Förord. Uppsala i december Maud Gustafsson Fahlbeck. Ekokött ek. för. Box Uppsala

Transkript

1 Förord Det talas mycket om ekologisk köttproduktion och under senare år har vi kunnat läsa i bl a lantbrukspressen att efterfrågan av KRAV-godkänt kött är större än tillgången. Många frågar sig varför det inte produceras mer ekologiskt kött och varför inte fler lantbrukare ställer om till ekologisk produktion. För många lantbrukare är egna bedömningar om framtida lönsamhet avgörande för om man skall våga ställa om sin produktion till ekologisk drift eller inte. Viktigt är också att ha kunskap om vad det innebär att ställa om produktionen hur man skall lösa frågor som växtodling, utfodring och förebyggande av sjukdomar i enlighet med reglerna för ekologisk produktion. I denna skrift vill vi belysa såväl praktiska frågor kring ekologisk köttproduktion, som vilket ekonomiskt resultat denna produktion ger genom en inventering på fyra gårdar med olika typer av ekologisk köttproduktion. Syftet är att med dessa exempel visa hur ekologisk köttproduktion kan bedrivas och vilken lönsamhet det är möjligt att uppnå. Genom att beskriva några gårdars produktion och ekonomiska resultat på detta sätt, samt ge utrymme för egna ekonomiska jämförelser hoppas vi denna skrift kan nyttjas som ett beslutsunderlag för dem som funderar på att lägga om. Vi hoppas att vi härigenom kan bidra till att fler vågar lägga om till ekologisk köttproduktion. Genom att skriften belyser fyra framgångsrika företag, ser vi också detta material som ett underlag för den som vill vidareutveckla och förbättra resultatet på en redan omlagd gård. Denna skrift har tagits fram av ekokött, Sveriges ekologiska köttproducenter ekonomisk förening, inom ramen för det svenska miljöprogrammet, finansierat av EU och Sverige gemensamt. Arbetet med gårdsstudier, intervjuer och analyser har utförts av Jesper Broberg och Maud Gustafsson Fahlbeck vid Hushållningssällskapet i Stockholms och Uppsala län, samt Ingela Löfquist, Hushållningssällskapet i Kristianstad län. Vi vill rikta ett varmt tack till de lantbrukare och rådgivare som deltagit och bidragit med synpunkter till projektet. Uppsala i december 1999 Maud Gustafsson Fahlbeck TM Ekokött ek. för. Box Uppsala

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Kalkylernas användningsområde... 3 Täckningsbidrag Resultat före avskrivningar... 4 Södergården... 5 Växtodling... 5 Djurproduktion... 6 Utfodring... 7 Produktionsresultat... 8 Ekonomi... 8 Ekonomisk kalkyl Södergården... 9 Förutsättningar och kommentarer till kalkylen... 9 Västergården Växtodling Djurproduktion Utfodring Produktionsresultat Ekonomi Ekonomisk kalkyl Västergården Förutsättningar och kommentarer till kalkylen Östergården Växtodling Djurproduktion Utfodring Produktionsresultat Ekonomi Ekonomisk kalkyl Östergården Förutsättningar och kommentarer till kalkylen Mellangården Växtodling Djurproduktion Utfodring Produktionsresultat

3 Ekonomi Ekonomisk kalkyl Mellangården Förutsättningar och kommentarer till kalkylen Förutsättningar för en framgångsrik produktion Genomtänkt strategi för foder och beten Förebyggande av betesparasiter Bra klassning vid slakt Optimering av EU-ersättningen Rationella byggnader Aktiv företagsledning Sammanfattning Faktorer för framgångsrik ekologisk köttproduktion Bilaga

4 Inledning I denna skrift har data insamlats från fyra gårdar med ekologisk köttproduktion. I studien beskrivs såväl växtodlingen, djurhållningen som ekonomin för den ekologiska köttproduktionen. De fyra gårdarna representerar olika former av köttproduktion uppfödning av tjurar eller stutar från mjölkras, dikor med vidareuppfödning av kvigor och tjurar, samt produktion av dikalvar för vidareuppfödning hos annan uppfödare. Samtliga gårdar har varit omlagda flera år, har en lönsam produktion och förtjänar att lyftas fram som goda exempel för andra som funderar på ekologisk köttproduktion. Gårdarna ligger geografiskt spridda i landet från Skåne, Västergötland, Uppland och Gotland. I studien har vi valt att presentera gårdarna anonymt, eftersom det verkliga ekonomiska resultatet ligger till grund för kalkylerna. Gårdspresentationerna har vi försökt hålla så kortfattade som möjligt, samtidigt som vi velat ge en helhetsbild av produktionen för att förståelsen av kalkylunderlaget skall bli så bra som möjligt. Skriften används lämpligen som ett kombinerat inspirations- och informationsmaterial. Lantbrukare som funderar på att lägga om sin drift till ekologisk nötköttsproduktion finner här exempel på hur verksamma lantbrukare valt att bedriva ekologisk nötköttsproduktion. Avslutningsvis finns en analys och sammanfattning av några av de viktigaste förutsättningarna för en framgångsrik produktion. Kalkylernas användningsområde De ekonomiska kalkyler som hör till varje gårdsbeskrivning har olika ursprung och visar olika resultatmått. Två av kalkylerna är baserade på förkalkyler som lantbrukaren gjort inför en förändring av driften, en är en efterkalkyl som baseras på 1998 års utfall och en kalkyl är en sammanställning av lantbrukarens resultaträkning för år Det går därför inte att direkt jämföra kalkylerna med varann. De bör istället användas som ett utgångsmaterial (handledning) när läsaren själv vill upprätta egna kalkyler för den planerade driften. Med kalkylerna som utgångspunkt kan läsaren se vad andra lantbrukare har haft för intäkter och kostnader alternativt vilka intäkter och kostnader de trodde att de skulle få. Täckningsbidrag 1 Två av kalkylerna, de till Södergården och Östergården, är s k bidragskalkyler för ungtjur respektive diko. En bidragskalkyl är en redovisning av intäkter och kostnader för en enskild produktionsgren. Där beräknas hur mycket produktionsgrenen bidrar till att täcka företagets samkostnader eller fasta kostnader. I kalkylerna för Södergården och Östergården används resultatmåttet täckningsbidrag 1, TB 1, dvs intäkter minus rörliga kostnader. Om man väljer att upprätta bidragskalkyler för gårdens alla produktionsgrenar skall summan av produktionsgrenarnas TB1 täcka kostnaderna för arbetskraft, kapital samt övriga samkostnader som finns på gården. 3

5 I en av kalkylerna, Mellangården, återges TB 1 för hela nötköttsproduktionen. Det innebär att täckningsbidrag 1 i denna kalkyl visar hela nötköttsproduktionens bidrag till arbetskostnader, kapitalkostnader och övriga samkostnader i företaget. Resultat före avskrivningar I kalkylen för Västergården används inte TB1 som resultatmått utan istället används resultat före avskrivningar för att ange lönsamheten. Resultatet före avskrivningar är hämtat från gårdens resultaträkningar och visar hur mycket pengar som återstår för återinvesteringar, ersättning för eget arbete och kapital samt räntekostnader när övriga kostnader är betalda. 4

