader Inköpt strö kr kr kr Egen halm kg Legoarbete/körslor nöt kr kr kr Omkostnader köttproduktion kr Övriga kostnader nöt kr kr kr Elavgifter kr kr kr Traktorkostnad tim 5, kr kr Förbrukningsinventarier kr kr kr Rep. & underhåll stallinventarier kr kr kr Djurförsäkring kr Övrigt för djur kr kr kr Summa särkostnader kr kr Täckningsbidrag kr kr Särkostnader 2 Underhåll byggnader kr kr kr Ränta rörelsekapital 0, kr kr Ränta djurkapital 1, kr kr Summa särkostnader kr kr Täckningsbidrag kr kr Särkostnader 3 Arbete tim 14, kr kr Avskrivning och ränta stall kr kr kr Avskr. och ränta inomgårdsmask. kr kr kr Försäkring stall kr kr kr Beräknad markkostnad kr kr kr Summa särkostnader kr kr Täckningsbidrag 3 26 kr kr
16 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EFTERKALKYLEN Antal betäckta dikor Antal avvanda kalvar 100 st 90 st Bra att veta Fyll i de gröna fälten med dina egna uppgifter. Uppgifterna i de vita fälten kan ändras vid behov. Uppgifterna i de gula fälten beräknas automatiskt. De gråa fälten lämnas tomma. Avvänjningsvikt Antal sålda livkalvar 45 st kr/st 289 kg Antal kalvar till egen rekrytering 15 st kr/st 263 kg Antal kalvar till egen ungnötsproduktion 30 st kr/st 263 kg Summa kalvar 90 st kr/st 276 kg Antal slaktade utslagskor 15 st kr/st Antal sålda ungnöt till liv st kr/st Antal sålda ungnöt till slakt st kr/st Förbrukning av egen spannmål kg 1,40 kr/kg (bedömt försäljningspris) Förbrukning av eget grovfoder kg ts 0,85 kr/kg ts 43,97 Betesvall 16,0 ha 784 kr/ha Naturbete 83,0 ha 343 kr/ha Förbrukning av egen halm kg kr/kg Arbetsåtgång tim 200 kr/tim Ränta rörelsekapital 3% Bedömt värde på dikobesättningen inkl rekr. ####### kr ha grovfoder HJÄLPBLANKETT FÖR FODERKONTROLL Energibehov Levandevikt 700 kg Uppskattad mjölkavkastning 13 kg MJ/diko Rekryteringsprocent 15% MJ/diko inkl. rekrytering Pris totalt Pris MJ per Fodermedel kr kr/kg Vikt kg Ts halt kg ts Inköpt kraftfoder 0,89 12 Inköpt fodersäd 0, ,87 13 Inköpt övrigt kraftfoder 0,2 13 Inköpt mineralfoder ,2 0,98 Egen spannmål 1,40 0,87 13 MJ totalt Inköpt grovfoder Eget grovfoder , ,0 1 10, Eget bete, betesvall 126 0,31 400,0 1 10, Eget bete, naturbete 284 0, ,0 1 10, Total mängd energi från fodret Andel energi från fodret av det totala energibehovet 101%
17 Till Jämförelsefil Till Jämförelsefil Till Jämförelsefil Köttraskvigor 0 Dikor INDATA OM GÅRDEN INDATA OM GÅRDEN INDATA OM GÅRDEN År 2014 År 2014 År 2014 Företag Utbildning, Företag Utbildning, Företag Utbildning, Stödområde (huvudsakligt) Stödområde saknas Stödområde (huvudsakligt) 0 Stödområde (huvudsakligt) Stödområde saknas Stallsäsongens längd 7 månader Stallsäsongens längd 0 Stallsäsongens längd 7 månader Inhysningssystem Ströbädd Inhysningssystem 0 Inhysningssystem Ströbädd Utfodringssystem Separat utfodring Utfodringssystem 0 Utfodringssystem Separat utfodring Betestyp Naturbetesmark Betestyp 0 Betestyp Naturbetesmark Ekologisk produktion Ja, både djurproduktion och växtodling Ekologisk produktion 0 Ekologisk produktion Ja, både djurproduktion och växtodling Rastyp Köttras Rastyp 0 Rastyp Korsning mellan lätt och tung köttras Kön Kviga Kön 0 Kalvningstidpunkt Vårkalvning GÅRDENS RESULTAT GÅRDENS RESULTAT GÅRDENS RESULTAT Antal ungnöt till slakt 29 Antal ungnöt till slakt 1 Antal dikor (betäckta