Hur återhämtar sig växter och insekter efter restaurering av naturbetesmarker?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur återhämtar sig växter och insekter efter restaurering av naturbetesmarker?"

Transkript

1 Hur återhämtar sig växter och insekter efter restaurering av naturbetesmarker? Erik Öckinger SLU, Institutionen för ekologi

2 Marie Winsa SLU/Lst Örebro Riccardo Bommarco SLU Regina Lindborg Stockholms Univ. Emelie Waldén Stockholms Univ. Ignasi Bartomeus EBD-CSIC Roser Rotchés SLU/ Teagasc Finansiering: FORMAS Stiftelsen Oscar & Lili Lamms minne Carl Tryggers stiftelse

3 Arean gräsmarker minskar 1900 European Grassland Butterfly Indicator 2013 van Swaay et al Cousins et al Ambio

4

5 Öckinger et al Biol. Conserv.

6 Restaurering ha restaurerade ängs- och betesmarker brukare

7 Kan vi restaurera biologisk mångfald? De flesta marker är små och isolerade. Kan arter återkolonisera?

8 Kan vi restaurera biologisk mångfald? Vi kan förvänta oss skillnader i arters förmåga att återkomma beroende på deras egenskaper Få studier av restaurering av igenväxta marker. Få studier som inte enbart studerar växter! Woodcock et al. 2012

9 Kan vi restaurera biologisk mångfald? Kan vi restaurera växt- och insektssamhällen i små, fragmenterade igenväxta betesmarker? Tar återhämtningen längre tid i isolerade marker? Kan alla arter återkomma, eller kommer arter med vissa egenskaper att saknas i restaurerade betesmarker? Påverkas insekters återhämtning av hur väl växtsamhället restaurerats?

10 Kan vi restaurera biologisk mångfald?

11 Kan vi restaurera biologisk mångfald? Vi kan restaurera vegetationens fysiska struktur! Winsa et al Ecology & Evolution

12 2 years 4 years 7 years 15 years Foto: Marie Winsa

13 Kan vi restaurera växt- och insektssamhällen? Fler pollinatörer i restaurerade betesmarker!

14 Kan vi restaurera växt- och insektssamhällen? Beror återhämtningen på vilka arter som finns i det omgivande landskapet? Växter: 12 restaurerade + 8 intakta betesmarker Inventering i marken + andra gräsmarker i det omgivande landskapet Waldén, Öckinger, Winsa, Lindborg Biol. Conserv.

15 Kan vi restaurera växt- och insektssamhällen? Waldén, Öckinger, Winsa, Lindborg Biol. Conserv.

16 Kan vi restaurera växt- och insektssamhällen? Artsammansättning Winsa et al Ecology & Evolution Steiner et al Biodivers. & Conserv.

17 Tar återhämtningen längre tid i isolerade marker? Winsa et al Appl. Veg. Sci. Waldén et al Biol. Conserv.

18 Tar återhämtningen längre tid i isolerade marker? Men ingen effekt av isolering Fördröjning endast för växter, inte för insekter Winsa et al Appl. Veg. Sci. Waldén et al Biol. Conserv.

19 Saknas arter med vissa egenskaper? Jämför med intakta marker har restaurerade: Mer gräs och mindre örter Färre växter med rosettformat växtsätt Färre växter med lång blomningssäsong Winsa et al Ecology & Evolution

20 Saknas arter med vissa egenskaper? Jämför med intakta marker har restaurerade: Mer gräs och mindre örter Färre växter med rosettformat växtsätt Färre växter med lång blomningssäsong Men skillnaden minskar med tiden! Winsa et al Ecology & Evolution

21 Saknas arter med vissa egenskaper? Öckinger, Winsa, Roberts & Bommarco, i tryck

22 Saknas arter med vissa egenskaper? Öckinger, Winsa, Roberts & Bommarco, i tryck

23 Saknas arter med vissa egenskaper? Ingen skillnad över tiden! Öckinger, Winsa, Roberts & Bommarco, i tryck

24 Kopplingar mellan restaurering av växt- och insektssamhällen? Sambandet mellan diversitet av växter och insekter är starkare i isolerade marker Rotchés Ribalta, Winsa, Roberts, Öckinger, opubl. ms