6 Södergården Gårdsfakta: Södergården ligger i Skåne Areal: 275 ha, varav 22 ha beten på åkermark. Köttproduktion: 27 dikor, tjurar och kvigor föds upp till slakt. 40 tackor för vårlammsproduktion Södergården är ett familjejordbruk där hustrun arbetar heltid i jordbruket, och maken förstärker vid arbetstoppar. I 15 års tid har ha brukats men för två år sedan köptes ytterligare en gård om 220 ha till företaget. Utöver köttproduktion odlas bl a spannmål för utsäde, stärkelsepotatis och ärter. Utmärkande för denna gård är att maskinstationen sköter allt arbete i växtodlingen, från sådd till skörd. Gården anslöts till KRAV Växtodling På Södergården är jordarna lätta, med inslag av sand. Växtföljden är 8-årig: Korn+insådd Vall I Vall II Vall III Höstraps Potatis Ärter Höstsäd Sedan omläggningen till ekologisk odling har andelen vall i växtföljden ökat avsevärt och är idag ca % av arealen. Klöverandelen i vallarna är betydligt högre än tidigare. Genom tidiga vallskördar av ensilage eftersträvas höga näringsvärden runt MJ. Slåttervallarna avkastar ca 6-7 ton ts per ha. Vårsäden brukar ge 2,5-4,5 ton per ha. Gården har bevattningsmöjligheter på vissa skiften, något som ofta utnyttjas. På Södergården finns dessutom en 5-årig betesvallsväxtföljd; Ärt/havre + insådd eller vårvete+insådd Vall (rödsvingel, ängssvingel, vitklöver, cikoria, rajgräs) Vall Vall Vall 5

7 Stallgödseln (från djupströbäddarna) läggs på skiften som plöjs för korn med insådd. Genom kontrakt tar gården även in urin från svin, som läggs på spannmålsskiften och i vissa fall även på slåttervallar på våren. Inköp av gödsel sker även till avsalugrödor som potatis. Markkartering gjordes Ogräs bekämpas genom val av växtföljd, samt ogräsharvning. Problem med kvickrot har förekommit, vilken bekämpats mekaniskt. I övrigt upplevs inte ogräs som något större problem efter omläggningen av Södergården. Djurproduktion De 27 dikorna är av rasen Simmental eller simmentalkorsningar, som betäcks med tjurar av renrasig Simmental. Korna hålls i en nybyggd kall lösdrift på hel djupströbädd, med rastfålla utanför. Rastfållan har inte hårdgjord yta, men foderrester och gödsel samlas upp efter vintern. Allt grovfoder utgörs av ensilage och utfodras utomhus fram till kalvningen, för att hålla nere ströbädden. Denna behöver därför bara gödslas ut en gång per år. Tjurarna och kvigorna hålls i två andra separata lösdrifter, också på djupströbädd. Ungdjuren har inte tillgång till utomhusvistelse vintertid. Korna kalvar från mitten av mars till april. Kalvningsboxar byggs upp i lösdriften och ko och kalv går tillsammans 3-4 dagar i egen box. Efter hand som de kalvar grupperas korna, och hålls i tre grupper när alla kor kalvat. Tjurarna slaktas vid ca 13 månaders ålder. Kvigkalvar, som inte används för egen rekrytering, får gå två betessäsonger på Södergården, och slaktas på hösten vid ca 18 månaders ålder. Före slakt stallas kvigorna in och slutgöds ca 2 månader. Djuren släpps på bete så tidigt som möjligt. Under betesperioden utnyttjas vanligtvis sex fållor. Vissa av dessa betas tidigt medan andra slås i första vallskörden och betas som återväxt. Växelbete med får möjliggör ett högt betesutnyttjande. På hösten utökas betesarealen genom att nyinsådda betesvallar betas, framförallt av fåren. Ungdjuren stallas vanligtvis in i början av oktober. Korna får gå ute till december. 6

8 Utfodring Gården är självförsörjande på grovfoder och spannmål. Mineraler, konventionell betfor och KRAV-godkänt koncentrat köps in. Det tidigt skördade ensilaget med energivärde kring MJ per kg ts, ges till tjurarna. Kornas får ett senare skördat grovfoder. Utfodringen på Södergården sker enligt följande; Djurslag Tidsperiod Grovfoder Kraftfoder Kor Från sep/okt fram till två veckor före kalvning Ensilage i fri tillgång (ca 15 kg ts per dag konsumeras) - Två veckor före kalvning Ensilage i fri tillgång 1,0 kg korn 0,5 kg betfor Efter kalvning fram till betessläpp Ensilage i fri tillgång 2,0 kg korn 0,5 kg betfor Kvigor Vid 325 kg vikt 5,5 kg ts ensilage 1,0 kg korn 0,5 kg betfor Vid 500 kg vikt 6,5 kg ts ensilage 2,0 kg korn, 1,0 kg betfor Tjurar Vid 6 mån, installning ca 335 kg vikt 5,1 kg ts ensilage (11-12 MJ) 1,0 kg korn, 0,4 kg EKO ,4 kg betfor 9 mån, ca 430 kg vikt 6,8 kg ts ensilage 1,5 kg korn 0,4 kg EKO kg betfor mån ålder, 580 kg vikt 7,7 kg ts ensilage 2,5 kg korn 0,4 kg EKO ,4 kg betfor (EKO 2000 håller 13,1 MJ, 150,0 g AAT) Alla djur har tillgång till mineraler hela året. Kraftfodermängden till växande djur korrigeras efter grovfoderkonsumtionen. Före installningen ges djuren tillskottsutfodring på betet 1-2 veckor, för att vänjas vid vinterfoderstaten. Kalvar har ingen kalvgömma på betet. 7

