Böndernas syn på miljösamverkan, miljöutbildningar och miljöersättningar

Transkript

1 Böndernas syn på miljösamverkan, miljöutbildningar och miljöersättningar En undersökning bland lantbrukare Jörgen Johansson 18 december Landja Marknadsanalys/NUI AB

2 Innehållsförteckning Sammanfattning miljörådgivning och stöd 3 Sammanfattning miljösamverkan 4 Sammanfattning miljösamverkan 5 Sammanfattning miljöersättningar 6 Utdrag ur frågeformuläret 7 Resultatredovisning 15 Miljörådgivning 15 Kännedom om stöd inom landsbygdsprogrammet 17 Miljösamverkan med andra lantbrukare 25 Miljöersättningar; åtgärds- och resultatbaserade 34 Teknisk information 36 Bilagor 39 2 Landja Marknadsanalys/NUI AB

3 Sammanfattning 1 (4) Miljörådgivning och stöd Var tredje lantbrukare är inte intresserad av de listade, subventionerade miljörådgivningarna. Växtnäringsrådgivningen är den som flest är intresserade av (1 av 3) och klimatrådgivningen anses minst intressant (1 av 10). Intresset för utbildningar inom ekologisk odling, klimat och växtnäring har ökat och andelen som inte är intresserad av någon utbildning har minskat sedan Mest välkända stöd är stängsel mot rovdjur, anläggning/restaurering av våtmarker och investeringsstöd, vilka 2 av 3 lantbrukare hört talas om. Varannan känner till kompensationsstöd. Var tionde lantbrukare känner inte till något av de uppräknade stöden. Kännedomen om samtliga stöd visar en statistiskt säker ökning sedan 2015, med undantag av samarbetsprojekt för innovation, miljö/klimat, diversifiering m.m. För några stöd mättes kännedomen mer preciserat. För dessa gäller att 8 av 10 lantbrukare har hört talas om Startstöd, 4 av 10 lantbrukare har hört talas om Utökad klövhälsovård respektive Engångsröjning och var 1 av 4 har hört om Extra djuromsorg Gris/Får. Andelen som har eller har haft Startstöd (10%) har ökat och andelen som ej hört talas om stödet (17%) har minskat sedan Det är idag fler som känner till Extra djuromsorg får än Detsamma gäller för såväl Utökad klövhälsovård mjölkkor som Engångsröjning av betesmark. För Extra djuromsorg gris har inga nämnvärda förändring skett under mätperioden. 3 Landja Marknadsanalys/NUI AB

4 Sammanfattning 2 (4) Miljösamverkan Var tionde lantbrukare uppger att de redan har någon form av miljösamarbete med grannar och var tredje tycker det låter intressant att ha det. 2 av 10 tycker det låter ointressant och 1 av 3 tycker varken eller. Varannan lantbrukare tycker att miljösamverkan med andra innebär större effektivitet, medan endast 5 procent inte instämmer i detta. Var tredje lantbrukare vet inte alls. Varannan lantbrukare håller med om att maskinsamverkan är en av fördelarna med miljösamarbete, medan endast 7 procent inte instämmer. Var tionde lantbrukare vet inte alls. 4 av 10 lantbrukare håller med om att miljösamverkan med andra innebär ökad risk för konflikter. 13 procent instämmer inte och lika många vet ej alls. Varannan lantbrukare instämmer i att miljösamverkan innebär att åtgärder kan vidtas där de innebär störst förbättring, medan endast 2 procent inte instämmer. Var femte vet inte alls. Varannan lantbrukare har sedan tidigare goda erfarenheter av samverkan med andra lantbrukare, medan var tionde inte har det. Var sjunde vet inte alls. Var tredje lantbrukare menar att miljösamverkan med andra lantbrukare skulle kräva hjälp och stöd utifrån, medan var tionde inte instämmer. Var fjärde vet inte alls. 2 av 3 lantbrukare håller med om att miljösamverkan skulle fungera bra med vissa grannar och inte med andra, medan endast 2 procent inte instämmer. Var sjunde lantbrukare vet inte alls. 4 Landja Marknadsanalys/NUI AB

