Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010

Transkript

1 PM 2010:6 Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010 Miljöövervakning samt kontroll av nyanlagda dammar inom åtgärdsprogram för hotade arter

2

3 Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010 Miljöövervakning samt kontroll av nyanlagda dammar inom åtgärdsprogram för hotade arter PM 2010:6

4 PM nr 2010: 6 Kontaktperson Webbplats Fotografier Linda Hassel, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Direkttelefon , e-post linda.hassel@lansstyrelsen.se Framsida: Större vattensalamander, hona. Eva Götbrink (Kråkfot natur och kommunikation). Lokalfoton: Eva Götbrink och Eva Wallander. Kartmaterial Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr /188 Länsstyrelsen i Jönköpings län

5 Innehållsförteckning Sammanfattning...6 Bakgrund...7 Inventeringar Val av småvatten...9 Upphandling av utförare...9 Metodik...9 Resultat...11 Lokalbeskrivning och inventeringsresultat...11 Hyltan...12 Uddestorp...13 Spånshult...13 Humlekulla...14 Hallagård...14 Östra Tuggarp...15 Mellangården...15 Mellangården B...16 Mellangården C...16 Flisby A...17 Flisby B...17 Stackeryd...18 Knivshult...18 Ingevallstorp...19 Rogberga...19 Rogberga diken...20 Drängagråten...20 Ormestorp Ormestorp Högstorp...21 Diskussion...21 Referenser

6 Sammanfattning Större vattensalamander är en art som finns upptagen i EU:s art- och habitatdirektiv. I Sverige är den, liksom alla groddjur, fridlyst och har tidigare varit rödlistad. I senaste versionen av rödlistan från 2010 bedöms den dock vara livskraftig (LC). Arten har trots bedömningen som livskraftig vikande populationstrender varför länsstyrelsen i Jönköpings län genomför miljöövervakning på arten för att följa populationsförändringar och utbredningsområde. Inför 2010 fanns det endast utrymme för en mindre inventering. Inventeringarna fokuserades därför till småvatten i framför allt Jönköpings kommun, i det så kallade Östra Vätterbrantsomårdet. Detta då tidigare inventeringar har visat på en klart tydlig östlig utbredning av arten i länet. Årets inventering var en lite för liten inventering för att kunna dra några definitiva slutsatser. Resultaten visar på tendenser åt att minskningen av förekomst av större vattensalamander tenderar att fortsätta och att även förekomsten av lämpliga leklokaler minskar i och med en ökad igenväxning. Inventeringen bidrar till att öka kunskapen om arten och tillsammans med tidigare och kommande inventeringar ger den ett gott kunskapsunderlag om förekomst, utveckling och spridning av större vattensalamander i Jönköpings län

7 Bakgrund Större vattensalamander är en art som finns upptagen i EU:s art- och habitatdirektiv, vilket innebär medlemsländerna ska vidta åtgärder för att bibehålla eller återuppbygga en god bevarandestatus i fråga om naturliga livsmiljöer för vilda levande djur och växter som har betydelse för gemenskapen. Det innebär att förutsättningen för att djuren och växterna ska kunna bevaras i sina naturliga levnadsmiljöer ska upprätthållas 1. I Sverige är den, liksom alla groddjur, fridlyst och har tidigare varit rödlistad. I senaste versionen av rödlistan från 2010 bedöms den dock vara livskraftig (LC). Arten har trots bedömningen som livskraftig vikande populationstrender varför Länsstyrelsen i Jönköpings län genomför miljöövervakning på arten för att följa populationsförändringar och utbredningsområde. Större vattensalamander är lättast att inventera då den parar sig leker i små, gärna fiskfria vattensamlingar placerade framför allt i mosiakartade landskap med ängs- och hagmarker, lövrik skog med död ved eller block i markskiktet. Inventeringarna har därför riktats mot områden i länet där chansen att finna salamandrar är som störst. Miljöövervakningen har hittills gjorts i tre etapper. Den inleddes med en inventeringsperiod , uppföljande inventeringar gjordes sedan inleddes ytterligare en miljöövervakningsperiod som kommer att pågå till I tabell 1 finns en översikt över var i länet inventeringarna gjorts, hur stort antal småvatten samt ett översiktligt inventeringsresultat fastställdes ett åtgärdsprogram för arten, där en av åtgärderna som förslås är att anlägga nya småvatten. Under åren har 41 småvatten anlagts i Jönköpings län med finansiering av Åtgärdsprogram för hotade arter. I den pågående miljöövervakningsperioden har även inventeringar av förekomst i nyanlagda småvatten gjorts för att kunna befästa nyttan av åtgärden. Tabell 1. Översikt över tidigare utförda inventeringar och dess resultat År Inventeringsplats Antal inventerade oområden/småvatten Förekomst Återinventering av tidigare fyndlokal Återfynd (%) Tranås, Aneby, Jönköping, Nässjö (23 %) Hela länet (30 %) (68 %) 2009 Gislaved/Värnamo, Tranås, Högarp, Flättinge 22 (fem kluster) 40 % % 1 Naturvårdsverkets websida, EU-och-i-Sverige/Habitatdirektivet/ - 7 -

