Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Transkript

1 Åtgärder som gynnar biologisk mångfald Temagrupp 2 Foton: J. Dänhardt Juliana Dänhardt, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Presentation av utvärderingsrapport II: Åtgärder för bättre miljö Jordbruksverket, Jönköping 9 februari 2017

2 Vad är biologisk mångfald? Vad säger landsbygdsprogrammet? Biologisk mångfald kan ses på två olika sätt, dels som mångfald av arter, dels som mångfald av ekosystem (ur motiv för insatsen Öka arealen ädellövskog)

3 Vad är biologisk mångfald? Mångfald av arter och ekosystem, men för vad? Sällsynta arter? Ekosystemtjänst gynnare? => Påverkar skalan man bör tänka på!

4 Hotade arter eller ekosystemtjänster? Olika perspektiv behövs! Sällsynta arter på regional eller nationell skala Naturbetesmark Åtgärder för naturvård Blomremsa Åtgärder för ett (ekologiskt) hållbart jordbruk Exempel Skåne län Livskraftiga populationer av sällsynta arter Ekosystemtjänster som gynnar skörd Ekosystem- gynnare på lokal skala med eller utan synergistiska effekter: Beroende på vem, kan hur och var skilja sig!

5 Hotade arter eller ekosystemtjänster? Implikationer för landsbygdsprogrammet Tydliga syften (Vilken mångfald vill vi ha?) Geografisk styrning (Var vill vi ha mångfalden?)

6 Åtgärder som gynnar biologisk mångfald hur har det gått? Urval av specifika insatser (Miljövänligt jordbruk) Överblick Slutsatser

7 Skötsel av betesmarker och slåtterängar - Måluppfyllelse Indikator Mål Utfall 2013 Måluppfyllelse 2013 Antal brukare med ersättning Areal med ersättning [ha] Marker som inte växer igen eller överges [ha] % % Skånska ängs- och betesmarker utanför stödsystemet: ~ 50% hävdas helt % ~ 30% hävdas delvis Helgesson 2013 Hävdstatus och kvalitet oklar! Hävdstatus generellt bättre både inom & utanför stödsystemet Andelen marker med sämre hävd högre utanför stödsystemet Kvaliteten av marker inom stödsystemet ökar, men minskar för marker utanför Eriksson m.fl. in prep., Gerell 2015 Helgeson 2013 Foto: J. Dänhardt

8 Skötsel av betesmarker och slåtterängar Effekter på mångfalden? Inga effektindikatorer! Förändring av FBI = -2.1% Baserad på arealförändringar från CAPRI, ej skötseleffekter! Areal betesmarker minskar fr.a. i södra Sverige Övriga effekter Hög artrikedom (särskilt marker med särskilda värden) Värdefulla källhabitat Skötseleffekter på olika organismer? Hur påverkar nya definitionen? Effekter på ekosystemtjänster?

9 Skötsel av betesmarker och slåtterängar Åtgärd/insats Val av åtgärd Upptag Tendens Optimal effekt på mångfalden? Skötsel av betesmarker och slåtterängar Förbättringsförslag: Flexibla skötselvillkor för att kunna anpassa skötseln till lokala förhållanden Rapportera och tillgängliggör (rumsligt explicit) data om hävdstatus från kontroller Foto: J. Dänhardt

10 Skötsel av våtmarker Indikator Mål Utfall 2013 Måluppfyllelse 2013 Antal brukare med ersättning Areal mark med ersättning [ha] % % Inga resultat- eller effektindikatorer för biologisk mångfald! Effekter på biologisk mångfald: Inga studier om hur skötseln av våtmarker påverkar mångfalden Oklart om skötselvillkoren är optimala för att gynna mångfalden Foto: J. Dänhardt

11 Skötsel av våtmarker Åtgärd/insats Val av åtgärd Upptag Tendens Optimal effekt på mångfalden? Skötsel av våtmarker ( ) ( )? Förbättringsförslag: Undersök effekten av olika typer av skötsel (OBS att insatsen har flera syften kan vara aktuellt med olika typer av skötsel för att optimalt gynna rätt syfte) Tillhandahåll data som tydliggör det specifika syftet av våtmarken! Foto: J. Dänhardt

12 Värdefulla natur- och kulturmiljöer Indikator Mål Utfall 2013 Måluppfyllelse 2013 Antal brukare med ersättning % Areal mark med ersättning [ha] % ha mark som framgångsrikt brukas så att natur- och kulturmiljöer bevaras Landskapselement som får ersättning som index av omfattning år % 75 % 62 81% 62 81% Småbiotoper är bra för mångfalden, men skötselvillkoren ej lämpliga! Växter: ingen effekt (dock färre träd/buskar) Pollinatörer: Humlor: + Solitärbin: ingen effekt Blomflugor: - Fåglar: - Foto: J. Dänhardt

13 Värdefulla natur- och kulturmiljöer Åtgärd/insats Val av åtgärd Upptag Tendens Optimal effekt på mångfalden? Kultstöd Förbättringsförslag: Koppla indikatorer och mål till syftet (följ upp effekten av skötseln, inte bara anslutningen) Anpassa skötselvillkoren Foto: J. Dänhardt