9 Produktionsresultat Slaktresultat för den ekologiska köttproduktionen på Södergården under de tre senaste åren visas i tabell 1 nedan; Tabell 1. Klassningsresultat från Södergården 1997, 1998 och Klassningsresultat i medeltal anges enligt nya systemet. Inom parentes enligt tidigare metod. För jämförelse se bilaga 1 (Källa: Skanek). År, Djurkategori Medelslaktvikt Fett, medel Formklass, medel 1997, Tjurar (11 st) 332 kg 2,3 (06 08) 8,7 (R+ R) 1998, Tjurar (13 st) 346 kg 2,5 (06 08) 9,3 (> R+) 1999, Tjurar (19 st) 336 kg 3,0 (08) 8,2 (> R) 1997, Kvigor (6 st) 278 kg 2,8 (08 06) 7,5 (R R-) 1998, Kvigor (4 st) 282 kg 3,5 (08 10) 7,2 (> R-) 1999, Kvigor (4st) 269 kg 3,5 (08 10) 7,5 (R R-) Tjurarna har en genomsnittlig tillväxt om 1600 g per dag från födelse till slakt. De vägs var 6:e vecka. Vid 625 kg levande vikt slaktas de, då de är ca 13 månader. Genomsnittlig slaktvikt är då ca 340 kg. Klassning som lägst R i formklass och 06 till 08 i fett. Kvigorna slaktas vid 18 månaders ålder och brukar nå en slaktvikt mellan 260 och 300 kg. Hälsoläget i besättningen är gott. Parasitangrepp förebyggs genom växelbete mellan nöt och gårdens får. Djuren får också beta vallåterväxt vilket ger möjlighet till regelbundna betesbyten. Träckprov tas vanligtvis på hösten för att följa upp parasitläget. En viktig parasitförebyggande åtgärd på Södergården är att hålla alla djur välnärda och i gott hull, eftersom dessa har större motståndskraft mot parasiter än djur i dålig kondition. Ekonomi Södergårdens ägare har valt att bedriva en intensiv nötköttsproduktion med något annorlunda brukningsmetoder. Maskinparken består till exempel bara av en traktor, slåtterkross och ogräsharv. Det innebär att för de flesta körslor köps tjänsterna av en maskinstation. På gården arbetar ungefär en person heltid och vid behov rycker ytterligare en person in. Beslutet att lägga om till ekologisk produktion togs 1995 och det som avgjorde var den ekonomiska potentialen inom den ekologiska produktionen. De stora investeringarna på gården har bestått av att man under 1995 byggde ett nytt lösdriftsstall för ungefär kr samt att man i början av 1999 köpte delar av en granngård omfattande drygt 200 ha åker. Detta innebär bland annat att gårdens produktion och intäkter i framtiden huvudsakligen kommer att inbringas från växtodlingen. Det finns även planer på att bygga ett nytt stall för korna. 8

10 Ekonomisk kalkyl Södergården EKO UNGTJUR SÖDERGÅRDEN 1998 Bidragskalkyl Dina egna siffror Intäkter Enhet Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Nötkött kr/kg ,5 kr kr KRAV-tillägg kr/kg 346 5,5 kr kr Handjursbidrag st kr kr Extensifieringsbidrag st kr 480 kr Summa intäkter kr Direkta produktionskostnader Inköp djur Tjurkalv st kr kr Foder Ensilage kg ts ,4 kr kr Foderspannmål kg ts 255 1,4 kr 357 kr Koncentrat (EKO 2000) kg ts 72 4,01 kr 289 kr Betfor kg 72 1,41 kr 102 kr Mineralfoder kg 1 50 kr 50 kr Summa direkta kostnader kr Övriga rörliga kostnader Diverse Diverse djurhållning st kr 100 kr Underhåll stallinventarier st kr 100 kr KRAV-avgift st 2 43 kr 86 kr Strö kg 900 0,4 kr 360 kr Ränta rörelsekapital (faktor)>> 1, ,0% 197 kr Ränta djurkapital (faktor)>> 1, ,0% 660 kr Summa övriga prod.kostnader kr Täckningsbidrag kr Förutsättningar och kommentarer till kalkylen Denna kalkyl visar det ekonomiska resultatet, TB1, för uppfödning av ungtjur från avvänjning till slakt på Södergården. Kalkylen är en förkalkyl som lantbrukaren upprättade i samband med utökningen av produktionen. Vissa uppgifter är dock justerade för att bättre överensstämma med de förutsättningar som gäller idag, hösten -99, t ex avräkningspriset. Den ekonomiska kalkylen visar ett resultat, TB1, som är bättre än en normkalkyl. Främst är det den goda slaktvikten som gör att ungtjurarna ger ett bra resultat. Slaktvikten är en konsekvens av en effektiv och rationell uppfödning. 9

11 INTÄKTER Kött Under 1998 i genomsnitt 346 kg, klass >R+ Kött, merbetalning Merbetalning i genomsnitt 5,50 kr/kg Handjurs- och extensifieringsbidrag Extensifieringsbidrag förutsätter <1, 4 DE/ha foderareal. Bidragen är ej beroende av uppfödningsmetod. Max 90 handjursbidrag per produktionsplats betalas ut per år. För att erhålla handjursbidrag krävs < 2,0 DE/ha foderareal (DE=djurenheter) KOSTNADER Inköp djur Foder Internpris för köp av 6 månaders tjurkalv från den egna gården. Priset är en uppskattning av lantbrukaren. I och med att kalkylen baseras på inköp av 6 månaders tjurkalvar blir fodermängden lägre än vid en bidragskalkyl för ungtjur där uppfödningstiden är längre. Grovfoder För att föda upp en ungtjur från 6 månaders ålder till 13 månader åtgår det totalt 1098 kg ts. Priset är alternativvärdet för ensilage MJ per kg ts. Spannmål Alternativvärde för egen spannmål (korn) Koncentrat EKO 2000 pris enligt Skånska Lantmännen 4.01 kr/kg. För uppfödning från 6 månader till slakt åtgår det totalt 72 kg koncentrat. Betfor Betfor pris enligt ODAL lantmän, 1,41 kr/kg. För uppfödning från 6 månader till slakt åtgår det 72 kg. Mineralfoder Uppskattning av kostnaden för mineralfoder och saltsten för uppfödning från 6 månader till slakt. Diverse Försäkring, el, etc. Uppskattning av olika kostnadsposter. Underhåll Genomsnittliga underhållskostnaden för stallinventarier KRAV-avgift Rörlig kostnad för KRAV-avgiften. Strö 5 kg per dag under 6 månader. Priset för halm är satt till en uppskattad produktionskostnad 40 öre kg. 10

12 Västergården Gårdsfakta: Västergården ligger i Västergötland Areal: 65 ha åker, varav 40 ha arrenden. 30 ha odlas som vall och 35 ha är spannmål ha naturbeten finns också, liksom 40 ha skog. Köttproduktion: 18 stutar från mjölkras årligen. På gården finns även ett 20-tal tackor. Västergården är ett mindre familjejordbruk, som ansöts till KRAV Båda makarna arbetar deltid i lantbruket, vilket innebär totalt 1500 timmar årligen. Gården har varit i familjen sedan tre generationer. Växtodling Jordarterna på Västergården är ytterst varierande, med allt från sandjord till lerjordar. Dock inga styva leror. Innan gården lades om till ekologisk drift 1995 fanns det få djur och många äldre vallar och produktionen var främst spannmål och oljeväxter. Omläggningen har inte varit helt problemfri eftersom det skördemässigt har varit svårt i Västsverige de senaste åren, främst på grund av stora nederbördsmängder.vissa ogräsproblem har också förekommit sedan omläggning, bl a gullkrage som fick fäste efter en sämre anlagd vall. Detta har bekämpats genom sådd av höstvete. Växtföljden är 6-årig; Vall I Vall II Spannmål I Spannmål II Ärt/bönor Spannmål (råg el havre) med insådd Korn odlas endast vissa år. Avkastningen för vårvete ligger runt 3-3,5 ton per ha, för havre 2-4 ton per ha och för ärter 2-4 ton per ha. Största delen av spannmålen går till avsalu. Stallgödseln läggs på vid vallbrott eller på spannmålsgröda år två. Gårdens växtnäringsbalans visar plus 7 kg P och minus 12 kg K. Vanligtvis tas tre vallskördar, varav en betas. Förstaskörden ensileras och en mindre del av andraskörden tas som hö, från andraårsvallar. Förstaårsvallen brukar vara för svår att torka som hö. Höskörden sköts med egen maskinkedja. Pressning och plastning till ensilage lejes bort. Betesvallar putsas en gång, före vallskördarna. 11