25 Slutsatser Växt- och insektssamhällen verkar återhämta sig relativt väl efter restaurering Återhämtningen kan ta år Skillnad i återhämtning mellan växter och pollinerande insekter: Lång fördröjning för växter effekter av omgivande landskap för pollinatörer Arter med dålig spridningsförmåga och specialiserade miljökrav kan ha svårt att återkomma även om de finns i omgivningen

26 Slutsatser De restaurerade markernas isolering i landskapet spelar roll, men inte mer för restaurerade än för andra marker Starka indikationer på att historiken är viktig För pollinerande insekter: I isolerade marker är det viktigast att restaurera för hög kvalitet I landskap med mycket betesmarker är det viktigast att restaurera för att behålla en hög konnektivitet (grön infrastruktur)

Ekologisk kunskap för att optimera ekologisk kompensation

Ekologisk kunskap för att optimera ekologisk kompensation Ekologisk kunskap för att optimera ekologisk kompensation Erik Öckinger & Lina Widenfalk SLU www.slu.se/ecologicalcompensation När kan Ekologisk kompensation bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster?

Läs mer

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? En omväg via konventionen (CBD) och ekosystemtjänster till hotade arter och landskapsskötsel Janne Bengtsson

Läs mer

Grannsamverkan för bättre naturvård! Fjärilarna visar vägen till landskapsbaserade ersättningar

Grannsamverkan för bättre naturvård! Fjärilarna visar vägen till landskapsbaserade ersättningar Grannsamverkan för bättre naturvård! Fjärilarna visar vägen till landskapsbaserade ersättningar Karl-Olof Bergman, Erik Cronvall, Juliana Daniel-Ferreira, Dennis Jonason, Per Milberg, Lars Westerberg Linköpings

Läs mer

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet Workshop Mälby 23 augusti 2011 Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet Riccardo Bommarco Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala /ecology/riccardobommarco Stora förändringar har skett

Läs mer

Landskapsförändring och fragmentering Simon Jakobsson

Landskapsförändring och fragmentering Simon Jakobsson Landskapsförändring och fragmentering Simon Jakobsson simon.jakobsson@natgeo.su.se Landskapsekologigruppen Stockholms Universitet Landskapsförändring och fragmentering Teorier: - (ö)biogeografi och metapopulationsteori

Läs mer

Ängen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar»

Ängen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar» Ängen i tid och rum Ann Norderhaug och Margareta Ihse Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar» Äng och hagmark Äng = Semi-naturlig slåttermark Hårdvallsäng,

Läs mer

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd?

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd? Hur gynnas pollinatörer i slättbygd? Maj Rundlöf Institutionen för ekologi, SLU Uppsala Miljömålsseminarium 2009 12 02 Pollineringsbehov? 75 90% av alla vilda växter är beroende av pollinerande insekter

Läs mer

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Henrik Smith, professor, Lunds universitet Landskapet som förlorade sin charm 1 Naturvärden finns kvar i hagmarker Naturvärden finns

Läs mer

Multifunktionella landskap med golfbanor

Multifunktionella landskap med golfbanor Multifunktionella landskap med golfbanor Margareta Ihse Margareta Ihse KSLA s landskapskommitée KSLA s landskapsnod och landskapskommitte Diskutera landskapet som helhet Skapa en oberoende mötesplats Samarbeta

Läs mer

Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden?

Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden? Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden? Maj Rundlöf (SLU Uppsala) Henrik ätterlund (HIR Malmöhus) ollineringskonferens, Alnarp, 2009-11-26 Biekologi Solitära vildbin Sociala vildbin

Läs mer

Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län

Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län Samverkan mellan länsstyrelser och SLU Län som deltar 2009-2014 Gräsmarker Småbiotoper

Läs mer

Simon Jakobsson doktorand Institutionen för Naturgeografi och Kvartärgeologi Stockholms Universitet. Handledare: Regina Lindborg

Simon Jakobsson doktorand Institutionen för Naturgeografi och Kvartärgeologi Stockholms Universitet. Handledare: Regina Lindborg Under 2013-2015 kommer forskare från Stockholms och Göteborgs universitet undersöka detta i Biosfärområde Östra Vätterbranterna. Hur påverkar ersättningssystemen mängden träd i våra naturbetesmarker och

Läs mer

Ekologiska produktionsfunktioner

Ekologiska produktionsfunktioner Ekosystemtjänster, kunskapsläge och utveckling i Sverige reflektioner Henrik Smith Centrum för miljö och klimatforskning, Lunds Universitet Bakgrund Vad är poängen? Hur kan ES konceptet informera beslut?

