Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Transkript

1 Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Föredraget avgränsas till Hävd av betesmark Öppet variationsrikt landskap i skogsbygder Variation i slättbygdslandskapet

2 På väg mot ett ekonomiskt hållbart, högproducerande och klimatsmart jordbruk med höga landskapsvärden (NV-rapport 6578) Med spetsteknik, storleksrationalisering, nyodling, miljöanpassad beskogning Och miljöersättningar motsvarande naturvårds- och klimatnyttan men utan andra stöd skulle svenskt jordbruk på 2020-talet kunna Uppnå en lönsamhet motsvarande lantarbetarelön och bankränta Producera minst lika mycket mat som konsumeras i landet Bli klimatneutralt Hävda ha betesmark Avsätta 5 % av slättbygdsåkern för naturvårdsändamål

3 Träd i slättlandskapet kan öka mångfalden, minska erosionen, minska växtnäringsförlusterna och begränsa klimatförändringen genom kolinlagring och bioenergiproduktion. Lönsamma om man fick betalt för klimatnyttan

4 Kan skogsbygdsåkern brukas och ett öppet variationsrikt landskap upprätthållas långsiktigt? 1961 till 1995 minskade åkerarealen i skogsbygderna med ha (= 0,8 % per år) 1995 till 2012 minskade åkerarealen i skogsbygderna med ha (= 0,6 % per år) trots kompensationsbidrag, miljöersättningar, djurbidrag, gårdsstöd och investeringsbidrag Smågårdar går runt så länge det finns billiga befintliga resurser 40-talisterna börjar bli gamla Stora mjölkbesättningar och storskalig betesbaserad köttproduktion med naturvårdsentreprenad och billiga byggnader kan bli lönsamma Hobbyjordbruk kan vara kostnadseffektiv landskapsvård, men hur stor del av skogsbygdsåkern kan de bruka?

5 Kostnadseffektiv landskapsvård och självfinansierande hobby, men hur stora arealer klarar sådana besättningar?

6 Produktionskostnad (exkl. mark) för mjölk och prognostiserat mjölkpris ,50 Mjölkproduktion är den ekonomiska ryggraden i skogsbygdernas jordbruk. 3,00 2,50 Pris 2010 Pris 2021 OECD/FAO Det fordras allt större besättningar för ekonomisk hållbarhet. På 1970-talet var 30 kor lönsamma Kr / kg mjölk 2,00 1,50 1,00 Skogsbygd VV Slättbygd VV 0,50 0, Besättningsstorlek, kor

7 Nyodling kan vara en förutsättning ekonomiskt hållbar mjölkproduktion i skogsbygder IM

8 Värdefulla betesmarker har förlorats trots NOLA, landskapsvårdsersättning och miljöstöd Vråna Alingås Skår i Gökhem Foto: Tore Hagman

9 Gammalt par som ännu 2002 hävdade mark upptagen i Naturvårdsverkets rapport Sveriges finaste odlingslandskap (1997)

10 Teknisk och ekonomisk utveckling slår nog inte igenom så snabbt som figuren antyder, men troligen på lång sikt tal ha resp st Betesmark Mjölkkor Dikor MTR 2020 WTO 2020 Bioenergi Källa: Jordbruksverket,

11 Teknisk och ekonomisk utveckling nu kan ge förlorad biologisk mångfald i framtiden Teknisk/ekonomisk utveckling Förlust av betesmark Förlust av arter Utdöendeskuld Utdöendeskuld Vad skall vi göra för att inte dra på oss nya utdöendeskulder?

12 Hot mot betesmarkerna Sedan 2005 har betesarealen minskat varje år minskade antalet företag med nötkreatur 25 % Hävd av små betesmarker med djur från små besättningar går runt bara så länge det finns billiga befintliga resurser 40-talisterna börjar bli gamla

13 Exempel på kalkyl för betesbaserad köttproduktion Kr/uppfödd mjölkrasstut enligt SLU:s områdeskalkyler Kött 9200 Miljöstöd bete särsk. v. 1800*2600/ Gårdsstöd bete 1800*1100/ Kalv Vinterfoder, betesskötsel, ränta mm Arbete Byggnad, kapital och underhåll Med allmänna värden 1400 kr sämre Slutsats: Stutar kan går runt så länge det finns bra befintliga byggnader Vägar till ekonomisk hållbarhet: Höga investeringsbidrag till byggnader eller radikalt billigare byggnadslösningar Stora besättningar och stora fållor för att minska investeringar och arbetsåtgång per djur Stutar hellre än dikor som går back redan före byggnadskostnader Merbetalning för naturbeteskött Högre miljöersättningar

14 Köttrasstutar ekonomi (juni 2013) konventionellt per djur och dag Täckningsbidrag 3, kr per djur och dag 14,00 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00-2,00-4,00 15-mån tjur 20-mån stut 25-mån stut 30-mån stut -6,00 Naturbete 100% 100% 100% 100% 50% 50% Åkerbete % 50% Avkastning låg låg hög hög låg hög Särskilda värden ja nej ja nej ja nej Källa: Anna Hessle

15 Täckningsbidrag 3, kr per djur och dag 14,00 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00-2,00-4,00 Köttrasstutar ekonomi (juni 2013) stutar ekologiskt, per djur och dag, ekostöd ej inräknat 15-mån tjur 20-mån stut 25-mån stut 30-mån stut -6,00 Naturbete 100% 100% 100% 100% 50% 50% Åkerbete % 50% Avkastning låg låg hög hög låg hög Särskilda värden ja nej ja nej ja nej Källa: Anna Hessle

16 Antal nötkreatur och företag med nötkreatur Brist på kreatursgårdar kanske större problem än brist på kreatur behov av betesentreprenörer Företag med övriga nötkreatur 100-tal nötkreatur Företag med mjölkkor Källa: Jordbruksverkets statistikdatabas

17 För att får skall vara lönsamma krävs billiga befintliga resurser eller stora besättningar; samma sak i annan betesbaserad köttproduktion Tkr / besättning / år Antal tackor Billiga befintliga resurser Nya resurser till marknadspris

18 Tillväxtproblem i fårföretag Låg intäkt tills nytt stall fullt Hög andel ungtackor Bristande erfarenhet av bl.a. masslamning Dyra eller dåliga djurinköp Tillgänglig mark i vanhävd Negativt kassaflöde Lösning: Successiv tillväxt Motsvarande för bl.a. dikor

19 Sammanfattning: Vägar till ekonomiskt hållbar hävd av betesmarker Stutar snarare än ungtjurar och dikor Ekologisk produktion Billiga byggnader eller väderskydd Betesentreprenörer där det inte finns lokala djurhållare (stutar och sintackor lämpliga för ambulerande naturvårdsbete) Utnyttja naturbetesköttets mervärden i marknadsföringen Större besättningar (successiv utbyggnad) Stora sammanhängande betesfållor av befintlig betesmark, marginell åker, igenväxande mark och skogsmark Beskogning av marginell åker utan särskilda naturvärden kan kompensera utsläpp av växthusgaser från betesdjur och nyodling

20 Rangordna alternativen med hänsyn till Rikt odlingslandskap