Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster

Transkript

1 Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster Delrapport 4 Informationsmöten med aktörer i staden Lonaprojekt, Malmö stad Rapporten framtagen som del i projektet Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster, med stöd av LONA Lokala Naturvårdssatsningen

2 Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster Delprojekt 4 Informationsmöten med aktörer i staden Inledning Åtgärden innebar enligt projektbeskrivningen 6-10 genomförda informationsträffar riktade till grupper med särskilda möjligheter att verka till stöd för gynnsamma miljöer för pollinatörer. Åtta träffar med föredrag och frågestund genomfördes under år Härutöver utbyttes information med olika organisationer och enskilda vid ett antal mindre sammankomster och kontakttillfällen. En bedömning gjordes först av vilka målgrupper i Malmö som kunde tänkas ha mer omfattande rådighet vad gäller skötsel av grönytor. Viktiga aktörer bedömdes vara golfklubbar, Kyrkogårdsförvaltningen, koloniträdgårdsföreningar samt större privata fastighetsägare och villaföreningar. En annan viktig aktör bedömdes vara biodlarnas organisationer. Malmö stad själv med skötsel av parker och andra grönytor bedömdes också vara viktig. Bland de kommunala förvaltningarna var flera involverade såsom fastighetskontoret, gatukontoret, stadsbyggnadskontoret, serviceförvaltningen, miljöförvaltningen och även fritidsförvaltningen och kulturförvaltningen tog kontakt. Bland koloniträdgårdsföreningarna visade Mossängen intresse för att en särskild träff skulle ordnas hos dem. Träffarna följde ett gemensamt mönster. En expert på pollinerande insekter och deras behov av livsmiljöer höll ett föredrag på cirka 45 minuter med bildvisning som följdes av frågestund. Förutom den information som fördraget innehöll delades även ut ett informationsblad som framtagits särskilt för träffarna och även en mer omfattande beskrivning till dem som önskade. Efter föredraget diskuterades även litteratur och deltagarnas särskilda behov av hjälp med olika insatser, växtval, insektshotell, biodling med mera. Efter upphandling utsågs Calluna AB, Håkan Andersson, att svara för föredrag och bildvisning. Calluna AB tog även i samverkan med miljöförvaltningen fram det informationsblad som användes. Miljöförvaltningen deltog vid mötena och svarade för lokalbokning, fika, framtagande och utskick av inbjudan och andra praktiska frågor samt var behjälplig med information inom förvaltningens eget ansvarsområde. Förvaltningen hade även tagit fram information som var möjlig att ta del av via malmo.se/pollinering. Informationsmöten avhölls således med följande organisationer. En sammanfattning för respektive möte lämnas även i det följande. Kyrkogårdsförvaltningen Golfklubbar Koloniträdgårdsföreningar Biodlare Fastighetsägare Miljöförvaltningen Kommunala förvaltningar Mossängens koloniträdgårdsförening

3 2 Informationsträffar Kyrkogårdsförvaltningen De gröna miljöerna på kyrkogårdarna ges en omvårdnad efter vad som är lämpligt med hänsyn till kulturell och historisk bakgrund. De representerar genom sin storlek också en betydande potential vad gäller biologisk mångfald. Miljöer, växter och boplatser som stödjer förekomst av pollinerande insekter kan främjas och vara viktiga inslag i stadens naturvårdsarbete. Informationsträffen föregicks av förberedande möten och avhölls den 20 februari Cirka 18 personer var närvarande, alla med anknytning till denna typ av frågor i sitt arbete. Lokalen var stora sammanträdesrummet, Sallerupsvägen 151 på Östra Kyrkogården. Ett stort intresse för frågor kring biologisk mångfald framkom och många goda insatsser gjordes redan. Kyrkogårdsförvaltningen har låtit Ekologgruppen ta fram en rapport, Biologiska kvaliteter på Östra kyrkogården. Här beskrivs naturförutsättningar och olika åtgärdsförslag lämnas, flera med tanke på pollinerande insekter (blomrika miljöer, miljöer för sandinsekter, insektshotell med mera). Östra kyrkogården är den största av Malmös cirka 16 kyrkogårdar med en areal på ca kvadratmeter, följt av