Läs mer

Kan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala

Kan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala Kan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala Intermediära ekosystemtjänster Närings omsättning Jordbildning

Läs mer

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

Hur gynnar vi nyttodjur i fält? Hur gynnar vi nyttodjur i fält? ÖSF 2015-11-26 Sara Furenhed Vad? Varför? Hur? Foto: Lina Norrlund Foto: Anders Arvidsson Vad kan nyttodjuren tillföra? Ekosystemtjänster stödjande funktioner från naturen

Läs mer

Ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet Behövs ett landskapsperspektiv när vi skyddar biologisk mångfald i jordbrukslandskapet? Henrik Smith Centrum för miljö- och klimatstudier Lunds Universitet Mångfalden har minskat mer än vad vi ofta tror!

Läs mer

Från humla till jordgubbe

Från humla till jordgubbe Från humla till jordgubbe - om pollinerande insekter och deras tjänster MAJ RUNDLÖF, FORSKARE VID LUNDS UNIVERSITET Pollinering = transporten av pollen från den hanliga ståndaren till den honliga pistillen

Läs mer

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det? Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Partnerskap Alnarp 2014-06-03, innovativa lösningar

Läs mer

VÄRDET AV ÖPPNA MARKER I LANDSKAPET - VILKA ÄR DE?

VÄRDET AV ÖPPNA MARKER I LANDSKAPET - VILKA ÄR DE? GRÖN INFRASTRUKTUR FÖR ALLA FRÅN ORD TILL HANDLING VÄRDET AV ÖPPNA MARKER I LANDSKAPET - VILKA ÄR DE? Stockholm 7 november Erik Sjödin Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-29

Läs mer

REGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER

REGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER REGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER Erik Sjödin 6 december 2018 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-01-14 1 Regeringsuppdraget Kartlägga och föreslå insatser för pollinering

Läs mer

Artrikedom av kärlväxter i övergivna och restaurerade betesmarker: betydelsen av igenväxningsgrad och tid sedan igenväxning började

Artrikedom av kärlväxter i övergivna och restaurerade betesmarker: betydelsen av igenväxningsgrad och tid sedan igenväxning började Institutionen för ekologi Artrikedom av kärlväxter i övergivna och restaurerade betesmarker: betydelsen av igenväxningsgrad och tid sedan igenväxning började Plant species richness in abandoned and restored

Läs mer

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström Regional handlingsplan för grön infrastruktur Kristin Lindström Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande Grön

Läs mer

GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?)

GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?) GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?) Ingrid Boklund Ramböll VEM ÄR JAG? Civilingenjör i miljö- och vattenteknik Uppsala Universitet

Läs mer

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat! FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.

Läs mer

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten

Läs mer

Naturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna?

Naturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna? Naturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna? Ola Olsson Biodiversitet, Biologiska institutionen Eländesbeskrivning Forskningsresultat GI och

Läs mer

Lägesrapport LillNILS

Lägesrapport LillNILS Lägesrapport LillNILS 2012-02-16 Innehåll Utbildning av inventerare, Kungsör 2011 Foto: Helena Rygne 1. Löpande övervakningen i LillNILS 2011, sid 3 1.1 Småbiotoper, sid 3 1.2 Gräsmarker, sid 4 1.3 Myrar,

Läs mer

Effekter av restaurering av naturbetesmarker på gökärtens (Lathyrus linifolius) och gullvivans (Primula veris) reproduktion

Effekter av restaurering av naturbetesmarker på gökärtens (Lathyrus linifolius) och gullvivans (Primula veris) reproduktion Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Institutionen för Ekologi Effekter av restaurering av naturbetesmarker på gökärtens (Lathyrus linifolius) och gullvivans