5 Sammanfattning 3 (4) Miljösamverkan Fråga: Antag att ditt och några grannjordbruk får ett gemensamt miljökrav från myndigheterna som går utöver företagens normala drift. Till exempel att minska läckaget av fosfor med ett visst antal kilo till ett känsligt vattendrag. Förutsättningar: Det finns stöd/ersättningar som täcker kostnader för att anlägga skyddszoner, våtmarker med mera. Effekten av olika åtgärder går att uppskatta med hjälp av en app i dator/mobiltelefon. Vilket av följande arbetssätt skulle du framförallt välja? 4 av 10 lantbrukare skulle genomföra ett miljökrav tillsammans eller med rådgivare medan 1 av 5 skulle avvakta initiativ från någon annan, framförallt en myndighetsrådgivare. Var sjunde lantbrukare skulle genomföra var för sig och var femte vet inte alls hur de skulle agera. 5 Landja Marknadsanalys/NUI AB

6 Sammanfattning 4 (4) Miljöersättningar Fråga: Dagens miljöersättningar är kopplade till vissa åtgärder, Det finns skötselvillkor om vad man måste göra och vad man inte får göra. Följer man dessa får man ersättning, oavsett resultat i form av miljönytta. Ett alternativ till detta system vore en direkt koppling till resultat. Man får då ersättning för den miljönytta man faktiskt levererar, oavsett vilka åtgärder man vidtar. Man rapporterar in sina resultat och får exempelvis högre ersättning för en åkerren med hög biologisk mångfald än en med lägre och högre ersättning för att hålla en kulturhistoriskt värdefull stenmur synlig än för en som saknar sådana värden. Miljöersättningar byggda på resultat kan innebära att vissa marker får högre ersättning än idag, men att andra får lägre. Lantbrukaren bestämmer själv vad man gör och när, men vet inte fullt ut i förväg hur resultatet, och därmed ersättningen, blir. En del lantbrukare föredrar de nuvarande åtgärdsbaserade miljöersättningarna, andra anser att resultatbaserade miljöersättningar vore bättre. Vad tycker du? Var fjärde lantbrukare föredrar åtgärdsbaserade miljöersättningar, medan var sjätte föredrar ett resultatbaserat system. Var femte svarar att inget låter bättre än det andra, medan var tredje absolut inte vet. Lantbruksföretag över 50 ha föredrar i större utsträckning än genomsnittet dagens åtgärdsbaserade system. Många intervjuade har svarat att de inte vet, vilket sannolikt beror på att frågeställningen är både komplex och hypotetisk, man saknar erfarenhet av ett resultatbaserat system. Vi vet dock inget om orsakerna till att man föredrar det åtgärdsbaserade systemet, detta kräver andra och mer djuplodande frågor. Hälften av alla lantbrukare skulle inte förändra skötseln av sina marker ifall resultatbaserade miljöersättningar infördes. Hälften av dessa har dock ingen miljöersättning idag. 8 procent har miljöersättning och skulle troligen öka sin skötsel medan 2 procent har och skulle minska. 4 av 10 vet inte Landja Marknadsanalys/NUI AB 6

7 Utdrag ur frågeformuläret 1 (8) För att underlätta för jordbrukarna att uppfylla villkoren i miljöersättningarna erbjuds idag både olika typer av kurser och subventionerad enskild rådgivning. Markera inom vilket av nedanstående områden du är mest intresserad av att få sådan subventionerad miljörådgivning. Max två svarsalternativ möjliga 1 Inget av nedanstående Ja, inom: 2 Ekologisk odling 3 Klimat 4 Natur- och kulturvärden 5 Växtnäring 6 Växtskydd 7

8 Utdrag ur frågeformuläret 2 (8) Inom landsbygdsprogrammet går det att söka ersättningar eller stöd inom olika områden. Vilken eller vilka av nedanstående har du hört talas om? Flera svar möjliga 1 Inget av nedanstående 2 Stängsel mot rovdjur 3 Anlägga tvåstegsdiken 4 Reglerbar dränering 5 Anlägga och restaurera våtmarker och dammar 6 Skogens miljövärden 7 Kompensationsstöd 8 Investeringsstöd 9 Samarbetsprojekt (för innovation, miljö/klimat, diversifiering m.m.) 8