13 Djurproduktion Köttproduktionen bygger på stutuppfödning med inköp av mjölkraskalvar, 18 st per år, från 2-3 ekologiska mjölkgårdar i närheten. Kalvarna köps in på sommaren och är veckor när de kommer till Västergården. De är vana vid utegång och kan dricka ur spenhink. Första tiden går kalvarna i en parasitfri välkomstfålla som inte betats av nötkreatur föregående år. De har tillgång till samma kraftfoder som på födelsegården den första tiden. Under vintersäsongen hålls alla stutar inne i kall öppen lösdrift. En äldre ladugård har breddats, försetts med tvärställt foderbord, skrapade gångar och djupströbädd. Ena väggen är öppen ut. En ny mindre lösdrift har byggts enligt samma princip. Under första och andra betessommaren betas såväl hagmark som åkerbeten. Stutarna växelbetar med gårdens får, vilket har en bra parasitförebyggande effekt. Andra betessäsongen släpps stutarna oftast ut på parasitfritt bete den första tiden, vanligtvis tidigt i april. Vid betessläpp och inför höstinstallning ges fodertillskott i form av ensilage på betet. Under betessäsongen finns alltid mineraler tillgängligt. Hälsoläget i besättningen är gott. Inga problem med parasiter har konstaterats. Utfodring I den stutproduktion som bedrivs eftersträvas en daglig tillväxt hos stutarna runt 800 g för att ge slaktmogna djur med tillräcklig klassning. Kraftfodret till stutarna är helt hemmaproducerat och består av havre, vete, korn samt ärter till de yngsta djuren. Första stallsäsongen ges kalvarna max 1,5 kg kraftfoder, varav 1,0 kg spannmål och 0,5 kg ärter, vid sidan om ensilage i fri tillgång. Andra stallsäsongen bör djuren klara sig på ett grovfoder med medelhögt näringsvärde. Analyserna av 1999 års vallfoderskörd visade 9,8 MJ resp 10,3 MJ för två olika partier, vilket lantbrukaren bedömer ger tillräcklig daglig tillväxt för de större stutarna. Eventuellt kommer spannmål ges även andra stallsäsongen om det visar sig behövas när djuren vägs och hullbedöms under vintern. Under 1998 gavs även äldre stutar viss tilldelning av kraftfoder andra vintern, men de hamnade något högt i fettklass. Alla djur ges mineraler under hela uppfödningstiden. 12

14 Produktionsresultat De senaste åren har produktionen gått jämförelsevis bra och slaktresultatet för stutarna och de tjurar man födde upp tidigare visas i tabell 2. Tidigare var uppfödningstiden för tjurarna och stutarna månader. Nu planeras en något längre uppfödningstid för stutarna, ca månader. Genom en långsammare tillväxt kommer fettansättningen senare vilket minskar risken för att få för feta djur. Tabell 2. Klassningsresultat från Västergården 1998 och Klassningsresultat i medeltal anges enligt nya systemet. Inom parentes enligt tidigare metod. För jämförelse se bilaga 1. (Källa:Farmek). År, Djurkategori Medelslaktvikt Fett, medel Formklass, medel 1998, Tjurar (15 st) 408 kg 3,4 (08 10) 6,9 (R-) 1999, Stutar (17 st) 347 kg 4,4 (10 12) 4,8 (<O) Som framgår av tabell 2 visar resultatet för 1999 års stutproduktion att stutarna legat något lågt i formklass, med en viss andel stutar i formklass O- som lägst. Dessa klarar KRAV-tillägg, men ger inte högsta betalning eftersom de ej klarar gränsen för butiksklass. Enligt lantbrukaren bör stutarna uppnå slaktvikter över 350 kg för att klara minst formklass O. Ekonomi Lantbrukarfamiljen på Västergården har som målsättning att inkomsterna från lantbruket skall motsvara ungefär en halvtidstjänst. Vidare försöker brukarna att få alla investeringar att vara självfinansierande för att minska företagets ekonomiska sårbarhet. Detta har fått till följd att investeringarna har gjorts under en relativt lång tidsperiod med många mindre investeringar istället för att göra allt på en gång. I princip har det skett någon nyinvestering varje år allt sedan starten år Det som återstår är mindre maskininvesteringar och en del förändringar i stallet. Familjen får hjälp med att upprätta bokslut och deklaration men sköter bokföringen själva. I och med att makarna sköter bokföringen själva anser de att det inte finns något behov av att upprätta budget eller att göra några kalkyler över driften. 13

15 Ekonomisk kalkyl Västergården EKO NÖTKÖTTSPRODUKTION VÄSTERGÅRDEN 1998 Dina egna siffror Intäkter Enhet Kronor Kronor Spannmål inkl stöd Kr kr Nötkreatur Kr kr Får Kr kr Bidrag nöt Kr kr Bidrag får Kr kr Körslor Kr kr Övrigt Kr kr Summa intäkter kr Kostnader Inköp nöt Mineraler Utsäde Körslor Underhåll Summa direkta kostnader kr kr kr kr kr kr Övriga rörliga kostnader Diverse El & renhållning Telefon, etc Försäkring Övrigt Summa övriga prod.kostnader kr kr kr kr kr Resultat före avskrivningar kr Förutsättningar och kommentarer till kalkylen Denna kalkyl visar det ekonomiska resultatet för hela Västergården, dvs växtodling, nötkött, etc. Uppgifterna är hämtade direkt ur lantbrukarens bokföring avrundade till hela tusental. Vissa intäkter och kostnader är även borttagna då de är av engångskaraktär. Under 1998 var resultatet före avskrivningar kr vilket är ett relativt bra resultat med tanke på gårdens förutsättningar. Den främsta orsaken till den relativt goda lönsamheten är troligen de låga kostnaderna i företaget, något som ofta är förklaringen till god lönsamhet vid ekologisk drift. 14

16 INTÄKTER Spannmål inkl stöd Nötkreatur Får Bidrag nöt & får KOSTNADER Inköp nöt Mineraler Utsäde Körslor Underhåll Den totala stödberättigade arealen är 65 ha åkermark, varav 30 ha odlas som vall och resterande är spannmål. Till stödarealen kan även ca 8 ha naturbete räknas. Största delen av spannmålen är till avsalu medan grovfodret används på gården. Intäkterna från nötkreatur baseras på 15 levererade djur under Intäkterna inkluderar alla merbetalningar för ekologisk nötköttsproduktion, ev. kontraktstillägg, etc. Intäkterna från slaktade får inkluderar alla former av merbetalning Bidrag för nöt och får inkluderar bl a ersättning för ekologisk djurhållning, handjursbidrag, extensiv djurhållning och tackbidrag. Varje år köps ca 18 kalvar in till besättningen. Mineraler till både nöt och får I huvudsak till spannmålsodling Främst pressning och plastning av ensilage Avser både maskiner och byggnader 15

