Åtgärdsprogram för hotade arter

Transkript

1 HÄRNÖSAND Besöksadress Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19 Telefon Tillbakablickar på 2013 Sedan fem år tillbaka ger vi som arbetar med åtgärdsprogrammen för hotade arter i Västernorrland ut detta nyhetsbrev en gång om året för att berätta vad vi ägnar oss åt och lägger resurser på. Har du tankar och synpunkter eller idéer om vårt arbete så hör gärna av dig till oss. Året 2013 var ett år när fjärilarna flög tidigare än beräknat och regnskurar omöjliggjorde våra höga ambitioner att genomföra naturvårdsbränningar. Vi fick ny personal, Emelie Lager, under hösten som ersättare för Andreas Karlberg som på obestämd tid bl a ägnar sig åt biologisk återställning av vattendrag. Vi har fått förstudiepengar för att kunna skriva ansökan inom interreg-programmet Sverige Norge, Nordens Gröna Bälte för att erhålla pengar för driva projekt tillsammans med två andra län och två fylken i Norge i syfte att stärka populationen av flodpärlmussla. Under året stod länsstyrelsen Västernorrland värd för den nationella konferensen för ÅGP och det innebar mycket arbete med att förbereda det hela. Nyhetsbrev nr Åtgärdsprogram för hotade arter Framöver måste ett brett spektrum av relevanta aktörer och anslag samverka för att skydda och utveckla populationer av hotade arter ÅGP kan vara kunskapsspridare, rådgivare, initiera projekt, motivera och inspirera andra men inte göra särdeles mycket med egna pengar. För att åstadkomma detta så arbetar vi bl a med att ta fram strategier och material för att skogsnäringen lättare skall kunna arbeta med arter inom åtgärdsprogrammen. Ett spirande samarbete finns på flera håll med skogsnäringen och vi hoppas att kunna fortsätta detta samarbete under de kommande åren. Under året har regeringen haft stort fokus på ett etappmål om ekosystemtjänster i samhället och en utredning presenterades under hösten med förslag på hur man skall synliggöra och använda ekosystemtjänstbedömningar i samhället. Vi kommer att höra mer om detta. Ekosystemtjänster och biologisk mångfald är varsin sida av samma mynt. Utan biologisk mångfald får vi problem med ekosystemtjänsterna och värnar vi ekosystemtjänsterna så får vi förhoppningsvis biologisk mångfald. Fotograf: Sture Marklund

2 ÅGP nationellt Västernorrland stod värd för årets nationella möte för åtgärdsprogrammen under 3 dagar i september månad. Konferensen hölls på Hussborg i Ljungaverk och programmet var fullspäckat av diskussioner, exkursioner och föredrag. Höjdpunkter i programmet var förevisningen av flodkräftor från världens största restaureringsprojekt av flodkräfta, exkursionen i Jämtgaveln till olika brandfält samt förevisningen av flodpärlmussla i Värsjöbäcken. Alla program som Västernorrland koordinerar som löpt ut har förlängts. Jättepraktbaggeprogrammet kom ut i en reviderad upplaga under året med en giltighetsperiod under åren Vi räknar dessutom med att de flesta ÅGP-program som släpar efter kommer färdigställas och publicerade under år Exkursion till naturreservatet Jämtgaveln. Gynna svamp och kärlväxter på Hällomsberget Avverkningsåtgärder genomfördes på ett sydväxtberg strax väster om Bergsåker för att bl a gynna den stora hasselförekomsten i branten. På platsen finns en unik samling mycket ovanliga svampar knutna till Hassel och Lind bl. a rökpipsvamp, strimmsporig hjorttryffel och hjärntryffel. Nya fynd av Trolldruvemätare Nya digitalkameror och internet innebär att intresserade privatpersoner från allmänheten allt oftare hör av sig med bilder på intressanta arter. Under sommaren har nya lokaler för trolldruvemätare dykt upp i närheten av Bispgården vilket stärker uppfattningen att artens har en delpopulation vars utbredning följer Indalsälven.

