Utvärdering av landsbygdsprogrammet. Hur fungerar det? Vad är på gång? Exempel på utvärderingsresultat

Transkript

1 Utvärdering av landsbygdsprogrammet Hur fungerar det? Vad är på gång? Exempel på utvärderingsresultat

2 Utvärderingssekretariatet Sekretariatet: Sofia Blom Jonas Fjertorp Gustav Helmers Fredrik Holstein Madielene Wetterskog Ansvarar för utvärdering av Landsbygdsprogrammet Havs- och fiskeriprogrammet Regional- och Socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling Sekretariatet Planerar Anlitar utvärderare (interna & externa konsulter/forskare) Sprider resultat

3 Varför görs utvärderingar? Förbättra programmen pågående och kommande Bedöma om programmen har uppnått sina mål Hade målen nåtts även utan programmen? Bedöma om resurserna har använts effektivt Förstå varför något händer/inte händer

4 Ansvarsutkrävande, lärande Fokus på relevans för lärande Hur kan resultaten komma till användning? Dialog med mottagarna Olika metoder och perspektiv Kontinuerligt under programperioden Övervakningskommitténs roll Kommunikation via ÖK-sekretariatet Önskemål från Övervakningskommittén?

5 Legitimitet & objektivitet Sekretariatet beslutar om utvärderingar Utvärderarna beslutar vad som står i rapporterna Externa kvalitetsgranskare rådgivande forskargrupp Särskild rapportserie

6 Ex post, LBP Svarar på gemensamma (av EU bestämda) utvärderingsfrågor, samt programspecifika (svenska) frågor Temagruppernas rapporter Preliminär version i januari granskning klara i mars Slutrapporten syntesgruppens rapport Baseras bland annat på temarapporterna Preliminär version i maj granskning och dialog (ÖK, m.fl.) i maj Färdig rapport vid halvårsskiftet 2016 Till ÖK hösten 2016, och till KOM innan årsskiftet Kompletterande framåtsyftande rapporter

7 Annat, just nu Vallersättning & LFA-stöd Biologisk mångfald i våtmarker Kvalitetsförändring ängs- och betesmark Hur fungerar genomförandet av ESI-programmen? ESI-fondgemensam konferens om utvärdering, 4-5 februari

8 Under planering Attityder till miljöersättningar Utveckling av index för biologisk mångfald Kombinera jordartkartering med höjdmodelldata Finns möjligheter att skapa kontrollgrupper? Innovationer Följeforskning av EIP Baseline för djurvälfärdsersättningar Bredbandsutbyggnad Kvalitativa effekter av investeringsstöd Leader uppstart av löpande utvärdering Utvärderingarnas roll vid utformning av politik Sysselsättningseffekter

9 Kompetens för utveckling? Utvärdering av kompetensutveckling i landsbygdsprogrammet Utvärderingsrapport 2015:1

10 Målområden Företagsutveckling jordbruk (axel 1) Djurens välfärd Giftfri miljö Ett rikt odlingslandskap Ekologisk produktion Ingen övergödning Begränsad klimatpåverkan Tvärvillkor Hållbart skogsbruk Företagsutveckling landsbygdsföretag (axel 3) Landsbygdsutveckling

11 Nöjda deltagare Från 64 procent (tvärvillkor) till 88 procent (djurens välfärd) Deltagare i kurs är mer nöjda än deltagare i rådgivning Kvinnor är mer nöjda än män

12 Förändrat arbetssätt 3 av 4 har ändrat sitt arbetssätt på något sätt Nya produkter, produktionsinriktningar Ny produktionsmetod Nya IT-hjälpmedel Skötsel för biologisk mångfald Mer miljövänligt arbetssätt Förändrat arbetssätt sammanfattningsvis Mellan 6 % (djurens välfärd) 33 % (tvärvillkor) har inte lärt sig något Det vanligaste skälet: arbetar redan på det sättet

13 Kan inte mer än innan Utmärker sig Begränsad klimatpåverkan Företagsutveckling jordbruk (axel 1) Företagsutveckling landsbygd (axel 3) Tvärvillkor Skogsägare, skogsentreprenör Rådgivning (jmf med kurs)

14

15

16 Miljöövervakning vad görs och hur använder vi det?

17 Flygbildstolkning Kategori Areal (ha) Åkermark i bruk Obrukad åker Tidigare åkermark med permanent bete/slåtter Hävdad betes/slåttermark Ohävdad betes/slåttermark

18 Hektar Hävdintensitet - med och utan miljöersättning Ohävdad mark Medelhävdad mark Välhävdad mark Med ersättning Utan ersättning

19 procent Busktäckning Bete allmän Bete särskild Slåtter Skogsbete Alvarbete Ingen ersättning

20 Hävdgynnade ormroten och bockroten minskar i marker utan miljöersättning Hävdgynnade stångfibblor ökar i mark med alvarersättning

21 Hundkäx och maskrosor minskar både i marker med och utan miljöersättning. Bild på hundkäx eller liknande

22 Fjärilarna då? Tendens till ökat antal arter i mark med miljöersättning och minskning i marker utan. Ökat antal individer för 22 av 29 arter i minst ett markslag med miljöersättning. Minskat antal individer för 2 arter i mark utan miljöersättning

23 Antal individer/100 m Antal humlor per 100 meter ,5 2 1,5 1 0,5 0 Bete allmän Bete särskild Slåtter Skogsbete Alvarbete Ingen ersättning

24 Summa summarum Stabil till ökande hävdad betesmarksareal. Minskat betestryck ökad busktäckning. Några ohävdsväxter minskar oavsett miljöersättning eller ej. Än så länge är resultaten osäkra när det gäller hävdgynnade växter. Mycket talar för att miljöersättningarna är positiva för fjärilarna. Flest humlor finns i mark utan miljöersättning, men antalet minskar där och inte i andra markslag