8 Dessa tidigare inventeringar visar sammantaget på en vikande trend för större vattensalamander där framför allt återinventering av tidigare lekvatten inte längre hyser några individer

9 Inventeringar 2010 Val av småvatten Inför 2010 fanns det endast utrymme för en mindre inventering, varför inventeringarna fokuserades till småvatten i framför allt Jönköpings kommun, i det så kallade Östra Vätterbrantsomårdet. Detta då tidigare inventeringar har visat på en klart tydlig östlig utbredning av arten i länet. Inom det utvalda området gjordes en GIS-analys av tidigare inventerade småvatten samt av nygrävda våtmarker för större vattensalamander. Dessa lokaler delades upp i tre kategorier, baserat på senaste inventering/fynd: 1995/99, 2004/2005 och ny. Målet var att en femtedel av årets inventerade våtmarker skulle utgöras av lokaler där fynd av större vattensalamander registrerades 1995/1999, tre femtedelar av lokalerna skulle vara återinventeringar av fyndlokaler från inventeringen 2004/2005 och den sista femtedelen skulle utgöras av inventeringar av helt nyanlagda våtmarker. Denna uppdelning gjordes för att dels kunna följa upp tidigare inventeringar och följa populationsutvecklingen, dels se om någon nykolonisation har skett i de nygrävda dammar som gjorts inom åtgärdsprogramsarbetet. Lokaler inom respektive kategori rangordnades slumpmässigt inbördes med hjälp av en slumpgenerator i Excel. De tre kategorierna av våtmarker fogades sedan samman till ett dokument som utgjorde prioriteringsordning inför inventeringen och ett underlag till upphandlingen. Ett flödesschema över urvalsarbetet finns i Figur 1. Upphandling av utförare En upphandling av utförare genomfördes där urvalskriteriet sattes till den konsult som kunde inventera flest våtmarker enligt prioritetsordningen. Uppdraget gick till Kråkfot natur och kommunikation. Metodik Inventeringarna har följt den metodik som finns föreslagen i Naturvårdsverkets undersökningstyp Inventering och övervakning av större vattensalamander, version 1:0, , metod visuell observation med hjälp av lampa. Inventeringar har endast skett en natt per våtmark (med undantag av Humlekulla som inventerats två nätter). Markägaren eller boende i området har informerats om inventeringen genom ett personligt besök

10 GIS-analys Våtmarker med fynd av större vattensalamander inom Östra Vätterbrantsområdet. Resultat uppdelat i tre kategorier. Senaste fynd 95/99 Våtmark A Våtmark B Våtmark C Våtmark D Osv. Senaste fynd 04/05 Våtmark 1 Våtmark 2 Våtmark 3 Våtmark 4 Osv. Nyanlagd Våtmark X Våtmark Y Våtmark Z Våtmark Å Osv. Inbördes inventeringsordning slumpades Senaste fynd 95/99 Våtmark A Våtmark C Våtmark D Våtmark B Osv. Senaste fynd 04/05 Våtmark 3 Våtmark 2 Våtmark 1 Våtmark 4 Osv. Nyanlagd Våtmark Z Våtmark X Våtmark Y Våtmark Å Osv. Gemensam prioriterad inventeringsordning, 1/5 fynd 95/99, 3/5 fynd 04/05, 1/5 nyanlagd Prioriterad inventeringsordning Våtmark 3 (04/05) Våtmark 2 (04/05) Våtmark 1 (04/05) Våtmark A (95/99) Våtmark Z (ny) Våtmark 4 (04/05) Osv. Figur 1. Flödesschema över urvalsprocessen av vilka våtmarker som ingår i inventeringen