S:t Pauli, Limhamn och Fosie. Golfklubbar I Malmö finns flera golfklubbar, bland annat Rönnebäck Golfklubb, Kvarnby Golfklubb, Sofiedals Golfklubb, Malmö Burlövs Golfklubb och Oxie Golfklubb. Alla inbjöds men det var inte helt enkelt att hitta en tid när alla kunde närvara. Ett möte avhölls den 5 mars 2013 med deltagande av representanter från Rönnebäck Golfklubb, Kvarnby Golfklubb och Sofiedals Golfklubb. Vid mötet deltog även personal från miljöförvaltningen samt Susanna Gustafsson, tidigare anställde på miljöförvaltningen och sakkunnig inom golf. Vid mötet framkom bl.a. att Kvarnby Golfklubb redan tidigare arbetat mycket med naturvårdsfrågor, bland annat iordningställt ängsmark, inventerat djur och växter, haft besök av skolklasser samt anordnat skyltar med mera. Vid mötet diskuterades efter föredraget bl.a. möjligheter att inventera värdefulla områden, hur man kan finansiera åtgärder, spridningsavstånd för olika typer av organismer, goda exempel med mera. Upp till 70 procent av en golfbana kan utgöras av naturmark med möjlighet att skapa särskilda biologiska värden. Svenska golfförbundet delar ut miljödiplom sedan På förbundets hemsida ges en överblick över hur man ka arbeta med miljöfrågorna. Koloniträdgårdsföreningar Mötet med koloniträdgårdsföreningar i Malmö skedde i samverkan mellan fastighetskontoret och miljöförvaltningen vad gäller värdskap och förberedande arbete, inbjudan med mera. Mötet ägde rum 7 mars 2013 på miljöförvaltningen, samlingssalen. Närvarande var cirka 25 personer från styrelserna, bland annat från Lundavägens koloniförening, Stolpalösa sommarstad, Östra sommarstaden, Ärtholmens sommarstad, Mossängen, Kölnans Fritidsby, Almåsa, Flansbjär, Strandåsstigen med flera. Härutöver deltog representanter från fastighetskontoret och miljöförvaltningen. Koloniträdgårdsföreningar är en tacksam målgrupp eftersom intresset sedan lång tid är stort för blommande växtlighet och biologisk mångfald, det gäller här att stärka ett redan stort engagemang. Föreningarna tar via sina organisationer fram informationsblad och skrifter. Vid mötet diskuterades frågor om bland annat biodling, växtval, miljödiplomering, möjligheter till att nå ut med information, möjligheter till möten ute på föreningarna med mera. Biodlare Informationsmötet avhölls den 15 april 2013 på Wowragården i samverkan mellan Malmöortens biodlarförening och miljöförvaltningen i Malmö. Inbjudan hade skickats ut via biodlarföreningens kanaler.

4 3 Wowragården är belägen i Södra Sallerup i östra Malmö. Omkring 27 personer deltog. Sakkunskapen inom frågor knutna till Lona-projektets tema är mycket hög inom denna målgrupp. Frågestunden tog bland annat upp risker med användning av kemiska bekämpningsmedel inom lantbruket där särskilt frågor kring neonikotinoider diskuterats mycket senare år. Fastighetsägare Större fastighetsägare disponerar ofta grönområden på sina områden, t.ex. intill bostadshus och ibland på innegårdsmiljöer. De kan därför bidra till naturvården. En annan viktig grupp är villaägare som i sina trädgårdar naturligtvis har förutsättningar att bidra till biologisk mångfald. Det gjordes därför försök att nå dessa grupper. Mötesdagen sammanföll dock tyvärr som det visade sig med tider som var inbokade för andra arrangemang. Ett möte avhölls dock den 17 april 2013 på miljöförvaltningen med närvaro av HSB och av några representanter för villaföreningar. Vid mötet diskuterades efter föredrag och frågor bland annat informationsspridning och kanaler för detta, bland annat Malmö stads möjligheter. Ett andra möte med fastighetsägare avhölls den 28 maj Detta möte ordnades av bostadsgruppen på miljöförvaltningen och hade andra frågor än naturvård som huvudtema. Dock informerades och diskuterades även kring möjligheter för gröna miljöer och växtlighet för pollinerande insekter. Informationsmaterial delades ut. Bland de anmälda kan nämnas representanter för Willhem, HSB Sundsfastigheter, Akelius och Stena Fastigheter Malmö AB. Senare har kontakter även tagits med MKB. Miljöförvaltningen De anställda på Avdelningen för Miljö- och hälsoskydd vid miljöförvaltningen