17 Östergården Gårdsfakta: Östergården ligger på Gotland Areal: 70 ha åker (48 ha odlas ekologiskt och 22 ha konventionellt) 200 ha skogsbete, ängsbete, etc. 45 dikor samt 200 tackor Östergården, som anslöts till KRAV 1995, drivs av en yngre lantbrukarfamilj. Den nuvarande brukaren, som är den tredje generationen på gården, har drivit gården sedan Tidigare fanns mjölkkor men nu har driften ändrats till 45 dikor samt 200 tackor. Den allmänna inriktningen på gården är att driften skall vara enkel och okomplicerad, dvs billigt foder, enkla byggnader och en rationell hantering. Växtodling Växtodlingen består av vall där ca % per år bryts. Detta innebär att vallarna ligger ca 5 år, innan de sås in igen i rajgräs alternativt spannmål. Oftast ensileras insådden, men ibland tröskas spannmålen. I genomsnitt ligger avkastningen på ca 4400 kg ts per ha på vallarna. Vallblandningarna varierar beroende på jordmånen. Lucern och hundäxing odlas på torrare jordar och på andra skiften odlas lucern, klöver, timotej och ängssvingel eller rajgräsblandningar. Två vallskördar tas vanligtvis, i princip uteslutande som ensilage. Gödsel från djupströbädden körs ut på hösten och brukas ned på de skiften där vallen bryts. Gödseln från skrapgångarna körs ut på våren och sprids på befintliga vallar. Det finns ingen strategi vad gäller markkartering, den har hittills gjorts sporadiskt. Djurproduktion På denna gård är basen i djuruppfödningen 45 dikor men istället för att själv föda upp tjurkalvarna till slakt så säljs dessa vid 6-7 månaders ålder till en annan KRAV-gård för vidareuppfödning. Kvigkalvar skickas till slakt som mellankalvar runt 6 månaders ålder. Dikorna är företrädesvis av rasen Charolais men en viss nyrekrytering sker av raserna Hereford och Angus. Installningen i den relativt nybyggda lösdriften sker i mitten av oktober och då har dikorna även tillgång till en mindre rastfålla. I byggnaden ryms mellan 45 och 70 kor beroende på hur rastfållan nyttjas. Djuren utfodras med ensilage som körs ut 2 gånger i veckan, samtidigt som man strör. Gångarna skrapas 4 gånger i veckan och djupströbädden gödslas ut en gång om året. Korna kalvar i februari/mars. Kalvningsboxar installeras i lösdriften och och vissa kor och kvigor kalvar i dessa, medan andra kor får kalva i gruppen. Vinterutfodringen upphör omkring den 20 maj samtidigt som korna släpps ut på betet. Hälsostatusen är god och utöver avhorningen behöver veterinär tillkallas ytterst sällan. 16

18 Utfodring Dikorna utfodras uteslutande med grovfoder kompletterat med mineraler. Grovfodret är till största delen ensilage och djuren har fri tillgång. Ett önskemål från lantbrukaren är att näringsinnehållet i ensilaget inte skall ligga för högt eftersom korna då tenderar att bli feta. Ensilage som skördats sist i maskinsamarbetet mellan några gårdar fungerar därför mycket bra på Östergården. Grovfodret analyseras ej, men olika partier hålls isär så de bästa kvaliteterna ges vid högdräktighet och efter kalvning när kornas näringsbehov är störst. Tjurkalvar som skall förmedlas till slakt får också ensilage av bästa kvalitet, kompletterat med inköpt kraftfoder. Under betesperioden nyttjas i princip endast hagmarksbeten. Några mindre arealer åkerbeten närmast gården, används som rastfållor vintertid. Alla djur hålls i samma grupp under betesperioden. Före avvänjningen hålls kor och kalvar på beten som betades av får föregående eftersommar och höst. Efter avvänjning när kalvar tas bort från betena flyttas kor till annat hagmarksbete som inte betats av nöt under försommaren. Genom detta förfarande och möjligheten att låta får efterbeta förebyggs parasiter. Inga större parasitproblem har förekommit. Produktionsresultat Vid 6 månader avvänjs tjurkalvarna och hålls på stall en kort tid innan de säljs till vidareuppfödaren. I genomsnitt väger kalvarna kg vid försäljningen. Detta innebär en daglig tillväxt runt 1300 gram från födsel till slakt. Gårdens kvigkalvar slaktas som mellankalv. Klassningsresultat för de kvigkalvar som slaktas visas i tabellen nedan; Tabell 3. Klassningsresultat för kvigkalvar slaktade som mellankalv från Östergården 1998 och Klassningsresultat i medeltal anges enligt nya systemet. Inom parentes enligt tidigare metod. För jämförelse se bilaga 1. (Källa Farmek). År, Djurkategori Medelslaktvikt Fett, medel Formklass, medel 1998, Mellankalv (29st) 142 kg 2,6 (08 06) 8,4 (R+ R) 1999, Mellankalv (5st) 132 kg 1,4 (04 06) 8,2 (R R+) De slaktade mellankalvarna har klarat såväl fettgrupp som formklass bra, men i några fall varit för tunga vilket gjort att de därigenom inte erhållit KRAV-tillägget. 17

19 Ekonomi Det finns tre tydliga mål i företaget. För det första skall inte driften innebära att årsarbetstiden överstiger 2000 timmar inklusive driftsledning och administration. För det andra är målet att en person skall kunna få sin försörjning från lantbruket, och för det tredje får aldrig skulderna överstiga omsättningstillgångarna i företaget. Detta för att familjen skall kunna upphöra med produktionen, och ta anställning utanför lantbruksföretaget men ändå kunna bo kvar på gården. Det finns en noggrann uppföljning av både ekonomiska och biologiska parametrar. Varje år görs en budget för gården och denna budget följs upp med jämna intervall. På detta sätt får man både en framförhållning och en uppföljning av gårdens ekonomi. Under de närmaste åren är det inte aktuellt med några nya större investeringar. Istället är strävan att öka lönsamheten med de befintliga resurserna som finns på gården. Ekonomisk kalkyl Östergården EKO DIKO ÖSTERGÅRDEN 1998 Bidragskalkyl Dina egna siffror Intäkter Enhet Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Tjurkalv (liv) kr/kg 0, kr kr Kvigkalv (slakt) kr/kg 0, kr kr Kött utslagsko kr/kg 0, kr 714 kr Dikopremie st 1, kr kr Extensifieringsbidrag st 1,0 480 kr 480 kr LFA-stöd st 1,0 380 kr 380 kr Ekologisk djurhållning st 1, kr 400 kr Summa intäkter kr Direkta produktionskostnader Inköp djur Rekrytering st 0, kr kr Foder Ensilage kg ts ,4 kr kr Hö kg ts 429 1,4 kr 601 kr Mineralfoder kg ts kr 200 kr Summa direkta kostnader kr Övriga rörliga kostnader Diverse Strö st ,4 kr 480 kr Veterinär, m.m. st kr 250 kr Underhåll stallinventarier st 2 43 kr 86 kr Tjurkostnad st kr 220 kr KRAV-avgift 1 37 kr 37 kr Ränta rörelsekapital (faktor)>> 1, ,0% 348 kr Summa övriga prod.kostnader kr Täckningsbidrag kr Förutsättningar och kommentarer till kalkylen Denna kalkyl visar det ekonomiska resultatet, TB 1, för diko vid Östergården under Kalkylen är en efterkalkyl och baseras till största delen på utfallet under Bidragskalkylens lönsamhet är i nivå med normalkalkylen för ekologisk dikoproduktion. Men genom att gården inte har någon egen spannmålsodling och därmed inte heller någon traditionell maskinpark ökar möjligheterna att uppnå en bra lönsamhet för hela företaget. 18

