Ekologisk kunskap för att optimera ekologisk kompensation
|
|
- Peter Gunnarsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ekologisk kunskap för att optimera ekologisk kompensation Erik Öckinger & Lina Widenfalk SLU
2 När kan Ekologisk kompensation bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster? Systematisera ekologisk kunskap för att optimera ekologisk kompensation Erik Öckinger (SLU) Lina Widenfalk (SLU) Jonas Josefsson (SLU) Jonas Josefsson (SLU) Marcus Hedblom (SLU) Tomas Pärt (SLU) Thomas Ranius (SLU) Gosia Blicharska (Uppsala universitet) Olof Widenfalk (Greensway AB)
3 Bakgrund Om EK ska vara ett effektivt verktyg behövs god kunskap om vad som kan kompenseras! Vilka typer av åtgärder? I vilka miljöer? Vilka naturvärden? Hur används EK idag, och vilken typ av ekologisk kunskap används?
4 Bakgrund Ekologisk teori: - (åter-)kolonisation av arter och återhämtning av ekologiska samhällen tar tid - Arters egenskaper, t.ex. specialisering och spridningsförmåga spelar roll - Landskapssammanhang, isolering, artpool
5 Syfte 1) Utvärdera vilka aspekter av biologisk mångfald, grupper av arter, eller ekosystemtjänster som är svårast att kompensera? 2) Utvärdera vilka typer av kompensationsåtgärder som är effektiva, och i vilka miljöer. 3) Utvärdera eventuella avvägningar mellan olika kompensationsmål. 4) Kartlägga hur EK används i Sverige, och jämföra detta med 1) och 2). 5) Utveckla riktlinjer för bättre ekologisk kompensation.
6 Metodik 1) Meta-analys av vetenskaplig litteratur om ekologisk kompensation 2) Review av studier som utvärderar restaurering och nyskapande av miljöer 3) Intervjuer med avnämare/användare
7 Meta-analys 1) Vad är evidensen för olika kompensationsåtgärders effektivitet när det gäller att bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster? 2) Vad är känt om hur lång tid det tar innan en åtgärd har effekt? Kriterier: - Vetenskapliga empiriska studier - Kvantitativ utvärdering av kompensationsåtgärder - Effekt på biologisk mångfald eller ekosystemtjänst/-funktion - Jämförelse med (intakt) kontrollmiljö
8 Litteratursökning Första sökning 1076 studier Screening av abstract + titel 210 studier Granskning av hela artikeln 37 studier
9 Meta-analys
10 ln(response ratio) Meta-analys Biologisk mångfald outcome_cat = Biodiversity Ekosystemtjänster outcome_cat = ES 2 1 Responskvot: L = ln R = ln (x e) ln (x c) Age of offset
11 ln (response ratio) Meta-analys Forest & shrubland Grassland Lakes & streams Other Wetland
12 Systematisk review: restaurering och nyskapande av biotoper - Vilka grupper av arter, aspekter av biologisk mångfald, eller ekosystemtjänster är svårast att kompensera? - Avvägningar mellan kompensationsmål? - Vilken betydelse har: - Typ av miljö och typ av restaurering eller nyskapande? - Arters egenskaper? - Placering i landskapet, och rumslig fördelning?
13 Systematisk review: restaurering och nyskapande av biotoper Våtmarker Gräsmarker Skog Sandmiljöer I boreala och tempererade områden på norra halvklotet Åtgärder som skulle kunna användas som ekologisk kompensation i ett svenskt/nordeuropeiskt sammanhang
14 Systematisk review: restaurering och nyskapande av biotoper Kriterier: - Vetenskapliga empiriska studier - Kvantitativ utvärdering av restaurering eller nyskapande - Effekt på biologisk mångfald eller ekosystemtjänst/-funktion - Jämförelse med (intakt) kontrollmiljö eller före + efter FÖRSTA SÖKNING TRÄFFAR
15 Intervjustudie Frågeställning: Hur används EK idag och vilka hinder finns för effektiv EK? Vilka ekologiska överväganden görs? Vilka habitat/arter/es fokuseras det på? Nationella myndigheter, länsstyrelser, kommuner, konsulter Semi-strukturerad utifrån protokoll 17 djupintervjuer á minuter
16 Intervjuer: Preliminära resultat Markåtkomst och juridik avgör vilken EK som görs inte ekologi Mer kunskap om vissa artgrupper och effekt av åtgärder efterfrågas Stora skillnader mellan olika verksamheter - osäkerheter Lika-för-olika och små arealer vanligt EK som har utförts Många olika arter och habitat Olika lösningar för typ av åtgärd, vissa schabloner används Uppföljning eftersatt, ofta ej ekologisk
17 Slutsatser Systematisk uppföljning av ekologisk kompensation behövs! Vi kan dra slutsatser från liknande åtgärder även om de inte utförts med kompensation som syfte Det behövs kunskapsbaserade riktlinjer för vad som kan (och inte kan) kompenseras, och hur kompensationsåtgärder utformas
Hur återhämtar sig växter och insekter efter restaurering av naturbetesmarker?