9 Utdrag ur frågeformuläret 3 (8) Inom landsbygdsprogrammet går det att söka ersättningar eller stöd inom olika områden. Markera hur väl du känner till nedanstående. Ett kryss på varje rad! Ej hört talas om Hört talas om Känner väl till Har haft detta tidigare Har detta nu A Startstöd (premie för nystartare och vid ägarskiften) B Extra djuromsorg - gris C Extra djuromsorg - får D Utökad klövhälsovård för mjölkkor E Engångsröjning av betesmark Landja Marknadsanalys/NUI AB

10 Utdrag ur frågeformuläret 4 (8) Hur intressant skulle det vara för dig att samarbeta med en eller flera andra lantbrukare i närheten, för att uppnå ett gemensamt miljömål? Exempelvis bättre kvalitet i ett vattendrag genom att fånga upp fosfor, bättre förutsättningar för en hotad art eller underlätta för allmänheten att rida och vandra. 1 Har redan ett sådant samarbete 2 Mycket intressant att samarbeta 3 Ganska intressant att samarbeta 4 Varken intressant eller ointressant 5 Ganska ointressant att samarbeta 6 Mycket ointressant att samarbeta 10

11 Utdrag ur frågeformuläret 5 (8) Markera hur väl du tycker nedanstående påståenden om miljösamverkan med andra lantbrukare stämmer. Ett kryss på varje rad Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Stämmer varken bra eller dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer mycket dåligt Vet inte alls A Miljösamverkan med andra lantbrukare innebär större effektivitet B Maskinsamverkan är en av fördelarn av miljösamverkan med andra lantbrukare C Miljösamverkan med andra lantbrukare innebär en ökad risk för konflikter D Miljösamverkan med andra lantbrukare innebär att åtgärder kan vidtas där de innebär störst förbättring E Jag har sedan tidigare goda erfarenheter av olika formersamverkan med andra lantbrukare F Miljösamverkan med andra lantbrukare skulle kräva hjälp och stöd utifrån 11 G Miljösamverkan med andra lantbrukare skulle fungera bra med vissa grannar och inte med andra

12 Utdrag ur frågeformuläret 6 (8) Antag att ditt och några grannjordbruk får ett gemensamt miljökrav från myndigheterna som går utöver företagens normala drift. Till exempel att minska läckaget av fosfor med ett visst antal kilo till ett känsligt vattendrag. Förutsättningar: Det finns stöd/ersättningar som täcker kostnader för att anlägga skyddszoner, våtmarker med mera. Effekten av olika åtgärder går att uppskatta med hjälp av en app i dator/mobiltelefon. Vilket av följande arbetssätt skulle du framförallt välja? ENDAST ETT KRYSS 1 Genomföra åtgärder, varje lantbrukare för sig, tills det gemensamma kravet är uppfyllt 2 Genomföra åtgärder tillsamman s med andra lantbrukare och fördela stöd/ersättningar som vi finner rättvist 3 Genomföra åtgärder med stöd av en rådgivare vi lantbrukare tillsammans bekostar, samt med hjälp av rådgivaren fördela stöd/ersättningar som vi finner rättvist 4 Avvakta med åtgärder tills någon annan lantbrukare/granne kanske tar kontakt 5 Avvakta med åtgärder tills någon privat rådgivare kanske tar kontakt 6 Avvakta med åtgärder tills någon myndighetsanknuten rådgivare kanske tar kontakt 7 Annat arbetssätt, vilket? Vet ej/kan ej svara