vid årskiftet) 100 Genomsnittlig slaktvikt (kg) 285,0 Genomsnittlig slaktvikt (kg) 1,0 Antal avvanda kalvar 90 Tillväxt (g/dag) 571 Tillväxt (g/dag) Antal avvanda kalvar per diko 0,90 Medelavvänjningsvikt dikalv (kg) 276 Intäkter Intäkter Total intäkt (kr/kg slaktad vikt) 48,39 Total intäkt (kr/kg slaktad vikt) 0,00 Intäkter Slaktintäkt (kr/ungnöt) Slaktintäkt (kr/ungnöt) 0 Total intäkt (kr/diko) Slaktintäkt (kr/kg slaktad vikt) 40,00 Slaktintäkt (kr/kg slaktad vikt) 0,00 Slakt och livdjursintäkter (kr/diko) EU ersättningar, exkl. gårdsstöd (kr/kg slaktad vikt) 8,39 EU ersättningar, exkl. gårdsstöd (kr/kg slaktad vikt) 0,00 Genomsnittligt dikalvspris (kr/kalv) Genomsnittligt dikalvspris (kr/kg) 20,09 Kostnader Kostnader EU ersättningar, exkl. gårdsstöd (kr/diko) Total kostnad (kr/kg slaktad vikt) 44,18 Total kostnad (kr/kg slaktad vikt) #DIVISION/0! EU ersättningar av totala intäkten (%) 33% Kalv och foderkostnad (kr/kg slaktad vikt) 24,58 Kalv och foderkostnad (kr/kg slaktad vikt) 0,00 Kalvkostnad (kr/kg slaktad vikt) 17,18 Kalvkostnad (kr/kg slaktad vikt) 0,00 Kostnader Total kostnad (kr/diko) Foder Foder Foderkostnad (kr/kg slaktad vikt) 7,40 Foderkostnad (kr/kg slaktad vikt) 0,00 Foder Grovfoderpris (kr/kg ts) 0,85 Grovfoderpris (kr/kg ts) 0,85 Foderkostnad (kr/diko) Grovfoder och betesareal (ha/ungnöt) 0,97 Grovfoder och betesareal (ha/ungnöt) 0,00 Grovfoderpris (kr/kg ts) 0,85 Foderförbrukning av foderbehovet (%) 100% Foderförbrukning av foderbehovet (%) 0% Grovfoder och betesareal (ha/diko) 1,43 Foderförbrukning av foderbehovet (%) 101% Arbete Arbete Arbetsförbrukning (h/ungnöt) 8,8 Arbetsförbrukning (h/ungnöt) 0,0 Arbete Arbetsförbrukning (h/diko) 14,3 Ekonomiskt resultat Ekonomiskt resultat TB 1 (kr/ungnöt) TB 1 (kr/ungnöt) #DIVISION/0! Ekonomiskt resultat TB 2 (kr/ungnöt) TB 2 (kr/ungnöt) #DIVISION/0! TB 1 (kr/diko) TB 3 (kr/ungnöt) TB 3 (kr/ungnöt) #DIVISION/0! TB 2 (kr/diko) TB 3 (kr/diko) 26
Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel
Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel Gården Efterkalkyler ska beräknas för en gård som ligger utanför kompensationsområde och bedriver ekologisk dikalvsproduktion där betesdriften huvudsakligen
Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion
Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion Omläggningsdag Skövde den 27 jan 2011 Eric Hallqvist, Hushållningssällskapet Skaraborg Växtodling jämförelse av täckningsbidrag mellan konventionell och
Produktionskostnadskalkyl. november 2014
Produktionskostnadskalkyl mjölk november 2014 Basfakta Basfakta Medelleverans per ko och år 8 800 kg 28,66kg per dag (8 800/307) Medel kvalite fett, prot., celler mm Kalvningsintervall 13 mån 0,91 kalvar/år
Produktionskostnadskalkyl. December 2014
Produktionskostnadskalkyl mjölk December 2014 Basfakta Basfakta Medelleverans per ko och år 8 800kg 28,66kg per dag (8 800/307) Medel kvalite fett, prot., celler mm Kalvningsintervall 13mån 0,91 kalvar/år
Ekonomirapporten i WinPig Slakt
Ekonomirapporten i WinPig Slakt INTÄKT BERÄKNING I WINPIG 1) KOMMENTAR Slaktade grisar Intäkter från Ungdjur, Slaktdata, Slakt grupp, inga avdrag och tillägg ingår Sålda eller överförda Tillägg och avtalsersättn.
Gårdsanpassad kalvningstidpunkt
Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Anett Seeman & Helena Stenberg, Gård & Djurhälsan Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Målet i dikalvsproduktionen
PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER
PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER FÖR EKOLOGISKA HUSDJUR I SKÅNE Efterkalkyler år 2010 Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne. Innehållsförteckning Sida Inledning 2 Ekogrisar, sugga
Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp
Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Var vi befinner oss i Landet Ekologisk mjölkproduktion I Västra Götaland och här ligger
Författare Johansson F., Westman K.E. Utgivningsår 2009. Tidskrift/serie Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB. Rådgivare, praktiker
Bibliografiska uppgifter för Ekologiska bidragskalkyler 2009. Husdjur Östergötland Författare Johansson F., Westman K.E. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Utgivare Huvudspråk Målgrupp Hushållningssällskapet
Från mjölk till kött Från mjölk till kött - vad bör jag tänka på?
Sida 1 av 6 Från mjölk till kött En omställning från mjölk till kött innebär i många fall en stor omställning i företaget. Man går från något till något annat vilket i dessa situationer handlar om att
Ekologisk mjölk- och grisproduktion
Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen
Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?
Av Helena Stenberg, Taurus Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Bakgrund Under vintersäsongen 2010/2011 sköt priset på spannmål, och därmed även på färdigfoder, i höjden
Bleka gård. Jämtland ENERGIFAKTA
ENERGIFAKTA Bleka gård Jämtland Bleka gård är en ekologisk dikoproduktion. Miljö är ett varumärke och målet är att producera minst hälften av elbehovet på gården. Idag finns flera solpaneler installerade
Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur
Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Proteinbehov Mjölkraskviga Inkalvning 24 månader Ålder Vikt Proteinbehov Lägsta energikoncentration 3 mån 1 14,6 g rp/mj 11, MJ/kg ts 7-8 mån 2 12,4 1,9 12 mån
Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen
Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Bengt Andréson Lantbruksekonom Hushållningssällskapet i Värmland Frikoppling 2005-2012 Stöd kopplade till produktionen har successivt tagits bort Ex:
Ny foderstrategi. -en lönsam historia
Ny foderstrategi -en lönsam historia Bakgrund och frågeställning Är det lönsamt att investera i ny inomgårdsutrustning för att kunna hantera fler/nya fodermedel? Hur har utfallet blivit för dem som gjort
Jordbruksinformation Starta eko. dikor
Jordbruksinformation 1 2016 Starta eko dikor Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk dikoproduktion Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt kött. Därför ökar efterfrågan
Sida 2 av
Sida 2 av 12... 6... 7... 9... 10 Sida 3 av 12 Kokviga är en produktionsmodell som gör det möjligt att ta tillvara överskottskvigor som inte behövs till den egna rekryteringen i dikalvsbesättningen. Det
grovfoderverktyget.se Hans Hedström
grovfoderverktyget.se Hans Hedström grovfoderverktyget.se Ett webbaserat verktyg under utveckling. Lanseras under Vallkonferens 2014, 5-6 februari i Uppsala. Därefter tillträde genom en användarlicens.
Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter
Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter Jens Fjelkner Skånesemin 2005 Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter I Skåne förädlar vi mycket av de jordbruksprodukter
KURS I GROVFODERVERKTYGET
KURS I GROVFODERVERKTYGET 2015-02-25 Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet GROVFODERKALKYLEN INNEHÅLL 1. REGISTRERA OCH HANTERA GÅRDAR... 1 2. SKAPA GROVFODERKALKYLER... 4 3. LÄGGA TILL SCHABLONGRÖDKALKYLER...
Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion
Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater
Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion
Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater
Ekologisk djurproduktion
Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska
Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt
Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige
Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder
Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder
När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5
Sida 1 av 5 Att snabbt få igång en fungerande produktion i de nya byggnaderna är A och O för lönsamheten. Det är därför viktigt att redan från start skapa rutiner för att följa upp produktionen och att
INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING
2006 dikor INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i dikalvsproduktionen krävs att korna har god fertilitet och att kalvarna inte bara överlever utan även växer bra fram till avvänjningen. Det förutsätter
Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se
Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas
Utfodringspraxis Mjölby nov
Utfodringspraxis Mjölby nov 2012 carin.clason@vxa.se Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen Följ upp produktionen
Regional balans för ekologiskt foder
Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska
Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många)
Växtodling Nyckeltalen växtodling (många) Hög jämn skörd över åren (precisionsodling, sort, dränering, växtskydd...) Effektivt N utnyttjande Effektivt utnyttjande av N i organiska gödselmedel Låg insats
Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor
Beräkningarna Vanliga fallgropar Körslor Upplägg Resultatet/Tolkning Vad är normalt? Nyckeltal Kolets och kvävets kretslopp Övriga klurigheter och frågor Rådgivningstillfället och sälja in Klimatkollen
Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat?
Utfodring och produktion för att greppa näringen Linköping 8:e november 2017 Carin Clason, CoA AB Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat? Fodrets Näringsinnehåll-Kväve (råproteinet), Fosfor Fodrets
Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi
Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi Sara Löfvendahl Hushållningssällskapet Kristianstad Seminarium på Kungl Skogs- och Lantbruksakademien 22 april 2008 Rapporten: Bakgrund Ekonomisk utvärdering
Bibliografiska uppgifter för Vägar till lönsam dikobaserad nötköttsproduktion
Bibliografiska uppgifter för Vägar till lönsam dikobaserad nötköttsproduktion Författare Utgivningsår 26 Kumm K.I. Tidskrift/serie Fakta - Jordbruk Nr/avsnitt 1 Utgivare Redaktör Stephansson D. Huvudspråk
Optimal utfodring av nötkreatur till slakt - mjölkrastjurar och stutar
Optimal utfodring av nötkreatur till slakt - mjölkrastjurar och stutar Cecilia Lindahl KRUT, Swedish Meats, 244 82 Kävlinge e-post: cecilia.lindahl@swedishmeats.com Uppfödning av mjölkrasdjur till slakt
Utfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB
Utfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat? Fodrets Näringsinnehåll-Kväve (råproteinet), Fosfor Fodrets
Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion
Grovfoder till ekologiska kor Rätt grovfoder för bättre produktion -93 naturbruksgymnasium i Piteå -94 började jobba åt avbytartjänst Avbytare, Djurskötare, hästskötare, ridlärare, drivit eget avbytarföretag,
Förord. Uppsala i december 1999. Maud Gustafsson Fahlbeck. Ekokött ek. för. Box 412 751 06 Uppsala
Förord Det talas mycket om ekologisk köttproduktion och under senare år har vi kunnat läsa i bl a lantbrukspressen att efterfrågan av KRAV-godkänt kött är större än tillgången. Många frågar sig varför
Planering för bra vallfoder. Cecilia Åstrand
Planering för bra vallfoder Cecilia Åstrand Linköping 22 nov 2013 Planering för bra vallfoder Vallmanagement Vad innebär det? Gårdsstudie Grovfoderverktyget.se Beslutsfattandets olika nivåer. Strategiskt
Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus
Smått och stort i växtodlingen Anders Adholm HIR-Malmöhus Intäkter Kvant Pris kr/ha Skörd kg 6000 2,5 2900 Summa Intäkter 6000 2 900 kr 2,5 Prod. kostnad Andel av Direkta kostnader kr/kg prod kost Utsäde
Framtidens stall -Smågris. Projektägare: Mattias Espert, Grisföretagare
Framtidens stall -Smågris Projektägare: Mattias Espert, Grisföretagare Mattias Espert 2000 suggor i SIP (Smågris Syd AB) 350 ha växtodling start 2012 Grisproduktion startade 2005 Salmonella 2009 31,8 avvanda
Bibliografiska uppgifter för Är KRAV-godkänd mjökproduktion mer lönsam än konventionell? En fallstudie av Byggningen
Bibliografiska uppgifter för Är KRAV-godkänd mjökproduktion mer lönsam än konventionell? En fallstudie av Byggningen Författare Karlsson M., Nilsson A.S. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Självständigt arbete
När är optimal skördetidpunkt?
2006-05-23 1 När är optimal etidpunkt? Författare: Agneta Hjellström Tidigare etidpunkt kan ge ett högre ekonomiskt netto. Tidigare etidpunkt med ett högre netto förutsätter genomtänkta utfodringsoch odlingsstrategier
Täckningsbidragkalkyler -begrepp och modeller Krister Hildén, NSL TÄCKNINGSBIDRAGSKALKYLENS UPPBYGGNAD INTÄKTER - RÖRLIGA KOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG A - ARBETSKOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG B - MASKINKOSTNADER
Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet
Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning
Nötköttsproduktion i Frankrike
Nötköttsproduktion i Frankrike erfarenheter från en studieresa Madeleine Magnusson, LBT - SLU Alnarp Elise Bostad, LBT - SLU Alnarp Anita Persson, LRF Skåne Jämförelser Frankrike Sverige Frankrike Sverige
Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion
Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216
Omläggning till ekologisk mjölkproduktion
Omläggning till ekologisk mjölkproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Omläggningsdag i Skövde, 2011-01-27 Invägning av ekologisk mjölk
Seminarium: Nyheter inom Foder
Sida 1 av 7 Börja med ekologisk produktion? För er som är intresserade av ekologisk produkon är det bra om man börja med a läsa in sig på området. En början är a läsa KRAVs Regler, man kan också hia informaon
Författare Andresen N. Utgivningsår 2010
Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Mjölk Författare Andresen N. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 2 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker,
Optimal slakttidpunkt på en mjölkrastjur
Optimal slakttidpunkt på en mjölkrastjur Kicki Markusson Växa Sverige Övriga som varit med och tagit fram kalkyler och beräkningar Linnea Borgenvall och Anett Seeman, Gård & djurhälsa Margareta Dahlberg,
Effektiva maskinkedjor för hög grovfoderkvalitet och lägsta kostnad
hans.hedstrom@hushallningssallskapet.se Äntligen kommer det vi har väntat på länge. Grovfoderverktyget ger hjälp a beräkna fodrets kostnad när det ligger i lager. Idag har vi väldigt lite kunskap om den
Lönsam svensk dikalvsproduktion är det möjligt?