Hur återhämtar sig växter och insekter efter restaurering av naturbetesmarker? Erik Öckinger SLU, Institutionen för ekologi http://www.slu.se/cv/erik-ockinger Marie Winsa SLU/Lst Örebro Riccardo Bommarco
Läs merEtik och ekologisk kompensation. Mikael Karlsson, Docent miljövetenskap Karin Edvardsson Björnberg, Docent miljöfilosofi
Etik och ekologisk kompensation Mikael Karlsson, Docent miljövetenskap Karin Edvardsson Björnberg, Docent miljöfilosofi Ethical questions that underpin the debate about biodiversity offsetting are largely
Läs merEkologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering
Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering Hållbar kommun, 23 Januari 2018 Jörgen Sundin, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-01-24 1 Vad
Läs merSkriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper
Ekologisk kompensation en möjlighet i naturvårdsarbetet Skriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper ArtDatabanken Sveriges kunskapscentrum för arter och deras livsmiljöer en länk mellan
Läs merEKOLOGISK KOMPENSATION
EKOLOGISK KOMPENSATION Länsstyrelsens arbete och koppling till grön infrastruktur och ekosystemtjänster Johan Niss, 2019-04-23 Bakgrund och pågående arbete Naturvårdsverkets vägledning SOUn förslagen inte
Läs merKonferens den 13-14 april 2011 i Umeå
Konferens den 13-14 april 2011 i Umeå Ekologisk kompensation nytt verktyg i Sverige? Välkommen till den första konferensen i Sverige om ekologisk kompensation. Konferensens syfte är att inleda en bred
Läs merNy kapitelindelning behövs för ökad transparens
1(7) SLU.dha.2013.5.5 65. ArtDatabanken Lena Tranvik YTTRANDE 2013-05-30 Skogsstyrelsen 551 83 Jönköping Yttrande om Skogsstyrelsens remiss 2011/3281 2011/3281: Kravspecifikation för hänsynsuppföljning
Läs merAtt förstå övergödning och återskapa god vattenkvalitet i Ringsjön och Rönne å
Att förstå övergödning och återskapa god vattenkvalitet i Ringsjön och Rönne å - med hjälp av ekosystemtjänster och resiliens Romina Martin, Maja Schlüter 2018/05/31 Ringsjön Vattenråds årsstämma The AQUACROSS
Läs merGrannsamverkan för bättre naturvård! Fjärilarna visar vägen till landskapsbaserade ersättningar
Grannsamverkan för bättre naturvård! Fjärilarna visar vägen till landskapsbaserade ersättningar Karl-Olof Bergman, Erik Cronvall, Juliana Daniel-Ferreira, Dennis Jonason, Per Milberg, Lars Westerberg Linköpings
Läs merNaturvård på nya sätt: Vad krävs för att klara biologisk mångfald?
Naturvård på nya sätt: Vad krävs för att klara biologisk mångfald? Per Angelstam Stockholm 2011-03-22 Arter Biotoper Processer Landskap i region Bestånd i landskap Träd i bestånd Global Krävs = Konventioner
Läs merRegional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström
Regional handlingsplan för grön infrastruktur Kristin Lindström Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande Grön
Läs merThe source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)
The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The
Läs merhur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald
Biologisk mångfald och torv hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Hur kan man kombinera torvtäkt med att bevara och förstärka biologisk mångfald i landskapet?