20 INTÄKTER Tjurkalv (liv) Kvigkalv (slakt) Utslagsko Dikobidrag Extensifieringsbidrag Ekologisk djurhållning Kalvarna säljs vid 6-7 månaders ålder. Genomsnittliga vikten var 253 kg och betalades med 17 kr /kg. Den genomsnittliga slaktvikten var under kg, klass R+-R vilket ger ett genomsnittligt pris på 24,2 kr/kg. KRAV-tillägg 2,5 kr/kg och tillägg för butikskalv 5 kr/kg 14 procents utslagning/rekrytering, genomsnittlig betalning för slaktade kor var 5100 kr Förutsätter att bidragsrätter finns. Bidraget är ej beroende av uppfödningstid. Extensifieringsbidrag förutsätter <1, 4 DE/ha foderareal. 1,5 am- eller diko berättigar till stöd för 1 ha vall eller grönfoder à 600 kr/ha. KOSTNADER Rekrytering Inköp av dräktig kviga, uppskattad kostnad 8000 kr/kviga Ensilage 2431 kg ts per år alternativvärde 1,4 kr/kg ts Hö 429 kg ts. uppskattat alternativvärde 1,4 kr/kg ts. Mineraler Uppskattad kostnad à 200 kr per år och Ströhalm Inköpspris 40 öre och 1200 kg per år och djur Veterinär Veterinärkostnad avseer avhorning, fellägen, dräktighetsundersökning, CDB, KAP, BVD, etc. Underhåll stallinv. Förväntad kostnad Tjurkostnad Kostnad för en avelstjur utslagen på samtliga dikor KRAV-avgift 37 kr per ko och år avser

21 Mellangården Gårdsfakta: Mellangården ligger i Uppland Areal:156 ha, 42 ha beten på hagmark, 12 ha åkerbeten Köttproduktion: ca 60 dikor. Tjurar och kvigor föds upp till slakt Mellangården är en arrendegård och drivs som ett gemensamt aktiebolag av far och son. Dikor har funnits på gården sedan 1989, och sedan 1995 har de varit anslutna till KRAV. Växtodling Innan gården lades om 1995 bedrevs konventionell utsädesproduktion och det fanns gödtjurar på gården. Plöjningsfri odling har tillämpats i många år. Största svårigheten vid omläggningen till ekologisk drift var att få bukt med äldre gräsvallar där kvickroten fått starkt fäste. Jordarten på Mellangården är till största delen mullrik styv lera. Växtföljden på Mellangården är 6-årig: Klövervall Höstvete eller råg Ärter Havre med insådd Klövervall Spannmål med insådd (ofta höstsådd) På denna gård finns en tydlig strategi med växtföljden. Den skall ge ekonomi, växtnäring och bekämpa ogräs och växtskadegörare. Därför måste en planerad växtföljd också följas noga. Exempel på ogräsbekämpning genom växtföljden är att råg och ärter erbjuder goda möjligheter att bekämpa kvickrot genom bearbetningen på hösten. Med klövervall hålls tistel effektivt tillbaka. De ettåriga vallarna med stort klöverinslag ger en bra förfrukt till spannmålsgrödan, som får god etablering och hindrar fröogräsen. Regelbunden putsning av trädan och vallar har också god effekt mot kvickrot. Ogräsharvning tillämpas om fröogräs trots allt får fäste. Stallgödsel (25m 3 svämgödsel per ha) läggs på skiften med sämre klövervall. I övrigt läggs stallgödseln på stubben efter ärtgrödan, eftersom ärternas förfruktsvärde anses lågt. Vallarna skördas som ensilage en gång i månadsskiftet juni/juli. I slutet av maj putsas alla vallar med betesputsare, vilket leder till en något senare vallskörd jämfört med andra gårdar i området. Putsningen har god effekt och stimulerar till ökad klöverskörd, samtidigt som kvickrot bekämpas. All pressning lejs bort. Balarna körs hem och plastas med egen plastare på Mellangården. Strävan är ett ensilage med 11 MJ per kg ts. 20

22 Djurproduktion De 60 dikorna är korsningar mellan Hereford och Charolais, med vissa inslag av SRB eftersom ursprungsbesättningen var SRB-kvigor betäckta med Hereford. Under vintern hålls dikorna på djupströbädd i en äldre ladugård, som byggts om till en varm lösdrift. Alla ungdjur går i en nybyggd öppen lösdrift som togs i bruk Se figur. I ungdjursstallet ryms 70 djur fördelade på 5 boxar Korna kalvar från mitten av februari till april. Kalven går hos kon fram till avvänjning i samband med installningen. Tjurarna slaktas vid månader, eftersom man inte vill ha tjurar på bete en andra sommar. Kvigkalvarna ges en långsammare tillväxt, med två betesperioder, och slaktas vid månader. För närvarande finns också några stutar på Mellangården för att pröva om stutuppfödning kan vara ett alternativ för framtiden. Djuren släpps på bete så tidigt som möjligt och stallas in i oktober. Under betessäsongen hålls djuren i totalt sex fållor. Dikor med kvigkalvar, kor med tjurkalvar och rekryteringskvigor hålls i tre separata grupper, bl a för att hindra tjuvbetäckningar. Betesfållorna skiftas regelbundet för respektive djurgrupp och putsas regelbundet. De fållor som betas tidigt på säsongen det ena året betas senare delen av säsongen året därpå, vilket upplevs ha parasitförebyggande effekt. 21