i Malmö kommer i sitt dagliga arbete i kontakt med lantbrukare, golfbanor, innehavare av koloniträdgårdar, fastighetsägare med mera. Naturvårdsintresset är stort. Det bedömdes därför vara en god idé att i samband med ett avdelningsmöte genomföra ett program på ca en timme kring temat Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster. Ett informationstillfälle med föredrag och frågor genomfördes således med denna målgrupp med ca 27 personer närvarande. Mötet ägde rum i miljöförvaltningens samlingssal den 29 maj Kommunala förvaltningar Naturvårdsarbetet är i Malmö stad fördelat på flera förvaltningar. Stadsbyggnadskontoret har ansvar för t.ex. naturvårdsplan, strandskydd, naturreservat med mera. Gatukontoret har ansvar för skötsel av parker och grönområden. Fastighetskontoret ansvarar för utarrenderingar av mark för jordbruk och koloniområden. Även Serviceförvaltningen har ansvar för vissa gröna frågor. Det bedömdes därför vara relevant att bjuda in till ett möte där även andra tekniska förvaltningar än miljöförvaltningen deltog. Ett sådant möte ägde rum den 5 juni Mötet som ägde rum på miljöförvaltningen var mycket välbesökt, cirka 23 personer deltog. Alla ovan nämnda förvaltningar var representerade, därutöver även Kulturförvaltningen. Efter föredraget diskuterades kring de olika förvaltningarnas möjligheter. Mossängens koloniträdgårdsförening I samband med den informationsträff som ägde rum för koloniträdgårdsföreningar den 7 mars på miljöförvaltningen ställdes frågan om intresse fanns att även avhålla möten ute på koloniområdena på samma tema. Mossängens koloniområde visade sig vara intresserade av detta och ett arrangemang utfördes på Mossängens Sommarstads föreningshus den 2 september Omkring 21 personer deltog. Liksom vid tidigare träffar hölls föredrag av Håkan Andersson, Calluna, som också svarade på frågor. Mossängen medverkade genom att sätta upp anslag, ordna fika och tillhandahålla lokal. Andra möten och kontakter Inför uppstart av projektet och under projektet skedde flera möten mellan miljöförvaltningen och med deltagande parter. Vid fyra tillfällen skedde även möten till vilka alla delprojektdeltagare inbjöds.

5 4 Möten har skett med företrädare för fritidsförvaltningen som arbetar aktivt för att stödja tillkomst av miljöer som gynnar pollinerande insekter vid anläggningar och platser som de har hand om. Malmö Museer har besökts för information om hur museet arbetar på temat pollinerande insekter. Bisamhällen har ställts upp åskådligt inne på museet, med förbindelse för bina till miljön utanför. Bikupor och odling av växter attraktiva för bin finns också bakom Kommendanthuset. Bikupor finns även på Wowragården. Kirsebergs kyrka har besökts och diskussioner förts om eventuella framtida samarbeten. En person som tidigare arbetat på miljöförvaltningen, numera VA SYD, driver en biodling där. Miljöförvaltningen har flera gånger besökt Naturskolans biodlarkurser. Vid möten om kommunens bekämpningsmedelspolicy har frågan om pollinerande insekter tagits upp, likaså i arbetet med ny grönplan för Malmö. Kontakter har tagits med Trafikverket med frågor kring arbete med väghållning där möjligheterna är goda att sköta dikeskanter med mera på ett sätt så att pollinatörer och biologisk mångfald gynnas. Kontakter har förevarit med Kemikalieinspektionen och med forskare kring bekämpningsmedelsanvändning. Vid villamässan i Malmö har Malmö stad deltagit och bland annat visat stekelhotell. Miljöförvaltningen har haft möte för erfarenhetsutbyte med Bee Urban som erbjuder interaktiva och levande miljötjänster i stadsmiljö i form av bikupor, trädgårdar för biologisk mångfald och boplatser för pollinerande insekter och fåglar. Miljöförvaltningens representant har bevistat arrangemang som naturskyddsföreningen i Malmö ordnat på temat pollinerande insekter. Håkan Andersson från Calluna berättar om pollinerande insekter för kyrkogårdsförvaltningen i Malmö. Foto: Eva Klamméus. Text: Lars Nerpin, Miljöförvaltningen i Malmö Foto: sidan 1: Colourbox Bilaga: Informationsblad framtaget av Calluna AB på uppdrag av miljöförvaltningen.