Läs merBIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING
BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING Webbinarium 26 mars, 2018 Torunn Hofset Jörgen Sundin Åsa Wisén Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-03-28 1 Upplägg
Läs merSkyddsnätverk för boreal skog. i Västerbottens och Västernorrlands län
Skyddsnätverk för boreal skog i Västerbottens och Västernorrlands län Ansvarig enhet: Naturvårdsenheten Text: Sören Uppsäll Analys och figurer: Carlos Paz von Friesen Tryck: Länsstyrelsen Västerbotten
Läs merGI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog
GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog Definition av grön infrastruktur Ett ekologiskt funktionellt nätverk......av livsmiljöer och strukturer, naturområden......samt
Läs merSkydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden
Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden Historik Nationella och internationella mål Skyddsformer Hur går arbetet och vad behöver förbättras? Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Sjöar
Läs merKrav på ekologisk kompensation - ett sätt att uppnå miljökvalitetsnormerna?
Krav på ekologisk kompensation - ett sätt att uppnå miljökvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen / Centrum för hav och samhälle Göteborgs universitet Systemet med miljökvalitetsnormer
Läs merSvar på remiss från Landsbygdsdepartementet - Skydd av nyanlagda biotoper, förordningsändring
%0 Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-II-12 AU 9:6 Dnr. KS 2014/0217-340 Svar på remiss från Landsbygdsdepartementet - Skydd av nyanlagda biotoper, förordningsändring Arbetsutskottets
Läs merEkologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra?
Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Värde Instrumentellt värde Värde som medel, som instrument för någon/något. Värdefullt för den nytta någon har av det. Pengar är ett givet
Läs merVarför naturvård på landskapsnivå?
Varför naturvård på landskapsnivå? Skapa en effektivare förvaltning som gör det möjligt att nå uppsatta mål med avseende på skogproduktion, klimat, naturvård och social naturvård Landskapsnivån krävs för
Läs merRegeringsuppdrag att koordinera arbetet med att utveckla en fungerande grön infrastruktur i svenska land, vatten- och havsområden.
Regeringsuppdrag att koordinera arbetet med att utveckla en fungerande grön i svenska land, vatten- och havsområden. (M2015/684/Nm)- Bakgrund och motiv Propositionen: En svensk strategi för biologisk mångfald
Läs merKonferens den april 2011 Umeå
Konferens den 13-14 april 2011 Umeå Ekologisk kompensation nytt verktyg i Sverige? Välkommen till den första konferensen i Sverige om ekologisk kompensation. Konferensens syfte är att inleda en bred nationell
Läs merFördjupade riktlinjer om regionala handlingsplaner för grön infrastruktur i prövning och planering
Fördjupade riktlinjer om regionala handlingsplaner för grön infrastruktur i prövning och planering Workshop Stockholm 19 Maj 2017 1 Fördjupade riktlinjer om planernas användningsområden Fördjupade riktlinjer
Läs merARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT
ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 545 2003 Så här kan ett hygge med hänsynsytor se ut. Kantzoner är sparade mot myr och vattendrag. Skog har lämnats uppe på den produktiva hällmarken. Fristående trädgrupper
Läs merEKOLOGISK KOMPENSATION MERTAINEN
Ekologisk kompensation Mertainen 2014-10-07 EKOLOGISK KOMPENSATION MERTAINEN Annika Zachrisson, LKAB EKOLOGISKA KOMPENSATIONSÅTGÄRDER Kan minska negativ miljöpåverkan vid exploateringar Marknad ekosystemtjänster
Läs merEtt rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
Läs merProposition 2013/14:141 Miljödepartementet
En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi
Läs merDen svenska naturvårdsmodellen - fungerar den?
Den svenska naturvårdsmodellen - fungerar den? Börje Pettersson NATURVÅRDSSTRATEGIER I SKOGEN 1) RESERVATSSTRATEGIN Ex. 20 % reservat och 80 % plantage 2) ÖVERHÅLLNINGSSTRATEGIN Ex. 20 % håller dubbla
Läs merPraktisk naturvård 15hp
Karl-Olof Bergman, maj 2016 Linköpings universitet, avd för biologi Praktisk naturvård 15hp 160829-151028 Mål och syfte Kursens mål är att ge färdigheter i att kunna värdera natur med hög tillförlitlighet
Läs merNaturvärdesinventering tillhörande detaljplaneprogram Skillerälven, Storbron, Filipstads kommun.
Version 1.00 Projekt 7425 Upprättad 2017-06-21 Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplaneprogram Skillerälven, Storbron, Filipstads kommun. Sammanfattning En inventering har skett i samband
Läs merPraktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också.