Läs mer

Svenska Kraftnät arbetet med Biologisk mångfald

Svenska Kraftnät arbetet med Biologisk mångfald Svenska Kraftnät arbetet med Biologisk mångfald Nationellt höstmöte ÅGP 18 september 2014 Eva Grusell Jan-Erik Bjermkvist COPYRIGHT@PÖYRY Svenska kraftnät Kort om oss 3 Kort om oss > Vi är ett statligt

Läs mer

Skyddsnätverk för boreal skog. i Västerbottens och Västernorrlands län

Skyddsnätverk för boreal skog. i Västerbottens och Västernorrlands län Skyddsnätverk för boreal skog i Västerbottens och Västernorrlands län Ansvarig enhet: Naturvårdsenheten Text: Sören Uppsäll Analys och figurer: Carlos Paz von Friesen Tryck: Länsstyrelsen Västerbotten

Läs mer

projekt roslagshagar

projekt roslagshagar projekt roslagshagar C M Y CM MY CY CMY K Interreg_skargarden.pdf 15.2.2005 18:19:39 Tack till alla som bidragit till finansieringen av projekt Roslagshagar! Innehåll Ett fungerande samarbete 3 Vad bidrar

Läs mer

Helena Elmquist

Helena Elmquist Helena Elmquist 2014-10-23 FN ledda toppmötet CBD COP 12 i Sydkorea Antalet arter i världen har halverats sedan 1970. dubbla det finansiella stödet till arbetet med biologisk mångfald Flertalet studier

Läs mer

Hur utvärderar man effekterna av ekologisk restaurering?

Hur utvärderar man effekterna av ekologisk restaurering? Hur utvärderar man effekterna av ekologisk restaurering? CHRISTER NILSSON Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Vem är jag? Ekosystem 3. Restaurering EvRest: Evaluation of Ecological

Läs mer

AKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

AKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency AKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh 2018-11-20 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-23 1 Kartlägga och föreslå insatser för pollinering Regeringsuppdrag 2018 Naturvårdsverket

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner

Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner Introduktion Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner Slutseminarium 25 januari 2011 Vilka är vi? Stockholm Resilience Centre

Läs mer

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet

Läs mer

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen 1 Ekosystem & ekosystemtjänster FN & Millennium Ecosystem Assessment (2005): -Förlusten av biologisk mångfald är fortsatt dramatisk -60% av

Läs mer

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Biologisk mångfald och torv hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Hur kan man kombinera torvtäkt med att bevara och förstärka biologisk mångfald i landskapet?

Läs mer

BIOLOGISK MÅNGFALD I TÄKTER

BIOLOGISK MÅNGFALD I TÄKTER nspiration till att skapa bra natur i täkter BIOLOGISK MÅNGFALD I TÄKTER Monica Soldinger Almefelt monica.almefelt@swerock.se INSPIRATION TILL ATT SKAPA BRA NATUR I TÄKTER ÅTGÄRDER UNDER DRIFT OCH I SAMBAND

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Naturvårdande jordbruk/utvald miljö i Ammarnäs Journalnummer:

Läs mer

Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner

Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner Sammanfattning I starkt fragmenterade landskap, som stadsmiljöer eller urbaniserade

Läs mer

Restaurering av sjöar och vattendrag

Restaurering av sjöar och vattendrag Restaurering av sjöar och vattendrag Varför, var och hur restaurerar vi? Erik Årnfelt Erik.arnfelt@havochvatten.se Erik Årnfelt Hav och vatten +20 år på Länsstyrelsen Östergötland Hav sedan jan 2018 Biologisk

Läs mer

BEDÖMA BIOLOGISK MÅNGFALD I TORVMARKER. - Hur gör man rent praktiskt (och tekniskt)? Sofia Nygårds Ecocom AB

BEDÖMA BIOLOGISK MÅNGFALD I TORVMARKER. - Hur gör man rent praktiskt (och tekniskt)? Sofia Nygårds Ecocom AB BEDÖMA BIOLOGISK MÅNGFALD I TORVMARKER - Hur gör man rent praktiskt (och tekniskt)? Sofia Nygårds Ecocom AB Bakgrund: landskap i olika nivåer Cell: minsta beståndsdelen i en kategorisk karta (raster),

