Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Transkript

1 Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården? Hur kan man finna ekologiskt relevant historisk kunskap! Växelverkan mellan kunskap om natur och kultur

2 Gentianella campestris, fältgentiana Uppsala & Uppland Gentianella campestris i Uppland ca Ca 500 lokaler 90% av populationerna försvunna

3 Gentianella campestris i Uppland ca Biotopförlust förklarar ca 80 % av minskningen Varför går det dåligt för växter i naturbetesmarker (i många trakter)? Trots hävd!!!

4 Varför är ohävdade miljöer ofta rikare på krävande hävd-arter än hävdade miljöer? Skötsel av gräsmarker FÖRR Slåttermark Ostörd försommar Höhantering Lindbruk Efterbete Åkergärden Sen hävd Ofta vartannat år (tvåsäde) Betad utmark Rumsligt varierad Ved- virkeshuggning etc. På lätta jordar

5 Skötsel av gräsmarker FÖRR Slåttermark Ostörd försommar Höhantering Lindbruk Efterbete Åkergärden Sen hävd Ofta vartannat år (tvåsäde) Betad utmark Rumsligt varierad Ved- virkeshuggning etc. På lätta jordar IDAG Naturbetesmark Årlig, ofta rel. hård avbetning Vanligen bete från maj-juni Slåttermark Sällan efterbete eller höhantering Igenväxningsmark Med eller utan träd Mest i bryn & på mager mark Skog eller åker Betad utmark Ofta skogsbete Få likheter Historien kan visa... Många biotoper & områden är otraditionella i skötsel och biotopstruktur. Rimligt antagande: de fungerar inte långsiktigt.

6 Hävd betyder inte att vi automatiskt har de traditionella komponenterna som arterna behöver! Kanske det finns mer av det i det ohävdade?? Om man betar på fel sätt Historien kan visa... Många biotoper & områden är otraditionella i skötsel och biotopstruktur. Rimligt antagande: de fungerar inte långsiktigt. Ohävd kan temporärt ge fler traditionella nyckelstrukturer än felaktig hävd.

7 Historien kan visa... Många biotoper & områden är otraditionella i skötsel och biotopstruktur. Rimligt antagande: de fungerar inte långsiktigt. Ohävd kan temporärt ge fler traditionella nyckelstrukturer än felaktig hävd. Många viktiga hävdbiotoper saknas idag Historisk markanvändning Ekologiskt relevanta komponenter i historisk markanvändning Arternas krav Orealistiskt Biologisk mångfald Arternas krav Vilka är de ekologiska nyckel komponenterna? Komponenter i modern markanvändning Modern markanvändning

8 Vad är hävd (enl. tidig fältgentiana)? Hävd Slåtter Bete Tidig slåtter Sommarslåtter Sen slåtter Hässjning/volmning Grönhö Lindbruk Efterbete Slåtteruppehåll Tidigt bete Sent bete Hårt bete Svagt-måttligt bete Oregelbundet bete Bete på varierad mark Hur kan vi använda de historisk källorna för att ta reda på ekologiska nyckelfaktorer? Vad vill vi veta? Vad kan vi få reda på? Frågor som är relevanta för naturvården Möjligheter och begränsningar med historiska källor

9 Hur kan vi använda de historisk källorna för att ta reda på ekologiska nyckelfaktorer? Vad vill vi veta? Vad kan vi få reda på? Hävdtidpunkt Betestryck Djurslag Dynamiken Trädstrukturer Marken: Historiska kartor Jordbruksstatistik Historiska källor Djuren: Skattelängder Bouppteckningar Jordbruksstatistik Geometrisk jordebok, 1640 Boskapslängd, Djurtäthet och betestryck

10 Undersökningsområden Selaön (Södermanland) Ö nära Stockholm i Mälaren. Slättbygd. Kristberg (Östergötland) Skogsbygd nära bergslagen. Boskapsskötseln dominerat jordbruket Fornåsa (Östergötland) Slättbygd på näringsrika jordar. Åkerbruket starkt dominant. Alseda (Småland) Skogsbygd på höglandet. Boskapsskötsel och oxdrifter.. Tidsdynamik Inom en säsong (hävdtidpunkt) Mellan enskilda år (inom några tiotal år) I ett längre perspektiv (under några hundra år)