Karl-Olof Bergman juli 2014 Linköpings universitet, avd för biologi Praktisk naturvård 15hp 140901-141031 Mål och syfte Kursens mål är att ge färdigheter i att kunna värdera natur med hög tillförlitlighet
Läs merCementa AB. Strategi för ansvarsfull markanvändning
Cementa AB Strategi för ansvarsfull markanvändning Mål och strategi för ansvarsfull markanvändning Inledning Detta är Cementas företagsövergripande strategi för ansvarsfull markanvändning. Strategin tar
Läs merEkologisk kompensation som ett verktyg att balansera ekosystemtjänster. tisdag 10 februari 15
Ekologisk kompensation som ett verktyg att balansera ekosystemtjänster Ekologisk kompensation som ett verktyg att balansera ekosystemtjänster Janne Dahlén, Enetjärn Natur Med Ekologisk kompensation menas
Läs merVägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet
Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet Workshop 18 oktober 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-30 1 Punkterna 10-15 Punkt 9 Verktygslåda
Läs merFåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala.
Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Bird photos: Wikimedia commons Varför är odlingslandskapet viktigt att studera? 50% av Europas landareal är jordbruksmark 50% av
Läs merYttrande över betänkandet Ekologisk kompensation (SOU 2017:34)
Till Miljö- och energidepartementet Er ref/dnr: M2017/01115/Nm Vårt dnr: 2018/091 Umeå den 4 oktober 2018 Yttrande över betänkandet Ekologisk kompensation (SOU 2017:34) Bakgrund till Enetjärn Naturs yttrande
Läs merArtikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018
Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018 Art- och habitatdirektivet Huvudsakliga mål: Säkerställa den biologiska mångfalden, bevara arter
Läs merEkologisk kompensation vid tillämpning av miljöbalken Linn Åkesson Jörgen Sundin
Ekologisk kompensation vid tillämpning av miljöbalken Linn Åkesson Jörgen Sundin Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-01-03 1 Ekologisk kompensation- definition Gottgörelse genom
Läs merGIS-BASERADE METODER FÖR HÅLLBAR PLANERING AV VINDKRAFT
GIS-BASERADE METODER FÖR HÅLLBAR PLANERING AV VINDKRAFT Gustaf Byström och Ulla Mörtberg Forskargruppen för miljöbedömning och förvaltning, KTH Kontakt: gbystrom@kth.se Inledning Nationella mål om 50%
Läs merViktiga begrepp i arbetet med grön infrastruktur
1(9) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Viktiga begrepp i arbetet med grön infrastruktur Vägledning 2017-02-16 Viktiga begrepp i arbetet med grön infrastruktur B E SÖ K: ST
Läs merNaturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1
Naturinformation Rapport 2015:1 Naturvårdsarter, Park och naturförvaltningen, januari 2015 Rapport, sammanställning och kartproduktion: Ola Hammarström Foton: och Uno Unger Layout: Ola Hammarström Denna
Läs merMiljöersättningar kopplar till biologisk mångfald
Fåglar i öppna jordbrukslandskap Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Visiting post-doc, School of Biology, Newcastle University, UK. Bird photos: Wikimedia
Läs merLandskapsplanering för att främja biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk
Landskapsplanering för att främja biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk Modell för styrmedel Projektet kommer ta fram en rättslig och ekonomisk styrmedelsmodell där syftet är att skapa förutsättningar
Läs merDet icke prissatta - men av värde
Det icke prissatta - men av värde exemplet VINKLA Vägar i natur- o kulturlandskap Huvudarbetsgrupp Dr. Hans Antonson VTI Docent Lennart Folkeson VTI Dr. Anders Larsson SLU Prof. Kristina L Nilsson LTU
Läs mer- I några fall är behovet av att restaurera biotoper för att möjliggöra utplantering av särskilt hotade arter stort. Detta bör göras tydligt.
Naturvårdsverket att: registrator Stockholm Naturskyddsföreningens yttrande över förslag till Förvaltning av skogar och andra trädbärande marker i skyddade områden. Vårt dnr: 197/2012 NV:s dnr NV-08150-11
Läs merGRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?)
GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?) Ingrid Boklund Ramböll VEM ÄR JAG? Civilingenjör i miljö- och vattenteknik Uppsala Universitet
Läs merRegionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i praktiken
Regionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i praktiken Workshop om handlingsplanernas funktion som underlag för prioriteringar i naturvårdsarbetet 18 oktober 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental
Läs merRemiss - Ekologisk kompensation - Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och
1 (3) Handläggare: Karin Willis Tillväxt- och regionplanenämnden Remiss - Ekologisk kompensation - Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster, samtidigt som behovet
Läs merNaturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen
Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre
Läs merErfarenheter från ett större kompensationsprojekt. Anders Forsgren Boliden Mines
Erfarenheter från ett större kompensationsprojekt Anders Forsgren 1 Aitik Europas största koppargruva. Antal medarbetare: 675 Brytning i två dagbrott. Malm innehållande koppar och guld. Konkurrenskraftig
Läs merFramtiden för skogens arter
Framtiden för skogens arter Tord Snäll, ArtDatabanken Foto: Ola Borin Vad jag ska prata om - Scenarioanalys, ett metodramverk som kan förbättra nyttjandet av skogens ekosystemtjänster och framtiden för
Läs merekologisk kompensation
ekologisk kompensation STOCKHOLM 18-19 OKTOBER 2011 Ekologisk kompensation vägen vidare Konferens i Stockholm den 18 oktober med fältexkursion den 19 oktober Intresset för vår konferens om ekologisk kompensation
Läs merBevara arter till vilket pris?
Bevara arter till vilket pris? Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Formas, är en statlig myndighet. Formas stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning som uppfyller höga
Läs merLandskapsplanering för skoglig biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk
Landskapsplanering för skoglig biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk Naturvårdsbiologi Miljörätt, Skogsekonomi Anouschka Hof, Wageningen Maria Forsberg, Uppsala univ. Göran Bostedt, SLU, Umeå Johnny
Läs merSeminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef
Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa
Läs merREMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION
2018-10-04 1 (5) Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION ÅTGÄRDER FÖR ATT MOTVERKA NETTOFÖRLUSTER AV BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEMTJÄNSTER,
Läs merEKOLOGISK KOMPENSATION
EKOLOGISK KOMPENSATION BAKGRUND OCH INFORMATION OM PROJEKTET MUNICOMP EKOLOGISK KOMPENSATION SOM STYRMEDEL, MED INRIKTNING MOT PLANPROCESSEN Ingemar Jönsson, Professor i teoretisk och evolutionär ekologi,
Läs merVersion 1.00 Projekt 7461 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Götetorps skola och förskola
Version 1.00 Projekt 7461 Upprättad 2018-05-22 Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Götetorps skola och förskola Sammanfattning En naturvärdesinventering har utförts i samband med
Läs merUppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige
Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen
Läs merGrön infrastruktur- Går det att planera natur?
Grön infrastruktur- Går det att planera natur? 2 Definition av begreppet Grön infrastruktur: Ett ekologiskt funktionellt nätverk av: Livsmiljöer; gammelskog, naturbetesmark, ädellövmiljöer, sandmiljöer,
Läs merGynnsam bevarandestatus en gemensam utmaning!
Välkommen till valbart pass på Mötesplats skyddad natur Gynnsam bevarandestatus en gemensam utmaning! Münchenbryggeriet, Stockholm 29 november EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020 N A T
Läs merÄngen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar»
Ängen i tid och rum Ann Norderhaug och Margareta Ihse Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar» Äng och hagmark Äng = Semi-naturlig slåttermark Hårdvallsäng,
Läs merÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP
25 maj 2015 ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN NATURVÅRDSAVDELNINGEN Nicklas Johansson Inledning I samband med att området utreds
Läs merSynliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -
Läs merFallstudie: Linköpings kommun. Trakthyggesbruk eller kontinuitetsskogsbruk? Arbetsgång. Kommunens frågeställning. Målformulering.
Trakthyggesbruk eller kontinuitetsskogsbruk? En fallstudie av Linköpings kommun Eva-Maria Nordström, Hampus Holmström & Karin Öhman Institutionen för skoglig resurshushållning Sveriges lantbruksuniversitet
Läs merPreliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015
Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015 Havsmiljön mår inte bra. Olika EU direktiv betonar betydelsen av att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i den marina miljön, att
Läs merExploateringskontoret Miljö och teknik. Handläggare Frida Nordström Förslag till beslut. 2. Beslutet förklaras omedelbart justerat.