Läs mer

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens

Läs mer

Svar på motion (MP) anläggande av ängsmark 4 KS

Svar på motion (MP) anläggande av ängsmark 4 KS Svar på motion (MP) anläggande av ängsmark 4 KS 2017.448 3 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-11-30 202 Svar på motion (MP) anläggande av ängsmark (KS 2017.448) Beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson & Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson &Thomas Prade SLU, institutionen för biosystem och teknologi PA:

Läs mer

Riksbyggens verktyg för ekosystemtjänster. Karolina Brick

Riksbyggens verktyg för ekosystemtjänster. Karolina Brick Riksbyggens verktyg för ekosystemtjänster Karolina Brick Riksbyggen i siffror company presentation Kooperativt företag som bildades 1940 300 kontor och verksamhet på fler än 400 orter 2 391 anställda Nyproduktion

Läs mer

N A T U R. Inventering av dårgräsfjäril i Eklandskapet 2010. Karl-Olof Bergman 2010:4 I LINKÖPING

N A T U R. Inventering av dårgräsfjäril i Eklandskapet 2010. Karl-Olof Bergman 2010:4 I LINKÖPING N A T U R I LINKÖPING 2010:4 Inventering av dårgräsfjäril i Eklandskapet 2010. Karl-Olof Bergman Dårgräsfjärilen är det östgötska eklandskapets egen dagfjäril. Den flyger i lummiga ekhagar rikligt beströdda

Läs mer

Slutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd

Slutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd Slutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd Ola Olsson, Honor C. Prentice och Henrik G. Smith Ekologiska institutionen, Lunds Universitet December 2009 Mångfalden av

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i

Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i jordbrukslandskap Jörg Brunet & Per-Ola Hedwall, SLU Alnarp Jessica Lindgren & Sara Cousins, Stockholms universitet Karin Hansen, IVL Stockholm Frågeställningar

Läs mer

Biologisk mångfald i infrastrukturen En litteraturstudie

Biologisk mångfald i infrastrukturen En litteraturstudie Institutionen för ekologi Biologisk mångfald i infrastrukturen En litteraturstudie Biological diversity in the infrastructure A literature study Maria Söderberg Biologi och miljövetenskap Kandidatarbete

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:4

Policy Brief Nummer 2011:4 Policy Brief Nummer 2011:4 Vad kostar biologisk mångfald jordbruket? Här redovisas resultaten från en studie av hur jordbrukarnas ekonomi påverkas av att tillhandahålla hög biologisk mångfald. Vi visar

Läs mer

EKOLOGISK KOMPENSATION

EKOLOGISK KOMPENSATION EKOLOGISK KOMPENSATION Länsstyrelsens arbete och koppling till grön infrastruktur och ekosystemtjänster Johan Niss, 2019-04-23 Bakgrund och pågående arbete Naturvårdsverkets vägledning SOUn förslagen inte

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 06--4 REGIONALA HANDLINGSPLANER OCH SAMARBETE MELLAN MYNDIGHETER GINA-gruppen Grön infrastruktur

Läs mer

Mäter förutsättningar för biologisk mångfald Uppföljning av miljömål Utvärdering av styrmedel, t.ex. miljöstöd

Mäter förutsättningar för biologisk mångfald Uppföljning av miljömål Utvärdering av styrmedel, t.ex. miljöstöd 631 landskapsrutor, 5 års inventeringsintervall Mäter förutsättningar för biologisk mångfald Uppföljning av miljömål Utvärdering av styrmedel, t.ex. miljöstöd Utformning av datainsamling 631 landskapsrutor,

Läs mer

Åkerstorlek och artmångfald synergier och konflikter i jordbrukslandskap

Åkerstorlek och artmångfald synergier och konflikter i jordbrukslandskap KSLA 2018-08-11 Åkerstorlek och artmångfald synergier och konflikter i jordbrukslandskap Yann Clough Centrum för miljö- och klimatforksning, Lunds Universitet @yannclough Biologisk mångfald Fig 2. Temporal