6 Informationsblad, framtaget av Calluna AB på uppdrag av Miljöförvaltningen. Pollinatörer hotade nyttodjur som kan gynnas i din närnatur Vad är en pollinatör? En pollinatör är ett djur som pollinerar en växt, det vill säga befruktar den. Djuret transporterar pollen (hanliga könsceller) från blommans ståndarknappar till pistillens märke (det honliga organet). För de flesta växter gå det bra med pollen från den egna plantan (självpollinering), men fruktsättningen blir bättre med pollen från en annan planta (korspollinering). Pollinatörer omfattar främst olika grupper av insekter som bin, fjärilar, flugor och skalbaggar (se faktaruta), men i tropikerna förekommer även andra pollinerande djur, som fåglar, fladdermöss och andra däggdjur. P oll ine ran de i nse kter Bi n. I Sverige finns cirka 300 arter, varav endast tambiet utnyttjas av oss. Till gruppen bin räknas även alla humlor. Arter av bin är ofta mycket specialiserade blombesökare. Fjäril ar. De flesta dagfjärilar och många nattfjärilar besöker blommor. Dagfjärilar lockas främst till färgglada blommor, medan blommor med stark kvällsdoft (t.ex. kaprifol och nattviol) oftast är anpassade för att dra till sig nattfjärilar. Det finns många fjärilsarter med långa tungor, specialiserade på att nå långt ner i blompipar. Flu gor. Många flugarter besöker blommor, exempelvis blomflugor. Arterna är sällan starkt specialiserade, men undantag finns. Ovan t.v. ett väggsidenbi (foto: Tommy Karlsson), t.h. en skogsnätfjäril (foto: Tove Adelsköld). Nedan t.v. en tvåbandad getingfluga (foto: Åsa Röstell), t.h. två humlebaggar (foto: Håkan Andersson). Skal bagg ar. Många skalbaggsarter besöker blommor men är sällan specialiserade. Till pollinerande skalbaggar hör bl.a. guldbaggar, humlebagge, blombockar, blombaggar och tornbaggar. Gör stor nytta, alldeles gratis Bin och andra pollinatörer utför flera så kallade ekosystemtjänster, vilket innebär att de skapar olika typer av nyttigheter som vi människor är beroende av. Frukter och bär blir större och får finare form om blommorna har pollinerats, vilket ger bättre skördar och större inkomster för odlaren. Även grödor som raps får större skördar efter bra pollinering och skördar av olika fröer blir bättre efter pollinering, exempelvis frön av klöver, köksväxter och prydnadsväxter. En miljö som är anpassad till ett rikt insektsliv är på många sätt värdefull för människor, till exempel i samband med rehabilitering och rekreation. Mycket insekter ger i sin tur ett rikt fågelliv och därmed fågelsång som får människor att må bättre. Skogsbryn, miljöer som ofta har ett rikt insektsliv, har även visat sig spela en viktig roll för människors välmående. En artrik miljö innehåller många naturliga skadeinsektsbekämpare, främst andra insekter. Många blomflugors larver är exempelvis glupska bladlusätare. Moget hallon (foto: Tove Adelsköld).

