Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden?
|
|
- Johannes Martinsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden? Maj Rundlöf (SLU Uppsala) Henrik ätterlund (HIR Malmöhus) ollineringskonferens, Alnarp,
2 Biekologi Solitära vildbin Sociala vildbin (humlor) Sociala tambin (honungsbiet) 1 generation/år olika flygtider för olika arter specialiserade pollensamlare 10-tals till 100-tals/koloni 1-årig koloni mars-september (kolonitopp i juli) generalistiska pollensamlare tals/samhälle flerårigt samhälle
3 äringsväxter Olika blombesökande insekter tycker om olika blommor: aktivitetsperiod tunglängd födosök efter pollen eller nektar pollenets näringsinnehåll Carreck & Williams (2002) J Insect Cons, Carvell et al. (2006) Apidologie
4 Födosöksmiljöer Vilda bin behöver boplatser, alla bin behöver blommor: nektar som flygbränsle till de vuxna individerna pollen som föda till larverna ermanenta födosöksmiljöer lite mat, men under lång tid Tillfälliga födosöksmiljöer mycket mat, men under kort tid betesmark obrukad kantzon blommande grödor
5 Biekologi - blomkontinuitet april maj juni juli augusti födosöksområde sälg raps vitklöver rödklöver vilda blommor
6 Biekologi - blomkontinuitet april maj juni juli augusti födosöksområde sälg raps
7 Biekologi - blomkontinuitet april maj juni juli augusti födosöksområde sälg raps Födosöksområdets radie varierar mellan olika pollinatörer - honungsbin: upp till 12 km - humlor: m - solitära vildbin: <500 m
8 Biekologi - blomkontinuitet april maj juni juli augusti art med litet födosöksområde art med stort födosöksområde
9 Åtgärder för mer nekar och pollen Blommor på åkermark insådd av blommor, blommande grödor Mindre bekämpningsmedel sprutfria kantzoner, ekologisk odling Obrukade element gräsmarker, kantzoner, åkerholmar
10 Blommor på åkermark - insådd viltåker med viltåker honungsört med honungsört insådd remsa med honungsört insådd remsa med vitklöver Carreck & Williams (2002) J Insect Cons, Carvell et al. (2006) Apidologie
11 Blomningskontinuitet Ettårig odling vårsådd raps (Brassica napus) gurkört (Borago officinalis) honungsört (hacelia tanacetifolia) blåklint (Centaurea cyanus) Tvåårig odling höstsådd raps (Brassica napus) vitklöver (Trifolium repens) alsikeklöver (Trifolium hybridum) rödklöver (Trifolium pratense) erenn odling timjan (Thymus vulgaris) blågull (olemonium caeruleum) isop (Hyssopus officinalis) höstaster (Aster spp.) Buskar korgvide (Salix viminalis) sälg (Salix caprea) öronvide (Salix aurita) hallon (Rubus idaeus) oxbär (Cotoneaster spp.) björnbär (Rubus fruticosus) snöbär (Symphoricarpus albus) / mar apr maj jun jul aug sep okt
12 Blommor på åkermark - grödor Antal humlor per m2 Mängd raps i landskapet (%) Kolonitillväxt (g) Men inte fler drottningar Lite Mycket Mängd raps i landskapet Westphal et al. (2003) Ecol Lett, Westphal et al. (2009) J Appl Ecol
13 Mindre bekämpningsmedel - sprutfria kantzoner, ekologisk odling C:\Documents and Settings\Maj Rundlöf\Mina dokument\avhandlingen\avhandling_f... Eko Konv Täckningsgrad ogräs (%) - 13% skördeförslust i höstvete + mindre drift till obrukad kantzon Ekologisk Konventionell Mellanbygd Slättbygd De Snoo (1997) AEE, Rundlöf et al. (2008) Biol Cons, Risberg (2004) exjobb SLU & UU
14 Obrukade element - få betesmarker, åkerholmar & kantzoner i slättbygden boplatser och permanenta födosöksmiljöer Antal humlearter per 100 m Betesmark ära Isolerad obrukade element som pollinatör-källor Kantzon Öckinger & Smith (2007) J Appl Ecol
15 Obrukade element - skötsel som gynnar blommor mindre hård/frekvent putsning, senare putsning Sjödin (2007) Biodivers Conserv