13 Utdrag ur frågeformuläret 7 (8) Dagens miljöersättningar är kopplade till vissa åtgärder, Det finns skötselvillkor om vad man måste göra och vad man inte får göra. Följer man dessa får man ersättning, oavsett resultat i form av miljönytta. Ett alternativ till detta system vore en direkt koppling till resultat. Man får då ersättning för den miljönytta man faktiskt levererar, oavsett vilka åtgärder man vidtar. Man rapporterar in sina resultat och får exempelvis högre ersättning för en åkerren med hög biologisk mångfald än en med lägre och högre ersättning för att hålla en kulturhistoriskt värdefull stenmur synlig än för en som saknar sådana värden. Miljöersättningar byggda på resultat kan innebära att vissa marker får högre ersättning än idag, men att andra får lägre. Lantbrukaren bestämmer själv vad man gör och när, men vet inte fullt ut i förväg hur resultatet, och därmed e rsättningen, blir. En del lantbrukare föredrar de nuvarande åtgärdsbaserade miljöersättningarna, andra anser att resultatbaserade miljöersättningar vore bättre. Vad tycker du? 1 Absolut åtgärdsbaserade ersättningar 2 Kanske åtgärdsbaserade ersättningar 3 Inget låter bättre än det andra 4 Kanske resultatbaserade ersättningar 5 Absolut resultatbaserade ersättningar 6 Vet absolut inte 13

14 Utdrag ur frågeformuläret 8 (8) Skulle ett nytt system med resultat baserade miljöersättningar förändra ditt sätt att sköta dina marker, jämfört med idag. 1 Nej, har inga miljöersättningar idag 2 Nej, har miljöersättning, men troligen oförändrad skötsel 3 Ja, har miljöersättning, men troligen mindre skötsel än i dag 4 Ja, har miljöersättning, men troligen mer skötsel än idag 5 Vet ej/kan ej svara 14

15 Var tredje lantbrukare är inte intresserad av de listade miljörådgivningarna. Växtnäringsrådgivningen är den som flest är intresserade av (1 av 3) och klimatrådgivningen anses minst intressant (1 av 10) Fråga 3: För att underlätta för jordbrukarna att uppfylla villkoren i miljöersättningarna erbjuds idag både olika typer av kurser och subventionerad enskild rådgivning Markera inom vilket av nedanstående områden du är mest intresserad av att få sådan subventionerad miljörådgivning. Max två svarsalternativ möjliga Bas: Samtliga 445 st Ekologisk odling Klimat Natur- och kulturvärden Växtnäring Växtnäringsrådgivningen intresserar framförallt de med större arealer, större djurbesättningar, yngre samt boende i Gns/Ss*. Växtskydd är intressantast för dem med större arealer, yngre samt företagare i Gns/Ss*. Detta är mindre intressant för de med mindre arealer, äldre samt företagare i skogsbygderna. Ekologisk odling intresserar framförallt företagare mellan år och är mindre intressant för de över 55 år. Växtskydd 21 Inget av dem 33 Ej svar % 15 * Gns/Ss = Götalands norra slättbygder och Svealands slättbygder

16 Intresset för utbildningar inom ekologisk odling, klimat och växtnäring har ökat och andelen som inte är intresserad av någon utbildning har minskat sedan Fråga 3: För att underlätta för jordbrukarna att uppfylla villkoren i miljöersättningarna erbjuds idag både olika typer av Ekologisk odling kurser och subventionerad enskild rådgivning Markera inom vilket av Klimat nedanstående områden du är mest intresserad av att få sådan subventionerad Natur- och kulturvärden miljörådgivning. Max två svarsalternativ möjliga Bas: Samtliga 445 st Växtnäring Växtskydd Inget av dem Ej svar % fick de som inte hade någon miljöersättning hoppa över denna fråga. Därav den stora andelen Ej svar från dessa år

17 Mest välkända stöd är stängsel mot rovdjur, anläggning/restaurering av våtmarker och investeringsstöd, vilka 2 av 3 lantbrukare hört talas om. Varannan känner till kompensationsstöd. Lantbrukarna känner till i genomsnitt tre stöd. Var tionde lantbrukare känner inte till något av de uppräknade stöden. Fråga 4: Inom landsbygdsprogrammet i år eller nästa år går det att söka ersättningar eller stöd inom olika områden. Vilken eller vilka av nedanstående har du hört talas om? Fler svar möjliga Bas: Samtliga 445 st Stängsel mot rovdjur Anlägga tvåstegsdiken Reglerbar dränering Skogens miljövärden Kompensationsstöd Investeringsstöd Samarbetsprojekt* Anlägga och restaurera våtmarker och dammar Inget av ovanstående Ej svar % De lantbrukare som i störst utsträckning känner till något stöd är de med arealer över 50 ha samt lantbrukare år. 8 av 10 i dessa grupper känner till Investeringsstödet. Stängsel mot rovdjur är, föga förvånande, betydligt bättre kända i Svealands skogsbygder än i Götalands södra slättbygder. Anläggning av våtmarker är bäst känt i Gns/Ss* och bland lantbrukare under 56 år. 17 * Samarbetsprojekt för innovation, miljö/klimat, diversifiering m.m. * Gns/Ss = Götalands norra slättbygder och Svealands slättbygder