3 Anlockning av Raggbock Försök genomfördes att fånga den sällsynta skalbaggen Raggbock Tragosoma depsarium med hjälp av anlockningsfällor. Raggbock ingår som en art i ÅGP-programmet skalbaggar på äldre tallved Anlockningsfällorna var försedda med ett feromon som lockar raggbockar. Det valda området var området mellan Lockstamon norr om Björna och naturreservatet Vändåtberget. Detta är ett område som det finns fynd av gnagspår ifrån Raggbock. Vi lyckats fånga 6 stycken skalbaggar av arten och det är förmodligen det första kända fyndet av levande raggbock i Ångermanland. Raggbocken har missgynnats av att skogen blivit yngre och tätare. Äldre grova och samtidigt långsamvuxna träd blir allt ovanligare. På grund av aktiv skogskötsel och effektiv brandbekämpning är den skötta skogen för skuggig för att hysa arten. Även i skyddad skog missgynnas arten kraftigt av en ofta minst sekellång frånvaro av brand, och en därmed fortsatt naturlig succession mot allt tätare skog. Det finns ett PM om undersökningen som snart skall publiceras. Länsstyrelsen har planer på att försöka fånga raggbock på andra lämpliga lokaler i länet kommande sommar om vi får tillgång till feromon. Länsstyrelsen för diskussioner med markägare i området om åtgärder som kan vara lämpliga för att gynna raggbock och andra ljusälskande skalbaggar. Utsättningsarbete Ett sätt att förbättra situationen för hotade arter är genom utsättning av arten till nya områden eller platser där den tidigare förekommit. Länsstyrelsen har ansökt om dispens från artskyddsförordningen för att genomföra utsättningar av programarter under kommande år för arterna sötgräs, smällvedel och klådris. Under hösten har frön från klådris och smällvedel samlats in. Även försök att odla smällvedel har gjorts och plantorna kommer att planteras ut under året. Särskilda utsättningsplaner för varje art kommer att tas fram under början av I dessa planer tas områden som är lämpliga för utsättning fram bland annat genom bedömning av platsens biologiska, sociala och ekonomiska förutsättningar. Klådris. Fotograf: Tomas Rydkvist Smällvedel. Fotograf: Andreas Karlberg

4 Naturvårdsbränning i Långmons naturreservat En enda naturvårdsbränning lyckades länsstyrelsen genomföra under sommaren och det var i naturreservatet Långmon den 29 maj. Anledningen till att fler bränningar inte genomfördes var det dåliga vädret under sommaren. Resultatet av bränningen vid Långmon, en sandtallskog, blev som vi anser lyckat. Storleken på bränningsområdet var ca 6 hektar dödligheten i trädskiktet på ca 20 % var ganska lagom. Efter bränningen fångades en del pyrofila (brandberoende) arter i fällor. Fotograf:Per Sander Smällvedel Länsstyrelsen genomförde småskalig bränning av den klassiska lokalen vid Byberget i slutet av maj. Smällvedelpopulationen reagerade som väntat positivt på åtgärden med många nya plantor. Svårigheten är att hitta en lämplig tidpunkt för att genomföra bränning eftersom markvegetationen på platsen inte är lätteldad. Fakta om Smällvedel Smällvedel, Astragalus penduliflorus, är en flerårig ört vars blommor är gula och sitter i skaftade, nästan huvudlika klasar. Växtplatserna utgörs dels av glesa tallmoar och på grusåsar, dels sekundärt på grusiga vägkanter och banvallar. Spridning sker främst genom frön men även en viss vegetativspridning förekommer. Källa: Artfaktablad Smällvedel, Artdatabanken

5 Inventering av insekter i lövtrakt nära Bredbyn Länsstyrelsen genomförde en riktad inventering med två trädfönsterfällor i och två IBL2 fällor på Holmens mark i Norrmesunda. När artbestämningen var klar för steklar visade det sig att några nya flugarter för landet, bl a dansflugan Dolichocephala thomasi, hittats i en lövrik trakt som Holmen planerar låta utvecklas till ett lövrikt område. Större barkplattbagge Länsstyrelsen diskuterade landskapsplanering tillsammans med Holmens skog utifrån de krav på miljön som större barkplatbagge har. Vi planerar att under sommaren inventera och titta närmare på lämpliga biotoper för barkplattbagge i norra Ångermanland på Holmens mark. Programmet är nu färdigt och är publiceras närsomhelst på Naturvårdsverkets hemsida. Fotograf: Pekka Bader Mnemosynefjäril 2013 Varje år genomför länsstyrelsen övervakning av Mnemosynefjäril enligt en standardrutt för att kunna bedöma trenden för populationen på lång och kort sikt. Det var ett normalår för arten denna sommar med 160 observerade fjärilar under inventeringen. Antalet lokaler i Sundsvall och Timrå är 15 stycken uppdelade på 8-9 områden som ligger isolerade från varandra. Programmet utvärderades dessutom av en forskare från Linköpings universitet för att undersöka om vi gör rätt åtgärder. Under året har skogs-och röjningsarbete skett på en lokal på norra delen av Alnön. Fotograf: Stefan Grundström