16 Landskapsplanering - nödvändigt eftersom olika biarter flyger över olika stora områden för att finna pollen och nektar kombinera åtgärder - blomningskontinuitet ruta med insådda ärtväxter märgelgrav med blommande buskar raps Humletäthet obrukad kantzon rödklöverfröodling Andel årligen plöjd mark inom 1km (%) viktigare med åtgärder om det finns få födoresurser i det omgivande landskapet Heard et al. (2007) Biol Lett
17 Sammanfattning - åtgärder Vilda bin behöver både bon och blommor Olika biarter gillar olika blommor Kombinera åtgärder både permanenta och tillfälliga födosöksmiljöer Kombinera åtgärder skapa blomningskontinuitet Väg in blomresurser i det omgivande landskapet när åtgärder planeras
18 Implementering av åtgärder Beslutsnivå: krävs beslut lokalt (lantbrukaren), regionalt (länsstyrelser) och/eller nationellt (Jordbruksverket) - Drivkrafter för lantbrukaren: ekonomiska (miljöstöd, högre avkastning av pollineringsberoende grödor), intresse, lite extraarbete/kostnad, kan kombineras med modernt storskaligt jordbrukande - Finns inget miljöstöd krävs regionalt eller nationellt beslut, samt rådgivning Tidsram: - Åtgärder som redan är kopplade till miljöstöd kan genomföras direkt (ex. sprutfria kantzoner, mångfaldsträda) - Andra åtgärder kräver införande av nya miljöstöd (ex. insådd av pollen- och nektarrika växter på åkermark) eller ett helt nytt odlingssytem på gården (ex. ekologisk odling) mer långsiktigt
Hur gynnas pollinatörer i slättbygd?
Hur gynnas pollinatörer i slättbygd? Maj Rundlöf Institutionen för ekologi, SLU Uppsala Miljömålsseminarium 2009 12 02 Pollineringsbehov? 75 90% av alla vilda växter är beroende av pollinerande insekter
Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet
Workshop Mälby 23 augusti 2011 Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet Riccardo Bommarco Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala /ecology/riccardobommarco Stora förändringar har skett
Pollinatörer i fröodling
Pollinatörer i fröodling SVEA-konferensen 13 januari 2015 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Insektspollineringens betydelse Åtgärder för humlor Bin och blommor i korthet Alla växter som blommar och
Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare
Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare Foto: Louis Vimarlund Jordbruksinformation 14-2016 Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare Text: Lena Friberg, HIR Skåne & Petter Haldén, HS
Från humla till jordgubbe
Från humla till jordgubbe - om pollinerande insekter och deras tjänster MAJ RUNDLÖF, FORSKARE VID LUNDS UNIVERSITET Pollinering = transporten av pollen från den hanliga ståndaren till den honliga pistillen
Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv
2015-06-29 Enkla mångfaldsåtgärder på gården Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv 1 Mångfald på slätten Både tio ton vete och lärksång Jordbruksverket Fyra fokusområden: Nyttodjur Fåglar
Jordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås
Jordbruksinformation 1-2015 Så anlägger du en skalbaggsås Många lantbrukare undrar hur de med enkla medel kan gynna de naturliga fienderna på slätten samtidigt som de bedriver en rationell produktion.
Pollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag 2014-03-06
Pollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag 2014-03-06 Thorsten Rahbek Pedersen Enhetschef Rådgivningsenheten Söder Jordbruksverket thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Pollinatörer och raps Program
Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?
Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? En omväg via konventionen (CBD) och ekosystemtjänster till hotade arter och landskapsskötsel Janne Bengtsson
Erfarenheter av slåttehumle (vallhumla) och kløverhumle från Sverige - status och möjliga tiltik (åtgärder)
Erfarenheter av slåttehumle (vallhumla) och kløverhumle från Sverige - status och möjliga tiltik (åtgärder) Björn Cederberg, entomolog (ArtDatabanken Uppsala) bjorn.cederberg@slu.se Tidigare utbredning
Fakta om pollinatörer
Fakta om pollinatörer Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Fakta om bin 2 Många bipopulationer i Sverige har under de senaste åren minskat kraftigt. Det finns 285 olika vilda biarter i Sverige,
Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge
Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge Fåglar Pollinatörer Skadegörares naturliga fiender Variationens betydelse SVEA-konferensen 2016 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Håkan Wahlstedt,
Vildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev
Vildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev 2013 Innehåll Syfte... 3 Uppdrag... 3 Metod... 3 Bakgrund... 3 Resultat... 3 Område 1... 5 Område 2... 6 Slutsatser... 9 2 Syfte Syftet har varit
Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle
Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle Nationell hampakonferens, Alnarp 2012-03-28 Disposition Användningsområden Hampa som biogassubstrat Hampa som fastbränsle Marknadssituation Användning av
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8
Sammanställning av intervjuer med rådgivare
Bilaga 7 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning av intervjuer med rådgivare I april 2011 har telefonintervjuer genomförts med 25 växtodlingsrådgivare från Skåne, Östergötland, Västergötland
Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö
Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö I växtskyddsarbetet finns det alltid en risk att växtskyddsmedel hamnar i den omgivande miljön. En del av spridningsvägarna kan du själv påverka.
Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER
På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER PÅ riktigt Den som odlar ekopotatis behöver välja potatissort extra noga varför? tuffa potatisar När äpplen eller
Åtgärder som gynnar fåglar i slättlandskapet. Rapphönsprojektet. Annelie Jönsson, Lunds Universitet Högestad 2012-09-27
Åtgärder som gynnar fåglar i slättlandskapet Rapphönsprojektet Annelie Jönsson, Lunds Universitet Högestad 2012-09-27 Finns olika sätt att förbättra/öka mängden mer eller mindre naturliga habitat och mängden
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 7 272,1 6 462,7 6 116,8 4 575,2 5 211,6 3 621,7 764,6 561,7 889,7 889,4 696,7 541,5 6 319,3 5 844,7 6 405,3 6 241,9 4 070,0 4 686,4 608,1 545,0 617,1 534,3
Hur gynnar vi nyttodjur i fält?
Hur gynnar vi nyttodjur i fält? ÖSF 2015-11-26 Sara Furenhed Vad? Varför? Hur? Foto: Lina Norrlund Foto: Anders Arvidsson Vad kan nyttodjuren tillföra? Ekosystemtjänster stödjande funktioner från naturen
Finns det alternativ till införda humlor?
Illustrationer: Johanna Yourstone Finns det alternativ till införda humlor? Lina Herbertsson Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Finns det alternativ till införda humlor? Litteraturstudie,
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,
Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer.
Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se Foto: A Andersson Biologisk mångfald på slätten Ekologiska fokusarealer Övrigt Träda Salix Kvävefixerande gröda
Marknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018
Marknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018 www. ETIKETT Klisterdekal med märke Honung från Svenska Bin finns att beställa på medlemssidan LOCKSÄKRING Klisterdekal locksäkring med Svenska Bins märke (30 mm
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 0,0 0,0 0,0 1 213,7 872,3 1 200,3 0,0 0,0 0,0 6 374,9 5 876,2 6 247,9 0,0 0,0 0,0 529,2 496,2 557,8 0,0 0,0 0,0 5,5 4,3 6,3 0,0 0,0
2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år
216, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna 16-64 år Öppet arbetslösa i GR (16-64år) Göteborg Totalt Göteborg Totalt jan 328 514 13 351 418 743 372 351 169 762 422 31 155 93 17 988 jan 342
Fåglar, fladdermöss och vindkraft
Foto: Espen Lie Dahl Fåglar, fladdermöss och vindkraft Martin Green & Jens Rydell Biologiska institutionen, Lunds Universitet Foto: fåglar Åke Lindström, fladdermöss Jens Rydell Fåglar, fladdermöss & vindkraft
Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?
Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Henrik Smith, professor, Lunds universitet Landskapet som förlorade sin charm 1 Naturvärden finns kvar i hagmarker Naturvärden finns
Resurseffektivitet -Pollinering. Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr /09
Resurseffektivitet -Pollinering Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr 29-10086/09 PM 3. Resurshushållning- Pollinering Detta PM syftar till att redogöra honungsbins, och deras
Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling
Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Pollineringssamarbete lantbruk biodling, del 1
Pollineringssamarbete lantbruk biodling, del 1 Projektet provade nya metoder och samarbetsformer mellan biodlare och växtodlare. Projektägare: Sveriges Biodlares Riksförbund Projektledare: Matias Köping
Humleinventering Västerängs lantbruk, Ransta
Humleinventering Västerängs lantbruk, Ransta Bakgrund Västeräng är en demogård inom Jordbruksverkets Mångfald på Slätten. Gården sköts konventionellt, med spannmål, utsädesodling, klöverfröodling och Salix.
Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet 2015-05-20
Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet 2015-05-20 Thorsten Rahbek Pedersen Enhetschef Rådgivningsenheten söder Thorsten.Pedersen@jordbruksverket.se Program Viktigaste resultat Fältundersökningens uppbyggnad
Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren
Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren Stockholm 2013-11-14 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se
Trädgård på naturens villkor
Trädgård på naturens villkor Biolog Miljövän Trädgårdsmästare Ekoodlare Trädkramare Pensionär Det ska gå runt i naturen Lineärt tänkande skapar stora problem och är ohållbart. Det ska gå runt i naturen!
Hur återhämtar sig växter och insekter efter restaurering av naturbetesmarker?
Hur återhämtar sig växter och insekter efter restaurering av naturbetesmarker? Erik Öckinger SLU, Institutionen för ekologi http://www.slu.se/cv/erik-ockinger Marie Winsa SLU/Lst Örebro Riccardo Bommarco
Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter.
Täkters betydelse för biologisk mångfald Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter. Måns Bruun Koordinator för ÅGP Länsstyrelsen i Skåne Artskyddsförodningen Grund
Kartläggning av naturens mångfald på gården JORDBRUKETS MILJÖSTÖD
Kartläggning av naturens mångfald på gården JORDBRUKETS MILJÖSTÖD 2007 1. Inledning Kartläggningen av naturens mångfald på gården ingår i basåtgärden som gäller bevarandet av naturens mångfald och landskapet
Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU
Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten
Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. Statistikbilaga. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa Statistikbilaga LANDSTINGETS REVISORER 2014-01-15 2(18) Bakgrund Revisorerna i Landstinget Västernorrland, Härnösands kommun, Sundsvalls kommun och Örnsköldsviks
Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster
Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster Delrapport 4 Informationsmöten med aktörer i staden Lonaprojekt, Malmö stad 2012-2015 Rapporten framtagen som del i projektet Samverkan kring pollinatörer
Utlakningsförsöken i Mellby
Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem
- en ren naturprodukt
Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är
Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker
Think Global Act Local Low carbon conference Xi an, 27 sep 2013 Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker Upphandling24, 19 nov 2013 2 Ärtbältet
Inkvarteringsstatistik för hotell
Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2016:1 15.2.2016 Inkvarteringsstatistik för hotell Januari 2016 Hotellgästnätterna fortsätter öka även i januari Totala antalet övernattningar
BIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL
BIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL Välkommen att följa bidrottningen Bibbis färd till blommor och fruktodlingar. På vägen får du bland annat träffa Bibbis vänner Asta och Otto. Du hittar genom att följa
Humlor viktiga vilda pollinerare
43 Humlor viktiga vilda pollinerare Anna Sofie Persson Inledning Humlor är insekter med släktnamnet Bombus (Fig. 1-2), och de tillhör gruppen gaddsteklar. I Sverige finns 31 arter av sociala humlor. I
Ekologiska produktionsfunktioner
Ekosystemtjänster, kunskapsläge och utveckling i Sverige reflektioner Henrik Smith Centrum för miljö och klimatforskning, Lunds Universitet Bakgrund Vad är poängen? Hur kan ES konceptet informera beslut?