Dnr Sida 1 (5) 2018-05-16 Handläggare Frida Nordström 08-508 876 16 Till Exploateringsnämnden 2018-08-23 Ekologisk kompensation. Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster,
Läs merKompensation av förändrade koldioxidutsläpp. Exempel E22 genom Skåne
Kompensation av förändrade koldioxidutsläpp Exempel E22 genom Skåne 1 Martin Ljungström Ola Wilhelmsson Jenny Carlstedt 2 Syfte Kristinas frågeställningar Utreda möjligheten att kompensera för koldioxidutsläpp
Läs merYttrande över Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län Diarienummer
2018-05-14 Länsstyrelsen Stockholm miljoplanering.stockholm@lansstyrelsen.se Yttrande över Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län Diarienummer 106-2131-2015 Sammanfattning Naturskyddsföreningen
Läs merAkvatiskt områdesskydd särskilt RU värdefulla sjöar och vattendrag
Akvatiskt områdesskydd särskilt RU värdefulla sjöar och vattendrag Uppdrag i Havs- och vattenmyndighetens regleringsbrev för 2017 Fredrik Nordwall Enhetschef Biologisk mångfald Skydd av landområden, sötvattensområden
Läs merBilaga 1 Flödesschema för Mosaic i marin miljö
Mosaic ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö Version 1 Bilaga 1 Flödesschema för Mosaic i marin miljö Hedvig Hogfors och Frida Fyhr Mosaic 1 är ett ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö
Läs merInformation från Miljödepartementet
Information från Magnus Bergström 11 september 2014 Naturmiljöenheten Naturvård, biologisk mångfald, havsmiljöfrågor, vattenförvaltning, EU-rättsakter, ca 20 internationella naturvårds- och havskonventioner,
Läs merVilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU
Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten
Läs merVärdering av kulturella ekosystemtjänster baserat på livskvalitet EJA PEDERSEN, MARIA JOHANSSON, STEFAN WEISNER
Värdering av kulturella ekosystemtjänster baserat på livskvalitet EJA PEDERSEN, MARIA JOHANSSON, STEFAN WEISNER Kulturella ekosystemtjänster uppstår i mötet människa - natur Kulturella ekosystemtjänster
Läs merKomplettering gällande sånglärka och ljungpipare vid Cementas täkt i Degerhamn
Komplettering gällande sånglärka och ljungpipare vid Cementas täkt i Degerhamn 2018-04-18 Enetjärn Natur har av Cementa fått i uppdrag att ta fram kompletterande underlag gällande ljungpipare och sånglärka
Läs merLRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar
LRF SKOGSÄGARNA YTTRANDE Skogsstyrelsen Naturvårdsverket LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar LRF Skogsägarna vill ge följande synpunkter
Läs merPraktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering
Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering karin.tera@lansstyrelsen.se Grön infrastruktur definieras som ett ekologiskt funktionellt nätverk
Läs merVecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin
Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning
Läs merSammanfattning. Författningsförslag. Er beteckning: Yttrande från lst Dalarna SOU 2017:34
Remiss 1 (5) Enheten för naturskydd Jemt Anna Eriksson Direkt 010-2250327 Jemt-Anna.Eriksson@lansstyrelsen.se Regeringskansliet c/o Miljö- och energidepartementet 103 33 STOCKHOLM Begäran om yttrande över
Läs merSession: Grön infrastruktur i fysisk planering vinsterna med att sätta gröna samband på kartan. Arrangör: Boverket
Session: Grön infrastruktur i fysisk planering vinsterna med att sätta gröna samband på kartan Arrangör: Boverket Gröna infrastrukturens roll för ekosystemtjänster i den byggda miljön Hur hanteras grön
Läs merNätverket för Vindbruk : Kompensation vid förlust av naturvärden Jörgen Sundin, Naturvårdsverket
Nätverket för Vindbruk 20161026: Kompensation vid förlust av naturvärden Jörgen Sundin, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 1 Naturvårdsverkets syn på ekologisk
Läs merMarkhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker
Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?