11 Resultat Kråkfot inventerade 17 småvatten. Utöver dessa har Länsstyrelsen själva inventerat två nyanlagda småvatten (Ormestorp 1 och Ormestorp 3) samt ytterligare en lokal (Högstorp), vilka också redovisas i resultatet. Inventeringsresultatet finns sammanfattat i tabell 2. Kort kan sägas att det endast i 43 % av de lokaler där det tidigare funnits större vattensalamander, fanns någon förekomst i år. Detta är en trend med vikande antal småvatten med förekomst, i linje med tidigare återinventeringar, både vid 2005 och Inventeringarna av de nyanlagda småvattnen på ett godkänt resultat, då salamandrar i en av tre småvatten hittat dit redan samma säsong som vattnet har grävts. Tabell 2. Sammanställning av inventering Antal inventerade småvatten Antal småvatten med förekomst % förekomst Totalt antal inventerade småvatten Inventerade småvatten med tidigare fynd Nyanlagda småvatten Lokalbeskrivning och inventeringsresultat En karta över lokalernas placering finns i figur 2. Därefter följer en kortare lokalbeskrivning samt fotografier från respektive lokal på sidorna Texterna och fotografierna till lokalbeskrivningarna är tagna från inventeringsprotokollen och således skrivna och tagna av Kråkfot, undantaget gäller Länsstyrelsens egna inventeringar av Ormestorp 1, Ormestorp 3 och Högstorp

12 Figur 2. Karta över de inventerade lokalerna Grön prick innebär fynd av större vattensalamander, medan en röd prick innebär att lokalen är inventerad, men att inga större vattensalamandrar påträffades vid inventeringstillfället. HYLTAN Jönköping. Tidigare fynd från 2005, ingen förekomst Vattensamling i betesmark, omgiven av lövskog. Fin liten damm i svacka i betesmarken. Källpåverkan. Avrinning från åkrar kan ej uteslutas. Inga salamandrar påträffades, vattnet verkar dock bra för dem. Figur 3. Foto från småvatten Hyltan. Foto Kråkfot

13 UDDESTORP Aneby. Tidigare fynd från 2005, ingen förekomst Artificiell mark (tomt), omgiven av åkermark. Enligt markägaren har salamandrarna lekt färdigt för i år redan. De håller till i en källare som fylls med vatten tidigt på året, sen försvinner vattnet i källaren och salamandrarna med. Vid besöket var ägarna ej hemma så källaren kunde inte inspekteras. SPÅNSHULT Aneby. Tidigare fynd från 2005, förekomst även Vattensamling i betesmark, omgiven av barrskog. Figur 4. Foto från småvatten Spånshult. Foto Kråkfot Figur 5. Större vattensalamander, hona respektive hane, fotade vid och i småvattnet i Spånshult. Foto Kråkfot

14 HUMLEKULLA Aneby. Tidigare fynd från , ingen förekomst Vattensamling i barrskogsdominerad blandskog, björksly närmast vattnet. Mycket klart, siktdjup >60 cm. Vitmossor längs kanterna. Besöktes två gånger då vattnet vid första besöket trots frånvaro av djur bedömdes som en lämplig lekplats för större vattensalamander. Viss källpåverkan. Figur 6. Foto från småvatten Humlekulla. Foto Kråkfot HALLAGÅRD Jönköping. Nyanlagd våtmark Ingen förekomst Vattensamling i betesmark, omgiven av barrskogsdominerad blandskog. Lågt vattenstånd vid besöket. Figur 7. Foto från småvatten Hallagård. Foto Kråkfot