18 Kännedomen om samtliga stöd visar en statistiskt säker ökning sedan 2015, med undantag för Samarbetsprojekt för innovation etc. Fråga 4: Inom landsbygdsprogramm et går det att söka ersättningar eller stöd inom olika områden. Vilken eller vilka av nedanstående har du hört talas om? Fler svar möjliga Bas: Samtliga 445 st Anlägga och restaurera våtmarker och dammar Stängsel mot rovdjur Anlägga tvåstegsdiken Reglerbar dränering Miljöåtgärder i skogen Kompensationsstöd Investeringsstöd Samarbetsprojekt* Inget av ovanstående Ej svar % 18 * Samarbetsprojekt för innovation, miljö/klimat, diversifiering m.m.

19 8 av 10 lantbrukare har hört talas om Startstöd, vilket är det absolut mest välkända av de stöd vi frågar efter. 4 av 10 lantbrukare har hört talas om Utökad klövhälsovård respektive Engångsröjning och var fjärde har hört om Extra djuromsorg Gris/Får. Fråga 5 : Inom landsbygdsprogrammet i år eller nästa år går det att söka ersättningar inom olika områden. Markera hur väl du känner till nedanstående Bas: Samtliga 445 st Startstöd Extra djuromsorg - Gris Extra djuromsorg - Får Utökad klövhälsovård för mjölkkor Engångsröjning av betesmark % Har detta nu Har haft detta tidigare Känner väl till Hört talas om Ej hört talas om Ej svar procent har eller har haft de uppräknade stöden, 0-4 procent har något av dem nu. Startstödet är mest välkänt bland dem med större produktion och de yngre (-40 år). Klövhälsovård mjölkkor är bäst känt bland de med störst produktion. Engångsröjning är minst välkänt bland de yngre och uppbärs mest av norrlänningar. Djuromsorg-får är bäst känt bland de större djurhållarna liksom Djuromsorg-gris, som dessutom är mest känt i Götalands södra slättbygder. 19

20 Startstöd är bekant för 8 av 10 lantbrukare. Andelen som har eller har haft stödet har ökat och andelen som ej hört talas om stödet har minskat sedan Fråga 5 : Inom landsbygdsprogrammet i år eller nästa år går det att söka ersättningar inom olika områden. Markera hur väl du känner till nedanstående Bas: Samtliga Startstöd % 20 Har detta nu Har haft detta tidigare Känner väl till Hört talas om Ej hört talas om Ej svar

21 Extra djuromsorg gris är bekant för 1 av 4 lantbrukare. Noll procent har stödet 2017, i övrigt inga säkra förändringar sedan Fråga 5 : Inom landsbygdsprogrammet i år eller nästa år går det att söka ersättningar inom olika områden. Markera hur väl du känner till nedanstående Bas: Samtliga Extra djuromsorg - gris % Har detta nu Har haft detta tidigare Känner väl till Hört talas om Ej hört talas om Ej svar

22 Extra djuromsorg får är bekant för 1 av 4 lantbrukare. Andelen som ej hört talas om stödet har sjunkit sedan Fråga 5 : Inom landsbygdsprogrammet i år eller nästa år går det att söka ersättningar inom olika områden. Markera hur väl du känner till nedanstående Bas: Samtliga Extra djuromsorg - får % Har detta nu Har haft detta tidigare Känner väl till Hört talas om Ej hört talas om Ej svar

23 Utökad klövhälsovård mjölkkor är bekant för 4 av 10 lantbrukare. Andelen som ej hört talas om stödet har sjunkit sedan Fråga 5: Inom landsbygdsprogrammet i år eller nästa år går det att söka ersättningar inom olika områden. Markera hur väl du känner till nedanstående Bas: Samtliga Utökad klövhälsovård för mjölkkor % Har detta nu Har haft detta tidigare Känner väl till Hört talas om Ej hört talas om Ej svar