14 Regionalt Prioriterade Ersättningar Exempel Obärgat spannmålsskörd (fågelåker) Måluppfyllelse: Inga nationella mål => se länens genomförandeplaner (Lst) Stor variation i När ersättning aktuell (startår ) Målsättning (inga mål 600 ha) Upptag (0 410 %) Inga indikatorer Foto: A. Jönsson

15 Regionalt Prioriterade Ersättningar Exempel Obärgat spannmålsskörd (fågelåker) Åtgärd/insats Val av åtgärd Upptag Tendens Optimal effekt på mångfalden? Obärgad spannmålsskörd (Fågelåker)?? Effekter på mångfalden: Fler fåglar födosöker på fågelåkrar (jmf. med stubbåkrar) Fler fåglar i landskap med fågelåkrar (250m-skala) Men ökar det vinteröverlevnaden? Påverkar typ av spannmål/fröblandning? Oklart om fågelåker kan fungera som avledningsåker för minskad skadegörelse i växande gröda (fr.a. av gäss) Foto: A. Jönsson

16 Ekologisk produktion Indikator Mål Utfall 2013 Måluppfyllelse 2013 Antal brukare med ersättning (totalt) % Areal mark med ersättning [ha] (totalt) % Antal djurenheter med ersättning (totalt) % ha mark som framgångsrikt brukas ekologiskt certifierad (inkl karens) ha certifierad åkermark i Götalands och Svealands slättbygder Inga effektindikatorer! Positiv effekt på mångfald, men påverkas av omgivningen Mindre känt om Effekter på större skalor Effekter på sällsynta arter Effekter på ekosystemtjänster % % Foto: J. Dänhardt

17 Ekologisk produktion Åtgärd/insats Val av åtgärd Upptag Tendens Optimal effekt på mångfalden? Ekologisk odling Förbättringsförslag: Rikta ersättningen mot områden där den har störst effekt (slättbygd) Hitta sätt för att öka anslutningen Undersök och främja alternativa incitament för omställning Tydliggör beskrivningen av syfte, indikatorer och mål Foto: J. Dänhardt

18 Extensiv vallodling i skogsdominerade områden Indikator Mål Utfall 2013 Måluppfyllelse 2013 Antal brukare med grundersättning (del A) % Areal mark med grundersättning [ha] (del A) % Areal mark med tilläggsersättn. [ha] (del A) % ha mark som framgångsrikt brukas så att: - Marker ej överges - Natur- & kulturvärden bevaras % Inga effektindikatorer! Generella effekter på mångfalden: Gräsmarker har positiv effekt (främst i slättbygd), men effekten av vallodling otillräckligt känd Hur vallen sköts påverkar men på vilket sätt är otillräckligt känd Foto: J. Dänhardt

19 Extensiv vallodling Påverkan på FBI Förändring av FBI = 0 (0.2%) Baserad på mycket små arealförändringar (CAPRI), ej skötseleffekter Minskad vallodling kompenseras med ökad träda, åker eller betesmark Åker- och betesmarksgynnade arter ökar svagt (gulsparv, råka, tofsvipa resp. ängspiplärka) Vallgynnade arter (ladusvala) minskar svagt Hela Sverige modelleras

20 Extensiv vallodling i skogsdominerade områden Åtgärd/insats Val av åtgärd Upptag Tendens Optimal effekt på mångfalden? Extensiv vallodling (i skogsdominerade områden)? Förbättringsförslag: Undersök effekter av skötsel på olika typer av vall För att gynna mångfald i skogsdominerade områden bör spannmålsodlingen ökas Foto: J. Dänhardt

21 Effekter på mångfalden Överblick Miljövänligt jordbruk Insats Val av åtgärd Upptag 1 Tendens Optimal effekt på mångfalden? Skötsel av betesmarker och slåtterängar Skötsel av våtmarker ( ) ( )? Kultstöd Traditionella kulturväxter & djurraser /? / /? Minskat växtnäringsläckage (skyddszoner) Miljöskyddsåtgärder (sprutfria kantzoner)? Ekologisk odling Extensiv vallodling (i skogsdominerade områden)? Regional Prioriterade Ersättningar (RPE) Varierar Varierar?? 1 Upptag jmf med målen enl. LBP men oklart vad de baseras på

22 Miljövänligt jordbruk FBI Förändring av FBI = -5.1 % (mål = 20 %) Betydliga arealförändringar enl. CAPRI (inkl. LFA) Minskad vallodling i södra Sverige Minskade arealer betesmark i södra Sverige Många arter påverkas, både vall- och betesberoende, men även andra jordbruksarter

23 Effekter på mångfalden Överblick andra åtgärder/insatser Åtgärd/insats Val av åtgärd Upptag 1 Tendens Optimal effekt på mångfalden? Kompensationsbidrag? Icke-produktiva ( )?? investeringar - skog 1 Upptag jmf med målen enl. LBP men oklart vad de baseras på

24 Effekter på mångfalden Övergripande slutsatser Flesta valda åtgärder/insatser bedöms som lämpliga enl. våra tolkningar, men tydligare formulering av syften behövs Upptag Intresse att genomföra åtgärderna varierar Osäker vad måluppfyllelsen egentligen visar Minskar för vissa åtgärder undersök varför! Många åtgärder fungerar inte optimalt, men kan förbättras genom anpassade skötselvillkor eller utformning Landskapsperspektiv påverkar effekten av flera åtgärder

25 Tack! Frågor? Tack! Frågor? Foto: J. Dänhardt