23 Utfodring Utöver mineraler köps inga fodermedel in till gården. Man eftersträvar ett vallfoder med högt näringsvärde (11 MJ) och odlar även ärtor som proteinfodermedel. Kraftfoderblandningen består av 50 % havre, % vete och ärter. Ärter ges främst ges till yngre djur. Utfodringen på Mellangården sker enligt följande; Djurslag Tidsperiod Grovfoder Kraftfoder Kor Från installningen till två månader före kalvning 5-6 kg ts ensilage och fri tillgång av halm Ca två månader före kalvning - - Från kalvning till betessläpp Ensilage i fri tillgång Ensilage i fri tillgång 1 kg kraftfoder enl ovan 2,0 kg kraftfoder Rekryterings-kvigor Från installning till betessläpp Upp till 10 kg ts ensilage per dag Vid kalvning, inkalvningsålder mån Som kor Som kor Ungtjurar Från installning till slakt Klöverensilage i fri tillgång, högt näringsvärde Kraftfoder 0,75 kg per 100 kg levande vikt. Dock aldrig över 30 % av dagligt ts-intag i enlighet med KRAVreglerna. Tjurarnas ätförmåga styr utfodringen. Kvigkalvar till slakt Från installning till december Ensilage i fri tillgång 2,0 kg kraftfoder - - Från december/jul fram till betessläpp Ensilage i fri tillgång - Kvigor till slakt Andra stallperioden Från installning till slakt Ensilage i fri tillgång Viss slutgödning med kraftfoder vid behov, de två sista månaderna Kalvar Slutet av betesperioden Kraftfoder i kalvgömma på betet I samband med betessläpp och inför installning ges vid behov kraftfoder och ensilage som övergångsutfodring på betet. Djuren har alltid tillgång till mineraler och saltsten. Hälsoläget i besättningen är gott. Veterinärinsatser har bara behövts för avhorning och kastrering. Hittills har man inte haft problem med betesparasiter. Från i år kommer träckprov att tas för att systematiskt följa upp parasitläget. Vid installning och kring årsskiftet klipps alla kor kring svansroten för att hålla löss borta. Några kor som står uppbundna klipps helt för att förebygga hudparasiter. 22

24 Produktionsresultat Slaktresultat för de två senaste åren visas i tabell 4. Tabell 4. Klassningsresultat från Mellangården 1998 och Klassningsresultat i medeltal anges enligt nya systemet. Inom parentes enligt tidigare metod. För jämförelse se bilaga 1 (Källa: Farmek). År, Djurkategori Medelslaktvikt Fett, medel Formklass, medel 1998, tjurar (13 st) 307 kg 2,2 (06 08) 7,4 (R- R) 1999, tjurar (21 st) 304 kg 1,4 (04 06) 7,8 (R) Tillväxten på tjurarna har varit ca g per dag från födelse till slakt. Det har varit svårt att nå tillräckligt hög fettansättning på de djur som har stort inslag av Charolais. Lantbrukaren uppger att korsningar med Hereford alltid når 06 i fettgrupp, medan Charolaisdjuren vanligen hamnar i fettgrupp 04. Alla djur brukar klara kraven för butikskvalitet och får därmed fullt KRAV-tillägg. De djur som endast fått 04 i fettklass skulle troligen behöva födas upp 2 månader ytterligare, men eftersom man inte vill hålla tjurar ute den andra sommaren är detta alternativ inte lämpligt på Mellangården. I år prövas istället stutuppfödning i liten skala, för att se om det kan förbättra resultatet. Ekonomi En av de viktigaste faktorerna för att lyckas som lantbrukare är att kunna anpassa sig efter nya förutsättningar, dvs. att utöva ett bra affärsmannaskap, anser brukaren av Mellangården. Som en konsekvens av detta valde denna lantbrukare att gå över till ekologisk produktion eftersom han ansåg att marknaden och bidragsnivåerna gjorde att förutsättningarna för att uppnå ett bra resultat var större i denna produktionsform än inom den konventionella. Under de senaste åren har flera större investeringar gjorts. Viktigast och störst var köpet av ytterligare en gård på 130 ha några kilometer bort. Utöver gårdsköpet har investeringar gjorts i en ny kall lösdrift samt ett antal maskiner i olika storleksordningar. Den ekonomiska planeringen och uppföljningen sker genom att det vid behov upprättas likviditetsbudgetar samt att olika förkalkyler upprättas vid större investeringar. 23

25 Ekonomisk kalkyl Mellangården EKO NÖTKÖTTSPRODUKTION MELLANGÅRDEN 1998 Totalkalkyl för Mellangården Dina egna siffror Intäkter Enhet Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Utslagskor kr/djur kr kr Ekotillägg kr/djur kr kr Slaktkvigor kr/djur 12, kr kr Ekotillägg kr/djur 12, kr kr Slakttjurar kr/djur 30, kr kr Ekotillägg st 30, kr kr Dikobidrag st 60, kr kr Handjursbidrag st 30, kr kr Extensifieringsbidrag st 90,0 480 kr kr Ekologisk djurhållning st kr kr Betesstöd ha 39, kr kr Summa intäkter kr Direkta produktionskostnader Foder Ensilage Kg/ts ,4 kr kr Spannmål kg ,4 kr kr Mineraler kg kr Halm kg ,4 kr kr Summa direkta kostnader Övriga rörliga kostnader Diverse Betäckningstjurar kr kr Veterinär kr KRAV-avgift kr kr Elkostnader kr Lastmaskin kr Underhåll kr Ränta rörelsekapital (faktor)>> 1, ,0% kr Summa övriga prod.kostnader kr Täckningsbidrag kr Förutsättningar och kommentarer till kalkylen Denna kalkyl visar det ekonomiska resultatet, TB1, för hela nötköttsproduktionen på Mellangården. Kalkylen är en förkalkyl som lantbrukaren upprättade i samband med utökning av produktionen. Vissa uppgifter är justerade för att överensstämma med de förutsättningar som gäller idag, hösten -99. Ett effektivt utnyttjande av EU:s olika stöd samt en effektiv produktion ger sammantaget en bra lönsamhet i företaget. KOSTNADER Foder Följande beräkning för foder och arealberäkning för vinterfoder 220 dagar ligger till grund för kalkylen. Ensilage Spannmål Per djur Totalt 60 kor 60 ton 200 kg kg 24

26 30 tjurar 30 ton 500 kg kg 30 kvigor 30 ton 300 kg kg 12 slaktkvigor 12 ton 300 kg kg Ensilage Spannmål Mineraler Halm Betäckningstjurar Veterinär KRAV avgift Elkostnader Lastmaskin Underhåll 500 ensilagebalar x 700 kg = kg 350 ton ensilage x 40 % ts = 140 ton ts Totalt kg ts, alternativvärde 1,40 kr per kg ts Totalt kg, alternativvärde 1,40 kr per kg Uppskattning av den totala kostnaden för inköp av mineraler, kr Totalt halmåtgång beräknas till kg vilket ger ca 680 kg per dag. Uppskattad produktionskostnad är satt till 40 öre/kg Betäckningstjurar för 60 kor x 400 kr/st Uppskattad veterinärkostnad KRAV-avgift 120 x 43 kr Uppskattad elkostnad En lastmaskin används huvudsakligen till nötköttsproduktion och lantbrukaren har därför valt att belasta nötköttskalkylen med merparten denna kostnad Underhållskostnad, inkl arbete, för stängsel, byggnader och byggnadsinventarier, uppskattad kostnad Förutsättningar för en framgångsrik produktion Eftersom produktionsförutsättningarna vid de olika gårdarna i studien varierar, och bakgrundsdata från företagen har olika utformning och exakthet, är det svårt att dra alltför långtgående slutsatser kring dessa gårdars gemensamma framgångsfaktorer. Det finns dock vissa faktorer som bör nämnas eftersom de är avgörande för att uppnå ett bra resultat inom den ekologiska nötköttsproduktionen. Genomtänkt strategi för foder och beten Under intervjuerna framkom det att samtliga lantbrukare var intresserade av växtodling och såg denna som en integrerad del av nötköttsproduktionen. Förutsättning för en god ekologisk köttproduktion är ett bra vallfoder, med höga näringsvärden, och detta var samtliga lantbrukare i studien väl medvetna om. Alla gårdar använde ensilage och hade genomtänkt strategi för att bärga sitt foder. God tillgång på beten var en annan faktor som tycktes vara gemensam på dessa gårdar. 25