Läs mer

PROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet

PROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet PROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet Maria Hoflin, Upplandsstiftelsen Tommy Lennartsson, Upplandsstiftelsen, Centrum för Biologisk Mångfald Avgörande för miljömål i odlingslandskapet:

Läs mer

GRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE

GRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE GRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE Erik Sjödin Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 6--9 Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Länsstyrelsen

Läs mer

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Vad betyder det för dig? Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. Vi är beroende av naturen för

Läs mer

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The

Läs mer

Seminariet : Pollenväxter ger surr på slätten. Den 16 maj 2013

Seminariet : Pollenväxter ger surr på slätten. Den 16 maj 2013 Seminariet : Pollenväxter ger surr på slätten Den 16 maj 2013 Hypotes för seminariet Pollen är byggstenar till nya bin och humlor Pollen innehåller protein, fett, vitaminer och mineraler Olika växters

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Ängelholms strandskog, SE0420233 i Ängelholms kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Ängelholms strandskog, SE0420233 i Ängelholms kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Ängelholms strandskog, SE0420233 i Ängelholms kommun Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 1. SYFTE Att: restaurera de

Läs mer

Svenska kraftnät arbetet med Biologisk mångfald. Jan-Erik Bjermkvist AFL

Svenska kraftnät arbetet med Biologisk mångfald. Jan-Erik Bjermkvist AFL Svenska kraftnät arbetet med Biologisk mångfald Jan-Erik Bjermkvist AFL Svenska kraftnät Kraftledningsgators underhåll skall bl.a. bidra till uppfyllnad av det nationella 16:e miljökvalitetsmålet. Ett

Läs mer

Täkternas biologiska värden

Täkternas biologiska värden Täkternas biologiska värden Varför är täkter biologiskt värdefulla? Vem lever i täkten? Hur ska man göra för att bevara och gynna naturvärdena? Bakgrund Varför är täkter biologiskt värdefulla? En störd

Läs mer

Restaurering av kallvattenskorallrev i Sverige. Lisbeth Jonsson Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Tjärnö, Göteborgs Universitet

Restaurering av kallvattenskorallrev i Sverige. Lisbeth Jonsson Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Tjärnö, Göteborgs Universitet Restaurering av kallvattenskorallrev i Sverige Lisbeth Jonsson Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Tjärnö, Göteborgs Universitet BAKGRUND Kallvattenskoraller Ögonkorall Lophelia pertusa Global

Läs mer

Bakgrund, inspiration och utveckling av förskolegården

Bakgrund, inspiration och utveckling av förskolegården Bakgrund, inspiration och utveckling av förskolegården Under hösten 2017 fick två förskollärare från Annegårdens förskola möjlighet att tillsammans med Naturskolan åka till Berlin och närvara i en internationell

Läs mer

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv 2015-06-29 Enkla mångfaldsåtgärder på gården Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv 1 Mångfald på slätten Både tio ton vete och lärksång Jordbruksverket Fyra fokusområden: Nyttodjur Fåglar

Läs mer

Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster Blad 1 Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster Henrik G. Smith, Riccardo Bommarco, Katarina Hedlund Multifunktionella landskap producerar mat, fiber och bränsle, samt

Läs mer

Urban biologisk mångfald - Ska vi bygga täta eller glesa städer? ANNA SOFIE PERSSON, CEC, LUNDS UNIVERSITET

Urban biologisk mångfald - Ska vi bygga täta eller glesa städer? ANNA SOFIE PERSSON, CEC, LUNDS UNIVERSITET Urban biologisk mångfald - Ska vi bygga täta eller glesa städer? ANNA SOFIE PERSSON, CEC, LUNDS UNIVERSITET ANNA.PERSSON@CEC.LU.SE FreePhoto.com Wikimedia Commons Vad ska vi ha natur i staden till? Fågelsång

Läs mer

Träd och buskar i naturbetesmarker

Träd och buskar i naturbetesmarker Institutionen för ekologi Träd och buskar i naturbetesmarker Miljöstödens effekt på den biologiska mångfalden Trees and shrubs in agri-environmental schemes The impact of environmental subsidies on biodiversity