Lönsam svensk dikalvsproduktion är det möjligt? Sammanfattning av delar av SLF-projektet Vägar till lönsam dikobaserad nötköttsproduktion Pernilla Salevid och Karl-Ivar Kumm Sammanfattning Som en del i
Hur kan vi förbättra miljöprestandan i olika typer av nötköttsproduktion?
Rådde 2 april 2014 Hur kan vi förbättra miljöprestandan i olika typer av nötköttsproduktion? Anna Hessle, SLU Skara Resultat från projekt Delar av två pågående forskningsprojekt: REKS Hållbara matvägar
Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage
Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...
Släpp tidigt Rotationsbete oftast bäst avkastning både på djur och bete Anpassa beläggningen! Tumregel: Efter halva sommaren, halva beläggningen
Sida 1 av 5 Bete Bete som foder är ibland en dåligt utnyttjad resurs. Förr var det ont om beten och man betade all mark som gick att beta. Idag är det tvärt om och det är brist på betesdjur för att hålla
Utfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com
Utfodringspraxis Uppsala sep 2014 Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen
Kvävebalanser på mjölkgårdar
Kvävebalanser på mjölkgårdar Var tar det oförklarade kvävet vägen? Sara B Nilsson 035-465 09 0730-46 93 18; sara.nilsson@vxa.se Innehåll Svåra frågor Vilka förluster är normalt i Sverige/internationellt
Introduktion till klimatberäkningarna i VERA. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland
Introduktion till klimatberäkningarna i VERA Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Om verktyget Klimatkollen i VERA Anpassat för att beräkna ett klimatavtryck (på engelska Carbon Footprint ) av
Vad säger boksluten om ekoproduktion? Jan Lagerroth, LRF Konsult
Vad säger boksluten om ekoproduktion? Jan Lagerroth, LRF Konsult MATERIAL FRAMTAGET AV : Jan Lagerroth LRF Konsult Telefon 0511-345845 Mail: jan.lagerroth@lrfkonsult.se Stefan Nypelius LRF Konsult 0498-206764
grovfoderverktyget.se
grovfoderverktyget.se Hans Hedström Linda af Geijersstam Växjö möte 4 dec 2014 grovfoderverktyget.se kostnad för grovfoderproduktion dokumentera grovfoderproduktion information och kunskap samlad på ett
UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING
Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 24:19 UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING Options for expanding a pig farm Christian Johnsson Handledare: Jos Botermans Examinator: Dan Rantzer Sveriges lantbruksuniversitet
NYSTARTANDE AV NÖTKÖTTSPRODUKTION MED OCH UTAN BIDRAG
Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 2/4:5 NYSTARTANDE AV NÖTKÖTTSPRODUKTION MED OCH UTAN BIDRAG Rolf Krijger Handledare: Jan Larsson Examinator: Jan Larsson Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen
Kväveeffektiv uppfödning av ungnöt
Komplettering till Uppslagsboken, Näring på gården: Kväveeffektiv uppfödning av ungnöt Av: Cecilia Lindahl, KRUT / Svensk Mjölk Ingår i Greppa Näringens Uppslagsbok www.greppa.nu Uppdaterad: 2003-01-20
PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER
PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER FÖR EKOLOGISK VÄXTODLING I SKÅNE Efterkalkyler för år 2005 Detta material är producerat inom det svenska miljöprogrammet för jordbruket, vilket finansieras gemensamt av skattemedel
INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING
2006 ungnöt INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i ungnötsproduktionen krävs friska djur som växer bra. Djuren ska slaktas vid en av marknaden önskad vikt och inte vara för magra eller för feta. Utfodringen
Undersökning till företag med dikor/amkor
STATISTISKA CENTRALBYRÅN Teknisk rapport 2010-05-21 1(46) Rolf Selander, Pär Brundell Undersökning till företag med dikor/amkor Teknisk rapport 1 Inledning 1.1 Bakgrund Jordbruksverket har gett Statistiska
Odla ditt eget strö Rörflen. Karin Granström Värmland
Odla ditt eget strö Rörflen Karin Granström Värmland Rörflen i djurproduktionen Erfarenheter av rörflen som strö? De flesta som provat är mycket nöjda! Bl.a. i länder som: Finland Canada Skottland Wales
Kompensationsstöd 2015
Kompensationsstöd 2015 Här finns den information som gällde för kompensationsstödet 2015. Namnet på ersättningen är ändrat till kompensationsstöd. Syftet med kompensationsstödet är att ge ersättning till
Register Grupp Norm namn/insats
Register Grupp Norm namn/insats Driftsenhet Fält Gröda En driftsenhet är det samma som en kund i tidredovisningen. Speciellt om registrering skall ske på fält eller grödnivå På de fält som är angivna för
Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan
Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Ett stöd inom landsbygdsprogrammet 2007 2013 www.jordbruksverket.se Vem ska använda blanketten Företagsstöd - affärsplan? Söker du tagsstöd måste du i
Kalkyler för Trädgårdsblåbär
Ekonomi i bärodling Kalkyler för Trädgårdsblåbär Läs mer om ekologisk bärodling på www.jordbruksverket.se/ekobar 1 Ekologisk odling av trädgårdsblåbär, typföretag 1, 1ha Lena Andersson, Jordbruksverket,
Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?
Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor? Rolf Spörndly Inst för husdjurens utfodring och vård SLU, Uppsala I BEGYNNELSEN VAR VALLFODER För att göra en lång historia kort: En ko som får ett bra vallfoder
Vad säger boksluten om ekoproduktion? Stefan Nypelius, LRF Konsult
Vad säger boksluten om ekoproduktion? Stefan Nypelius, LRF Konsult MATERIAL FRAMTAGET AV : Jan Lagerroth LRF Konsult Telefon 0511-345845 Mail: jan.lagerroth@lrfkonsult.se Stefan Nypelius LRF Konsult 0498-206764
Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara
Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Föredraget avgränsas till Hävd av betesmark Öppet variationsrikt landskap i skogsbygder Variation i slättbygdslandskapet
Komplettering av slutrapport avseende RJN-projektet 17/2008, 2/2009, 2/2010, Närproducerad krossensilerad spannmål ger bättre lönsamhet. Följande fråg
Komplettering av slutrapport avseende RJN-projektet 17/2008, 2/2009, 2/2010, Närproducerad krossensilerad spannmål ger bättre lönsamhet. Följande frågeställningar redovisas i detalj: Är systemet ekonomiskt
Inverkan på produktionskostnad mjölk av - besättningsstorlek, mekaniseringsgrad och byggnadstyp
Inverkan på produktionskostnad mjölk av - besättningsstorlek, mekaniseringsgrad och byggnadstyp Professor Krister Sällvik Agronom Johan Johansson Agronom Catja Bennerstål Agronom Jeanette Belin Agronom
Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?
Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden? Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet
Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan
NÖT 2013-14. www.edelfoder.se
NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer
Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén
Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén Kännetecknandeför2011 Stor variation i skördarna på vårt område, rätt bra i väst och dåligt i väst Rätt bra prisnivå på spannmål och oljeväxter
Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU
Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU Foderutnyttjandet är viktigt! Kg ECM per år Foderkostnad 9000 11000 Öre/ kg såld mjölk
Team 20/20: Beräkning av produktionskostnaderna för socker åren med 2009 års betpris på Team 20/20-gårdarna alla kostnader rörliga
Finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och SBU Projektnr 3444 Team 2/2: Beräkning av produktionskostnaderna för socker åren 22 26 med 29 års betpris på Team 2/2-gårdarna alla kostnader rörliga
Läglighetskostnader vid skörd av vall
Läglighetskostnader vid skörd av vall Carina Gunnarsson, JTI SLU-Rapport nr 2007:6 från Institutionen för biometri och teknik Optimering av maskinsystem för skörd av ensilage med hög kvalitet - Carina
Startkapital med finansiering, likviditetsbudget och resultatbudget
EKONOMI Startkapital med finansiering, likviditetsbudget och resultatbudget Att göra en budget kan kännas som en ren gissningslek. Det är dock väldigt viktigt att tänka igenom den ekonomiskadelen i sitt
Ungdjurs tillväxt på Bete
Ungdjurs tillväxt på Bete Eva Spörndly Kungsängen, Inst. Husdjurens Utfodring och Vård, SLU Eva Spörndly, Department of Animal Nutrition and Management, Kungsängen Research Centre, SLU Definitioner Betesmark:
Ekologisk nötköttsuppfödning
Ekologisk nötköttsuppfödning Beteende hos nötkreatur... 4 Regler för ekologisk nötköttsuppfödning... 4 Vilka djur är lämpliga i ekologisk köttproduktion?... 5 Lätta köttraser... 5 Tunga köttraser... 5
Dieselförbrukning och andra energiinsatser
Dieselförbrukning och andra energiinsatser Nedanstående data och information är hämtat från bla www.bioenergiportalen.se, www.jti.se, www.greppa.nu/adm och ger lite vägledande siffror på dieselförbrukning
Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm
Typfoderstater för ekologiska tackor och lamm HS Konsult AB, 22 Förord Typfoderstater för ekologiskt uppfödda tackor och lamm är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller
PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER
PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER FÖR EKOLOGISKA HUSDJUR I SKÅNE Efterkalkyler för år 2005 Detta material är producerat inom det svenska miljöprogrammet för jordbruket, vilket finansieras gemensamt av skattemedel
Växa Sverige. Utfodring i torkans spår. Kicki Markusson. Det gick inte att hitta bilddelen med relations-id rid4 i filen.
Växa Sverige Utfodring i torkans spår Kicki Markusson Det gick inte att hitta bilddelen med relations-id rid4 i filen. Om differensen är stor Inventera foderbehov och 6llgång Följ upp, följ upp, följ upp
Maskininvesteringsmodul. Maskininvestering. Maskintaxa och maskiner. Modulens uppbyggnad
Maskininvestering Generellt Maskininvestering är en tilläggs modul till Näsgård Management, vilket innebär att den inte är tillgänglig för alla användare. Maskintaxa och maskiner Beräkningar kan göras
EDEL Nöt Framgång föder framgång
EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt EDEL Nöt är ett komplett högkvalitativt fodersortiment för både mjölkproducenter och uppfödare av köttrasdjur. Sedan 2010 har vi KRAV-godkända foder i vårt sortiment.
TID exempel. TID exempel kontoplan. En gård, liten detaljering
TID exempel kontoplan Generellt Detta avsnitt visar olika exempel hur tid redovisningens konto kan vara uppbyggda. Här visas 3 exempel: - Tidredovisning egen gård, lite detaljer - Tidredovisning maskinsamarbete
Rörflen som foder till dikor
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Rörflen som foder till dikor Anna Hessle Mikaela Jardstedt 24 mars 2015 Anders Elofsson s fond Bakgrund Många dikor överutfodras under stallperioden Lågt näringsbehov
Anett Seeman
Utfodring av Dikor Anett Seeman anett.seeman@gardochdjurhalsan.se Se helheten! Före kalvning Kalvning Diperiod Avvänjning 1 Dikons näringsbehov Kalvning Avvänjning Lågdräktighet Högdräktighet Laktation
Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm
Jordbruksinformation 22 2011 Starta eko Lamm Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk lammproduktion Text och foto: Birgit Fag, Hushållningssällskapet i Jönköping (om inte annat anges) Denna broschyr vänder
EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION
Examensarbete inom Lantmästarprogrammet EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION ECONOMIC COMPARISON BETWEEN INTEGRATED AND PIGLET PRODUCTION Edvard Olsson Handledare: