Ansökan om bidrag för Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster Malmö stad ansöker om bidrag med kronor för
|
|
- Ulla-Britt Jansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 BILAGA 1 Datum: Ansökan om bidrag för Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster Malmö stad ansöker om bidrag med kronor för Projektets namn: Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster Sökande kommun/er: Malmö stad Kontaktperson på kommunen: Lars Nerpin Förvaltning/avdelning: Miljöförvaltningen Postadress: Bergsgatan 17 Postnummer och ort: Malmö Telefon: Mobil: E-postadress: lars.nerpin@malmo.se Projektet drivs av Projektet drivs av Kryssa (ett kryss) Namn Kommun x Malmö stad Ideell förening Kommun och förening i samverkan Övrig (stiftelse) Flera kommuner Annan (ange vilken) Kontaktperson på organisation som ska driva projektet (där så är tillämpligt) Se ovan Namn: Lars Nerpin Adress: Postadress: Postnummer och ort: Telefon: Mobil: E-postadress:
2 2 Projektbeskrivning Syfte Syftet med projektet är att visa hur kommuner, med pollination som exempel, kan arbeta till stöd för ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Arbetet är ett pilotprojekt med såväl praktiska som teoretiska inslag. Det sker i mindre skala men bedöms ge bestående värden inom stadsplanering, förvaltning av grönområden och jordbruksmark samt inom undervisning. Förtätning av bebyggelsen och ökande befolkning kommer att innebära allt större konkurrens om marken i Malmö. Stora krav kommer att ställas på planering, förvaltning och skötsel eftersom samma ytor i framtiden måste kunna tillgodose allt fler krav. Detta gäller också jordbrukslandskap, parker och grönområden där höga krav måste ställas på att bevara biologiska nyckelfunktioner. Arbetssätt I detta projekt samarbetar ett stort antal förvaltningar, utbildningsorgan och föreningar genom att bidra med viktiga pusselbitar till det gemensamma målet. Projektet innebär därför ett spännande och delvis nytt område för lokal miljösamverkan med tvärvetenskapliga inslag. Erfarenheter från konkreta åtgärder och kunskapsförhöjande insatser dokumenteras och för projektresultaten vidare. Medfinansierande är Naturskolan, Miljöförvaltningen, Fastighetskontoret, Stadsbyggnadskontoret och Gatukontoret. Bakgrund och problembild Pollinering är det system för befruktning som används av en majoritet av den delen av växtarterna som blommar och sätter frö. Den är en förutsättning för många växters fortplantning och en basfunktion i naturen. Insektspollination är en vanlig pollinationsform, blommorna har ofta klart lysande färger, god produktion av nektar och pollen och doftar starkt. Pollinerande insekter är bland annat bin, humlor, fjärilar, tvåvingar och skalbaggar. Pollineringen skapar stora värden för människan i jordbruk och trädgårdsskötsel och är en förutsättning för biologisk mångfald. Många vildbin (humlor och solitära bin) är viktiga pollinatörer och en nyckelgrupp för ekosystemfunktion i landskapet. En bra insektspollinering kan öka rapsskörden med upp till 20 % jämfört med ingen pollinering. Värdet av att insekter pollinerar grödor i Europa har beräknats till 22 miljarder euro per år. Utbredningen av många vildbiarter minskar vilket leder till minskat artantal både lokalt och regionalt. Av Sveriges vildbiarter upptas nära en tredjedel på den svenska rödlistan. Nedgången tillskrivs förstörelse och fragmentering av livsmiljöer. Inom EU har oro uttryckts för omfattande dödlighet för bin. Humlor är också hotade med nedgång för många arter. Även våra svenska dagfjärilar minskar i en oroande takt för närvarande. Inte minst för sådana som är knutna till torra ängsmiljöer fortsätter trenden med minskande livsutrymme. Naturvårdsverket och ArtDatabanken arbetar för uppstart av ideellt baserad övervakning av dagfjärilar. Möjligheter Genom hänsynsfull planering, förutseende naturvård och skötsel av grönområden, insatser i jordbrukslandskapet, kunskapsuppbyggnad, pedagogiska insatser kombinerat med konkreta åtgärder samt genom arbete för en giftfri miljö kan staden, i samarbete med olika parter, lämna bidrag till en förbättrad situation vad gäller biologiska nyckelfunktioner och ekosystemtjänster där pollineringen av växter är ett betydelsefullt exempel. Resultat Projektet kommer resultera i förbättrade möjligheter till positiv utveckling för växter och insekter beroende av pollination, nya samverkansformer inom miljöområdet, förståelse av de ekosystemtjänster staden beror av samt också till förbättrad folkhälsa, integration och mångfald.
3 3 Åtgärder i projektet Åtgärd nr Kategori, en per åtgärd Typ av åtgärd Metoder Planeras. genomförd, åå-mm 1 5 Naturpedagogiska insatser Iordningställande av ängsmark på skolor, offentlig mark eller avtalade bostadsbolag. Undervisning i anslutning till biodling i Torup. - Malmö Naturskola. 2 1 Strategi och uppföljningsmetoder 3 1 Kunskapsunderlag för giftfri miljö 4 6 Informationsinsatser till nyckelgrupper för insatser i urbana miljöer 5 6 Information om åtgärder i jordbrukslandskapet för arrendatorer 6 5 Barn i stan. Unga och gamla möts i kvartersodlingar för mångfald på alla plan. Beskrivning av långsiktig strategi, åtgärder samt uppföljningsmetoder till stöd för växter och insekter beroende av pollination - Lunds Universitet. Beskrivning av möjligheter att minska användning av bekämpningsmedel med särskild relevans för pollinatörer - Miljöförvaltningen Information och dialog sker med näringslivsföreträdare, särskilda nyckelgrupper, ideella föreningar och representanter för undervisning och folkbildning i samverkan, se nedan under Lokala aktörer i projektet. - Miljöförvaltningen. Information framtages om åtgärder som kan genomföras till stöd för pollinatörer i jordbrukslandskapet. Informationen förmedlas vid träff med Malmö stads arrendatorer. För framförandet anlitas särskild föreläsare. Förslagen sammanfattas för att kunna användas även vid senare tillfällen, deltagarantal noteras - Fastighetskontoret Åtgärden innebär stöd till material och drift av biodlingar och andra insatser för pollinatörer inom restaurerade koloniodlingar i 13-12
4 4 7 5 Biodling i stadsmiljö på Augustenborgs Botaniska Takträdgård. 8 1 Utvärdering av gröna tak som miljö för pollinatörer 9 1 Utpekande av urval av värdefulla miljöer för pollinatörer Tidigtblommande nektarrika växter Seved och samtidigt ett stöd till de angelägna insatserna för biologisk och kulturell mångfald. Barn i stan Tidigare biodling återuppstartas. Bisamhällen och material införskaffas. Nätverk av medhjälpare byggs upp till stöd för verksamheten. Pedagogiskt material framtages att användas vid studiebesöksverksamheten där pollinatörers betydelse beskrivs. Augustenborgs Botaniska Takträdgård. Undersökningar av insektsfaunan på gröna takanläggningarna på Augustenborg genomförs, varigenom underlag skapas för framtida tillämpningar av gröna tak i stadsmiljö. - Stadsbyggnadskontoret Ett antal miljöer utpekas med särskilda förutsättningar för pollinatörer, informationen används i fortsatt naturvårdsarbete. Råd lämnas även vid behov till övriga punkter i ansökan. - Stadsbyggnadskontoret Planering, praktiskt arbete och material för nytillskott av tidigtblommande nektarrika växter, ev. omställning av skötselregim. - Gatukontoret 11 6 Sammanfattande rapport Alla åtgärder sammanfattas i en slutrapport 13-12
5 5 Resultat och kostnader Åtgärd nr Planerat resultat, mätvärde och enhet 1 Två naturpedagoger genomför tre träffar med fem skolklasser. Lärare och elever arbetar först praktiskt vid egen biodling i Torup. Därefter anläggs små ytor ängsmark och insektsholkar uppförs i skolors närhet i Malmö. Sammanfattas i kort rapport. 2 En kunskapssammanställning utarbetas avseende strategi, åtgärder och uppföljningsmetoder till stöd för pollinatörer. Framtages av forskare vid Lunds Universitet. 3 Kunskapssammanställning framtages avseende minskad användning av bekämpningsmedel, med särskild fokus på pollinatörer. 4 Informationsinsatser till grupper med särskilda möjligheter att verka till stöd för gynnsamma miljöer såsom kolonister, kyrkogårdsförvaltningar, golfbanor, ideella föreningar, fastighetsägare m.fl. Såväl större möten som mindre sammankomster genomföres. Dokumentation framtages. 5 Minst en informationsträff genomförs till vilken inbjudan sänds till de som arrenderar jordbruksmark från Malmö stad. Åtgärdsförslag framtages och dokumenteras. 6 Genomförda, dokumenterade insatser för utveckling av miljöer för pollinatörer och biodlingar i äldre stadsdelar i Malmö. 7 Minst två bisamhällen etableras på Augustenborgs takträdgårdar. Ett nätverk etableras. Pedagogiskt material utvecklas. 8 En rapport framtages i vilken gröna tak som miljö för pollinatörer beskrivs med resultat från undersökningar på Augustenborgs takträdgårdar. 9 Förteckning med utpekande av ett urval av särskilt värdefulla miljöer i Malmö för pollinatörer tas fram. Förteckningen används som kunskapsunderlag dels i naturvårdsarbetet, dels i stadsplaneringen. 10 För de tidigtblommande nektarrika växter som etableras är målet att minst 90 % av växterna överlever. 11 En sammanfattande rapport framtages där resultat från åtgärderna 1-10 beskrivs. Total kostnad, kr Värde av ideellt arbete, kr Sökt LONAbidrag, kr Summa, kr
6 6 Finansiering Här anges a) hur finansiering av projektet ska ske (i tabellen nedan), och Finansiär Kommun Intyg bilaga nr Namn Malmö stad Kontanta medel, kr Eget arbete inkl LKP, kr Värde av ideellt arbete, kr Summa, kr Privatperson Företag Stiftelse Fond Ideell organisation Annan (ange vilken) Staten (utöver sökt bidrag) 1:1 1:2 1:3 1:4 1:5 Pedagogiska centralen, Malmö naturskola Miljöförvaltningen Fastighetskontoret, lantbruksenheten Stadsbyggnadskontoret Gatukontoret Summa, kr: Sökt bidrag enligt denna ansökan, kr: LKP=Lönekostnadspåslag (sociala avgifter exkl OH) Summa totalt, kr: b) om och i vilken utsträckning projektet omfattar åtgärder för vilka bidrag sökts eller beviljats enligt förordning (2007:481)om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder, LBU. Tidsplan för projektet Startdatum: Slutdatum:
7 7 Miljökvalitetsmål Projektet ska enligt Förordningen (2003:598) om statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt bidra till att uppfylla de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen. Nedan anges vilket eller vilka miljökvalitetsmål som projektet avser att bidra till uppfyllandet av, samt på vilket sätt. Miljökvalitetsmål Huvudsakligt Motivering miljömål (ett kryss) Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö x Projektet bidrar till minskad påverkan av kemiska bekämpningsmedel vilket är positivt för insekter och växter beroende av pollination Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap x Projektet bidrar till biologisk mångfald, långsiktigt god utkomst från areella näringar samt hög kvalitet vad gäller upplevelser och rekreation i jordbrukslandskapet Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö x Projektet bidrar till biologisk mångfald samt hög kvalitet vad gäller upplevelser och rekreation i stadsmiljön. Projektet innebär även stöd för skolor samt för social och kulturell mångfald. Ett rikt växt- och djurliv Motivering till fler berörda miljökvalitetsmål Projektet är genom sin inriktning till nytta för flera olika naturmiljöer och därmed berörs flera miljökvalitetsmål. Förutom de förkryssade målen är projektet av mycket stort värde för miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv och också av värde för målen Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet samt Myllrande våtmarker.
8 8 Lokala aktörer i projektet Utöver de som direkt bidrar till projektgenomförandet genom finansiering och åtgärder enligt ovan kommer kontakt ske för dialog med näringslivets företrädare, särskilda nyckelgrupper, ideella föreningar samt företrädare för undervisning och folkbildning. Med näringslivets företrädare avses lantbrukets och trädgårdsnäringens organisationer samt aktiva biodlare. Kontakter med biodlare finns i viss utsträckning redan. Med särskilda nyckelgrupper avses representanter för koloniområden (9 st), golfklubbar (5 st), väghållare, villaägares intresseorganisationer, svenska kyrkan och andra samfund samt större fastighetsägare. Bland annat har MKB uttryckt intresse. Till ideella organisationer hör bland annat Svenska naturskyddsföreningen, Lunds entomologiska sällskap, föreningar för stadsodling m.fl. När det gäller undervisning och folkbildning bör vid sidan av universitet och den kommunala skolan kontakter etableras med studieförbund; detta har redan skett med Studiefrämjandet som har egen studiecirkelverksamhet på temat fjärilar. Deltagande organisationer i ansökan har härutöver egna nätverk.
9 9 Det här händer efter projekttiden Här beskrivs a) hur kommunen avser att förvalta resultaten i projektet Åtgärd Så här kommer resultatet av åtgärden att förvaltas i framtiden nr 1 Förutom de rent fysiska förbättringarna av närmiljöer i Malmö, och nyttan härav i undervisningen, kommer erfarenheterna kunna spridas via utomhuspedagogiskt nätverk med många deltagare bland annat Malmö högskola, Malmö museer, Drömmarnas hus, Barn i stan m.fl. 2 Genom att Lunds Universitet involveras erhålles ett vetenskapligt, långsiktigt perspektiv på hur Malmö stad kan arbeta för att underhålla de ekosystemtjänster vi alla är beroende av, med pollinering som exempel. Långsiktiga åtgärder och uppföljningsmetoder föreslås. 3 Miljöförvaltningens utredning kring möjligheter att minska bekämpningsmedelsanvändningen kommer att kunna användas av stadens förvaltningar men också av näringsliv, fastighetsägare och privatpersoner till gagn för en giftfri miljö, vilket pollinerande insekter är beroende av. 4 Den informationsverksamhet som planeras kommer samla upp erfarenheterna från aktiviteterna under 2012 (åtgärderna 1-3, 5-10), för att föra erfarenheterna och kunskaperna vidare i dialog med aktörer som bedöms ha stort inflytande vad gäller kvaliteten på de miljöer där växter och insekter är beroende av pollination. 5 Jordbrukslandskapet har stor potential för biologisk mångfald och insatser för pollinerande insekter och deras miljöer stöder såväl naturvården som näringen. Dialog med lantbrukare och med företrädare för trädgårdsnäringen kring detta kommer att stärka möjligheter till framgång betydligt. Åtgärdsförslag kommer att dokumenteras för att kunna användas också i framtiden. 6 Dokumentation kommer ske så att erfarenheter kan föras vidare. Barn i stan ingår redan i nätverk med många olika aktörer. Medverkan från Barn i stan innebär en goodwill för projektet som är långsiktigt gynnsam innebärande stor potential för spridning av erfarenheter som goda exempel. 7 Biodlingen kommer att skötas av nätverket. Bin och honungsburkar med informativa etiketter bidrar till uppmärksamhet kring pollinering. Spridningseffekten av informationen är mycket stor. Ca 120 guidningar genomförs på ett år, besökande personer. Politiker och stadsplanerare ingår ofta i grupperna. Besök har skett från 37 länder. Ytan uppgår till ca kvm. 8 En undersökning av insektsfaunan på takträdgårdarna och deras värde för pollinatörer kommer ha stor strategisk betydelse för stadsplaneringen eftersom gröna tak kan få en mycket stor roll när Malmö förtätas. Resultaten kommer därför vara direkt användbara i stadsplaneringen och har även stort allmänt intresse. 9 Urvalet av miljöer kommer, även om det inte får samma formella status som naturvårdsprogrammet, kunna tillföra nya och kompletterande aspekter i förhållande till detta för Malmö, och på så sätt få långsiktig betydelse. 10 Målet för Gatukontorets insats är att växterna/planteringarna, förutom de direkta värden som skapas, också ska planeras så att de bidrar till kunskapsspridning och kan användas av skolorna, åtgärden kommer stärka pågående samarbete. Gatukontoret kommer också undersöka om det finns möjlighet att utföra åtgärderna i kombination med etablering av mindre biodling. Erfarenheterna kommer dessutom att användas i bedömning av om ytterligare insatser på samma tema är möjliga. Gatukontorets åtgärder under 2012 ligger utanför vad som tidigare är planerat. 11 Den sammanfattande rapporten kommer utgöra ett underlag när kommunen i framtiden
10 planerar för biologisk mångfald i och utanför staden. Den kommer också illustrera vårt beroende av ekosystemtjänster. Rapporten kommer förhoppningsvis även ge uppslag till uppföljningsprojekt i samverkan med deltagande parter och också kunna användas som exempelsamling och inspiration för andra kommuner. 10 b) hur projektet är tänkt att bidra till ett långsiktigt och varaktigt naturvårdsarbete i kommunen Långsiktighet är utgångspunkten i denna ansökan. Detta garanteras genom: Vetenskapliga utgångspunkter. Redan nu har förberedande diskussioner skett med Lunds universitet (zooekologi samt forskningsområde rörande ekosystemtjänster). När projektet genomförs kommer långsiktiga strategier, långsiktigt inriktade åtgärder samt förslag till övervakningsmetodik utarbetas. Bredd och delaktighet. Långsiktigheten tydliggörs genom att alla Malmös centrala tekniska förvaltningar och Naturskolan står bakom ansökan i samverkan. Utöver detta kommer många externa parter involveras. Flera av dessa är etablerade, välrenommerade verksamheter med egna nätverk. Barn och ungdom. Barn och ungdom medverkar på flera sätt i projektet. Tanken med detta är långsiktighet, att de generationer som växer upp ska föra vidare kunskap och intresse. Koppling till programverksamhet och stadsplanering. Långsiktigheten stöds av att projektet samspelar med flera av Malmös beslutade programverksamheter och kompletterar dessa (Naturvårdsprogram, Miljöprogram, klimatarbete m.fl.) Stadsbyggnadskontoret med ansvar för naturvård och långsiktig hushållning med mark och vatten deltar i projektet. Vissa åtgärder kommer ha stor betydelse för långsiktig stadsplanering, t.ex. värderingen av gröna tak som del i stadens strategi för förtätning med bibehållna eller stärkta kvaliteter för biologisk mångfald. Malmös naturvårdprogram (samrådsförslag) innehåller tre huvudstrategier: Skydda och utveckla, Nyskapa och kompensera samt Öka kunskapen om naturen och naturvården. Dessa tre teman kompletteras i samtliga fall på ett bra sätt genom att den särskilda kvalitativa aspekt som skydd av pollinatörer innebär lyfts fram. Ett nytt ljus har fallit över naturvårdsarbetet genom befarade klimatförändringar som påverkar ekosystemen om temperaturen ökar. Eftersom olika grupper av organismer har olika förutsättningar att förflytta sig till nya miljöer när klimatet ändras, kommer de också ha olika förutsättningar för överlevnad. Detta talar för ökat fokus i framtiden på pollinerande insekter. Malmö bedriver ett aktivt klimatarbete både för att minska utsläppen och för att förebygga effekterna. Klimatarbetet är långsiktigt och också här kommer projektet att få betydelse.
11 11 Projektets samband med kommunens övergripande arbete Övergripande arbete Folkhälsa Regional utveckling Turism Areella näringar Kulturmiljö Friluftsliv Övrigt av betydelse för naturvården Skola, barn och ungdomar Tillgänglighet för funktionshindrade, äldre) Integration Annat Motivera sambanden Forskning på SLU i Alnarp har visat att tillgång till grönområden ger direkta resultat i form av förbättrad folkhälsa. Man har också visat att grönområdenas kvalitet har stor betydelse. Genom att studera olika s.k. stadskaraktärer har detta kunnat beläggas. Eftersom projektet ökar möjligheten för rikare upplevelser i stadsmiljöer via t.ex. blommande växter och fjärilar bidrar det till ökad folkhälsa. Projektet bidrar till att stimulera och ta till vara barns naturliga nyfikenhet och skapa alternativ till TV-spel och artificiella upplevelser. Pollineringen via bin och andra insekter är ömtåliga, sinnrika och spännande händelser som ger möjlighet att locka barn till insikter om naturmiljöernas värden, erfarenheter som de sedan bär med sig. I projektidén ingår att lämna stöd till mångkulturellt arbete. Stödet till Barn i stan är ett exempel på detta men även Naturskolan har tradition av att arbeta med dessa frågor. Generellt är utomhusvistelse positivt eftersom umgänget sker på ett friare och mer otvunget sätt. Obligatoriska bilagor Kartor Medfinansieringsintyg Bilaga 1:1-1:5 Frivilliga bilagor Foton
Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för
1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:
Läs merLektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken
Läs merProjektansökan. Projekt: Upptäck Gräsön - ökad kunskap och upptäckarglädje. Kommunens projektansvarige. Övriga kontaktpersoner
Projektansökan Projekt: Upptäck Gräsön - ökad kunskap och upptäckarglädje Län Uppsala län Kommun Östhammar Kommunens projektansvarige Kommunens projektansvarige Camilla Andersson Postadress Östhammars
Läs merHur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merLokala miljömål för Tranemo kommun
Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska
Läs merAnsökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora
BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets
Läs merBeslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD
Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet
Läs merSlutrapport för Hållbart nyttjande av Åre kommuns natur- och kulturvärden 2, beslut 2005, Vallbo Sågmiljö
SLUTRAPPORT 2007-01-29 Länsstyrelsen i Jämtlands län 831 86 Östersund Bilaga 5 Slutrapport för Hållbart nyttjande av Åre kommuns natur- och kulturvärden 2, beslut 2005, Vallbo Sågmiljö Projektets namn:
Läs merSlutrapport för Jätteträdsinventering i Bokskogen, Torup
SLUTRAPPORT 060228 Länsstyrelsen i Skåne län 205 15 Malmö Slutrapport för Jätteträdsinventering i Bokskogen, Torup Ur förordningen (2003:598) om statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt: 10 En kommun
Läs merUTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Läs merAnsökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika
BILAGA 1 2005-03-14 Ansökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika Nynäshamns kommun ansöker om bidrag med 70 000 kronor för projektet Fjärilarnas marker i Stora Vika enligt beskrivning nedan. Projektets
Läs merNaturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16
Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats
Läs merNaturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas
Läs merProjektansökan. Projekt: Slottsskogen-Sandsjöbackakilen från Storstadsdjungeln till landsbygdsljungen. Kommunens projektansvarige
Projektansökan Projekt: Slottsskogen-Sandsjöbackakilen från Storstadsdjungeln till landsbygdsljungen Län Västra Götalands län Kommun Mölndal Kommunens projektansvarige Kommunens projektansvarige Lars-Erik
Läs merSlutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram
SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:
Läs merSamverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster
Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster Delrapport 4 Informationsmöten med aktörer i staden Lonaprojekt, Malmö stad 2012-2015 Rapporten framtagen som del i projektet Samverkan kring pollinatörer
Läs merFörord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete
Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning
Läs merFolkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa
Folkhälsa och miljö Mål - folkhälsa Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen
Läs merAnsökan om bidrag för lokala naturvårdsprojekt - sammanställning
ANSÖKAN 2004-08-31 Länsstyrelsen i Blekinge län 371 86 Karlskrona. Ansökan om bidrag för lokala naturvårdsprojekt - sammanställning Karlshamns kommun ansöker om statsbidrag enligt förordning (2003:598)
Läs mer3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering
3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå
Läs merAnsökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet
BILAGA 1 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Fågelholkstillverkning Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 37 078 kronor för Fågelholkstillverkning enligt beskrivning
Läs merNaturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion
Läs merSlutrapport för Justering av sjötröskel i Hillesjön
SLUTRAPPORT 2012-10-20 Länsstyrelsen i Gävleborgs län 801 70 Gävle Slutrapport för Justering av sjötröskel i Hillesjön Ur förordningen (2003:598) om statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt: 10 En
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-834 Naturvårdsverkets föreskrifter om statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt NFS 004:19 Utkom från trycket den december 004 beslutade den 8 december
Läs merGenerationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR
Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför
Läs merMILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER
52(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER Ett genomförande av de möjligheter till utveckling som den fördjupade översiktsplanen medger ger olika konsekvenser i samhället. I följande
Läs merVerksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011
Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 21 september 2010 Revidering, avseende endast budgetens intäktsdel, fastställd av styrgruppen på sammanträde
Läs merRegionala bredbandskoordinatorer och nationellt sekretariat
Regionala bredbandskoordinatorer och nationellt sekretariat Regionala bredbandskoordinatorer länge efterfrågade underlätta för alla bredbandsföreningar som finns runtom i landet, som jobbar ideellt och
Läs merFördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014
Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." 18 november 2014 HUT
Läs merStrand ett gemensamt ansvar
BILAGA 1 Datum 2011-06-17 501-394-11 1(5) Caroline Bernander Naturvård Tfn: 0498-29 20 47 Region Gotland/Gotlands kommun Helena Andersson Ledningskontoret, samhällsbyggnadsenheten 621 81 VISBY Statligt
Läs merTEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT
Sida 1 av 6 TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Giftfri miljö Frisk luft god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Myllrande våtmarker
Läs merBehovsbedömning för planer och program
BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)
Läs merSTRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun
STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-834 Naturvårdsverkets föreskrifter om statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt NFS 004:19 Utkom från trycket den december 004 beslutade den 8 december
Läs merSlutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Fågelsångens naturreservat
SLUTRAPPORT 2006-10-26 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Fågelsångens naturreservat Projektets namn: Kontaktperson på kommunen: Stefan
Läs merMålet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
Geografi 4-6 Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer
Läs merUnderlag till tillsynsplan 2015
Underlag till tillsynsplan 2015 Resursbehovet specificerat efter Sveriges 16 nationella miljömål samt efter övriga verksamheter (17-20) som inte kan härledas till ett miljömål. Varje miljömål är indelat
Läs merSlutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvård på Åstön
SLUTRAPPORT 2007-12-21 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvård på Åstön Projektets namn: Naturvård på Åstön Kontaktperson på kommunen:
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs merVattenråden inom Västerhavets vattendistrikt sammanställning av årsredovisningar för 2013
Vattenråden inom Västerhavets vattendistrikt sammanställning av årsredovisningar för 2013 Inledning Aktiviteter inom vattenråden är en av hörnstenarna för lokal förankring av den svenska vattenförvaltningen.
Läs merMetoder och kriterier för att välja ut projekt
1 (8) Metoder och kriterier för att välja ut projekt Interreg Nord 2014-2020 2 (8) 1. Inledning Enligt förordning (EU) nr 1303/2013, art 110(2)(a) är det är Övervakningskommitténs uppgift att anta urvalskriterier
Läs merSKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten
SKOGSRIKET, regional färdplan för Västerbotten Skogsriket från ord till handling Nationella visioner möter den regionala utvecklingskraften Lycksele, 31 oktober och 1 november 2012 1 Förord När jag fick
Läs merÖverenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap(IOP) Mellan Fastighetskontoret och Lärjeåns Kafé & Trädgårdar
Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap(IOP) Mellan Fastighetskontoret och Lärjeåns Kafé & Trädgårdar Innehåll Mellan Fastighetskontoret och Lärjeåns Kafé & Trädgårdar... 1 Bakgrundsförutsättningar
Läs merNominering - Årets Miljösatsning Med checklista
Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Natur- och kulturvårdare Sonny Pettersson Sund, Kavarö Söderön
Läs merHjälpreda för förening vid ansökan om investeringsstöd hos Länsstyrelsen
Februari 2016 Hjälpreda för förening vid ansökan om investeringsstöd hos Länsstyrelsen Målsättningen Målsättningen med detta dokument är att underlätta för föreningen att ta fram underlag för utarbetande
Läs merrör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur
Halmstads Från insektsliv till Friluftsliv Halmstads kommun är fantastisk med sin rika och omväxlande natur, där kusten, åarna, myrmarkerna, slättlandskapet, skogarna och stadsmiljöerna skapar en variation
Läs merVADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,
Läs merKlimatscenarier i miljömålsarbetet
Klimatscenarier i miljömålsarbetet Tom Hedlund Naturvårdsverket 2010-10-22 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Prognos till 2020 och utvecklingstrend för miljökvalitetsmålen Begränsad
Läs merDet nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten
Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens
Läs merLektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
Läs merAnsökan om bidrag för lokala naturvårdsprojekt - sammanställning
ANSÖKAN 2006-01-26 Länsstyrelsen i Skåne län 205 15 MALMÖ Ansökan om bidrag för lokala naturvårdsprojekt - sammanställning Kristianstads kommun ansöker om statsbidrag enligt förordning (2003:598) om statliga
Läs merKommunalt handlingsprogram för Eslöv 2011 2014
Kommunalt handlingsprogram för Eslöv 2011 2014 ESLÖVS KOMMUN Vi tar ansvar En ekonomi i balans är förutsättningen för att driva en politik för Eslöv. Vi tar ansvar för att den kommunala organisationen
Läs merVerksamhetsbeskrivning för Övre Motala ströms Vattenråd 2012-07-30
Verksamhetsbeskrivning för Övre Motala ströms Vattenråd 2012-07-30 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 1. Inledning...2 1.1 Geografisk avgränsning...2 1.2 Syfte...4 2. Deltagare...4 2.1 Övriga
Läs merDatum: 20091123. Naturbruksgymnasiet Dingle hemsida: www.tillvaxtbohuslan.se
Datum: 20091123 Diarienummer: SLUTRAPPORT Journalnr: 2008-4651 När du avslutat ditt projekt ska du lämna en rapport där du redovisar projektets genomförande och resultat. Utgå från din projektplan och
Läs merStatligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt i Uddevalla kommun
BESLUT 1(3) Naturvårds- och Fiskeenheten Jennie Niesel Uddevalla kommun Att. Mikael Reinhardt Varvsvägen 1 451 81 Uddevalla Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt i Uddevalla kommun BESLUT Beviljade
Läs merGRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD
Läs merBedömningsgrunder för Leader Gutes strategi - bil 1A. Målområde 1 Hållbart småföretagande
Bedömningsgrunder för Leader Gutes strategi - bil 1A Bedömningsgrunderna är till för att förtydliga vad som krävs för respektive poäng. Urvalskriterium nr 1 är anpassat till varje insatsområde och fond.
Läs merPedagogiska skolgårdar
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till 2013-02-25 Dnr: 2013/564-BaUN-648 Barn- och ungdomsnämnden Pedagogiska skolgårdar Förslag till beslut Barn-
Läs merAreella näringar 191
Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om
Läs merHandledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG
Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE
Läs merÖVERSIKTSPLAN för utveckling av Ånge kommun
1 av30 2 av30 Se även temahäfte 2 Byggande, boende, temahäfte 19 Energi, Innehåll Kommunala skäl för arbete med vindkraft 2 Kommunala mål 2 Vindkraft i översiktsplanen 2 Kommunala åtgärder i översiktsplaneringen
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007
Beredningsgruppen för miljö 2004-11-30 HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Inledning Beredningsgruppen för miljö har tillsammans med en rad aktörer utarbetat en strategi för vilka insatsområden
Läs merNominering - Årets Leader Med checklista
Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: MittSkåne på kartan II Journalnummer: 2010-4457 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader
Läs merx Stockholms läns landsting i (s)
x Stockholms läns landsting i (s) Tillväxt- och regionplanenämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE Tillväxt- och regionplaneförvaltningen 2015-03-19 TR 2015-0016 Handläggare: Maja Berggren Tillväxt- och regionplanenämnden
Läs merRör inte vår åkerjord
Rör inte vår åkerjord Om Skåne läns nollvision för bebyggelse på jordbruksmark 12 mars 2013 Elisabet Weber länsarkitekt Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv en del av Öresundsregionen
Läs mer2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman
2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling
Läs merHÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE
KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling
Läs merNominering - Årets Integrationssatsning Med checklista
Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Utveckling genom integration Journalnummer: 2008-2540
Läs merNäringslivsprogram 2014-2015
Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna
Läs merVi växer för en hållbar framtid!
Datum 2015-04-20 Vision Vi växer för en hållbar framtid! Politisk viljeinriktning Hållbarhet och tillväxt Vi i vill verka för en hållbar tillväxt. Vi vill skapa goda förutsättningar för ett hållbart samhälle,
Läs merAnsökan om bidrag för lokala naturvårdsprojekt sammanställning
1 ANSÖKAN 2012 2012-03-27 Länsstyrelsen i Stockholms län Ansökan om bidrag för lokala naturvårdsprojekt sammanställning Samtliga ansökningsblanketter skickas digitalt till Länsstyrelsen i det län projektet/-en
Läs merProjektplan hälsosamt åldrande 2014
Tjänsteskrivelse 2014-02-10 Handläggare: Birgitta Spens FHN 2013.0067 Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har tecknat samverkansavtal med Örebro läns landsting
Läs merNominering - Årets Miljösatsning Med checklista
Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mälardalens avlopp i kretslopp Projektägare: Lantbrukarnas
Läs merTURISM NULÄGESBESKRIVNING MÅLSÄTTNING. Turism 10
Turism 147 148 TURISM MÅLSÄTTNING - Nils Holgersson varumärket bör vidareutvecklas och profileras i turismsammanhang - Besöksnäringen ska utvecklas och stimuleras genom ett aktivt samarbete med olika intressenter
Läs merNominering - Årets ungdomssatsning Med checklista
Nominering - Årets ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets ungdomssatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Ung och företagsam i Västra Journalnummer: 2010-6039 Namn
Läs merNominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista
Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Tobias och Karin Knutsson
Läs merSlutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturstig vid Hållnäskusten
SLUTRAPPORT 2006-08-15 Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 Uppsala Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturstig vid Hållnäskusten Projektets namn: Naturstig vid Hållnäskusten Kontaktperson på
Läs merDetaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun
BEHOVSBEDÖMNING (för MKB) 1(6) Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Plan-, bygg- och trafikavdelningen 2011-03-29 2010-3803 Rebecka Sandelius 0480-45 03 33 Detaljplan för del av Vångerslät 7:96
Läs merGötene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010
Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens
Läs merPROJEKT. Golfbanor 2012 2012-09-12
PROJEKT Golfbanor 2012 2012-09-12 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se Resultat Alla golfbanor
Läs merÖstersjöfiske 2020. Sedan konferensen ÖF2020 i Simrishamn i november, har vi ägnat oss åt två saker.
Östersjöfiske 2020 Hej! Fisk är en fantastisk råvara. Helst skall den vara riktigt färsk och dessutom fångad på ett ansvarsfullt och ekologiskt sätt. Fisk finns nära oss i Östersjön. Vi har kunniga fiskare
Läs merSlutrapport för Restaurering av Hillesjön
SLUTRAPPORT 2010-12-22 Dnr 10BMN288-6 Länsstyrelsen i Gävleborgs län 801 70 Gäv le Slutrapport för Restaurering av Hillesjön Ur förordningen (2003:598) om statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt:
Läs merAnsökan om bidrag ur miljöanslaget för projekt Gemensamt avlopp för Bodalviken, Ornö, Haninge kommun
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-11-26 LS 1408-0932 Landstingsstyrelsen Ansökan om bidrag ur miljöanslaget för projekt Gemensamt avlopp för Bodalviken, Ornö, Haninge
Läs merPollineringssamarbete lantbruk biodling, del 1
Pollineringssamarbete lantbruk biodling, del 1 Projektet provade nya metoder och samarbetsformer mellan biodlare och växtodlare. Projektägare: Sveriges Biodlares Riksförbund Projektledare: Matias Köping
Läs merKSLA:s yttrande över översynen av Svenska artprojektet
Landsbygdsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 30 juli 2012 KSLA:s yttrande över översynen av Svenska artprojektet Sammanfattning av KSLA:s viktigaste synpunkter: Arbetet i Svenska artprojektet är
Läs merNaturorienterande ämnen
OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen
Läs merBygg Ulricehamn starkare
Vi är stolta över Ulricehamn. Kommunen växer. Dessutom finns flera framgångsrika företag. De senaste åren har en rad gynnsamma beslut tagits för och i kommunen. Samtidigt kan vi inte blunda för att det
Läs merNamn på förslaget: Utvecklingsprojekt Röstånga 2013
Härmed nomineras följande förslag Årets Leader. Namn på förslaget: Utvecklingsprojekt Röstånga 2013 Journalnummer: 2009-5492 Kontaktperson, (namn, telefonnummer och e-postadress) i det nominerade förslaget:
Läs merMiljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande
Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration
Läs merFörslag till verksamhetsplan för Föreningen Norden i Skåne 2015 samt inriktning för 2016
Förslag till verksamhetsplan för Föreningen Norden i Skåne 2015 samt inriktning för 2016 Inledning Distriktets roll har länge ifrågasatts inom Föreningen Norden, och det har vid flera tillfällen skrivits
Läs merAnsökan, Lokala naturvårdssatsningen - LONA. Projekt: Rekreation- och friluftsplan. Kommunens projektansvarige. Övriga kontaktpersoner.
Ansökan, Lokala naturvårdssatsningen - LONA Projekt: Rekreation- och friluftsplan Län Stockholms län Kommun Nacka Kommunens projektansvarige Kommunens projektansvarige Liselott Eriksson Postadress Enhet/förvaltning
Läs merERBJUDANDE till Gävleborgs kommuner. PROCESSUTBILDNING FÖR SEKTORSÖVERGRIPANDE BARN- OCH UNGDOMSPOLITIK år 2012-2013
ERBJUDANDE till Gävleborgs kommuner 1 (5) PROCESSUTBILDNING FÖR SEKTORSÖVERGRIPANDE BARN- OCH UNGDOMSPOLITIK år 2012-2013 Inom ramen för den regionala barn- och ungdomspolitiska strategin Region Gävleborg
Läs merÖverenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun
Överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens syfte är att främja
Läs merFöräldraföreningen Botkyrka Musikklasser, medlemsenkät 2013
Föräldraföreningen Botkyrka Musikklasser, medlemsenkät 2013 Metod Enkäten genomfördes med hjälp av ett web-baserat verktyg (www.enkät.se) under januari 2013. Alla vårdnadshavare till elever i Botkyrka
Läs merSveriges Ornitologiska Förening
s Ornitologiska Förening Energimyndigheten YTTRANDE Att. Matilda Schön Datum Dnr Tillväxtavdelningen 2013-03-01 2010-5138 Vindenheten Yttrande Remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk s Ornitologiska
Läs merVILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel
VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel Varför finns det regler för kemisk bekämpning? Kemiska bekämpningsmedel kan skada miljön, människors hälsa
Läs mer1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner
ANSÖKAN 1 (7) 2012-06-11 2011/123 Lena Åström Strategisk samhällsplanerare 0431-40 29 66 lena.astrom@engelholm.se Komplettering avseende ansökan om statligt stöd för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling
Läs merBAKGRUND SMURF INNOVATION VOUCHER: FULL STUDY APPLICATION
1(7) SMURF INNOVATION VOUCHER: FULL STUDY APPLICATION Company Name: Östervåla Utvecklingsråd Company org nr: 879500-7668 Contact persons (incl. tfn nr / e-mail): Kiell Tofters kiell@tofters.net University:
Läs merDe 15 nationella miljökvalitetsmålen har varit vägledande för detta miljöprogram.
Miljöprogram sammanfattning De 15 nationella miljökvalitetsmålen har varit vägledande för detta miljöprogram. Miljömålen är: begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning, giftfri miljö,
Läs mer