Ekonomiska aspekter på biotopskyddet

Transkript

1 Ekonomiska aspekter på biotopskyddet Forum för tillämpad samhällsekonomisk analys 2013 Stockholm den 14 november 2013 Biotopskyddsutredningen Rapport 2013:10, Jordbruksverket Knut Per Hasund Analysenheten Jordbruksverket

2 Vilket landskap vill vi ha? > <

3 II. Vilket landskap vill vi ha? Bortschaktad stenmur, östra Skåne

4 Hot mot skogs- och mellanbygdernas landskapsvärden Mer än hälften av Sveriges stenmurar ligger idag inne i skog Endast 10% av Sveriges diken ligger idag i anslutning till åker Landskapselementens biologiska mångfald och andra kollektiva nyttigheter är beroende av att omgivande mark hålls öppen Skulle det vara ok att ta bort några mindre värdefulla landskapselement om man därmed kunde bevara jordbruksmarken?

5 Biotopskyddsutredningens syfte Syfte: Långsiktigt bevara odlingslandskapets värden genom att varaktigt förbättra förutsättningarna bedriva jordbruk, t.ex. genom ökade möjligheter till dispens från biotopskyddet Går det att förbättra företagsekonomiska lönsamheten utan att kännbart förlora biologisk mångfald och andra kollektiva nyttigheter genom att ta bort landskapselement mellan åkrar?

6 Samhällsekonomisk analys När vore det samhällsekonomiskt lönsamt tillåta borttagande av småbiotoper i jordbrukslandskapet? Hur gör man en quick and slick CBA, kostnadsnyttoanalys? (tillräckligt bra för att hålla som beslutsunderlag)

7 Slutsatser Samhällsekonomiska lönsamheten varierar kraftigt från fall till fall, från mycket olönsamt till mycket lönsamt. Utredningen redovisar genomsnittsvärden Stor osäkerhet råder, men: - rätt storleksordning - känslighetsanalys I vissa fall finns konflikter mellan företagsoch samhällsekonomiska intressen

8 Företagsekonomiska effekter, exempel Företagsekonomiska kostnader och intäkter av att slå samman 3 fält á 1 ha åtskilda av 2*100 m landskapselement. (FF-modellen) Minskade kostnader Ökade intäkter Kostnad för att ta bort 200 m landskapselement Litet dike Litet dike + rör Enkelmur Bred mur kr/ha/år kr/ha/år kr kr kr kr Götalands skogsbygder Vallodling Spannmålsodling Götalands mellanbygder Vallodling Spannmålsodling

9 Företags- och samhällsekonomisk lönsamhet av att slå samman 3 fält á 1 ha åtskilda av 2*100 m landskapselement Genomsnitt Götalands skogsbygder, vall + spannmålsodling Litet dike igenfyllning Litet dike rörläggning Enkelmur Bred mur Företagsekonomiskt nettonuvärde, kr Vallodling Spannmålsodling Samhällsekonomiskt nettonuvärde, kr Vallodling Spannmålsodling

10 Borttagning av linjeelement, Fall m 2 fält á 2 ha 400 m Företagsekonomisk och samhällsekonomisk lönsamhet, spannmålsodling Litet dike, ej rör Företagsekonomiskt Samhällsekonomiskt nettonuvärde nettonuvärde kr kr ej rör Litet dike, rörläggning rörläggning Stenmur, enkelmur Stenmur, dubbelmur

11 Borttagning av linjeelement, Fall m 280 m 280 m 4+4 ha 8 ha Företagsekonomisk och samhällsekonomisk lönsamhet, spannmålsodling Företagsekonomiskt nettonuvärde, kr Samhällsekonomiskt nettonuvärde, kr Litet dike, ej rör ej rör Litet dike, igenläggs rör igenläggs rör Stenmur, enkelmur Stenmur, dubbelmur

12 Viktigaste effekterna Mycket små fältstorlekar (< 1 ha): - företagsekonomiskt mycket lönsamt ta bort åtskiljande linjeelement - samhällsekonomiskt olönsamt ta bort breda stenmurar, rörlägga diken Företagsekonomiskt mest lönsamma åtgärderna: 1) vidga öppningarna till fält 2) ta bort tvärgående linjeelement 3) olikformade till rektangulära fält 4) ta bort smala enkelmurar Sällan lönsamt lägga igen diken med rör När samhällsekonomiskt lönsamt: 1) vidga öppningarna till fält 2) ta bort tvärgående enkelmurar och diken (ej rörlägga) mellan små fält 3) ta bort enkelmurar och diken (ej rörlägga) vid sned fältform, små fält

13 Hur har vi räknat? 1. Beräkna företagsekonomiska kostnader och intäkter a) Transaktionskostnader b) Produktionskostnader - Initiala kostnader ta bort element - Årliga förändringar i brukningskostnader och intäkter minskad körtid, skörd (areal, kanteffekter, mistor m.m.), insatsvaror 2. Omräkna dem till samhällsekonomiska kostnader + nyttor 3. Beräkna övriga samhällsekonomiska kostnader + nyttor (kollektiva nyttigheter: biol. mångfald, kulturarv m.m.) 4. Beräkna samhällsekonomiska nettonuvärdet a) Addera samman alla effekter b) Diskontera effekter över tid,

14 Vilka känslighetsanalyser? Endast två variabler med olika parametervärden: - Diskonteringsränta - Värdet av de kollektiva nyttigheterna (kr/m linjeelement) Vilket ger 2 x 2 = 4 kalkylresultat per åtgärdsalternativ Specificering av resultaten: - Fall av fältrationalisering (fältstorlek, fältform) - Elementtyp - Region - Växtföljd Vilket ger 5 x 5 x 3 x 2 = 100 olika resultat Sammantaget 4 x 100 = 400 nettonuvärden

15 Vilka priser i samhällsekonomiska kalkylerna? Arbetskraft: 200 x 0,63 x 0,68 = 86 kr/tim Samhällsekonomisk diskonteringsränta: - 3 %/år (basberäkningar) - 5 %/år (alternativa beräkningar) Samhällsekonomiska värdet av landskapselementens kollektiva nyttigheter (biologisk mångfald, kulturarv, m.m.): - Öppet dike: 1,50 kr/m/år 3,00 - Stenmur: 3,00 6,00

16 Vad har vi fuskat med? Bristfälliga känslighetsanalyser, priser, t.ex.: - arbetskraft - olika maskinpark - kollektiva nyttigheter (elementets kvalité, landskapsperspektiv m.m.) Strukna variabler: M.m., m.m. - Pollinering minskar + Markpackning minskar - Predatorer skadegörare + Ogrässpridning minskar - Jaktvilt minskar Överslagsberäknat: arealeffekt, mistor, dubbelspridning Slutsats: platsspecifikt, dispenssystem, kalkylinstrument

17 Slutord Adekvat ansats Uppskattat underlag, påverkar, men annat som bestämmer i slutändan? Farligt om missvisande Krävande att göra ordentligt Tentativa kalkyler, bättre än att gissa? Gör så gott det går, men gör rätt Vi behöver utveckla gemensam metodmanual och prisdatabas (som rekommenderad standard)