15 ÖSTRA TUGGARP Jönköping. Tidigare fynd från 2005, förekomst även Vattensamling i betesmark, omgiven av åkermark och blandskog. Vid ett stall. Tramppåverkat närmast stallet. Grumligt, brunt vatten, luktar ibland sump, plast och skräp i dammen, mycket död vet flyter omkring, inte mycket liv i vattnet alls. Källpåverkat i östra kanten. Figur 8. Foto från småvatten Östra Tuggarp. Foto Kråkfot. MELLANGÅRDEN Jönköping. Tidigare fynd från 2005, förekomst även Vattensamling i på tomt, omgiven av betemark och barrskogsdominerad blandskog. Fisk (öring) har funnits i dammen de senaste 7 åren. Figur 9. Foto från småvatten Mellangården. Foto Kråkfot

16 MELLANGÅRDEN B Jönköping. Inte inventerad tidigare. Ingen förekomst Vattensamling i betesmark, omgiven av lövskog. Figur 10. Foto från småvatten Mellangården B. Foto Kråkfot. MELLANGÅRDEN C Jönköping. Inte inventerad tidigare. Ingen förekomst Vattensamling i betesmark, omgiven av lövskog. Nyligen kraftigt rensad. Figur 11. Foto över småvatten Mellangården C. Foto Kråkfot

17 FLISBY A Nässjö. Tidigare fynd från 2005, ingen förekomst Vattensamlingar i skog och betesmark med åkermark i närheten. Trådalger täcker 50 % av ytan, även kaveldun finns. Vattnet brunt, illaluktande sump, ca 2 år gammalt hygge löper längs diket från ladan SV om vattnet. Rikligt med jordflykt och organiskt material till vattnet, vilket kan vara en trolig orsak till avsaknad av salamandrar. Figur 12. Foto över småvatten Flisby A. Foto Kråkfot. FLISBY B Nässjö. Tidigare fynd från 2005, ingen förekomst Vattensamlingar i skog och betesmark med åkermark i närheten. Figur 13. Foto över småvatten Flisby B. Foto Kråkfot

18 STACKERYD Jönköping. Tidigare fynd från , ingen förekomst Vattensamling på tomt, omgiven av betesmark och lövskogsdominerad blandskog. Grunt småvatten, ~ 20-25cm. Figur 14. Foto över småvatten Stackeryd. Foto Kråkfot. KNIVSHULT Jönköping. Tidigare fynd från 2005, ingen förekomst Vattensamling i övrig öppen terräng, omgiven av barrskogsdominerad blandskog. Litet vatten i sluttning, markägaren berättade att salamandrarna varje år brukar visa sig i deras källartrappa och jordkällare. Vi letade där men fann inga. I närmsta småvatten, ca 50 meter från huset (NV) fanns inga. Figur 15. Foto från närmsta småvatten till Knivshult. Foto Kråkfot

19 INGEVALLSTORP Aneby. Tidigare fynd från 2005, ingen förekomst Betesmark omgiven av lövskog. Runt sänkans kant, som är ca cm djup, har buskar och träd avverkats för ~ 2-3 år sedan. Stubbar ca 5 björk 5-10 cm, 1 ask ~25 cm, massor av sly. Eventuellt kan detta påverka negativt. Figur 16. Foto från sänkan i Ingevallstorp. Foto Kråkfot. ROGBERGA Jönköping. Tidigare fynd från 2005, förekomst Åkermark, omgiven av lövskog och artificiell mark (ridbanor). Svårinventerad i östra delen. Endast vallsidan inventerad på grund av oframkomlighet. Fiskförekomst av karptyp. Stillastående vatten. Figur 17. Foto från småvatten Rogberga. Foto Kråkfot