Läs mer

edna paradigmskifte för inventering av biologisk mångfald Micaela Hellström Johan Näslund Johan Spens

edna paradigmskifte för inventering av biologisk mångfald Micaela Hellström Johan Näslund Johan Spens edna paradigmskifte för inventering av biologisk mångfald Micaela Hellström Johan Näslund Johan Spens AquaBiota 2018-11-21 Micaela Hellström Johan Spens Johan Näslund Kartering och analyser i GIS Traditionella

Läs mer

Dagfjärilar i naturbetesmarker, kraftledningsgator, på hyggen och skogsbilvägar

Dagfjärilar i naturbetesmarker, kraftledningsgator, på hyggen och skogsbilvägar Dagfjärilar i naturbetesmarker, kraftledningsgator, på hyggen och skogsbilvägar betydelse för miljöövervakning Karin Ahrné, Åke Berg, Roger Svensson & Bo Söderström CBM Centrum för biologisk mångfald CBM:s

Läs mer

NATUR- BETES- PROJEKT. WWFs NATURBETESPROJEKT. Långsiktiga effekter av 25 års arbete

NATUR- BETES- PROJEKT. WWFs NATURBETESPROJEKT. Långsiktiga effekter av 25 års arbete NATUR- BETES- PROJEKT WWFs NATURBETESPROJEKT Långsiktiga effekter av 25 års arbete Inledning LANTBRUKAREN VIKTIGAST OCH MEST SÅRBAR Mellan åren 1990 och 2015 har Världsnaturfonden WWF arbetat med lantbrukare

Läs mer

Restaurering av vattendrag

Restaurering av vattendrag Restaurering av vattendrag från teori till praktik Erik Degerman & Anton Halldén SLU, Institutionen för akvatiska resurser & Länsstyrelsen i Jönköpings län 2012 10 23 Planeringssnurran idag och i framtiden

Läs mer

Växter längs vattendrag i. mångfalden?

Växter längs vattendrag i. mångfalden? Växter längs vattendrag i landskapet var finns mångfalden? Lenka Kuglerová 1, Roland Jansson 1, Anneli Ågren 2, Hjalmar Laudon 2 och Birgitta Malm-Renöfält 1 ja a audo oc g tta a e ö ä t 1. Institutionen

Läs mer

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?

Läs mer

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter.

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter. Täkters betydelse för biologisk mångfald Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter. Måns Bruun Koordinator för ÅGP Länsstyrelsen i Skåne Artskyddsförodningen Grund

Läs mer

Nationell Inventering av Landskapet i Sverige - NILS

Nationell Inventering av Landskapet i Sverige - NILS Nationell Inventering av Landskapet i Sverige - NILS Linjeobjekt i odlingslandskapet Henrik Hedenås NILS - Nationell Inventering av Landskapet i Sverige Syfte Övervaka förutsättningarna för biologisk mångfald

Läs mer

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2 Åtgärder som gynnar biologisk mångfald Temagrupp 2 Foton: J. Dänhardt Juliana Dänhardt, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Presentation av utvärderingsrapport II: Åtgärder för bättre

Läs mer

Våra vägkanter viktiga miljöer för dagfjärilar

Våra vägkanter viktiga miljöer för dagfjärilar Våra vägkanter viktiga miljöer för dagfjärilar Lars Pettersson, Svensk Dagfjärilsövervakning, Biodiversitet, Biologiska institutionen, Ekologihuset, Lunds universitet, SE-223 62 Lund Epost: lars.pettersson@biol.lu.se

Läs mer

Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax

Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax Landskapets ekologi Vad är det vi vill uppnå, syftet? Identifiera strukturer, arter och processer som på landskapsnivå är känsliga för nuvarande eller ny infrastruktur (inklusive drift) Riktad analys,

Läs mer

MAGER RUFF. är lättare att spela från och möjliggör ökad biologisk mångfald

MAGER RUFF. är lättare att spela från och möjliggör ökad biologisk mångfald Foto: Rolf Harbom MAGER RUFF är lättare att spela från och möjliggör ökad biologisk mångfald Av:Trygve S. Aamlid, Hans Martin Hanslin, Ellen Svalheim, Eveliina Kallioniemi, Agnar Kvalbein och Bert Sandell