27 Förebyggande av betesparasiter Samtliga gårdar hade också någon form av system för att förebygga parasiter. På tre av gårdarna sam- eller växelbetade nötkreaturen med får vilket har en gynnsam effekt för att hålla tillbaka betesparasiter. Nötkreatur och får angrips i princip inte av samma parasiter, utan bidrar istället till att hålla nere totala mängden parasiter på betet, samtidigt som betesutnyttjande ökar då djurslagen betar olika. Någon typ av välkomstbete eller nyttjande av fållor som inte betats av nöt under senare delen av föregående säsong var också metoder som förekom på gårdarna. Att ha gott om bete är i sig en metod att förebygga parasiter. Genom att djuren hålls i gott hull och slipper beta nära sina egna gödselhögar minskas parasittrycket. Uppföljning av parasitläget genom regelbundna träckprov förekom däremot inte på samtliga gårdar, men flera av lantbrukarna uppgav att de planerat detta, vilket rekommenderas. Bra klassning vid slakt Gårdarna i studien har genomgående goda resultat vid slakt av djuren. För att uppnå högsta betalning och erhålla KRAV-tillägg gäller att djuren vid slakt hos föreningsslakterierna uppnår gränserna för butikskvalitet. För att klara butikskvalitet under senare delen av 1999 har för ungnöt krävts slaktvikter mellan kg, formklass E-O och fettgrupperna 04-12, vilket gett högsta KRAV-tillägg. Djur utanför dessa gränser får i vissa fall lägre tillägg, eller inget tillägg alls. Att skicka djur till slakt vid rätt tidpunkt, då djuren är slaktmogna (rätt vikt, form och framförallt fettansättning) är särskilt viktigt i den ekologiska produktionen, eftersom den ekonomiska förlusten blir ännu större om inte full ersättning för den ekologiska uppfödningen erhålls. Flera av lantbrukarna i studien följer upp djuren noggrant med vägning och mätning för att klara att få iväg dem vid exakt rätt tidpunkt. 26

28 För att nå en god klassing och lyckas med ekologisk köttproduktion är det viktigt att djuren får en bra start här ger utfodring med helmjölk en bra grund för såväl mjölkraskalvar som dikalvar. Viktigt är också att de yngsta djuren har tillgång till ett vallfoder av högsta kvalitet och eventuellt även kraftfoder (främst mjölkraskalvar) så att inte tillväxtsvackor uppstår. Unga djur skall ansätta muskler och behöver protein av bra kvalitet för att klara detta. Andra faktorer som styr klassning och fettansättning är djurets ålder ju äldre djuret blir desto mer fett ansätter de. Ras och kön styr också djurets fettansättning kvigor och stutar har lättare för att tidigt sätta fett, liksom djur av lätt köttras (Aberdeen angus, Hereford) jämfört med djur av tyngre ras (Charolais, Simmental och Limousin) som sätter fett senare. Stutar och kvigor bör därför slaktas vid lägre vikter innan de ansatt för mycket fett, eller födas upp långsammare till en högre ålder, medan tjurar av tyngre ras måste födas upp intensivare för att nå slaktmognad vid en rimlig vikt. En intressant kombination av raser visar exemplet från Mellangården där dikorna till stor del varit korsningar mellan Hereford och SRB, vilket bl a gett god mjölkproduktion och därmed bra start för kalvarna. Tjurrasen var tyngre köttras, vilket bidrar till att ungtjurarna får en bra tillväxt och formklass vid slakt. Optimering av EU-ersättningen Eftersom kalkylerna till stor del baseras på varje lantbrukares egna uppgifter finns det givetvis en osäkerhet kring vilka olika former av ersättningar som skall ingå i kalkylen. Trots denna osäkerhet så går det ändå att slå fast att en optimering av EU-ersättningarna är en viktig faktor för att uppnå en god lönsamhet inom ekologisk nötköttsproduktion. Samtliga lantbrukare påtalade t ex vid intervjuerna vikten av att på olika sätt optimera EU-ersättningen. Att bedriva nötköttsproduktion utan att samtidigt erhålla t ex extensifieringsbidrag är i normalfallet inte ekonomiskt optimalt. Rationella byggnader Det hävdas ofta att billiga byggnader är en förutsättning för att bedriva en lönsam nötköttsproduktion. Noterbart är därför att i tre av de fyra gårdar som ingår i denna undersökning fanns det byggnader som inte var äldre än fem år och som var speciellt anpassade för nötköttsproduktion. Trots att byggnaderna utgör en stor kostnad i en kalkyl är det troligen så att ändamålsenliga byggnader är en förutsättning för att på sikt bedriva en lönsam nötköttsproduktion. Bra byggnader gör att arbetstiden kan begränsas, kontroll och tillsyn av djuren underlättas, det skapas förutsättningar för en bra arbetsmiljö för brukaren samt djurmiljön optimeras. Sammantaget bidrar detta till att produktionen effektiviseras. 27

29 Aktiv företagsledning Genomgående hos alla lantbrukare var deras förmåga att på olika sätt kontrollera produktionen. Vägning, mätning, analys och dokumentation var rutin på i stort sett alla gårdar. Detta material användes sedan för att följa upp produktionen, både ekonomiskt och biologiskt, och vid behov vidta åtgärder. Det fanns även en stor vilja att förändra och utveckla den egna produktionen och även företaget i stort. Två av lantbrukarna hade helt nyligen genomfört tillköp av ytterligare en gård. Tre av lantbrukarna hade byggt nya ekonomibyggnader under de senaste 5 åren och samtliga lantbrukare förbättrade kontinuerligt förutsättningarna för produktionen på olika sätt. Gårdarna kännetecknas även av en bra balans mellan djur, byggnader, areal och arbetskraft. Flera av lantbrukarna hade till exempel som ett tydligt mål att inte arbeta mer än vad som motsvarar en heltidstjänst. Genom att detta var ett övergripande och prioriterat mål hade övriga delar av produktionen, t ex maskinparken anpassats efter detta. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan sägas att de gårdar som ingår i denna studie trots sina olika produktionsmodeller och förutsättningar ändå har det gemensamt att de lyckas väl med sin ekologiska köttproduktion. Som en kort beskrivning av några viktiga faktorer att tänka på för den som planerar att lägga om sin produktion, eller vill följa upp vad som kan tänkas påverka produktionsresultat och lönsamhet i företaget tjänar följande lista som ett underlag; Faktorer för framgångsrik ekologisk köttproduktion Genomtänkt strategi för foder och beten Förebyggande av betesparasiter Bra klassning vid slakt Optimering av EU-ersättningen Rationella byggnader Aktiv företagsledning 28