11 Tidig hävd Kalorp 1698 (Kristberg, Ög) Bete tidig sommar: -betesmark (114 ha) -- ett gärde (15 ha) Sen hävd Kalorp 1698 (Kristberg, Ög) Bete tidig sommar: -betesmark (114 ha) -- ett gärde (15 ha) Bete sen sommar -betesmark (114 ha) --slåtteräng (80 ha) --andra gärdet (15 ha)

12 Korttidsvariation Variation i antal djur per by Inom en 20-årsperiod ( ) hästar nötkreatur får Betesekvivalenter Year Källa: Boskapslängder Klahammar, Selaön (Sörmland) Nyodlingens dilemma Större åkrar kräver mer djur (arbete och gödsel) Nyodlingen orsakade en minskning av de naturliga fodermarkerna

13 Nyodlingens dilemma Större åkrar kräver mer djur (arbete och gödsel) Nyodlingen orsakade en minskning av de naturliga fodermarkerna Fler djur per hektar betesmark Ekologisk konsekvens Större åkrar kräver mer djur (arbete och gödsel) Nyodlingen orsakade en minskning av de naturliga fodermarkerna Fler djur per hektar betesmark Ökat betestryck och/eller allt öppnare mark (ökad produktion av foder)

14 Förändringar på längre sikt Markanvändning och mängd boskap land and livestock in Fornåsa parish number of ha or livestock equiva Förr är inte enbart 1800-talets slut!!! arable field hay meadow outland forest livestock equivalents year Tidsdynamik i olika skalor Gradvis intensifiering av nyttjandet på utmarken ( ) Varierat betestryck på kortare sikt Olika hävdrytmer inom en två säsonger

15 Rumslig dynamik i olika skalor Inom en by Mellan närliggande byar Mellan regioner även mellan liknande regioner Det har funnits en betydande dynamik i hur landskapet har nyttjats historiskt i tid och rum i mindre och större skala

16 Hur såg landskapet egentligen ut? Fornåsa socken, Skriksta 1730, Östergötland små granskog vide och enebuskar, bete för 2 par dragare en tid om sommaren: skog till nödhielp af trinne och något bräntsle små gran, en, vide och björkebyske, hvarest då manföre är om vintern, finns nödhielp af något trinne uti en liten dunge, jämwäl något ris bräntsle beväxt med något små gran, björk och asp, som allenast till något trinne, risbränsle och löfbrått gagnas., skog af små gran och ene till nödhielp ibland af något trinne och risbränsle

17 små granskog vide och enebuskar, bete för 2 par dragare en tid om sommaren: skog till nödhielp af trinne och något bräntsle små gran, en, vide och björkebyske, hvarest då manföre är om vintern, finns nödhielp af något trinne uti en liten dunge, jämwäl något ris bräntsle beväxt med något små gran, björk och asp, som allenast till något trinne, risbränsle och löfbrått gagnas., skog af små gran och ene till nödhielp ibland af något trinne och risbränsle Historien räcker inte till... Säger lite om biotopers utseende och funktion

18 Historien räcker inte till... Säger lite om biotopers utseende och funktion Restaurering är inte alltid att reversera en förändring: Svaga populationer kräver särskild hänsyn Historien räcker inte till... Säger lite om biotopers utseende och funktion Restaurering är inte alltid att reversera en förändring: Svaga populationer kräver särskild hänsyn Landskap har förändrats

19 Historien räcker inte till... Säger lite om biotopers utseende och funktion Restaurering är inte alltid att reversera en förändring: Svaga populationer kräver särskild hänsyn Landskap har förändrats Fler kvalitéer måste rymmas på mindre yta idag än förr små granskog vide och enebuskar, bete för 2 par dragare en tid om sommaren: skog till nödhielp af trinne och något bräntsle små gran, en, vide och björkebyske, hvarest då manföre är om vintern, finns nödhielp af något trinne uti en liten dunge, jämwäl något ris bräntsle beväxt med något små gran, björk och asp, som allenast till något trinne, risbränsle och löfbrått gagnas., skog af små gran och ene till nödhielp ibland af något trinne och risbränsle

20 Utan historisk kunskap ofta fel skötsel Man behöver veta mer om hur den traditionella skötseln var organiserad Man måste återinföra eller imitera omistliga historiska hävd-komponenter Historisk kunskap står sällan på egna ben i naturvårdssammanhang Koppla samman historisk kunskap med biotop- och artkunskap!