olssons frö Viltåkrar 2013 Syftet med en viltåker är att gynna viltet samtidigt som Såtidpunkt Val av gröda Placering av viltåker
olssons frö Viltåkrar 2013 Syftet med en viltåker är att gynna viltet samtidigt som man minskar viltskadorna på lantbruksgrödar och skogsmark. En viltåker ökar fodertillgången. Beroende på val av gröda
Fördjupning om humlor i bärodling
Fördjupning om humlor i bärodling Rådgivare Thilda Håkansson HIR Skåne thilda.hakansson@hushallningssallskapet.se, tele: 010-4762263 Odlingen av bär har förändrats Produktion av svenska bär under längre
Regler för biodling. och. produkter från bisamhällen
0 Regler för biodling och produkter från bisamhällen för användning av Demeter, Biodynamisk och liknande märkning Reviderade juni 2014 Gäller fr.o.m. juli 2015 Järna 2015 Postadress: Skillebyholm, 153
Stengärden och ängar. Väddklint. Sandvita. Oxtunga. Blåeld. Pukvete
Stengärden och ängar Väddklint Sandvita Stenskvättan är en av golfbanans karaktärsfåglar. Flera par häckar i stenmurar och rösen. Stenskvättan anländer från vinterkvarteren i Afrika i början av april och
Rå dgivning fö rgrö ning
Rå dgivning fö rgrö ning Rådgivare: Datum för rådgivningen: Lantbrukare/företag: Checkpunkt Checklista FÖRGRÖNING Logga in i SAM Internet, ta fram karta och skiften, Förgröningsstöd. Fyll i vad som gäller
Ekologisk produktion
Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade
Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie
Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie Ingemar Fries Ekologiska institutionen SLU, Uppsala Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande
Ekonomirapport från SKOP om Hushållens ränteförväntningar, 4 april 2016
Ekonomirapport från SKOP om, 4 il - kommentar av SKOP:s Ör Hultåker - Trendbrott i ränteförväntningarna - Hushållen tror att eventuella räntehöjningar skjuts framåt i tiden - Efter en längre tids stigande
Fika serveras för 20 kr. Anmälan senast lördag 9 januari till agneta.ostlund@telia.com eller Agneta 070-783 80 07.
Vår och sommar 2016 Välkomna till ett nytt trädgårdsår! I vår kommer vi att inleda med vackra bilder och lärorika föredrag om kända och okända växter. Senare får vi lära oss mer om hur vi ska ta hand om
Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans
Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt
Inköpta humlesamhällen i svensk trädgårdsodling. Alnarp den 6 december 2018 Christina Winter christinawinter.se Foto: Christina Winter
Inköpta humlesamhällen i svensk trädgårdsodling Alnarp den 6 december 2018 Christina Winter christinawinter.se Foto: Christina Winter Det här ska vi prata om Ord: Kartonghumlor, samhället en familj, arbetare,
Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i
Biologisk mångfald på spåren. Magnus Larsson, Sofia Larsson
Biologisk mångfald på spåren Magnus Larsson, Sofia Larsson Faunistica Specialister inom miljö och naturvård Bredd Verksamhet Naturinventering Fysisk planering Utbildning och coachning Projektet Syfte Påvisa
Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet
1 Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet Sammanställt av Ronny Fors och Beatrice Sundberg, juni 2014 2 Inledning Vi, Ronny Fors och Beatrice Sundberg, har under två år i följd, 2012
Uppmätning av mängden bin och fjärilar vid Malma betesmarker, Värmdö 2011
Uppmätning av mängden bin och fjärilar vid Malma betesmarker, Värmdö 20 Jan Bergsten, för WWF Nu kommer de hotade arterna tillbaka till Malma... Den mindre bastardsvärmaren lever som larv av de klöverväxter
Helena Elmquist
Helena Elmquist 2014-10-23 FN ledda toppmötet CBD COP 12 i Sydkorea Antalet arter i världen har halverats sedan 1970. dubbla det finansiella stödet till arbetet med biologisk mångfald Flertalet studier
MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan
MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du sätta dig in i nedanstående
Forskningsprojekt vid SLU med stöd från Nationella Programmet
Forskningsprojekt vid SLU med stöd från Nationella Programmet Ingemar Fries, Eva Forsgren, Joachim de Miranda, Barbara Locke Ekologiska Ins:tu:onen Sveriges lantbruksuniversitet Uppsala Stockholm 14 februari
Ekonomirapport från SKOP om Hushållens löneförväntningar, 28 januari 2016
Får publiceras omedelbart! Ekonomirapport från SKOP om, 28 uari 216 - kommentar av SKOP:s Ör Hultåker Inför avtalsförhandlingarna: - Fortsatt låga löneförväntningar bland Sveriges löntagare - Rekordlåga
Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr
Förgröningsstödet Nyheter och bakgrund Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr britta.lundstrom@jordbruksverket.se Arbete som pågår Förenklingar på EU-nivå - Enkät om förgröningsstödet bland EU:s aktörer
Bzzzz hur konstigt det än kan låta
Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit
STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år
Sivu 1/6 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som flyger. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta
Jällagymnasiets gymnasiesärskola. Nationellt och Individuellt program
Jällagymnasiets gymnasiesärskola Nationellt och Individuellt program Om gymnasiesärskolan I gymnasiesärskolan får eleverna en god grund för att studera vidare och för att kunna delta aktivt i samhällslivet.
Slutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd
Slutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd Ola Olsson, Honor C. Prentice och Henrik G. Smith Ekologiska institutionen, Lunds Universitet December 2009 Mångfalden av
Tyck om Burlöv Den första resp. sista synpunkten under aktuell period registrerades 2015-01-16-2015-06-29
(6) Statistikrapport Socialförvaltningen 20500-2050630 Tyck om Burlöv Den första resp. sista synpunkten under aktuell period registrerades 205-0-6-205-06-29 Sammanfattning registrerade synpunkter % Avslutade
POLLINERINGSINSEKTER HUR DE LEVER OCH JOBBAR FÖR OSS
POLLINERINGSINSEKTER HUR DE LEVER OCH JOBBAR FÖR OSS Jenny Henriksson Rådgivare biologisk mångfald Jordbruksverket Foto: Petter Haldén Mångfald på Slätten www.jordbruksverket.se/mångfaldpåslätten Pollinerare,
Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet
KEMI Kemikalieinspektionen Swedish Chemicals Agency Tillstånd och upplysning Björn Isaksson Delgivningskvitto 2015 03 23 Albin G unnar son 5.1.2.a H15 03351 Sveriges Frö och Oljeväxtodlare Box 96 230 53
Jordbruksinformation 3 2008 Reviderad juni 2012. Gynna humlorna på gården
Jordbruksinformation 3 008 Reviderad juni 01 Gynna humlorna på gården Gynna humlorna på gården Bättre pollinering kan öka skördarna i oljeväxter, åkerböna och klöverfrö. Även i frukt- och bärodling har
Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally
Syfte: Skapa intresse och förståelse för olika småkryp. Visa att insekterna fyller flera viktiga funktioner och är avgörande för att våra ekosystem ska fungera och vi människor få mat. Mål: Att skapa fler
VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel
VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel Varför finns det regler för kemisk bekämpning? Kemiska bekämpningsmedel kan skada miljön, människors hälsa
Fåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet
Fåglar och vindkraft Martin Green Biologiska institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca
Department of Ecology
Department of Ecology Insektspollineringens betydelse för odling av rybs (Brassica rapa) (syn. Brassica campestris) och raps (Brassica napus) en översikt Undertecknad har på uppdrag från SBR/LRF sökt medel
Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016
Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans
Pollinering i rödklöverfröodling
Pollinering i rödklöverfröodling Oskar Lainio Examensarbete för agrolog (YH)-examen Utbildningsprogrammet för lantbruksnäringarna Raseborg 2012 EXAMENSARBETE Författare: Oskar Lainio Utbildningsprogram
Åsnebyns Naturliga nyttodjursslinga