Läs mer

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Myndigheter med ansvar för biologisk mångfald Naturvårdsverket, övergripande ansvar Länsstyrelserna, 21 stycken Kommuner, 290 stycken Jordbruksverket,

Läs mer

Torvmarkers funktion för biologisk mångfald. Henrik von Stedingk

Torvmarkers funktion för biologisk mångfald. Henrik von Stedingk Torvmarkers funktion för biologisk mångfald Henrik von Stedingk KSLA 14 december 2011 Torvmarker - ett brett ekologiskt begrepp ph Ljus Näring Vatten Kärr minerotrof myr Mosse ombrotrof myr Tall Kärrknipprot

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Klicka här för att ändra format Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Vad är ett rikt odlingslandskap? Resultat av äldre tiders markanvändning Landskap med många livsmiljöer

Läs mer

Mot en evidensbaserad CAP

Mot en evidensbaserad CAP Blad 4 Mot en evidensbaserad CAP Juliana Dänhardt, Henrik G. Smith, Mark Brady, Ullrika Sahlin EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) är ett av de viktigaste styrmedlen för svenskt jordbruk, både när det

Läs mer

Samverkan kring biologisk. mångfald i det nya landskapet

Samverkan kring biologisk. mångfald i det nya landskapet Samverkan kring biologisk Samverkan kring biologisk mångfald i det nya landskapet mångfald i det nya landskapet Infrastrukturens biotoper infrastrukturens biotoper Sofia Gylje Blank, Åtgärdsprogram för

Läs mer

Miljöövervakning av genetisk mångfald. Linda Laikre Stockholms universitet

Miljöövervakning av genetisk mångfald. Linda Laikre Stockholms universitet Miljöövervakning av genetisk mångfald Linda Laikre Stockholms universitet Genetisk variation osynliga verktyg för överlevnad och anpassning Genetisk variation = förekomst av varianter av enskilda gener/arvsanlag

Läs mer

Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018

Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018 Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018 Art- och habitatdirektivet Huvudsakliga mål: Säkerställa den biologiska mångfalden, bevara arter

Läs mer

Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm

Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm Andreas Zetterberg e-mail: aze@kth.se eller mail@andreaszetterberg.com Mobil: +46 70 529 7080 Gröna samband Slutseminarium Regionplanekontoret, 25 januari

Läs mer

RÅDSLAG 7 MARS 2011 FÖR DEN SVENSKA NÖTKÖTTSPRODUKTIONENS OCH LANDSKAPETS FRAMTID INGER PEHRSON, PALUSTRE HB

RÅDSLAG 7 MARS 2011 FÖR DEN SVENSKA NÖTKÖTTSPRODUKTIONENS OCH LANDSKAPETS FRAMTID INGER PEHRSON, PALUSTRE HB RÅDSLAG 7 MARS 2011 FÖR DEN SVENSKA NÖTKÖTTSPRODUKTIONENS OCH LANDSKAPETS FRAMTID INGER PEHRSON, PALUSTRE HB Skötsel av ängsoch hagmarker ekonomi och ekologi HAGMARKSMISTRA var ett tvärvetenskapligt MISTRA-finansierat

Läs mer

Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala.

Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Bird photos: Wikimedia commons Varför är odlingslandskapet viktigt att studera? 50% av Europas landareal är jordbruksmark 50% av

Läs mer

jordbrukslandskap Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i

jordbrukslandskap Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i jordbrukslandskap Jörg Brunet & Per-Ola Hedwall, SLU Alnarp Jessica Lindgren & Sara Cousins, Stockholms universitet Karin Hansen, IVL Stockholm Frågeställningar

Läs mer

Arternas spridningsförmåga

Arternas spridningsförmåga Arternas spridningsförmåga Hittar arterna de nya miljöerna? Kristoffer Hylander Stockholms Universitet Upplägg Spridningens olika steg Spridningsbegränsning Exempel på studier fokus på kärlväxter, mossor,

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Bilaga 1 Översiktskarta över Natura 2000-området Sandhammaren-Kåseberga

Läs mer