7 Missgynnade i dagens landskap Många bin och fjärilar har blivit allt ovanligare och en stor andel insektsarter är idag rödlistade. En minskning av mängden blommor och boplatser i landskapet samt en ökad användning av insektsgifter är bland de viktigaste orsakerna till detta. En minskad tillgång till blommor i landskapet beror främst på förändringar i vårt jordbrukslandskap. De blomrika slåtterängarna har blivit sällsynta; korna betar på näringsrika åkerbeten i stället för i naturbetesmarker med rik blomning. Även vägkanter kan innehålla stora mängder blommande växter men dessa slås ofta av för tidigt av trafiksäkerhetsskäl. Det har blivit ont om möjliga boplatser för pollinatörerna. Många sandiga naturbetesmarker där insekterna kan gräva sina bohålor har vuxit igen och landskapet förbuskas, vilket leder till färre värdefulla brynmiljöer. Ruderatmarker anses som skräpmarker, fastän de kan innebära stora möjligheter för hotade insektsarter, och hanteras därmed felaktigt. Många vildbin och andra steklar anlägger sina bon i död ved, men de missgynnas i dagens landskap eftersom gamla lövträd med död ved blir allt ovanligare. En ökad användning av olika bekämpningsmedel mot skadeinsekter drabbar även de nyttiga pollinerande insekterna. En fjäril som besöker en blåmonke (foto: Åsa Röstell). Konkreta lösningar som hjälper! Uppdraget att återskapa ett blomstrande jordbrukslandskap ligger kanhända på politisk nivå, men det finns många saker du kan göra själv för att gynna pollinerande insekter i din närnatur. Trädgårdar, koloniområden och parker kan med enkla åtgärder bli mycket viktiga miljöer för pollinatörer, men även områden som golfbanor och kyrkogårdar har stor potential. Fler boplatser. Spara eller skapa några solbelysta, sandiga ytor. Anlägg boplatser för humlor, som i stenrösen och lerkrukor. Tillverka boplatser åt bin i så kallade bibatterier. Färre gifter. Låt bekämpningsmedlen vara och bekämpa istället skadeinsekterna med ekologiska metoder, bland annat genom att låta rovinsekterna leva och göra jobbet. Mer blommor. Låt någon del av trädgården eller parken få vara lite naturlig. Anlägg en blomsteräng. Plantera växter som de pollinerande insekterna tycker om eller behöver. Det finns många växter som är särskilt viktiga som näringsväxter för bin och andra pollinatörer, bland annat: Sälg mycket viktig för de insekter som flyger tidigast på våren, som många humlor och övervintrande dagfjärilar. Ljung viktig för sensommaraktiva bin, rik tillgång på ljung ger energi till övervintring. Korgblommiga växter många insekter är exempelvis starkt knutna till fibblor och flera av våra största bin besöker klintar. Blåklockor många specialiserade bin och humlor besöker blåklockor. Väddar viktig näringsväxt för ett par sällsynta bin, men besöks även av många skalbaggar och fjärilar. Strävbladiga växter långpipiga blommor som oxtunga, blåeld och vallört, viktiga för flera långtungade bin och humlor. Lejongapsväxter viktiga för många långtungade bin, omfattar bland annat kovaller, skallror och kungsljus. Kransblommiga växter som timjan, isop, mynta och plister, viktiga för många insekter, främst bin, fjärilar och blomflugor. Om du v ill lä sa mer Grannskapsnatur. Svenska Naturskyddsföreningens årsbok från Innehåller bland annat en del om insektslivet i vår närnatur. Humlor: Alla Sveriges arter. Så känner du igen dem i naturen och i trädgården. Förf. Göran Holmström. Förlag: Symposion Humlor i Sverige 40 arter att älska och förundras över. Förf. Bo Mossberg & Björn Cederberg Förlag: Bonnier Fakta Nationalnyckeln. Två band om blomflugor har utgivits, de inledande kapitlen om ekologin innehåller mycket intressanta fakta. Naturskyddsföreningens Fjärilshandbok Om konsten att få fjärilar att trivas. Förf. Per Bengtson, Per Isaksson & Maria Lewander Nedan f.v. Sälg, en av vårens första blommor, här med ett sälgsandbi (foto: Tommy Karlsson). Lungörtens långpipiga blomma pollineras av insekter med lång tunga och den senblommande ljungen ger bina energi inför övervintringen (foton: Tove Adelsköld). Väddar och fibblor är omtyckta av humlor, här mörk jordhumla på åkervädd och jordsnylthumla på en fibbla (foton: Tommy Karlsson).