Läs merÅtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2
Åtgärder som gynnar biologisk mångfald Temagrupp 2 Foton: J. Dänhardt Juliana Dänhardt, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Presentation av utvärderingsrapport II: Åtgärder för bättre
Läs merForskning i praktiken och nuvarande forskningsfronter
Forskning i praktiken och nuvarande forskningsfronter Dr Sara Borgström sara.borgstrom@su.se Docent Erik Andersson erik.andersson@su.se $$$ Var kommer detta ifrån? $$$ 1990-talet: Integrera naturen i samhälls-ekonomiska
Läs merSeminarium Göteborg : Naturvårdsverkets handbok om ekologisk kompensation Jörgen Sundin och Linn Åkesson
Seminarium Göteborg 20160316: Naturvårdsverkets handbok om ekologisk kompensation Jörgen Sundin och Linn Åkesson 1 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-03-23 Naturvårdsverkets
Läs merFuture Forests Lärdomar från skogssektorn? Karin Beland Lindahl Enheten för statsvetenskap LTU
Future Forests Lärdomar från skogssektorn? Karin Beland Lindahl Enheten för statsvetenskap LTU Skogen och gruvorna: två fundament i det svenska samhällsbygget Ekonomiskt viktiga sektorer med lång historia
Läs merEn strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald
En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald Johan Wallander Lisa Karlsson Miljöanalysenheten, Jordbruksverket Vi ska prata om: Varför det behövs en strategi Hur vi har gått till
Läs merWATERS: Förslag på enhetlig hantering av osäkerhet inom statusklassning och uppföljning
WATERS: Förslag på enhetlig hantering av osäkerhet inom statusklassning och uppföljning Mats Lindegarth Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Tjärnö Havsmiljöinstitutet WATERS is coordinated by
Läs merSvåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa
Biologisk mångfald Svåra ord Rekreation: Miljöbyte Etiska: Moraliska Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna Förnimma: Märka, känna, begripa Varför är biologisk mångfald så viktigt? Biologisk mångfald
Läs merRemissvar - Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län
DANDERYDS KOMMUN Tjänsteutlåtande 1 (6) Remissvar - Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län Ärende Danderyds kommun har beretts möjligheten att ge synpunkter på Länsstyrelsen i Stockholms
Läs merSvårbedömt vi förbättrar och försämrar samtidigt!
Svårbedömt vi förbättrar och försämrar samtidigt! Mängden naturhänsyn ökar samtidigt som arealen kontinuitetsskog minskar Vi förbättrar naturhänsynen på dagens hyggen i jämförelse med hyggen från 1950-1980
Läs merVersion 1.00 Projekt 7426 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering Hammar 1:62 m.fl., Hammarö Kommun
Version 1.00 Projekt 7426 Upprättad 2017-04-28 Reviderad Naturvärdesinventering Hammar 1:62 m.fl., Hammarö Kommun Sammanfattning En inventering har skett i samband med detaljplanearbete i området Hammar
Läs merSvensk standard för naturvärdesinventering NVI
Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat
Läs merGenerellt biotopskydd vad är det och hur fungerar det? Adam Bergner och Emma Hagström Länsstyrelsen Östergötland
Generellt biotopskydd vad är det och hur fungerar det? Adam Bergner och Emma Hagström Länsstyrelsen Östergötland Bakgrund Biotop = naturlig omgivning som är livsmiljö för växter och djur Utveckling: rationalisering
Läs merHur ska den skyddade skogen förvaltas och skötas? En vision för ekologisk hållbarhet. Per Angelstam Örebro 2011-11-13. School for Forest Management
Hur ska den skyddade skogen förvaltas och skötas? En vision för ekologisk hållbarhet Per Angelstam Örebro 2011-11-13 School for Forest Management Med tillgång till Uppdraget All skyddad skog i naturreservat
Läs merRegeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom
Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Regeringsuppdraget 2017 Havs- och vattenmyndigheten ska i samarbete med Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen
Läs merMyllrande våtmarker och torvbruket
Myllrande våtmarker och torvbruket Vägar till ett hållbart torvbruk Konferens på KSLA 31 augusti 2011 2011-09-06 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Miljömålssystemet t Miljökvalitetsmål
Läs merGRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE
GRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE Erik Sjödin Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 6--9 Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Länsstyrelsen
Läs merFrån vision till verklighet - exempel från Lomma kommun
Från vision till verklighet - exempel från Lomma kommun Helena Björn, miljöstrateg Jacob Thollonen, projektledare Miljöuppföljning Lomma Hamn, Samordnare byggenheten Varför? Landskapets/ tätortens funktioner,
Läs mer