Åsnebyns Naturliga nyttodjursslinga En vandring i naturlandskapet med information om några av de nyttodjur som finns där och vilka miljöer som gynnar dem Till detta häfte finns också en ljudfil med guidning
Läget i den svenska mjölknäringen
1 2015-02-18 Läget i den svenska mjölknäringen Sammanfattning Sett över en längre tid har både antalet mjölkproducenter och den totala mjölkproduktionen i Sverige minskat. Mjölkproduktionen i Sverige har
Program IPM-kurs frukt och bär 09:00-09:20 Fika 09:20-09:40 Välkommen och presentation 09:40-10:00 Vad är IPM och vilka principer bygger integrerat
Program IPM-kurs frukt och bär 09:00-09:20 Fika 09:20-09:40 Välkommen och presentation 09:40-10:00 Vad är IPM och vilka principer bygger integrerat växtskydd på? Vad vet vi i dag om kraven? 10:05-10:30
Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Blad 1 Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster Henrik G. Smith, Riccardo Bommarco, Katarina Hedlund Multifunktionella landskap producerar mat, fiber och bränsle, samt
Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten?
Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten? Christer Johansson Professor vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms universitet & Miljöutredare
Nya ogräsbekämpningsmetoder i ekologisk fruktodling
David Hansson, Ibrahim Tahir* & Sven-Erik Svensson 29-2-13 Jordbruk - odlingssystem, teknik och produktkvalitet, SLU Alnarp * Växtförädling och Bioteknik, SLU Alnarp Resultatredovisning till SLU EkoForsk
REPORTAGET: BIOLOGISK MÅNGFALD. Fristad vid spåret. Jordhumla Bombus terrestris. En vanlig humla som trivs på godsbangården i Kristianstad.
Fristad vid spåret Jordhumla Bombus terrestris. En vanlig humla som trivs på godsbangården i Kristianstad. 0708 15 Många hotade insekter och växter har funnit en fristad på järnvägsstationer. Där bevaras
Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten
Slutseminarium Bioenergi och biologisk mångfald från gräsmarker Alnarp 17 dec 2014. Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten Petter
Ansökan om bidrag för Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster Malmö stad ansöker om bidrag med 196 000 kronor för
1 BILAGA 1 Datum: 11-05-02 Ansökan om bidrag för Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster Malmö stad ansöker om bidrag med 196 000 kronor för Projektets namn: Samverkan kring pollinatörer och
Inkvarteringsstatistik för hotell
Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2016:4 26.5.2016 Inkvarteringsstatistik för hotell April 2016 Liten minskning av hotellgästnätter i april, preliminära siffor Antalet övernattningar
Turism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken
Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:8 17.9.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2015 Gästnätterna på hotellen ökade igen i augusti Totala antalet övernattningar
Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar
Bibliografiska uppgifter för Vad ska till för att öka konsumtionen? Utmaningar och erfarenheter Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Axelsson M. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Ingår
Bladlöss på vårstråsäd vilken betydelse har naturliga fiender?
Bladlöss på vårstråsäd vilken betydelse har naturliga fiender? Mattias Jonsson Inst. för ekologi/ Kompetenscentrum för biologisk bekämpning SLU, Uppsala Högre skördar i ekologisk vårstråsäd, Norrköping
Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet
Bibliografiska uppgifter för Kålfluga - ett viktigt skadedjur i höstraps? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 57 Författare Nilsson C.
Bilaga 1. Rådgivningsmoduler för enskild rådgivning inom ekologisk produktion.
Bilaga 1. Rådgivningsmoduler för enskild rådgivning inom ekologisk produktion. Nedan presenteras de rådgivningsmoduler som ingår i enskild rådgivning inom ekologisk produktion. Modul nr 1: Omläggningsplanering