6 Vårbränning för Finnögontröst Europeiskt samarbete Flodpärlmussla I början av september genomfördes en inventering av finnögontröst i naturreservatet Högänge. Populationen har under senare år haft en nedåtgående trend och i år hittades enbart fyra individer av arten. För att förhindra den negativa utvecklingen krävs nya tag och ett studiebesök gjordes till en individrik lokal i Sigtuna i Stockholm för att få inspiration till finnögontröstlokalen i Högänge. För att skapa bättre förutsättningar för finnögontrösten har vi under hösten räfsat mossa där vi vet att arten förekommit och även markerat tre områden i anslutning till dessa för att under våren 2014 genomföra en mindre vårbränning. Arten gynnas av markblottor och förhoppningen är att den blottade marken från bränningen kommer skapa de förutsättningar arten behöver och ge populationen en möjlighet att återhämta sig. 122 vattendrag med Flodpärlmussla Under 2013 beskrevs två nya vattendrag i länet med flodpärlmussla. Kvarnån (Hortesån) i Ånge kommun och Inviksån i Kramfors kommun. I Kvarnån fanns bara spillran av ett bestånd kvar medan Inviksån hyste en livskraftig population. Inviksån har inventerats tidigare men då bara i dess översta del. Meningen var att den nedre delen skulle besökas lite senare i samband med länsinventeringen på 90- talet men det har alltså dröjt ända tills nu. Och det efter ett nyligt inkommet tips! Det visar att det fortfarande finns möjlighet att göra nyfynd i länet. Totalt har vi nu kännedom om 122 vattendrag, enligt SMHI:s definition av vattendrag, med förekomst av flodpärlmussla i Västernorrland län. Länsstyrelsen har sökt och beviljats medel från Norge- Sverige programmet, Nordens Gröna Bälte, för ett projekt. Projektet är en förstudie som vi gör tillsammans med Jämtland, Gävleborg, Nord- och Sör Tröndelag. Syftet är att ta fram en gemensam kunskapsbas om regionens vattendrag med flodpärlmusslor. Inom området finns en stor del av Europas musselförande vattendrag. Tanken är att under nästa programperiod, , lämna in en större ansökan, Musselbältet, med fokus på att förbättra artens livsmiljö. Det pågår ett arbete med att ta fram en Europeisk standard för hur man bör arbeta med flodpärlmussla. Arbetet sker inom ramen för Europeiska standardiseringskommittén (CEN) och Länsstyrelsen har varit representerad i expertgruppen. I slutet av året blev rapporten, Guidance standard on monitoring freshwater pearl mussel (Margaritifera margaritifera) populations and the environmental conditions supporting them, som gruppen jobbat fram antagen som en s k New Work Item av medlemsländerna. Under 2014 görs sedan en sista justering av texten i dokumentet och därefter följer ett i förväg uppgjort standardiseringsförfarande fram till färdig standard. Det är första gången en art får en egen standard på detta sätt. Reviderat åtgärdsprogram Äntligen har Länsstyrelsen, i egenskap av koordinator för programmet, fått klartecken att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för flodpärlmusslan. Innevarande program varade mellan och det är således hög tid för ett nytt. Tanken är att det skall vara klart Kontaktpersoner Per Sander Telefon: , E-post: Per.D.Sander@lansstyrelsen.se Emelie Lager Telefon: , E-post: emelie.lager@lansstyrelsen.se Håkan Söderberg Telefon: , E-post: Hakan.Soderberg@lansstyrelsen.se