20 ROGBERGA DIKEN Jönköping. Tidigare fynd från 2005, förekomst Vattensamling i artificiell mark (ridhusparkering), omgiven av lövskog. I NO-hörnet mynnar 3 rör tillrinningsvatten från manegen. Västra delen diket längs stallet knappt vattenförande. Vattnet klart, andmat och trådalger täcker 75% av ytan = svårinventerat. Järnutfällning närmast rören. Källpåverkan i NO. Mycket iglar. Figur 18. Foto från diken vid Rogberga. Foto Kråkfot. DRÄNGAGRÅTEN Tranås. Tidigare fynd från , förekomst Vattensamling i skog, grus/sandtäkt 50 m N om vattnet. Hela våtmarken täckt av 1 meter höga tuvor (gräs/halvgräs), mellan tuvorna står vatten ca 40 cm vid fältbesök. Figur 19. Foto från småvatten Drängagråten. Foto Kråkfot

21 ORMESTORP 1 Jönköping. Nyanlagd våtmark Ingen förekomst Vattensamling i betesmark, omgiven av lövskogsdominerad blandskog. Mycket grodyngel, men inga salamandrar. Trolig orsak till frånvaron av salamandrar kan vara att dammen vid inventeringstillfället var så pass nyanlagd att den ännu var väldigt grumlig. ORMESTORP 3 Jönköping. Nyanlagd våtmark Förekomst Vattensamling i betesmark, omgiven av lövskogsdominerad blandskog. HÖGSTORP Jönköping. Inte inventerad tidigare. Förekomst Fynd på väg. Anlagd våtmark finns ca 500 meter från fyndplatsen (inte inventerat). Vattenfyllda traktordiken alldeles vid fyndplatsen. Figur 20. Foto på större vattensalamander hittad vid Högstorp. Foto Eva Wallander. Diskussion Den större vattensalamandern för en tynande tillvaro i Jönköpings län. Även om den inte är rödlistad, är den sällsynt. Detta gör att det är viktigt att fortsätta med den effektiva åtgärd som det visat sig vara att anlägga nya våtmarker i potentiella salamanderområden. Det är även viktigt med skötsel av salamanderlokaler. Inventeringarna visar tydligt att många våtmarker med fynd från 1999 eller 2005 vuxit igen och en trolig brist på salamanderförekomst i dessa småvatten beror säkerligen på just igenväxningen. Större vattensalamander är även beroende av ett småskaligt, mosiakartat landskap med öppna ängs- och hagmarker, lövrik skog med död ved eller block i markskiktet. Det är

22 således mycket viktigt med information till markägare som hyser potentiella salamanderlokaler både om skötsel av själva våtmarken, men även markerna runt om för att kunna bibehålla förutsättningarna för en population av större vattensalamander. Årets inventering var en lite för liten inventering för att kunna dra några definitiva slutsatser. Resultaten visar på tendenser åt att minskningen av förekomst av större vattensalamander fortsätter och att även förekomsten av lämpliga leklokaler minskar i och med en ökad igenväxning. Inventeringen bidrar till att öka kunskapen om arten och tillsammans med tidigare och kommande inventeringar ger den ett gott kunskapsunderlag om förekomst, utveckling och spridning av större vattensalamander i Jönköpings län

23 Referenser Gustavsson, Josefine Större vattensalamander (Triturus cristatus) inventering i nordöstra delen av Jönköpings län sammanställning av vad som gjorts Länsstyrelsen i Jönköpings län, meddelande 1999:42 Götbrink, Eva Större vattensalamander. Inventerings i Jönköpings län Länsstyrelsen i Jönköpings län, PM 2009:6 Johansson, Niklas Större vattensalamander (Triturus cristatus) inventering i östra delen av Jönköpings län. Länsstyrelsen i Jönköpings län, meddelande 2004:27. Johansson, N. Mernelius, P. Apelqvist, M Större vattensalamander (Triturus cristatus) i Jönköpings län - en sammanställning av inventeringarna Länsstyrelsen i Jönköpings län, meddelande 2005:43. Malmgren, Jan Åtgärdsprogram för bevarande av större vattensalamander och dess livsmiljöer. Naturvårdsverket Rapport Naturvårdsverket Inventering och övervakning av större vattensalamander (Triturus cristatus), Version 1:0, Naturvårdsverket, websida,