24 Engångsröjning av betesmark är bekant för 4 av 10 lantbrukare. Andelen som hört talas om stödet har ökat sedan Fråga 5: Inom landsbygdsprogrammet i år eller nästa år går det att söka ersättningar inom olika områden. Markera hur väl du känner till nedanstående Bas: Samtliga Engångsröjning av betesmark % Har detta nu Har haft detta tidigare Känner väl till Hört talas om Ej hört talas om Ej svar

25 Var tionde lantbrukare uppger att de redan har miljösamarbete med grannar och var tredje tycker ett sådant låter intressant. 2 av 10 tycker det låter ointressant och 1 av 3 tycker varken eller. Fråga 11: Hur intressant skulle det vara för dig att samarbeta med en eller flera andra lantbrukare i närheten, för att uppnå ett gemensamt miljömål? Exempelvis bättre kvalitet i ett vattendrag genom att fånga upp fosfor, bättre förutsättningar för en hotad art eller underlätta för allmänheten att rida och vandra. Bas: Samtliga 445 st Har redan Mycket intressant 8 13 Skillnaderna mellan olika undergrupper av lantbrukare är mestadels små och inte statistiskt säkra. Lantbrukare i åldern år tycker miljösamarbete låter mer intressant än genomsnittet. Ganska intressant Varken eller Ganska ointressant Mycket ointressant 9 11 Ej svar % 25 Landja Marknadsanalys/NUI AB

26 Varannan lantbrukare tycker att miljösamverkan med andra innebär större effektivitet, medan endast 5 procent inte instämmer. Var tredje lantbrukare vet inte alls. Fråga 12: a. Miljösamverkan med andra lantbrukare innebär större effektivitet. Bas: Samtliga 445 st Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Varken eller Skillnaderna mellan olika undergrupper av lantbrukare är mestadels små och inte statistiskt säkra. Yngre lantbrukare (-40 år) instämmer i högre grad (74%) medan de över 55 år instämmer i mindre utsträckning (42%) än genomsnittet. Stämmer ganska dåligt Stämmer mycket dåligt 2 3 Vet ej alls 19 Ej svar % 26 Landja Marknadsanalys/NUI AB

27 Varannan lantbrukare tycker att maskinsamverkan är en av fördelarna med miljösamarbete, medan endast 7 procent inte instämmer. Var tionde lantbrukare vet inte alls. Fråga 12: b. Maskinsamverkan är en av fördelarna av miljösamverkan med andra lantbrukare. Bas: Samtliga 445 st Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Skillnaderna mellan olika undergrupper av lantbrukare är mestadels små och inte statistiskt säkra. Lantbrukare i Norrland (63%) och i Götalands skogsbygder (65%) instämmer i högre grad än genomsnittet. Varken eller 20 Stämmer ganska dåligt Stämmer mycket dåligt 4 3 Vet ej alls 13 Ej svar % 27 Landja Marknadsanalys/NUI AB

28 4 av 10 lantbrukare menar att miljösamverkan med andra lantbrukare innebär ökad risk för konflikter. 13 procent instämmer inte och lika många vet ej alls. Fråga 12: c. Miljösamverkan med andra lantbrukare innebär en ökad risk för konflikter. Bas: Samtliga 445 st Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Skillnaderna mellan olika undergrupper av lantbrukare är mestadels små och inte statistiskt säkra. Lantbrukare i Norrland (23%) instämmer i mindre utsträckning än genomsnittet. Varken eller 24 Stämmer ganska dåligt Stämmer mycket dåligt 7 6 Vet ej alls 13 Ej svar % 28 Landja Marknadsanalys/NUI AB

29 Varannan lantbrukare menar att miljösamverkan innebär att åtgärder kan vidtas där de innebär störst förbättring, medan endast 2 procent inte instämmer. Var femte vet inte alls. Fråga 12: d. Miljösamverkan med andra lantbrukare innebär att åtgärder kan vidtas där de innebär störst förbättring. Bas: Samtliga 445 st Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Skillnaderna mellan olika undergrupper av lantbrukare är mestadels små och inte statistiskt säkra. Lantbrukare år (58%) instämmer i större utsträckning och de över 55 år (40%) i mindre utsträckning än genomsnittet. Varken eller 24 Stämmer ganska dåligt Stämmer mycket dåligt 0 2 Vet ej alls 20 Ej svar % 29 Landja Marknadsanalys/NUI AB

30 Varannan lantbrukare har sedan tidigare goda erfarenheter av samverkan medan var tionde inte har det. Var sjunde vet inte alls. Fråga 12: e. Jag har sedan tidigare goda erfarenheter av olika former av samverkan med andra lantbrukare. Bas: Samtliga 445 st Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Lantbrukare i Norrland har bättre och lantbrukare i Svealands skogsbygder har sämre erfarenheter än genomsnittet. Sämre erfarenheter har också yngre lantbrukare (-40 år) där 12% svarar mycket dåligt. Varken eller 20 Stämmer ganska dåligt 8 Stämmer mycket dåligt 5 Vet ej alls 14 Ej svar % 30 Landja Marknadsanalys/NUI AB

31 Var tredje lantbrukare menar att miljösamverkan med andra lantbrukare skulle kräva hjälp utifrån, medan var tionde inte instämmer. Var fjärde vet inte alls. Fråga 12: f. Miljösamverkan med andra lantbrukare skulle kräva hjälp och stöd utifrån. Bas: Samtliga 445 st Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra 8 24 Skillnaderna mellan olika undergrupper av lantbrukare är mestadels små och inte statistiskt säkra. Yngre lantbrukare (-40 år) instämmer (48%) i större utsträckning än genomsnittet. Varken eller 29 Stämmer ganska dåligt 6 Stämmer mycket dåligt 6 Vet ej alls 24 Ej svar % 31 Landja Marknadsanalys/NUI AB

32 2 av 3 lantbrukare håller med om att miljösamverkan skulle fungera bra med vissa grannar och inte med andra, medan endast 2 procent inte instämmer. Var sjunde lantbrukare vet inte alls. Fråga 12: g. Miljösamverkan med andra lantbrukare skulle fungera bra med vissa grannar och inte med andra. Bas: Samtliga 445 st Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Varken eller Lantbrukare i Norrland (8%) och i Svealands skogsbygder (51% stämmer bra ) instämmer i mindre utsträckning än genomsnittet. Instämmer i högre grad än genomsnittet gör lantbrukare under 41 år (84%) och större djurhållare (79%). Stämmer ganska dåligt Stämmer mycket dåligt 0 2 Vet ej alls 15 Ej svar % 32 Landja Marknadsanalys/NUI AB

33 4 av 10 lantbrukare skulle genomföra ett miljökrav tillsammans eller med rådgivare medan 1 av 5 skulle avvakta initiativ från någon annan, framförallt en myndighetsrådgivare. Var sjunde skulle genomföra var för sig och var femte vet inte alls. Fråga 13: Antag att ditt och några grannjordbruk får ett gemensamt miljökrav från myndigheterna som går utöver företagens normala drift. Till exempel att minska läckaget av fosfor med ett visst antal kilo till ett känsligt vattendrag. Förutsättningar: Det finns stöd/ersättningar som täcker kostnader för att anlägga skyddszoner, våtmarker med mera. Effekten av olika åtgärder går att uppskatta med hjälp av en app i dator/mobiltelefon. Vilket av följande arbetssätt skulle du framförallt välja? Endast ett kryss Bas: Samtliga 445 st Genomföra, var för sig Genomföra tillsammans, fördela stöd Genomföra med rådgivare, fördela stöd Avvakta annan lantbrukare Avvakta privat rådgivare Avvakta myndighetsrådgivare Vet ej Ej svar Skillnaderna mellan olika undergrupper av lantbrukare är mestadels små och inte statistiskt säkra. Att genomföra med egen rådgivare är mer intressant än genomsnittligt för boende i Götalands skogsbygder (29%) och för åldrarna år (29%) men mindre intressant för de över 55 år (16%). Att avvakta kontakt från privat rådgivare är mer intressant för större djurhållare (5%) än för genomsnittet % 33

34 Var fjärde lantbrukare föredrar åtgärdsbaserade miljöersättningar, medan var sjätte föredrar ett resultatbaserat system. Var femte svarar att inget låter bättre än det andra medan var tredje absolut inte vet. Fråga 14: Dagens miljöersättningar är kopplade till vissa åtgärder, Det finns skötselvillkor om vad man måste göra och vad man inte får göra. Följer man dessa får man ersättning, oavsett resultat i form av miljönytta. Ett alternativ till detta system vore en direkt koppling till resultat. Man får då ersättning för den miljönytta man faktiskt levererar, oavsett vilka åtgärder man vidtar. Man rapporterar in sina resultat och får exempelvis högre ersättning för en åkerren med hög biologisk mångfald än en med lägre och högre ersättning för att hålla en kulturhistoriskt värdefull stenmur synlig än för en som saknar sådana värden. Miljöersättningar byggda på resultat kan innebära att vissa marker får högre ersättning än idag, men att andra får lägre. Lantbrukaren bestämmer själv vad man gör och när, men vet inte fullt ut i förväg hur resultatet, och därmed ersättningen, blir. En del lantbrukare föredrar de nuvarande åtgärdsbaserade miljöersättningarna, andra anser att resultatbaserade miljöersättningar vore bättre. Vad tycker du? Bas: Samtliga 445 st Absolut åtgärdsb Kanske åtgärdsb Inget låter bättre än det andra Kanske resultatsb Absolut resultatsb Vet absolut inte Ej svar Frågan är komplicerad och hypotetisk vilket kan antas leda till att många svarar att de absolut inte vet. Lantbrukare med större arealer (20%), större djurhållare (30%) samt åldrarna år (21%) föredrar absolut det åtgärdsbaserade. Boende i Götalands mellanbygder svarar kanske resultatbaserat system (19%) i större utsträckning än genomsnittet % 34 Landja Marknadsanalys/NUI AB

35 Hälften av alla lantbrukare skulle inte förändra skötseln av sina marker om resultatbaserade miljöersättningar infördes. Hälften av dessa har dock ingen miljöersättning idag. 8 procent har miljöersättning och skulle troligen öka sin skötsel medan 2 procent skulle minska. 4 av 10 vet inte. Fråga 15: Skulle ett nytt system med resultatbaserade miljöersättningar förändra ditt sätt att sköta dina marker, jämfört med idag.. Bas: Samtliga 445 st Nej, har inga miljöers Nej, har miljöers men trol oförändr Ja, har miljöers, trol mindre skötsel Ja, har miljöers, trol mer skötsel Vet ej/kan ej svara Omräknat skulle 36% av de som har miljöersättningar troligen inte förändra sin skötsel medan 11% troligen skulle sköta markerna mer och 3% mindre. Bland som har miljöersättningar och kunnat svara skulle 73% troligen inte förändra sin skötsel medan 22% troligen skulle sköta mer och 5% mindre. Mindre djurhållare (13% jämfört med 8%) svarar i större utsträckning än genomsnittet att de troligen skulle öka sin skötsel % 35 Landja Marknadsanalys/NUI AB

36 Teknisk Information Allmänt Sveriges Lantbruk är en postal enkät som gått ut till 1000 bönder varje vår och höst sedan Undersökningen går till personer som driver lantbruksfastigheter med mer än 10 ha åker. Fram till hösten 2006 har undersökningen gått till fastigheter med mer än 2 ha åker. Jämförelser med resultat från denna period är alltid omräknade till +10 ha. För mer information se den tekniska beskrivningen. 36 Landja Marknadsanalys/NUI AB

37 Teknisk Information Svarsfrekvens Undersökningen har genomförts per post med telefonuppföljning under 13 oktober till 5 december Urvalet är slumpmässigt draget från SCBs jordbruksregister över företag med mer än 10 ha åker. Undersökningen kan anses representativ för alla svenska lantbruksföretag med ovanstående arealer. Bortfallsredovisning: Hösten 2017 Bruttourval 1000 Tillhör inte målgruppen 155 Nettourval 845 Ej svar 400 Godkända svar 445 Svarsfrekvens 53 % 37 Landja Marknadsanalys/NUI AB